söndag 29 mars 2020

Den nationella säkerhetsstrategin och COVID-19

Reflektion

Den 08JAN2017 offentliggjordes den nationella säkerhetsstrategin för Sverige. I den nationella säkerhetsstrategin listas åtta stycken områden vilket kan påverka Sveriges säkerhet samt förslag på åtgärder för att möta dem, ett av dessa åtta områden utgör hälsohot.1 De övriga sju områdena i den nationella säkerhetsstrategin utgörs av militära hotinformations- och cybersäkerhet och digitala riskerterrorism och våldsbejakande extremismorganiserad brottslighethot mot energiförsörjninghot mot transporter och infrastruktur och avslutningsvis klimatförändringar och dess effekter.2 Detta inlägg kommer vilket rubriken antyder beröra det hälsohot COVID-19 utgör, men utifrån hur de övriga områdena i den nationella säkerhetsstrategin påverkas och vilka eventuella implikationer detta kan medföra. Det bör poängteras att inlägget enbart berör ett axplock av exempel inom de olika områdena, men förhoppningsvis belyser det väl hur många områden som de facto påverkas av denna pandemi.

Vad avser informations- och cybersäkerhet och digitala risker förefaller bl.a. Världshälsoorganisationen under den senaste månaden blivit utsatt för en dubblering av datoriserade intrångsförsök och vid minst ett tillfälle blivit utsatt för intrångsförsök av en mer kvalificerad grupp som skall ha genomfört datornätverksoperationer sedan 2007 i syfte att genomföra informationsinhämtning. Den 13MAR2020 skall det upptäckts att gruppen upprättat en mejl server vilket efterliknande världshälsoorganisationens interna mejl system. Syftet med detta får antas varit att försöka komma åt lösenord från anställda inom världshälsoorganisationen men även andra organisationer. Det får även anses som troligt till sannolikt att statliga aktörer kan komma utnyttja COVID-19 som ett led i att genomföra datanätverksoperationer mot, dels statliga myndigheter, dels näringslivet.3

Vad som ej berörs inom informations- och cybersäkerhet och digitala risker i den nationella säkerhetsstrategin men bör kunna härledas till det är s.k. "fejknyheter", vilket främst publiceras på internet. Enligt Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, sprids i dagsläget en stor mängd s.k. "fejknyheter" avseende Sveriges hantering av hälsohotet kopplat till COVID-19. I vad som förmedlats förefaller det vara både nationalstater men även inhemska grupperingar som bedriver destabiliserande desinformation avseende Sveriges hantering av COVID-19.4

I perspektivet terrorism och våldsbejakande extremism kan det te sig onaturligt för en del att härleda något sådant till ett hälsohot vilket COVID-19 utgör. Dock innebär ett hälsohot av pandemisk karaktär,5 att en stor mängd polisiära men även militära resurser avdelas för att lösa uppgifter kopplat till hälsohotet, eller att de militära och/eller polisiära resurserna kraftigt decimeras p.g.a. pandemin.6 Detta medger eventuellt att de irreguljära grupperingarna får en möjlighet att kunna agera och/eller konsolidera sig "in obscura" när bevakning eller åtgärder mot dem istället krävs för att möta hälsohotet.

Vad avser den organiserade brottsligheten kommer COVID-19 troligtvis påverka dess försörjningslinjer maa. att ett stort antal nationer har infört hårda inpasseringsrestriktioner till dess länder. Därtill kommer troligtvis den organiserade brottsligheten, men även enskilda kriminella, utnyttja pandemin i form av att t.ex. falska läkemedelsprodukter erbjudas till försäljning, olika former av datoriserade utpressningsprogram kan komma att spridas genom falska sidor kring COVID-19 och infektera datorer, men även andra former av bedrägerier. Den svenska polismyndigheten varnar även för att t.ex. bristen på narkotika kan skapa en ökad våldsanvändning hos kriminella grupperingar maa. svårigheterna att smuggla in narkotika i Sverige p.g.a. COVID-19.7 Sammantaget innebär det att den organiserade brottsligheten, dels kan förändra sitt mönster, dels påverka den interna säkerheten negativt under den nu pågående pandemin utifrån den påverkan hälsohotet har på dess verksamhet.

Vad avser hot mot transporter och infrastruktur förefaller COVID-19 även kunna skapa problem. Detta med anledning av att ett flertal nationer har infört hårda restriktioner för transporter in eller genom dess territorium via, sjö, luft och land. Det tydligaste problemområdet för transporter förefaller just nu vara de via flyg, dock har även landtransporterna mellan europeiska länder börjat ta längre tid. Vad avser sjötransporter har även en brist på containrar uppstått efter COVID-19 utbrottet i Kina, men fartyg har även nekats tillträden till hamnar samt besättningar har nekats att gå i land, därtill kan en besättningsbrist även uppstå beroende på pandemins utveckling.8 I och med att lagerhållningen inom vissa produktionsområden men även livsmedelshandel är väldigt låg,9 kan dessa logistikstörningar orsaka följdverkningar inom ett flertal områden vilket i förlängningen kan rendera i samhällsproblem.

Vad avser hot mot energiförsörjning torde störningarna i logistikkedjan för petroleum produkter kunna utgöra ett hot på längre sikt. Därutöver torde insjuknande av viss nyckelpersonal inom t.ex. elsektorn säkerligen kunna innebära att störningar kan uppstå om en stor mängd blir sjukskrivna samtidigt. Därtill får det ses som troligt att energibehovet kommer öka den närmsta tiden främst vad avser hushållsel maa. olika former av isolering som enskilda vidtar men även arbete från sitt hushåll, samtidigt som företagen fortsatt har viss elförbrukning och till del fortsatt kan vara igång med delar av sin verksamhet.10 Dock har viss industriverksamhet i Sverige avbrutits maa. COVID-19, varvid ett överskott torde finnas varvid det får ses som mindre sannolikt att någon form av elbrist skulle uppstå.11

Vad avser klimatförändringar och dess effekter förefaller den nuvarande pandemin reducerat vissa skadliga utsläppsnivåer. Det senaste tillfället utsläppsnivåerna var så låga som nu var under finanskrisen 2008 som orsakade produktionsminskningar inom olika industrisektorer men även nedläggningar av produktion varvid utsläppsnivåerna nedgick. Dock får det ses som troligt att utsläppsnivåerna kommer öka efterhand under 2020, hur stor ökningen blir är direkt avhängt påverkan pandemin har på den globala ekonomin och därmed efterfrågan på olika former av varor som produceras men även tjänster såsom resor m.m.12

Troligtvis kommer COVID-19 påverka många nationers militära styrkor, vilket både på kort och lång sikt kan ge upphov till olika former av militära hot. Inledningsvis kan grundberedskapen, d.v.s. den lägsta nivå en nations militära styrkor upprätthåller för att skapa en tröskeleffekt påverkas menligt, i händelse av att en stor mängd individer insjuknar samtidigt eller ett utdraget förlopp hos t.ex. kritiska förmågor. De flesta nationer torde även utnyttja delar av sina militära styrkor för att bekämpa det hälsohot COVID-19 utgör, vilket eventuellt skulle kunna påverka beredskap m.m. menligt.13

Ekonomiskt får det även ses som möjligt att ett flertal nationers försvarsbudgetar kan påverkas, när ekonomiska medel möjligen måste överföras till andra områden för att inte skapa en än större social kris än vad pandemin redan utgör. Övningsverksamhet kan även komma att påverkas menligt i det korta perspektivet, vilket kan komma att påverka den långsiktiga operativa effekten. Samövningar mellan nationer under 2020 torde begränsas för att kunna minska den regionala och globala smittspridningen, vilket möjligen kan minska interoperabiliteten mellan länders militära styrkor.14

Vad som dock ej förefaller reducerats är olika staters s.k. gråzonsagerande, utan snarare utnyttjas pandemin t.ex. som en hävstång för fortsätta arbete med vad som skulle kunna benämnas destabiliserande desinformation.15 Därutöver förefaller det finnas en tydlig risk att s.k. strategiska uppköp kommer genomföras maa. de ekonomiska påverkningar pandemin redan orsakat och troligtvis kommer orsaka i närtid.16 Vilket möjligen skulle kunna innebära att känslig militär teknologi eller teknologi med dubbla användningsområden kan hamna i orätta händer och därmed ge en reducerad försvarsförmåga i det längre perspektivet. Säkerhetsläget i vårt närområde är även fortsatt försämrat,17 vilket trots en pandemi troligtvis inte kommer förbättras maa. de tydliga meningsskiljaktigheterna som råder mellan Ryssland och de västliga länderna. Relationerna mellan Kina och USA förefaller heller ej förbättras maa. den nu rådande pandemin,18 varvid säkerhetsläget globalt som minst bör vara detsamma när pandemin börjar avta.

Vad som kan vara svårt att placera in i något specifikt av de åtta områden den nationella säkerhetsstrategin berör, utan snarare påverkar det samtliga, är de ekonomiska konsekvenserna vilket troligtvis kommer uppstå maa. pandemin på kort och lång sikt. Hur pass omfattande dessa kommer bli förefaller vara svårbedömt i dagsläget,19 dock bör det tas i beaktande att i händelse av att de ekonomiska konsekvenserna blir omfattande kan det medföra en negativ säkerhetsutveckling men även ökad socioekonomisk påverkan vilket kan utgöra en destabiliserande grund för antagonistiska stater att utnyttja inom nationer, i s.k. gråzonsagerande.

Vad innebär då allt detta ur ett säkerhetsperspektiv? För det första påvisar den nuvarande pandemin behovet och vikten av det vidgade säkerhetsbegreppet, vilket den nationella säkerhetsstrategin är utarbetad efter. Framförallt när det tydlighet har visats och sannolikt kommer visas under de kommande veckorna hur omfattande påverkan detta hälsohot har på många områden inom en nation och därmed ytterst dess säkerhet. För det andra är det synnerligen intressant att notera hur s.k. destabliserande desinformation trots en pandemi fortgår, men även nyttjar pandemin som en hävstång, varvid målbilden med desinformation måste vara högt prioriterad av de stater som genomför det. För det tredje bör riskerna beaktas med att irreguljära grupperingar eller nationer upplever att de har en möjlighet att agera med olika medel och metoder under och/eller i efterspelet till pandemin, varvid ett försämrat säkerhetsläge kan uppstå.

Keep Calm and Carry On! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 12 (Engelska)
British Broadcasting Corporation 12 (Engelska)
European Union Agency for Law Enforcement Cooperation 1 (Engelska)
Försvarsdepartementet 1 (Svenska)
Jane's Defence Weekly 1 (Svenska)
National Crime Agency 1 (Engelska)
Ny Teknik 1 (Svenska)
Polismyndigheten 12 (Svenska)
Regeringskansliet 1 (Svenska)
Reuters 123 (Engelska)
Svenska Dagbladet 12 (Svenska)
Sveriges Television 12 (Svenska)
The Hill 1 (Engelska)
The Royal United Services Institute 1 (Engelska)
The Telegraph 1 (Engelska)
Världshälsoorganisationen 12 (Engelska)

Slutnoter

1 Statsrådsberedningen. Nationell säkerhetsstrategi. Stockholm: Regeringskansliet, 2017, s. 2.
2 Ibid.
3 Reuters. Bing, Christopher. Satter, Raphael. Stubbs, Jack. Exclusive: Elite hackers target WHO as coronavirus cyberattacks spike. 2020. https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-who-hack-exclusive/exclusive-elite-hackers-target-who-as-coronavirus-cyberattacks-spike-idUSKBN21A3BN (Hämtad 2020-03-29)
Svenska Dagbladet. Säpo varnar för sårbarhet i coronakrisen. 2020. https://www.svd.se/sapo-okat-hogerextremt-hot (Hämtad 2020-03-29)
World Health Organization. Beware of criminals pretending to be WHO. 2020. https://www.who.int/about/communications/cyber-security (Hämtad 2020-03-29)
4 Sveriges Television. Rognerud, Knut Kainz. Regeringen varnar för coronadesinformation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/regeringen-varnar-for-coronadesinformation (Hämtad 2020-03-29)
Försvarsdepartementet. Håll huvudet kallt i desinformationspandemien. 2020. https://www.regeringen.se/debattartiklar/2020/03/hall-huvudet-kallt-i-deinformationspandemien/ (Hämtad 2020-03-29)
5 World Health Organization. WHO Director-General's opening remarks at the media briefing on COVID-19 - 11 March 2020. 2020. https://www.who.int/dg/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at-the-media-briefing-on-covid-19---11-march-2020 (Hämtad 2020-03-29)
6 The Royal United Services Institute. Ditcham, Keith. How Covid-19 is Changing the Organised Crime Threat. 2020. https://rusi.org/commentary/how-covid-19-changing-organised-crime-threat (Hämtad 2020-03-29)
Associated Press. Baldor, Lolita C. Burns, Robert. Virus takes toll on US military as it tries to aid civilians. 2020. https://apnews.com/e69aeabcbcc970c905837f3ae373981a (Hämtad 2020-03-29)
Svenska Dagbladet. Säpo varnar för sårbarhet i coronakrisen. 2020. https://www.svd.se/sapo-okat-hogerextremt-hot (Hämtad 2020-03-29)
7 European Union Agency for Law Enforcement Cooperation. How criminals profit from the COVID-19 pandemic. 2020. https://www.europol.europa.eu/newsroom/news/how-criminals-profit-covid-19-pandemic (Hämtad 2020-03-29)
National Crime Agency. National Crime Agency warn that organised crime groups may try to exploit the coronavirus outbreak to target the UK. 2020. https://www.nationalcrimeagency.gov.uk/news/national-crime-agency-warn-that-organised-crime-groups-may-try-to-exploit-the-coronavirus-outbreak-to-target-the-uk (Hämtad 2020-03-29)
Polismyndigheten. Bedragare utnyttjar corona för att lura äldre. 2020. https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2020/mars/bedragare-utnyttjar-corona-for-att-lura-aldre/ (Hämtad 2020-03-29)
Polismyndigheten. Förändrade brottsmönster till följd av coronaviruset. 2020. https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2020/mars/forandrade-brottsmonster-till-foljd-av-coronaviruset/ (Hämtad 2020-03-29)
The Royal United Services Institute. Ditcham, Keith. How Covid-19 is Changing the Organised Crime Threat. 2020. https://rusi.org/commentary/how-covid-19-changing-organised-crime-threat (Hämtad 2020-03-29)
8 Reuters. Baertlein, Lisa. Dowsett, Sonya. Saul, Jonathan. Western supply chains buckle as coronavirus lockdowns spread. 2020. https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-freight/western-supply-chains-buckle-as-coronavirus-lockdowns-spread-idUSKBN21A2PB (Hämtad 2020-03-29)
9 Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 137.
10 The Telegraph. Clowes, Ed. The energy industry is on war footing as it prepares to fuel the coronavirus battle. 2020. https://www.telegraph.co.uk/business/2020/03/16/energy-industry-war-footing-prepares-fuel-coronavirus-battle/ (Hämtad 2020-03-29)
11 Ny Teknik. Kristensson, Johan. Nohrstedt, Linda. Ottsjö, Peter. Wiklund, Kalle. Så slår coronakrisen mot svensk industri. 2020. https://www.nyteknik.se/special/sa-slar-coronakrisen-mot-svensk-industri-6991373 (Hämtad 2020-03-29)
Sveriges Television. Nylander, Jan. Elbrist och elöverskott samtidigt. 2019. https://www.svt.se/nyheter/elbrist-och-eloverskott-samtidigt (Hämtad 2020-03-29)
12 British Broadcasting Corporation. McGrath, Matt. Coronavirus: Air pollution and CO2 fall rapidly as virus spreads. 2020. https://www.bbc.co.uk/news/science-environment-51944780 (Hämtad 2020-03-29)
British Broadcasting Corporation. Brown, David. Jones, Lora. Palumbo, Daniele. Coronavirus: A visual guide to the economic impact. 2020. https://www.bbc.co.uk/news/business-51706225 (Hämtad 2020-03-29)
13 Associated Press. Baldor, Lolita C. Burns, Robert. Virus takes toll on US military as it tries to aid civilians. 2020. https://apnews.com/e69aeabcbcc970c905837f3ae373981a (Hämtad 2020-03-29)
Associated Press. Baldor, Lolita C. Burns, Robert. ‘Choppy waters’ await Navy as virus strikes aircraft carrier. 2020. https://apnews.com/b2ca82bd3cb121ba8c013f98d00cbcb3 (Hämtad 2020-03-29)
14 Ibid.
Jane's Defence Weekly. Stratilik, Ondrej. Covid-19: Czech IFV contract threatened by budget cuts. 2020. https://www.janes.com/article/95123/covid-19-czech-ifv-contract-threatened-by-budget-cuts (Hämtad 2020-03-29)
15 Sveriges Television. Rognerud, Knut Kainz. Regeringen varnar för coronadesinformation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/regeringen-varnar-for-coronadesinformation (Hämtad 2020-03-29)
Försvarsdepartementet. Håll huvudet kallt i desinformationspandemien. 2020. https://www.regeringen.se/debattartiklar/2020/03/hall-huvudet-kallt-i-deinformationspandemien/ (Hämtad 2020-03-29)
16 Reuters. Baczynska, Gabriela. Guarascio, Francesco. EU leaders to shield strategic firms from hostile interest amid crisis. 2020. https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-eu-companies/eu-leaders-to-shield-strategic-firms-from-hostile-interest-amid-crisis-idUSKBN21D1FW (Hämtad 2020-03-29)
17 Svenska Dagbladet. Must: Risken för militär konfrontation ökar. 2020. https://www.svd.se/must-risken-for-militar-konfrontation-okar (Hämtad 2020-03-29)
18 The Hill. Beavers, Olivia. US-China relationship worsens over coronavirus. 2020. https://thehill.com/policy/national-security/488311-us-china-relationship-worsens-over-coronavirus (Hämtad 2020-03-29)
19 British Broadcasting Corporation. Brown, David. Jones, Lora. Palumbo, Daniele. Coronavirus: A visual guide to the economic impact. 2020. https://www.bbc.co.uk/news/business-51706225 (Hämtad 2020-03-29)

söndag 16 februari 2020

Något om signalspaning

Reflektion

I den norska säkerhetspolisens hotbedömning för 2020 framkommer en rad olika inhämtningsmetoder främmande makter kan tänkas tillämpa för att att kartlägga verksamheter och infrastruktur av betydelse för Norges säkerhet. De inhämtningsmetoder den norska säkerhetspolisen beskriver är:
  • Underrättelseofficerare stationerade i Norge,
  • Tillresta underrättelseofficerare,
  • Underrättelseofficerare som arbetar under falsk identitet och nationalitet,
  • Användande av den främmande maktens egna medborgare,
  • Rekrytering av agenter med norsk eller utländsk identitet,
  • "Insiders" i norska företag
  • Flyg, fartyg, fordon och obemannade flygande farkoster,
  • Avlysning från mobila och stationära plattformar i och utanför Norge,
  • Datornätverksoperationer mot enheter anslutna till internet,
  • Datornätverksoperationer mot slutna system och
  • inhämtning samt systematisering av öppen information.1

Ur ett historiskt perspektiv går huvuddelen av inhämtningsmetoderna främmande makter antas tillämpa i Norge att känna igen. Vad som får anses vara nytt i sammanhanget är datornätverksoperationer och obemannade flygande farkoster. Troligtvis tillämpar även främmande makter liknande metoder i Sverige som i Norge utifrån vad den svenska säkerhetspolisen öppet publicerat.2 Detta inlägg kommer dock inte avhandla inhämtningsmetoder generellt, om än att det finns ett antal intressanta områden den norska säkerhetspolisen berör, utan enbart fokusera på skrivningen avlyssning från mobila och stationära plattformar i och utanför ett land och ytterligare avgränsa till i ett land.

Inledningsvis kommer inlägget fokusera på stationära plattformar i ett land. Den norska säkerhetspolisen ger ingen beskrivning på hur begreppet plattform skall tolkas utan ett antagande får göras att en stationär plattform t.ex. utgörs av en byggnad. Ur ett historiskt perspektiv finns sådana exempel från det kalla kriget. Sovjetunionen genomförde signalspaning från ett stort antal av deras beskickningar runt om i världen under det kalla kriget.3 USA genomförde som minst signalspaning från dess ambassad i Moskva under inledningen av 1970-talet.4 Eventuellt har även Sverige bedrivit signalspaning från sin ambassad i Finland enligt uppgifter som publicerades 1991,5 huruvida det stämmer förefaller inte klarlagts.

Under det kalla kriget genomförde således ett flertal nationer signalspaning från sina beskickningar runt om i världen. I sak inte olovligt, men troligtvis i gråzonen för vad som kan tolereras i verksamhet vid en beskickning på en annan nations territorium. Det får ses som sannolikt att dylik verksamhet även genomförs i dag på olika nationers beskickningar runt om i världen, vilket t.ex. den amerikanska stängningen av det ryska konsulatet i San Francisco indikerar.6 Dock får utnyttjandet av beskickningar för signalspaning anses utgöra en legitim form av inhämtning, om än i gråzonen för hur diplomatiska beskickningar är tänkt att användas.

Genomförs då någon form av signalspaning från stationära plattformar i Sverige av främmande makter? Vid den svenska säkerhetspolisens presentation av sin årsrapport för verksamhetsåret 2018 framförde de att Ryssland genomför signalspaning i Sverige. Hur denna signalspaning genomförs beskrev inte den svenska säkerhetspolisen.7 Däremot får det anses ligga nära till hands att anta, att denna signalspaning genomförs från någon av dess beskickningar på svenskt territorium. Vilket skulle falla in i ett modus operandi som, dels tillämpades av Sovjetunionen under det kalla kriget runt om i världen,8 dels bedrevs 2016, och troligtvis fortsatt bedrivs, av Ryssland i t.ex. Litauen.9

Huruvida någon form av stationär signalspaning genomförts utanför någon beskickning av främmande makter förefaller det ej finnas någon offentlig rapportering om. Dock får det ses som möjligt att främmande makter skulle kunna använda sig av många av de civila lösningar som i dagsläget finns tillgängliga i syfte att skapa ett signalspaningssystem på en annan nations territorium.10 Det skulle kunna innebära att radioutrustning utplaceras i t.ex. fastigheter med tillhörande antenner och sedermera fjärrstyrs över internet men även överför den upptagna informationen över internet till den främmande makten som genomför signalspaningen på en annan nations territorium. Dylika kommersiella lösningar finns för privatpersoner i dagsläget, varvid en främmande makt torde kunna utnyttja dessa eller utveckla egna system bestående av de civila komponenter som nyttjas i de tekniska lösningarna vilket i dag finns.11

Givetvis skulle även renodlade statliga signalspaningslösningar kunna tillämpas och utplaceras på olika sätt, för att utgöra en s.k. stationär plattform. I Sten Ekmans bok, Sverige och Finland under kalla kriget: hemligt militärt samarbete, publiceras en intervju med en helikopterförare, enl. den tidigare nämnda författaren, vid den s.k. Flygenhet 66. Denna enhet sorterade under den svenska militära underrättelsetjänsten. Denne helikopterförare hävdar att han skall ha utplacerat signalspaningsutrustning på ryskt territorium, under en helikopterflygning i Ryssland.12 Stämmer uppgifterna, vilket undertecknad ställer sig kritisk till, bör utrustningen utplacerats någon gång under 1990-talet maa. att Flygenhet 66, enl. författaren och journalisten Mikael Holmström, skall avvecklats 1998.13

Vad avser mobila plattformar i ett land får det antas att den norska säkerhetspolisen åsyftar signalspaningsutrustning placerad på något som rör sig såsom fartyg, fordon och luftfarkost. Återigen ur ett historiskt perspektiv förefaller Sovjetunionen och som minst andra Warszawapakts länder under det kalla kriget tillämpat sig av fordon för att genomföra signalspaning på andra nationers territorium.14 Ett exempel på detta är den överenskommelse som upprättades efter andra världskrigets slut och kom att gälla under det kalla kriget, att de allierade ockupationsmakterna kunde genomföra rekognosering i respektive ockupationszon i Tyskland. Detta kom bl.a. leda till att personbilar utrustades med signalspaningsutrustning.15 Vad avser personbilar kan dessa ev. även använts för signalspaningsoperationer i Sverige under det kalla kriget.16

I ett svenskt perspektiv under det kalla kriget får den s.k. "TIR-trafiken" med lastbilar anses utgöra ett ev. exempel på möjlig signalspaning på svenskt territorium med mobila plattformar.17 Dock har den svenska debatten efter det kalla krigets slut främst glidit mot att den s.k. "TIR-trafiken" enbart skulle utgjort ett svenskt problem. Detta är dock inte fallet utan det förefaller varit en omfattande trafik över hela Västeuropa med TIR skyltade långtradare.18 Ett annat historiskt exempel är användande av olika former av icke-militära fartyg för genomförande av signalspaning.19 Detta får även anses utgöra en form av mobil plattform.

Finns det då exempel på inhämtning med mobila plattformar inom ett land i nutid? Enligt den brittiska tidningen The Times förefaller rysk underrättelsetjänst inneha diplomatiska fordon utrustade för signalspaning utplacerade i olika nationer. Dessa fordon skall även förmåga att kunna skicka meddelande till s.k. agenter.20 Det får även ses som möjligt att icke-militära fartyg kan användas som signalspaningsplattformar, dock är detta ej bekräftat men utifrån tidigare modus operandi får det ses som en möjlighet.21

Det bör även ses som en möjlighet att främmande makter kan använda flygplan eller helikoptrar på olika sätt för att genomföra signalspaning som en mobil plattform, i dåtid såsom nutid. Återigen blir det ett historiskt exempel. Enligt författaren Sten Ekman som intervjuat en tidigare helikopterpilot i Flygenhet 66, skall denna enhet även genomfört signalspaningsuppdrag över Ryssland, dels genom att vara utrustad med signalspaningsutrustning vid flygfärder, dels utrustat ovetande flygförare med signalspaningsutrustning som flugit i anslutning till Ryssland.22

Avslutningsvis, bör signalspaningshotet från främmande makter inom en egen nations gränser tas på allvar? Onekligen bör det tas på största allvar. Dagens avregleringar och globala rörlighet medger betydligt mer möjligheter än under det s.k kalla kriget. Till detta skall även det informationssamhälle vi lever i tas i beaktande. Vilket medger oanade möjligheter till tekniska lösningar för att inhämta information inom signalspanings arenan.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Foreign Policy 1 (Engelska)
Politiets sikkerhetstjeneste 1 (Norska)
RAND Corporation 1 (Engelska)
Remote Ham Radio 1 (Engelska)
Säkerhetspolisen 1 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1, 2 (Svenska)
The New York Times 1 (Engelska)
The Times 1 (Engelska)
Youtube 1 (Engelska)
Välisluureamet 1 (Engelska)

Andrew, Christopher M. For the president's eyes only: secret intelligence and the American presidency from Washington to Bush. New York: HarperPerennial, 1996.
Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999.
Ball, Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989.
Ekman, Sten. Sverige och Finland under kalla kriget: hemligt militärt samarbete. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2017.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Huchthausen, Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek: the untold story of Cold War naval espionage. Hoboken: John Wiley & Sons, 2009.
Second Investigation Department under the Ministry of National Defence. State Security Department. National Threat Assessment. Vilnius: Second Investigation Department under the Ministry of National Defence, State Security Department, 2016.

Slutnoter

1 Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 10.
2 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2018. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2019, s. 31-32, 35, 37.
Sveriges Television Nyheter. Säkerhetshotet mot Sverige: Säpo presenterar årsrapport för 2018. Stockholm: Sveriges Television Nyheter. 2019.
3 Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 343-349.
Ball, Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 38-39.
4 Andrew, Christopher M. For the president's eyes only: secret intelligence and the American presidency from Washington to Bush. New York: HarperPerennial, 1996, s. 359.
5 Svenska Dagbladet. Signalspaning från ambassad. Svenska Dagbladet. 23 Oktober 1991, s. 5.
6 Foreign Policy. Dorfman, Zach. The Secret History of the Russian Consulate in San Francisco. 2017. https://foreignpolicy.com/2017/12/14/the-secret-history-of-the-russian-consulate-in-san-francisco-putin-trump-spies-moscow/ (Hämtad 2020-02-16)
7 Sveriges Television Nyheter. Säkerhetshotet mot Sverige: Säpo presenterar årsrapport för 2018. Stockholm: Sveriges Television Nyheter. 2019.
8 Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 343-349.
Ball, Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 38-39.
9 Second Investigation Department under the Ministry of National Defence. State Security Department. National Threat Assessment. Vilnius: Second Investigation Department under the Ministry of National Defence, State Security Department, 2016, s. 29.
10 Berner, Steven. McClintock, Bruce. Weinbaum, Cortney. SIGINT for Anyone: The Growing Availability of Signals Intelligence in the Public Domain. Santa Monica: RAND Corporation, 2017, s. 1-8.
11 Remote Ham Radio. Remote Ham Radio. 2020. https://www.remotehamradio.com/ (Hämtad 2020-02-16)
Ham Radio Remote operation. 2015. https://www.youtube.com/watch?v=sKWWTldIjn0 (Hämtad 2020-02-16)
12 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 325.
Ekman, Sten. Sverige och Finland under kalla kriget: hemligt militärt samarbete. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2017, s. 182.
13 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 335.
14 Ball, Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 71.
15 The New York Times. Markham, James M. Patrols in Germany: Postwar Vestige. 1985. https://www.nytimes.com/1985/03/29/world/patrols-in-germany-postwar-vestige.html (Hämtad 2020-02-16)
16 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 21.
17 Svenska Dagbladet. Tullen ville stoppa östlångtradare. Svenska Dagbladet. 30 November 1986, s. 6.
18 Ball, Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT). Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 72-73.
19 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 249.
Huchthausen, Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek: the untold story of Cold War naval espionage. Hoboken: John Wiley & Sons, 2009, s. 182-183.
20 The Times. Mooney, John. Russiasmuggling in spy carsto Ireland under diplomatic cover. 2018. https://www.thetimes.co.uk/article/russia-smuggling-in-spy-cars-to-ireland-under-diplomatic-cover-zhqt9rv37 (Hämtad 2020-02-16)
21 Estonian Foreign Intelligence Service. International Security and Estonia 2019. Tallin: Estonian Foreign Intelligence Service, 2019, s. 12-14.
22 Ekman, Sten. Sverige och Finland under kalla kriget: hemligt militärt samarbete. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2017, s. 181-182.

söndag 9 februari 2020

Något om krigsförberedelser

Reflektion

Den norska säkerhetspolisen, Politiets sikkerhetstjeneste, publicerade den 04FEB2020 sin nationella hotbedömning för 2020.1 Detta och ytterligare ett inlägg kommer beröra ett antal ämnesområden/faktorer som den norska säkerhetspolisen väljer att belysa och exemplifiera inom ramen för vad främmande makt-/s/ers underrättelsetjänster företar sig och vilka metoder som kan tillämpas. Inledningsvis är det intressant att notera hur tydliga den norska säkerhetspolisen är i hotbedömningen för 2020 avseende främmande makt-/s/ers verksamhet jämfört med 2014 och framåt då säkerhetsläget får anses försämrats tydligt från då och intill nu.2

Vad som är särskilt intressant är att den norska säkerhetspolisen i sin hotbedömning för 2020 exemplifierar vilka mål som främmande makt-/s/ers underrättelsetjänst kan tänkas inrikta sin krigsförberedande inhämtning mot.3 I sammanhanget är det intressant att notera att den svenska säkerhetspolisen redan 2014 delgav en uppgift att rysk underrättelseinhämtning på svenskt territorium till del var krigsförberedande, vilket även bekräftades 2019 vid ett seminarium av Säkerhetspolisen i Almedalen.4 Dock valde de ej att utveckla vad det innebar i praktiken. I den norska säkerhetspolisens hotbedömning för 2020, kan dock vissa svar kring vad det innebär troligtvis erhållas, om än att den norska säkerhetspolisen ej offentligt utpekar Ryssland för sådan inhämtningsverksamhet.

Enligt den norska säkerhetspolisen genomförs rekognosering för sabotage mot civil och militär infrastruktur. Denna rekognosering är t.ex. inriktad mot broar, hamnar, fartyg, radarinstallationer, försvarssystem, kommunikationslinjer, strömförsörjning, anläggningar för olika former av drivmedel samt övrig militär och civil infrastruktur av intresse vid en eventuell framtida väpnad konflikt.5 I sammanhanget är det intressant att notera en uppgift från den norska säkerhetspolisens hotbedömning från 2019, att främmande makt-/er förefaller ha ett behov av att kontinuerligt hålla sig uppdaterad avseende förändringar vid militära installationer, materiel, förband och annan infrastruktur.6 Vilket troligtvis innebär att förhållandena vid de tidigare exemplen från 2020 kontinuerligt följs upp för att erhålla uppdaterade operationsplaner eller vidimera att de fortsatt är giltiga av en främmande makt eller makter för att kunna effektueras vid en väpnad konflikt.

Vad som kanske är mest intressant avseende det som skrivs i kontexten krigsförberedelser i den norska säkerhetspolisens hotbedömning för 2020, är att främmande makt/-ers s.k. "specialtjänster" skall genomföra utplacering av rekognoserings- och sabotageutrustning under vatten och på land.7 Det framkommer inga uppgifter i den norska säkerhetspolisens hotbedömning om dylik utrustning hittats i Norge på land eller vatten eller i något annat land. Dock får det ses som troligt att den norska säkerhetspolisen besitter information om att dylikt har utplacerats någonstans, ej nödvändigtvis i Norge, då de väljer att belysa det i en offentlig myndighetsskrift.

Ur ett historiskt perspektiv utgör förhandslagring av utrustning för sabotage på land inget nytt. Sådana uppgifter framkom bl.a. vid offentliggörandet av det s.k. Mitrochinarkivet. I det fallet rörde det sig om att Sovjetunionen under det kalla kriget hade förhandslagrat utrustning för sabotage i en rad västliga länder. Det framkom även att Sovjetunionen hade en omfattande planering för genomförandet av sabotage i en rad västliga länder däribland Sverige.8 Således skulle det kunna argumenteras för att den norska säkerhetspolisen mycket väl kan ha tagit fasta på nationers agerande under det kalla kriget, vad avser sabotageförberedelser samt förhandslagring av materiel för sabotage och därmed utgår från att dylikt även kan ske i dagens negativa säkerhetsläge. Dock är det 30 år sedan det s.k. kalla kriget tog slut,9 varvid sådana antaganden kan vara riskfyllda att göra av en säkerhetstjänst utan någon tydlig fakta som pekar i den riktningen. Ur perspektivet säkerhetsläge är även förhandslagring av utrustning för sabotage intressant. Vilket i grunden syftar till att med kort förberedelsetid kunna genomföra sabotage, vilket även utgör en tydlig indikator på att säkerhetsläget är spänt. Vilket å andra sidan även den svenska Försvarsberedningen konstaterat i sina båda utredningar inför det kommande försvarsbeslutet.10 Dock blir en eventuell förhandslagring av utrustning för sabotage en tydlig konsekvens utav ett försämrat säkerhetsläge.

Vad avser förhandslagring av materiel under vatten kan inte undertecknande erinra sig om att några sådana uppgifter officiellt publicerats, eller att fynd av det genomförts vilket går att knyta till någon statlig aktör. Den tidigare underrättelseofficeren Överstelöjtnant (PA) Per Andersson, beskriver dock i en artikel publicerad 2010 i Tidskrift i Sjöväsendet att förhandslagring av bl.a. vapen, sprängämnen och sambandsutrustning även skall ha genomförts under vatten, under det kalla kriget.11 Dock är detta uppgifter publicerad av en privatperson och inte en statlig myndighet, om än en privatperson med djup insikt i sakfrågan efter mångårigt arbete kring den främmande undervattensverksamheten på svenskt inre vatten. Vilket är ingångsvärden som bör beaktas när slutsatser skall dras i frågan.

Vad avser rekognoseringsutrustning får det antas att det snarare rör sig om inhämtningsutrustning och ej utrustning såsom kikare m.m. för sabotagegrupper. Det kanske mest kända exemplet på inhämtningsutrustning under vatten, är den amerikanska avlyssningen av en sovjetisk telekabel i Ochotska havet under slutskedet av det kalla kriget och gick under täcknamnet 'Ivy Bells'. Det nämnda exemplet är det mest kända, men amerikansk avlyssning av telekablar genomfördes även i andra geografiska områden av Sovjetunionen under det kalla kriget.12 Enligt Överstelöjtnant (PA) Per Andersson, skall även Sovjetunionen utplacerat inhämtningsutrustning under vatten i olika former under det s.k. kalla kriget.13 I nutid förefaller de västliga länderna vara oroad över rysk förmåga att genomföra sabotage mot undervattenskablar som binder samman det globala informationssamhället,14 vilket troligtvis även innebär att viss rysk förmåga finns för inhämtning gentemot dessa undervattenskablar, likt den amerikanska under det kalla kriget. Vad avser utplacering av inhämtningsutrustning på land, förefaller de enda kända exemplen vara vid diplomatiska beskickningar varvid det per definition genomförs på ett annats lands territorium.

Vad avser utplacering av inhämtningsutrustning på land förefaller det ej finnas några tydliga och officiella exempel, bortsett från inhämtningsutrustning som kan tänkas finnas på t.ex. ambassadområden. Dock kommer nästa inlägg beröra vissa möjligheter kring det. Vad som är intressant i sammanhanget är återigen en del som Överstelöjtnant (PA) Per Andersson publicerat i Tidskrift i Sjöväsendet. Där han berör att viss utrustning skulle utplaceras vid strax innan en konflikt för att möjliggöra att robotar skulle kunna bekämpa stationera mål.15 Vilket möjligen skulle kunna innebära att viss utrustning redan i fredstid kan finnas utplacerad eller utplaceras.

Avslutningsvis, är då detta något att ta notis om? Ja tveklöst är de det. Förberedelser för sabotage både på land och till havs visar på en återgång till ett säkerhetsläge där en eller flera stater ser framför sig att säkerhetsläget väldigt snabbt kan förändras och övergå till en väpnad konflikt. Det visar även på att vi i dagsläget har ett synnerligt instabilt säkerhetsläge om en eller flera stater vidtar dessa förberedelser för sabotage där förhandslagring av materiel utgör en del i detta. Det visar även på långt gångna planer finns för hur ett sådant väpnad angrepp kan tänkas genomföras och att det antingen finns förband utanför ett land eller operatörer inom ett land beredda att genomföra dessa sabotage med väldigt kort varsel, då det ytterst är denna förhandslagring av materiel samt övriga förberedelser syftar till. Här kan givetvis argument såsom att länder förbereder sig för krig för olika sätt framföras. Dock är det en väldig skillnad att ha planer för en väpnad konflikt, jämfört med att eventuellt utplacera materiel på en annan stats territorium för det.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Politiets sikkerhetstjeneste 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 (Norska)
Nationalencyklopedin 1 (Svenska)
Reuters 1 (Engelska)
Sveriges Radio 1 (Svenska)
Säkerhetspolisen 1 (Svenska)
The New York Times 1, 2 (Engelska)

Andersson, Per. 'Vad gjorde de här? Personliga reflexioner om den främmande undervattensverksamheten', Tidskrift i Sjöväsendet, vol. 174, no. 3, 2010.
Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001.
Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025.
Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025.

Slutnoter

1 Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. 2020. https://pst.no/alle-artikler/trusselvurderinger/nasjonal-trusselvurdering-2020/ (Hämtad 2020-02-09)
2 Politiets sikkerhetstjeneste. Åpen trusselvurdering 2014. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2014, s. 14-16.
Politiets sikkerhetstjeneste. Åpen trusselvurdering 2015. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2015, s. 19-21.
Politiets sikkerhetstjeneste. Trusselvurdering 2016. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2016, s. 6-9.
Politiets sikkerhetstjeneste. Trusselvurdering 2017. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2017, s. 7-10.
Politiets sikkerhetstjeneste. Trusselvurdering 2018. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2018, s. 6-13.
Politiets sikkerhetstjeneste. Trusselvurdering 2019. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2019, s. 6-13.
Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 4-13.
3 Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 9-10.
4 Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5830857 (Hämtad 2020-02-09)
Säkerhetspolisen. Almedalen 2019: Underrättelsehotet är också ett säkerhetshot. 2019. https://youtu.be/s8Xf2Lc0P9I?t=940 (Hämtad 2020-02-09)
5 Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 9-10.
6 Politiets sikkerhetstjeneste. Trusselvurdering 2019. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2019, s. 11.
7 Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 10.
8 Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 363-365.
9 Nationalencyklopedin. Kalla krigets slut. 2020. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kalla-kriget/kalla-krigets-slut (Hämtad 2020-02-09)
10 Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 61.
Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 44.
11 Andersson, Per. 'Vad gjorde de här? Personliga reflexioner om den främmande undervattensverksamheten', Tidskrift i Sjöväsendet, vol. 174, no. 3, 2010, s. 214.
12 The New York Times. Broad, William J. A Tale of Daring American Submarine Espionage. 1998. https://www.nytimes.com/1998/11/08/us/a-tale-of-daring-american-submarine-espionage.html (Hämtad 2020-02-09)
13 Andersson, Per. 'Vad gjorde de här? Personliga reflexioner om den främmande undervattensverksamheten', Tidskrift i Sjöväsendet, vol. 174, no. 3, 2010, s. 215, 220.
14 The New York Times. Sanger, David E. Schmitt, Eric. Russian Ships Near Data Cables Are Too Close for U.S. Comfort. 2015. https://www.nytimes.com/2015/10/26/world/europe/russian-presence-near-undersea-cables-concerns-us.html (Hämtad 2020-02-09)
Reuters. Faulconbridge, Guy. Britain says West must defend undersea cables from Russian navy. 2017. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia/britain-says-west-must-defend-undersea-cables-from-russian-navy-idUSKBN1E90M5 (Hämtad 2020-02-09)
15 Andersson, Per. 'Vad gjorde de här? Personliga reflexioner om den främmande undervattensverksamheten', Tidskrift i Sjöväsendet, vol. 174, no. 3, 2010, s. 220.

måndag 6 januari 2020

Trender och Utvecklingar 2020

Sammanfattning

Det får ses som sannolikt att säkerhetsutvecklingen under 2020 intill 2022 fortsatt kommer vara i en negativ riktning. Säkerhetsläget i vårt direkta närområde har sedan 2016 förflyttats i en tydlig negativ riktning. Militär förmågeuppbyggnad har även genomförts av ett flertal parter i vårt direkta närområde sedan 2016. Enligt Försvarsberedningen kan Sverige hamna i krig. Sveriges militärstrategiska position innebär även att en konflikt i vårt direkta närområde som inte involverar oss de facto kommer involvera oss, då Norden får ses som ett sammanhängande operationsområde. Den ryska andraslagsförmågan som i huvudsak är baserad på Kolahalvön kommer troligtvis även innebär att vid en konflikt som involverar Ryssland och något västligt land som minst även påverkar norra Finland och Sverige då en s.k. skyddszon troligtvis kommer upprättas för att skydda dess baseringsområde.

Analys

Inledning. Det senaste större inlägget rörande säkerhetsutvecklingen i vårt närområde skrevs 2016 på denna blogg. Därefter har det givetvis skrivits mindre inlägg i olika skeden och händelser. Detta inlägg syftar till att, dels beskriva utvecklingen sedan 2016 intill nu, dels beskriva möjliga händelseutvecklingar under 2020 och de två närmsta åren. Vad som skall poängteras att allt som skett och kan ske ej kommer beröras i detta inlägg. Inlägget började även skrivas i oktober och har gradvis omarbetas efter hand, då en stor mängd saker som antogs kunna inträffa, redan har skett och källor har gradvist bytts ut när ny information framkommit. Avslutningsvis detta är en s.k. bedömning det som står i inlägget kan ske. Det behöver heller inte ske, då händelseutvecklingar beror på interaktion mellan en stor mängd aktörer.

Utveckling av säkerhetsläget 2016-2019. Inledningsvis kommer Försvarsberedningens båda rapporter, dels Motståndskraft från 2017, dels Värnkraft som publicerades i maj 2019 användas för att beskriva utvecklingen av säkerhetsläget sedan det senaste "Trender och utvecklingar" publicerades i januari 2016 på denna blogg. Vad som får ses som sannolikt är att sedan 2016 har säkerhetsläget försämrats alltmer, i och med att Försvarsberedningen skriver det i sin delrapport från 2017 i form av Motståndskraft,1 men även i dess slutgiltiga rapport Värnkraft från maj 2019.2 Således har vi haft en gradvis försämring av säkerhetsläget under snart fyra år, sett till när det senaste "Trender och utvecklingar" publicerades, och före det sedan minst 2014, varvid den totala försämringen av säkerhetsläget sträcker sig över sex år. Det får även ses som troligt att försämringen egentligen har pågått sedan minst 2008,3 varvid försämringen sträcker sig över 12 år. Här skall det understrykas att denna försämring även rör vårt direkta närområde och inte enbart Europa som helhet.4

Den kanske tydligaste indikationen på det försämrade säkerhetsläget är att Försvarsberedningen både 2017 och 2019 skriver att ett väpnat angrepp, d.v.s. krig, mot Sverige inte längre kan uteslutas.5 Vilken s.k. konfidensgrad som råder kring denna krigsrisk förefaller ej kunna fastställas,6 utan får nog snarare anses vara avhängt hur den säkerhetspolitiska utvecklingen sker i olika hänseenden. Stundtals kan krigsrisken vara väldigt låg, stundtals kan det tänkas att den är högre.7 Vad som dock kvarstår som ett faktum är att det numera, de facto, förefaller finns ett hot om krig som ligger i bakgrunden i den säkerhetspolitiska utvecklingen, vilket från 2004 intill nu förefaller antagits varit osannolikt.8 Vilket i säkerhetspolitiska sammanhang, men även vad avser säkerhetsläge, får anses vara omvälvande. Dock förefaller den nuvarande regeringen, åtminstone 2018, varit av en annan uppfattning i frågan än den parlamentariskt tillsatta försvarsberedningen.9 Huruvida Regeringen sitter på andra analyser i frågan kring krigsrisk från våra underrättelsemyndigheter, än den parlamentariskt tillsatta försvarsberedningen, är något som ej framkommit i den säkerhetspolitiska diskursen.

Vad som även framkommer är att Sveriges geografiska placering har fått en ökad säkerhetspolitisk och militärstrategisk betydelse under det senaste decenniet. Här framför Försvarsberedningen att det är det ökade säkerhetspolitiska intresset för främst Arktis och Östersjöregionen som orsakat detta.10 Varvid de även framför att om det uppstår en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt i vårt närområde, vilket Arktis och Östersjöregionen får räknas som, kommer Sverige oundvikligen bli påverkat av det.11 En statlig utredning av den svenske diplomaten Krister Bringéus, SOU 2016:57 – Säkerhet i ny tid, framför även att Östersjöområdet bör ses som ett enda operationsområde för NATO och Ryssland.12 Den amerikanska tankesmedjan RAND Corporation vilket tagit fram ett konfliktscenario mellan NATO i Baltikum och Ryssland, vilket utredningar och artiklar ofta refererar till, stärker även detta scenario. Där tankesmedjan ser framför sig basering av flygstridskrafter på Svenskt territorium för att kunna påverka Ryssland i händelse av en sådan konflikt.13 Vilket stärker tesen om att Sverige oundvikligen kommer bli påverkad av en väpnad konflikt även av andra aktörer,14 d.v.s. Sverige behöver inte bli påverkat av ett isolerat angrepp utan vid angrepp mot andra stater i Östersjöregionen kommer Sverige bli en del av den väpnade konflikten vare sig vi vill det eller inte.

Ryssland har även vid flera tillfällen varnat för att ett svenskt NATO-medlemskap kommer framtvinga svarsåtgärder, men även det redan nu existerande samarbetet mellan Sverige och NATO kan leda till motåtgärder.15 I sammanhanget bör det noteras, att chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, Sergeij Naryshkin, i slutet av 2017 vid en konferens för underrättelsechefer från forna sovjetstater framförde att Sverige tillsammans med, de baltiska staterna, Polen och Storbritannien är involverade i hybridkrigföring gentemot Ryssland och försöker skapa revolutionära celler inom immigrantstrukturer i Ryssland. Han framförde även att väst genomförde ett icke deklarerat hybridkrig mot Ryssland.16

Försvarsberedningen framför även att Ryssland med stridsflyg bl.a. har genomfört aggressiva och provocerande anflygningar bl.a. mot andra staters örlogsfartyg och fasta anläggningar i närområdet. Beredningen antar att detta har som syfte att sända säkerhetspolitiska signaler till grannländer och omvärlden.17 Anflygningar mot anläggningar förefaller enbart genomförts av Ryssland mot Norge, alternativt är de det enda landet i vårt närområde som mig veterligen rapporter om det öppet. Det skall som minst genomförts under 2017 och 2018. Detta kan troligtvis bero på att den ryska delen av Nordkalotten utgör ett av dess mest strategiskt viktiga tyngdpunktsområden.18

Vad säger då Försvarsmakten? För att få ett svar som går att jämföra med Försvarsberednings uppgifter utgör Försvarsmaktens svar på den försvarspolitiska propositionen 2021-2025 det bästa underlaget. Enligt Försvarsmakten finns det en ökad risk för militära incidenter och konfrontation som kan leda till eskalation i vårt närområde. Därtill råder en ökad militär aktivitet samt mängden militära förband i vårt närområde har ökat. Denna utveckling för vårt säkerhetsläge beror enligt Försvarsmakten på att Sverige utgör ett gränsområde, med Arktis och Östersjöregion, mellan västliga och ryska intresseområden.19 Enligt Försvarsmakten ser även de baltiska staterna en risk för ryskt militärt hot mot sitt territorium. Därtill framförs att Norden sannolikt utgör ett operationsområde i händelse av ett ryskt angrepp på Baltikum. Vilket även får ses som en bekräftelse på det Försvarsberedningen framför att Sverige oundvikligen blir påverkat vid en konflikt i vårt direkta närområde.20 Vad som särskilt bör beaktas är att Försvarsmakten skriver Norden som helhet.

Den internationella säkerhetsordningen förefaller även hamnat i kraftig obalans sedan det senaste "Trender och utvecklingar" publicerades 2016. Detta märks tydligast av det numera upphävda INF-avtalet som förbjöd innehavet av kort- medeldistansrobotar med räckvidd över 500 km för Ryssland och USA.21 Därutöver får det ses som möjligt att både Open Skies22 samt Nya-START avtalet kommer upphävas,23 under prognostiseringsperioden. Ryssland förefaller även genomfört ett försök till likvidering av en av deras tidigare underrättelseofficerare bosatt i Storbritannien under 2018.24 Vad som dock får ses som anmärkningsvärt var användandet av ett militärt nervgift vid likvideringsförsöket vilket de facto räknas som massförstörelsevapen.25

De tre viktigaste säkerhetsorganen för Sverige d.v.s. EU, FN och NATO tampas även med interna problem. Förenta Nationerna har under en längre tid fått anses vara handlingsförlamade maa. de olika agendorna hos de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet som med sin veto rätt kan avstyra olika beslut.26 EU tampas med olika former av interna motsättningar.27 Avslutningsvis förefaller NATO även trots sina 70 år som framgångsrik försvarsallians tampas med vissa interna motsättningar och en viss identitetskris.28 Till detta finns även en viss motvilja hos den nuvarande amerikanska administrationen att utgöra det praktiska säkerhetsverktyget på global nivå.29

Militär styrkeutveckling 2016-19. Vad avser svensk militär förmåga har den stärkts under den aktuella perioden bl.a. har ett regemente upprättats på Gotland med tillhörande stridsgrupp och luftvärnsförband. Det har även inneburit att Försvarsmakten har genomfört en omorganisation mot krigsförband som i större omfattning krävs för att kunna möta ett väpnat angrepp. Den operativa förmågan för att möta ett väpnat angrepp har höjts under perioden. Dock förefaller den totala operativa förmågan ej vara i tillräcklig nivå kontra den rådande omvärldsutvecklingen.30 Därtill är den nuvarande organisationen, ej anpassad utifrån att möta ett väpnat angrepp och på kort sikt förefaller det finnas stora begränsningar ffa. vid händelseutvecklingar i ett försämrat omvärldsläge och vid högre konfliktnivåer.31

Sverige har även ingått ett stort antal bilaterala försvarssamarbeten,32 dock inget med ömsesidiga försvarsförpliktelser. Det kanske mest djupgående samarbetet utgörs av det med Finland som sträcker sig över fred, kris och krig där även en gemensam militärstrategisk doktrin skall tas fram och samarbetet ses som en höjning av tröskelförmågan hos de båda länderna.33 Inom ramen för försvarssamarbeten bör även samövningarna med NATO-anslutna länder räknas, då det höjer vår samlade förmåga och utifrån det som beskrivits tidigare kring säkerhetsutveckling. Det får även ses som direkt avgörande då slutsatsen förefaller vara att vårt territorium kommer bli indragen i händelse av en väpnad konflikt i vårt direkta närområde.

Vad avser övrig västlig militär förmågeutveckling i vårt direkta närområde får den anses utgöras av NATO beslutet från 2016 om att en bataljon skall finnas i Estland, Lettland, Litauen och Polen.34 Därtill den amerikanska rotationsbaseringen av marinkårsförband, inledningsvis om ca 300 därefter ca 700 marinkårssoldater i Norge.35 Därtill tillkommer även basering av cirka 800 soldater från Storbritannien årligen i Norge under vinterhalvåret.36 Övningsverksamheten har även ökat inom NATO varvid det får ses som troligt att en viss förmågehöjning, liknande den i Sverige, för att kunna möta ett väpnat angrepp. Men likt för Sverige krävs det troligtvis mer åtgärder maa. den ominriktning som skedde av de flesta nationers Försvarsmakter under stor del 2000-talet.

Vad avser den ryska militära förmågan får den ansetts ha höjts under perioden 2016-19 och nu börjat konsolideras. Enligt Totalförsvaret Forskningsinstitut (FOI) antas Ryssland nu inneha förmågan att initiera en regional konflikt. Med regional konflikt åsyftas enligt FOI en konflikt i en region i världen mellan nationella eller koalitions styrkor, FOI exemplifierar begreppet regional konflikt med att det skulle kunna innebära en väpnad konflikt mellan Ryssland och flera stater eller koalitioner i Europa.37 Enligt det norska försvaret har Ryssland utvecklat en militär förmåga som reducerat förvarningstider i händelse av ett angrepp till timmar/dagar. Därutöver enligt det norska försvaret utvecklar, tränar och övar Ryssland sina väpnade styrkor med förmågor för att genomföra s.k. strategiskt överfall.38

Ryssland förefaller även för första gången sedan det kalla krigets slut under Zapad-2017 överfört större förband till Kolahalvön på mycket kort tid. Hur pass stora förband det rör sig om är dock oklart. En omfattande koordinering skall även skett vid transporterna med flyg och järnväg. Ryssland skall även vidtagit aktiva och passiva åtgärder för att dölja förbanden.39 Ryssland har även sedan operationen i Syrien påbörjades 2015, uppvisat förmåga att sjöledes kunna genomföra underhållstransporter och vidmakthålla en operation under lång tid, bortom sitt territorium. Dock förefaller det kunnat varit på gränsen av förmågan.40 Huruvida den förmågan även finns i Östersjöregionen får ses som oklart. Rent operativt har de dock uppvisat att de har förmågan, varvid det får ses som möjligt att liknande förmåga kan finnas i Östersjön. Den ryska militära uppbyggnaden under perioden 2016-19 har i huvudsak genomförts i det västra militärdistriktet (MD V) och vad som numera benämns den norra marinens militärdistrikt (MD NM) som omfattar delar av Rysslands norra landgräns och troligtvis Barentshav, Norska havet och Atlanten maa. de uppgifter de troligtvis skall lösa i dessa områden vid en väpnad konflikt.41

Enligt FOI skall Ryssland vid 2019 haft 52 stycken bataljonsstridsgrupper, ca 36-47,000 soldater, inom MD V och sex stycken bataljonsstridsgrupper, ca 4-5,000 soldater, inom MD NM.42 Detta utgör ej den ryska totalen av markstridsförband inom de aktuella områdena, utan dessa förband är gripbara inom några timmar för att påbörja lösande av uppgifter.43 Den begränsande mängden med bataljonsstridsgrupper inom MD NM kan antagligen förklaras med att de i huvudsak skall försvara Kolahalvön dock förefaller det även tillförts offensiva förmågor,44 utbyggnaden av s.k. avreglingsförmåga inom MD NM område kan även utgöra ett skäl till den mindre mängden vilket enligt en uppgift skall möjliggöra offensiv markförmåga med den numerär av markförband som finns inom distriktet.45 Även förmågan att snabbt kunna förflytta förband till det aktuella området kan utgöra ett skäl till den begränsade mängden, vilket tidigare berörts. Den ryska kärnvapenförmågan (mark, sjö och luft) får fortsatt antas utgöra ett grundfundament för rysk säkerhet och strategisk avskräckningsförmåga.46 Vad avser den strategiska avskräckningsförmågan bör särskilt förmågan att nyttja de ryska kärnvapenstyrkorna som ett form av avskräckande paraply över ett område, för att andra stater eller koalitioner ej skall involvera sig i en påbörjad väpnad konflikt motsv.47

Den militära uppbyggnaden i närområdet hos NATO anslutna länder och Ryssland speglar sannolikt den upplevda synen hos de båda parterna kring möjligheten vart en väpnad konflikt geografiskt kan inträffa. Där de baltiska staterna ser ett militärt hot från Ryssland mot sitt territorium. Den ryska annekteringen av Krimhalvön med även det fortsatta ryska agerandet i östra Ukraina har även ökat insikten hos övriga NATO länder om en vilja av Ryssland att använda militära maktmedel för att nå politiska målsättningar. Hit bör även Georgien 2008 samt Syrien 2015 inräknas.48 Emedan Ryssland sannolikt baseras på två faktorer. Där styrkeuppbyggnaden på Nordkalotten är för att bevara rollen som en regional stormakt i det aktuella området, men även möta vad de anser är en ökad kamp kring regionen från Kina och USA.49 Vad avser Rysslands västra områden som ligger inom det direkta svenska närområdet, får det ses som sannolikt att den militära uppbyggnaden grundas på att Ryssland ej ser det som osannolikt att en väpnad konflikt med NATO på eller i de tidigare sovjetiska områdena kan uppstå. Därutöver får det ses som sannolikt att Ryssland ser på NATO som ett instrument för USA säkerhetspolitik, men även att USA och de västliga länderna genomför en strategisk isolering av Ryssland med politiska, ekonomiska och militära maktmedel.50

Avslutningsvis en förmågehöjning som ej ligger inom vårt direkta geografiska närområde, men definitivt påverkar oss i händelse av en väpnad konflikt, utgörs av upprättandet av den 2. Amerikanska flottan. Den 2. Flottan blev även fullt operativ i slutet av 2019, uppgiftsområdet för denna flotta är Nordatlanten och Arktis.51 Vilket får anses vara direkt avgörande för att skydda truppförflyttningar övar Nordatlanten till Europa i händelse av en väpnad konflikt.52 Vad som även bör beaktas är att den har Arktis som operationsområde, vilket tydligt indikerar den ökade geostrategiska vikten området har och kommer få framgent.

Faktorer som kan påverka utvecklingen under 2020. Det första området som kommer beröras är tvekampen mellan Belarus President, Aleksandr Lukasjenko, och Rysslands President, Vladimir Putin, kring den s.k. unionsstaten som blev väldigt synlig under 2019.53 Utvecklingen mellan dessa två länder utgör det mest sannolika som kan påverka säkerhetsläget i vårt direkta närområde under 2020. Lukasjenko förefaller under detta och tidigare år orienterat sig mer mot de västliga länderna54 samt Kina,55 sannolikt för att balansera gentemot Ryssland.56 Ryssland å sin sida har i en allt högre utsträckning under detta år drivit frågan kring den s.k. unionsstaten.57 Vilket förefaller fått ett form av crescendo under december månad 2019, när protester om än små genomfördes gentemot en ökad integrering med Ryssland. Som ett led i detta har Ryssland höjt energipriserna samt minskat subventionerna för att driva Belarus närmare mot integrering i enlighet med unionsstaten.58 Belarus kom även framföra tydliga klagomål gentemot den tidigare ryska ambassadören bl.a. att han i uttalanden beskrev Belarus som en region i Ryssland, vilket kom att föranleda att Rysslands President byte ut honom som ambassadör. Därutöver kom även den biträdande sekreteraren för dess säkerhetsråd samt generaldirektören för teleföretaget Belttelecom att arresteras för korruption då de mottagit pengar av ryska medborgare.59

Lukasjenko framförde även den 24DEC2019 att en framtvingad integrering mellan de båda länderna utav Ryssland skulle kunna utlösa ett krig. Han skall bl.a. ha sagt, "Om Ryssland försöker kränka vår suveränitet som många personer framför, kommer världssamfundet att agera, de kommer dras in i ett krig" samt "De västliga länderna och NATO kommer inte tolerera något sådant då de kommer se det som ett hot mot dem, ur det perspektivet skulle de ha rätt".60 Vilket får anses utgöra en retorisk helomvändning mtp. att Lukasjenko den 05DEC2019 menade på att det ej fanns någon risk att Belarus skulle inkorporeras som en del i Ryssland.61 För att drygt 20 dagar senare genomföra dylika uttalanden. I sammanhanget är det värt att notera att USA tidigare nationella säkerhetsrådgivare, John Bolton, under hösten 2019 reste till Belarus och bl.a. skall ha varnat Belarus President avseende vilket hot Ryssland utgjorde mot landet.62

Den 01JAN2020 kom även Ryssland att upphöra med oljeleveranser till Belarus, dock fortsatte oljeleveranser till Europa från Ryssland genom Belarus.63 Den 19DEC2019 uttalade sig även Rysslands President att Belarus inte kunde påräkna några rabatter på gasförsörjning om inte arbetet med unionsstaten fortskrider. Därutöver har Ryssland under 2019 skärt ned på olika former av ekonomiskt stöd till Belarus.64 Vad som skall beaktas är att Belarus och Ryssland har under ett flertal tillfällen under de gångna åren varit i konflikt kring priser på gas och olja och kontrakt har inte förlängts, för att sedan förnyas såsom att ett kort avtal på två månader kring priset på gasförsörjningen skrevs under 31DEC2019.65 Dock har mig veterligen inte faktorn kring unionsstaten används som ett påtryckningsmedel i de tidigare sammanhangen, vilket nu förefaller vara fallet.

Vad avser militära samarbetet är det värt att notera Rysslands utrikesministers uttalande från 2019 avseende det tidigare förslaget Ryssland framförde under 2015 om att upprätta en rysk flygbas på på belarusiskt territorium. Vilket Lukasjenko kom att avslå och enligt Lavrov skall ha varit en otrevlig period.66 Vad avser västorientering är det även intressant att notera en uppgift från inledningen av december 2019 att Belarus hade intresse av att genomföra samövning med NATO i fredsfrämjande insatser, då de skall ingå i en Italiensk FN kontingent. Men de förefaller även ha intresse av en förbättrad dialog med NATO.67 Hur Ryssland ställer sig till detta i form av en typ av västorientering år ännu oklart då mig veterligen inga officiella uttalande skett kring det. Men det får ses som troligt att det ej är positivt. Oaktat om det är militära frågor eller ekonomiska frågor får det ses som högst osannolikt att Ryssland kommer medge någon form tydlig västlig orientering för Belarus, utan att i sådant fall kommer de agera för att säkerställa att de fortsatt har ett buffertområde till sitt territorium. Vad som även bör beaktas är att ett stort antal liknande indikatorer som fanns innan Ukraina 2014, nu även uppvisas i Belarus omorientering mot väst, folkligt missnöje osv.

Således vad avser Belarus finns det ett stort antal indikatorer som pekar på att det får ses som troligt att frågan kring unionsstaten mellan Belarus och Ryssland kommer gå in i en avgörande fas under 2020. När i tid får dock anses vara svårt att definiera, än mer hur själva händelseutvecklingen kan ske. Med tanke på det ekonomiska handlingsutrymme Ryssland har gentemot Belarus torde det vara det mest troliga verktyg som kommer användas. Dock får det även ses som troligt att Lukasjenko motsätter sig det, alternativt att det uppstår en folklig proteststorm kring händelseutvecklingen om t.ex. Lukasjenko trots en inkorporering i Ryssland bibehåller någon form av maktposition varvid en händelseutveckling med militära maktmedel kan ske likt Ukraina 2014. Uppstår det senare bör risken särskilt kring höjda militära spänningar i vårt direkta närområde beaktas vilket oundvikligen även kommer påverka oss.

Det andra området som kommer beröras är övningen Defender-2020. Under 2017 skrev en stor mängd artiklar i massmedia kring risken att Ryssland skulle kunna genomföra någon form av offensiv militär operation i samband med Zapad-2017 mot någon av dess angränsade västliga länder.68 Vilket i sak får anses vara en möjlighet, då större övningar kan användas för att dölja offensiva förberedelser. Vilket även bevisade sig under det kalla kriget då Sovjetunionen förberedde sig för att möta ett västligt kärnvapenangrepp i samband med NATO övningen Able Archer-1983, vilket i efterhand förefaller varit synnerligen nära en kärnvapenkonflikt.69

Vad är då Defender-2020 för övning? Övningen omfattar cirka 20,000 tusen amerikanska soldater som ombaseras från USA till Europa, 9,000 amerikanska soldater baserade i Europa, den totala övningsstyrkan kommer som mest bestå av 37,000 soldater från USA och andra länder. Därefter kommer personal och utrustning att anlända till Europa, för att därefter spridas ut över Europa och delta i olika övningar och slutligen förflyttas åter till USA. Detta är även den största övningen i att förflytta förband från USA till Europa på 25 år men även den tredje största övningen sedan kalla krigets slut i Europa. Övningen kommer pågå mellan april och maj 2020. Övningen i sig är således en övning i att dels kunna förstärka Europa med förband och materiel, dels sprida och samöva tillsammans med andra förband och länder.70

Varför kan då denna övning påverka säkerhetsläget? Försvarsberedningen redovisar i sin rapport "Värnkraft" att Ryssland i en hög grad har en geopolitisk och konspiratoriskt färgad syn på sin omvärld. Där Ryssland ser att väst försöker försvaga Ryssland men även byta ut den ryska statsledningen bl.a. genom att iscensätta en s.k. "färgrevolution" och att väst även varit skyldiga till de s.k. "färgrevolutionerna" i grannländer till Ryssland såsom Ukraina. Men statsledningen har även en syn att väst försöker omringa Ryssland med t.ex. NATO.71 Synen på NATO övningsverksamhet hos den högsta ryska militärledningen förefaller även vara att NATO förbereder sig för en storskalig väpnad konflikt. Den ryske generalstabschefen, General Valerij Gerasimov, delgav vid ett möte med utländska diplomater den 18DEC2019 att han såg inga förutsättningar för en storsaklig väpnad konflikt, men han tillade även att västligt tryck mot Ryssland kunde utlösa krissituationer som skulle kunna eskalera till en väpnad konflikt.72 Dock bör här beaktas att begreppet storskalig militär konflikt ej finns i den ryska militära nomenklaturen, utan konflikter delas in i lokala, regionala väpnade konflikter och global väpnad konflikt. Varvid vilken nivå av konflikt som egentligen åsyftades av den ryske generalstabschefen blir något tvetydigt.

Mellan den 11MAJ2020 och 04JUN2020 genomför även den svenska Försvarsmakten, Försvarsmaktsövning-2020. Övningen kommer i huvudsak att genomföras främst i Blekinge och östra samt centrala Skåne, men hela Sveriges yta kommer beröras. Syftet med övningen är att öva förmågan att möta ett väpnat angrepp mot Sverige, delmoment i detta utgörs bl.a. av gemensamma operationer, ge och ta emot militärt stöd och basering av tredje parts stridskrafter på svenskt territorium. Inbjudan har skickats ut till ett antal länder om deltagande dock har inga uppgifter publicerats om vilka länder det rör sig om.73 Att beaktas är att Defender-2020 även genomförs i de baltiska staterna, varvid antingen övning går parallellt med FMÖ-2020 under maj månad alternativt är förband under förflyttning åter varvid en stor mängd förband kommer vara i rörelse under maj månad i Östersjöregionen.74

Således vad avser det andra området, får det ses som högst troligt att det kommer råda en förhöjd inhämtnings- och övningsaktivitet i Östersjöregionen och Västeuropa under hela KV I-II 2020, dels med anledning av Defender-2020, dels då det får ses som högst troligt att Ryssland kommer genomföra motövningar under perioden Defender-2020 genomförs. Det får även ses som troligt att det råder en höjd risk för incidenter under KV II i södra Östersjöregionen, dels kopplat till den ökade inhämtningsaktiviteten, dels kopplat till den ökade övningsverksamheten, med de risker det innebär för att incidenter kan eskalera till en väpnad konflikt. Beroende på utvecklingen i Belarus bör även faktorn att Ryssland kan anse att övningen Defender-2020 på något sätt är kopplat till ett eventuellt försämrat läge i Belarus då Ryssland anser sig vara i en hybridkonflikt motsv. redan nu med väst (vilket berörts tidigare i inlägget), vilket skulle kunna försämra säkerhetsutvecklingen markant i regionen med olika händelseutvecklingar.

Vad avser det tredje området rör det Amerikanska presidentvalet. Det får ses som troligt att någon form av extern påverkan kan komma att ske mot presidentvalet 2020 likt 2016 och vid kongressvalet 2018.75 Här får det även ses som troligt att USA kan komma att svara på denna påverkan med IT-angrepp.76 Vilket till del skulle kunna vara en förklaring till att Ryssland under slutet av 2019 genomförde en övning med att säkerställa att dess digitala struktur som är anslutna mot internet kan övergå till att bli ett intranät.77 Det får även ses som troligt att det även utgör en del i att förbereda landat för en eventuell väpnad konflikt, då den strukturen kommer krävas för att det ryska samhället fortsatt skall fungera.

Detta riskerar givetvis någon form av eskalering om så sker,78 och givetvis mot vad. Under 2019 avslöjades det att USA hade påbörjat förberedelser för att kunna påverka den digitala infrastrukturen av det ryska kraftnätet.79 Skulle t.ex. något allvarligt ske mot det systemet får det ses som troligt att Ryssland skulle besvara det då även de förefaller förberett IT-angrepp mot USA infrastrukturer. Häri ligger då risken att en IT-konflikt övergår till att bli en renodlad kinetisk konflikt eller förberedelser vidtas för att kunna möta en sådan. Varvid det får ses som högst troligt att även Sverige kommer påverkas, då en sådan övergång eller förberedelser för kinetisk konflikt mellan de två staterna otvetydigt skulle innebära att t.ex. den ryska andraslagsförmågan skall skyddas. Varvid det får ses som troligt att minst finskt och svenskt nordligt territorium kommer beröras för att etablera en s.k. skyddszon möjligen även Norge har konflikten övergått till kinetiskt kommer Norge definitivt beröras.

Avslutningsvis det fjärde området utgörs av den stora mängd intressekonflikter och "proxy konflikter" utanför vårt direkta närområde som riskerar att involvera flera länder än de aktuella och därmed även västliga och Ryssland. Den första är givetvis den pågående nu mellan Iran, Irak och USA, där Ryssland har ett samarbete med Iran i och med Syrien konflikten. Den andra är Libyen dit Turkiet nu förefaller påbörjat deployering av förband till, där det även förefaller finnas ryska privata säkerhetsföretag som kan hamna i direkt konflikt med Turkiet och därmed ett NATO-land. Den tredje är konflikten mellan Turkiet och Cypern och därmed även Grekland men även Egypten i dessa länder har både Ryssland och USA intressen, varvid en upptrappning som skulle övergå till att bli en konflikt riskerar att sprida sig. Återigen i detta fallet är det ffa. skyddet av det s.k. bastionområdet som skulle kunna innebära en påverkan av svenskt territorium om någon av dessa konflikter eskalerar bortom kontroll.

Detta är några exempel av områden som skulle kunna få en väldigt negativ utveckling av säkerhetsläget under 2020 och de närmsta två åren. Det behöver givetvis inte ske, då ett agerande av någon part alltid föder ett motagerande som även kan vara i positiv riktning som deeskalerar en eventuell konfliktsituation.

Avslutande kommentar

Vad går då att säga om den eventuella säkerhetsutveckling i vårt direkta närområde sedan 2016:
  1. Med anledning av att Försvarsberedning i dess båda rapporter Motståndskraft och Värnkraft och framförallt att de vidmakthåller i Värnkraftatt Sverige kan hamna i krig får det ses som att säkerhetsutvecklingen sedan det senaste omfattande inlägget kring vårt närområde skrevs, 2016, har gått i en tydlig negativ riktning.
  2. I händelse av en väpnad konflikt i vårt direkta närområde eller att Ryssland blir involverad i en konflikt med något västligt land utanför vårt direkta närområde kommer troligtvis vårt territorium beröras utifrån att, dels Norden får ses som ett sammanhängande operationsområde, dels att baseringsområdet för den ryska andraslagsförmågan måste skyddas varvid en konflikt, som berör oss, eventuellt är begränsad enbart till norra Finland och Sverige.
  3. Mellan 2020-22 kommer utvecklingen i Belarus vara av synnerligen vikt, då det sannolikt kan komma att påverka oss om utvecklingen går i en negativ riktning ffa. om en sannolik integrering ej sker som en fredlig övergång.
  4. Sker det en snabb negativ utveckling av säkerhetsläget i Belarus under KV I-II 2020 kan det komma att få tydliga konsekvenser på säkerhetsläget i vårt direkta närområde maa. övningen Defender-2020, då det kommer att finnas en stor mängd NATO förband i anslutning till Belarus men även Ryssland och oss.
  5. Globalisering har medfört att en konflikt som uppstår i en för Sverige fjärran del, kan få oanade konsekvenser för oss. Vilket kan innebära att vi blir involverade i en väpnad konflikt även om den faktiska konflikten ligger utanför vårt direkta närområde.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1, 2, 3 (Engelska)
Belsat 1 (Engelska)
British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)
Chatham House 1 (Engelska)
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Defensenews 1 (Engelska)
Forsvaret 1 (Norska)
Forsvarsdepartementet 1 (Norska)
Forsvarets Efterretningstjeneste 1 (Danska)
Förenta Nationerna 1 (Engelska)
Försvarsmakten 1, 2, 3 (Svenska)
Jägarchefen 1 (Svenska)
Nationalencyklopedin 1 (Svenska)
Oslo Militære Samfund 1 (Norska)
Ośrodek Studiów Wschodnich 1 (Engelska)
RAND Corporation 1 (Engelska)
Regeringskansliet 1, 2 (Svenska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 (Engelska)
Rysslands President 1 (Engelska)
Stars and Stripes 1 (Engelska)
Sveriges radio 1 (Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3 (Svenska)
TASS 1, 2, 3 (Ryska/Engelska)
The Guardian 1, 2 (Engelska)
The Telegraph 1 (Engelska)
The New York Times 1, 2, 3, 4, 5, 6 (Engelska)
The Wall Street Journal 1, 2 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)
UK Government 1 (Engelska)
U.S. Naval Institute 1 (Engelska)
U.S. Army Europe 1, 2 (Engelska)
U.S. Navy 1 (Engelska)
Valstybes Saugumo Departementas 1 (Engelska)

Czekaj, Matthew (red). Howard, Glen E. (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.
Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025.
Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025.
Prop. 2004/05:5. Vårt framtida försvar.
SOU 2016:57. Säkerhet i ny tid.
The International Institute for Strategic Studies. Military Balance 2019. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019.

Slutnoter

1 Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 17.
2 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 41.
3 Ibid.
Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 17.
4 Ibid.
5 Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 61.
Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 44.
6 Regeringskansliet. Björn von Sydows tal på Rikskonferensen i Sälen. 2018. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/forsvarsberedningen/bjorn-von-sydows-tal-pa-rikskonferensen-i-salen/ (Hämtad 2020-01-06)
7 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nytt hot mot Sverige hölls hemligt. 2016. https://www.dn.se/nyheter/sverige/nytt-hot-mot-sverige-holls-hemligt/ (Hämtad 2020-01-06)
8 Prop. 2004/05:5. Vårt framtida försvar. s. 12.
Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 22-23.
9 Sveriges Television. Knutson, Mats. Analys: Konflikten allt tydligare mellan Wallström och Hultqvist. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/konflikten-allt-tydligare-mellan-wallstrom-och-hultqvist-1 (Hämtad 2020-01-06)
10 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 42.
11 Ibid. s. 44.
12 SOU 2016:57. Säkerhet i ny tid. s. 42.
13 Johnson, Michael. Shlapak, David A. Reinforcing Deterrence on NATO's Eastern Flank: Wargaming the Defense of the Baltics. Santa Monica: RAND Corporation, 2016, s. 5.
14 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 44.
15 Ibid. s. 46.
16 ТАСС. Нарышкин отмечает угрозу переноса активности террористов в Центральную Азию и РФ. 2017. https://tass.ru/politika/4824055 (Hämtad 2020-01-06)
17 Ibid. s. 45-46.
18 Forsvaret. Et styrket forsvar: Forsvarssjefens Fagmilitære Råd. Oslo: Forsvaret, s. 14, 16.
19 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025: Bilaga 1. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 12.
20 Ibid.
Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 44.
21 Sveriges Television. Borgert, Linnéa. Nu löper kärnvapenavtalet INF ut: ”Oron är berättigad”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-loper-karnvapenavtalet-inf-ut-oron-ar-berattigad (Hämtad 2020-01-06)
22 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Uppgift: Viktigt avtal om vapenkontroll i Ryssland och USA hotat. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-loper-karnvapenavtalet-inf-ut-oron-ar-berattigad (Hämtad 2020-01-06)
23 British Broadcasting Corporation. Russia deploys Avangard hypersonic missile system. 2019. https://www.bbc.com/news/world-europe-50927648 (Hämtad 2020-01-06)
President of Russia. Defence Ministry Board meeting. 2019. http://en.kremlin.ru/events/president/news/62401 (Hämtad 2020-01-06)
24 UK Government. PM statement on the Salisbury investigation: 5 September 2018. 2018. https://www.gov.uk/government/speeches/pm-statement-on-the-salisbury-investigation-5-september-2018 (Hämtad 2020-01-06)
25 Nationalencyklopedin. Massförstörelsevapen. 2020. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/massförstörelsevapen (hämtad 2020-01-02)
26 United Nations. Paralysis Constricts Security Council Action in 2018, as Divisions among Permanent Membership Fuel Escalation of Global Tensions. 2019. https://www.un.org/press/en/2019/sc13661.doc.htm (Hämtad 2020-01-06)
27 The Wall Street Journal. Trofimov, Yaroslav. The European Union Is Punching Below Its Weight in World Affairs. 2019. https://www.wsj.com/articles/the-european-union-is-punching-below-its-weight-in-world-affairs-11576578603 (Hämtad 2020-01-06)
28 The Guardian. Borger, Julian. Trump re-election could sound death knell for Nato, allies fear. 2019. https://www.theguardian.com/world/2019/dec/02/nato-donald-trump-second-term (Hämtad 2020-01-06)
Reuters. Rose, Michel. Macron: NATO needs to be clear about its modern-day purpose. 2019. https://www.reuters.com/article/us-nato-summit-macron-nato/macron-nato-needs-to-be-clear-about-its-modern-day-purpose-idUSKBN1Y71TQ (Hämtad 2020-01-06)
Reuters. Gumrukcu, Tuvan. Turkey says it did not fully approve NATO's Baltic defense plan. 2019. https://www.reuters.com/article/us-nato-summit-turkey/turkey-says-it-did-not-fully-approve-natos-baltic-defense-plan-idUSKBN1YA1XU (Hämtad 2020-01-06)
29 The White House. Remarks by President Trump in Briefing at Al Asad Air Base | Al Anbar Province, Iraq. 2018. https://www.whitehouse.gov/briefings-statements/remarks-president-trump-briefing-al-asad-air-base-al-anbar-province-iraq/ (Hämtad 2020-01-06)
30 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025: Bilaga 1. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 13.
31 Ibid. s. 67.
32 Regeringskansliet. Fördjupat internationellt samarbete. 2018. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/forsvarsdepartementet/fordjupat-internationellt-samarbete/ (Hämtad 2020-01-06)
33 Försvarsmakten. Sverige och Finland undertecknar militärstrategiskt koncept. 2019. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2019/12/sverige-och-finland-undertecknar-militarstrategiskt-koncept/ (Hämtad 2020-01-06)
34 Sverigesradio. Sjöström, Sten. Nato placerar ut styrkor i Baltikum och Polen. 2016. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6470486 (Hämtad 2020-01-06)
35 Reuters. Norway to invite more U.S. Marines, for longer and closer to Russia. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-us-russia/norway-to-invite-more-u-s-marines-for-longer-and-closer-to-russia-idUSKBN1J8149 (Hämtad 2020-01-06)
36 The Telegraph. Malnick, Edward. UK sending 800 troops to Arctic in warning shot to Russia. 2018. https://www.telegraph.co.uk/politics/2018/09/29/uk-sending-800-troops-arctic-warning-shot-russia/ (Hämtad 2020-01-06)
37 Westerlund, Fredrik (eds). Oxenstierna, Susanne (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 4, 65.
38 Forsvaret. Et styrket forsvar: Forsvarssjefens Fagmilitære Råd. Oslo: Forsvaret, s. 15.
39 Oslo Militære Samfund. Etterretningstjenestens årlige statusoppdatering - Fokus 2018. 2018. https://oslomilsamfund.podbean.com/e/oms-etterretningstjenestens-arlige-statusoppdatering-fokus-2018/ (Hämtad 2020-01-06)
40 U.S. Naval Institute. Expert: Syria Deployment Pushing the Limits of Russian Military Capability. 2018. https://news.usni.org/2018/05/17/expert-syria-deployment-pushing-limits-russian-military-capability (Hämtad 2020-01-06)
41 Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
Boulègue, Mathieu. Russia’s Military Posture in the Arctic: Managing Hard Power in a ‘Low Tension’ Environment. London: Chatham House, 2019, s. 7.
Forsvarets Efterretningstjeneste. Efterretningsmæssig Risikovurdering 2019. København: Forsvarets Efterretningstjeneste, 2019, s. 11, 13, 26.
Westerlund, Fredrik (eds). Oxenstierna, Susanne (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 39.
42 Westerlund, Fredrik (eds). Oxenstierna, Susanne (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 39-40.
43 Valstybes Saugumo Departementas. National Security Threat Assessment. 2017. Vilnius: Valstybes Saugumo Departementas, 2017, s. 6.
The International Institute for Strategic Studies. Military Balance 2019. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019, s. 195.
44 Forsvarets Efterretningstjeneste. Efterretningsmæssig Risikovurdering 2019. København: Forsvarets Efterretningstjeneste, 2019, s. 44.
Westerlund, Fredrik (eds). Oxenstierna, Susanne (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 40.
45 Czekaj, Matthew (eds). Howard, Glen E. (eds). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 87.
46 Forsvarets Efterretningstjeneste. Efterretningsmæssig Risikovurdering 2019. København: Forsvarets Efterretningstjeneste, 2019, s. 46.
Westerlund, Fredrik (eds). Oxenstierna, Susanne (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 36.
47 Reuters. Putin says Russia was ready for nuclear confrontation over Crimea. 2015. https://www.reuters.com/article/us-russia-putin-yanukovich/putin-says-russia-was-ready-for-nuclear-confrontation-over-crimea-idUSKBN0MB0GV20150315 (Hämtad 2020-01-06)
48 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025: Bilaga 1. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 12.
Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 41.
49 Forsvarets Efterretningstjeneste. Efterretningsmæssig Risikovurdering 2019. København: Forsvarets Efterretningstjeneste, 2019, s. 12, 18.
50 Ibid. s. 19, 20.
51 U.S. Navy. 2nd Fleet Declares Full Operational Capability. 2019. https://www.navy.mil/submit/display.asp?story_id=111782 (Hämtad 2020-01-06)
52 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 111.
53 The Wall Street Journal. Trofimov, Yaroslav. Belarus Comes In From the Cold as It Seeks to Distance Itself From Russia. 2019. https://www.wsj.com/articles/belarus-comes-in-from-the-cold-as-it-seeks-to-distance-itself-from-russia-11560504604 (Hämtad 2020-01-06)
54 Reuters. Makhovsky, Andrei. Belarus leader seeks better ties with West despite Russian 'hysterics'. 2019. https://www.reuters.com/article/us-belarus-russia/belarus-leader-seeks-better-ties-with-west-despite-russian-hysterics-idUSKCN1QM1Q2 (Hämtad 2020-01-06)
55 The New York Times. Higgins, Andrew. Shunned by West and Wary of Russia, Belarus Gets Help From China. 2019. https://www.nytimes.com/2019/07/20/world/europe/china-belarus-battery-protests.html (Hämtad 2020-01-06)
56 The Wall Street Journal. Trofimov, Yaroslav. Belarus Comes In From the Cold as It Seeks to Distance Itself From Russia. 2019. https://www.wsj.com/articles/belarus-comes-in-from-the-cold-as-it-seeks-to-distance-itself-from-russia-11560504604 (Hämtad 2020-01-06)
57 The New York Times. Higgins, Andrew. As Putin Pushes a Merger, Belarus Resists With Language, Culture and History. 2019. https://www.nytimes.com/2019/06/29/world/europe/russia-belarus-putin-lukashenko.html (Hämtad 2020-01-06)
58 Associated Press. Protesters in Belarus sentenced to arrests, fines. 2019. https://apnews.com/8881663a99eec7e8a9f6d21b04e46ee8 (Hämtad 2020-01-06)
59 Ośrodek Studiów Wschodnich. Kłysiński, Kamil. Strzelecki, Jan. Żochowski, Piotr. Russia’s controversial ambassador in Minsk is dismissed. 2019. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2019-05-08/russias-controversial-ambassador-minsk-dismissed (Hämtad 2020-01-06)
60 Associated Press. Belarus’ leader warns Russia against forceful merger. 2019. https://apnews.com/0ef06c716e331bd4411441a8b4b63af7 (Hämtad 2020-01-06)
61 Reuters. Makhovsky, Andrei. Leader of Belarus dismisses fears Russia could swallow his country. 2019. https://www.reuters.com/article/us-belarus-lukashenko-russia/leader-of-belarus-dismisses-fears-russia-could-swallow-his-country-idUSKBN1Y91DU (Hämtad 2020-01-06)
62 Reuters. Tanas, Alexander. Trump adviser says he'll warn leader of Belarus about Russian threat. 2019. https://www.reuters.com/article/us-belarus-usa-bolton/trump-adviser-says-hell-warn-leader-of-belarus-about-russian-threat-idUSKCN1VJ174 (Hämtad 2020-01-06)
63 Reuters. Makhovsky, Andrei. Yagova, Olga. Russia halts oil to Belarus, but transit to Europe still flowing. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-oil-belarus/russia-halts-oil-to-belarus-but-transit-to-europe-still-flowing-idUSKBN1Z20UP (Hämtad 2020-01-06)
64 Reuters. Soldatkin, Vladimir. Putin to Belarus: No gas discount before union state is advanced. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-oil-belarus/russia-halts-oil-to-belarus-but-transit-to-europe-still-flowing-idUSKBN1Z20UP (Hämtad 2020-01-06)
65 Reuters. Zhdannikov, Dmitry. Factbox: Russia's oil and gas disputes with Belarus. 2019. https://www.reuters.com/article/russia-belarus-gazprom/russia-belarus-set-gas-prices-for-jan-sept-gazprom-idUKL8N2952IJ (Hämtad 2020-01-06)
Reuters. Soldatkin, Vladimir. Russia, Belarus set gas prices for Jan-Sept -Gazprom. 2019. https://www.reuters.com/article/russia-belarus-gazprom/russia-belarus-set-gas-prices-for-jan-sept-gazprom-idUKL8N2952IJ (Hämtad 2020-01-06)
66 Reuters. Balmforth, Tom. Russia complains over Belarus's refusal to host air base. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-belarus-airbase/russia-complains-over-belaruss-refusal-to-host-air-base-idUSKBN1WB1NT (Hämtad 2020-01-06)
67 Belsat. Top military official about Belarus’ peacekeepers, joint drills with NATO. 2019. https://belsat.eu/en/news/top-military-official-about-belarus-peacekeepers-joint-drills-with-nato/ (Hämtad 2020-01-06)
Stars and Stripes. Vandiver, John. Russia’s close ally Belarus explores working closer with NATO. 2020. https://www.stripes.com/news/europe/russia-s-close-ally-belarus-explores-working-closer-with-nato-1.613379 (Hämtad 2020-01-06)
TASS. Minsk discusses with NATO possibility of joint peacekeeping exercises. 2019. https://tass.com/defense/1105221 (Hämtad 2020-01-06)
TASS. Belarus interested in dialogue with NATO — top brass. 2019. https://tass.com/world/1105181 (Hämtad 2020-01-06)
68 Reuters. Emmott, Robin. Sytas, Andrius. Russia's Zapad war games unnerve the West. 2017. https://www.reuters.com/article/us-russia-nato/russias-zapad-war-games-unnerve-the-west-idUSKCN1BO1OG (Hämtad 2020-01-06)
The New York Times. Higgins, Andrew. Russia’s War Games With Fake Enemies Cause Real Alarm. 2017. https://www.nytimes.com/2017/09/13/world/europe/russia-baltics-belarus.html (Hämtad 2020-01-06)
69 The Guardian. Doward, Jamie. How a Nato war game took the world to brink of nuclear disaster. 2013. https://www.theguardian.com/uk-news/2013/nov/02/nato-war-game-nuclear-disaster (Hämtad 2020-01-06)
70 U.S. Army Europe. DEFENDER-Europe 20. 2019. https://www.eur.army.mil/Portals/19/documents/DEFENDEREurope/DEFENDEREurope20Factsheet191216.pdf (Hämtad 2020-01-06)
Defensenews. Judson, Jen. Reforger redux? Defender 2020 to be 3rd largest exercise in Europe since Cold War. 2019. https://www.defensenews.com/land/2019/10/07/reforger-redux-defender-2020-exercise-to-be-3rd-largest-exercise-in-europe-since-cold-war/ (Hämtad 2020-01-06)
71 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 69-70.
72 Associated Press. Russia’s top military officer airs concern about NATO drills. 2019. https://apnews.com/c1d775ab65a794f8a2a7ef1ec9aaa0bd (Hämtad 2020-01-06)
73 Försvarsmakten. Vanliga frågor om Aurora 20. 2019. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/aurora-20/vanliga-fragor-om-aurora-20/ (Hämtad 2020-01-06)
74 U.S. Army Europe. DEFENDER-Europe 20. 2019. https://www.eur.army.mil/Portals/19/documents/DEFENDEREurope/DEFENDEREurope20Infographic191216(1).pdf (Hämtad 2020-01-06)
75 Reuters. Chiacu, Doina. Zengerle, Patricia. U.S. 2018 elections 'under attack' by Russia: U.S. intelligence chief. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-security-russia-elections/u-s-2018-elections-under-attack-by-russia-u-s-intelligence-chief-idUSKCN1FX1Z8 (Hämtad 2020-01-06)
Reuters. Exclusive: U.S. officials fear ransomware attack against 2020 election. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-cyber-election-exclusive/exclusive-us-officials-fear-ransomware-attack-against-2020-election-idUSKCN1VG222 (Hämtad 2020-01-06)
76 The New York Times. Pentagon Puts Cyberwarriors on the Offensive, Increasing the Risk of Conflict. 2018. https://www.nytimes.com/2018/06/17/us/politics/cyber-command-trump.html (Hämtad 2020-01-06)
77 Reuters. Tsydenova, Nadezhda. Russia plans 'sovereign internet' tests to combat external threats. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-putin-internet/russia-plans-sovereign-internet-tests-to-combat-external-threats-idUSKBN1YN23Z (Hämtad 2020-01-06)
78 The New York Times. Pentagon Puts Cyberwarriors on the Offensive, Increasing the Risk of Conflict. 2018. https://www.nytimes.com/2018/06/17/us/politics/cyber-command-trump.html (Hämtad 2020-01-06)
79 The New York Times. U.S. Escalates Online Attacks on Russia’s Power Grid. 2019. https://www.nytimes.com/2019/06/15/us/politics/trump-cyber-russia-grid.html (Hämtad 2020-01-06)
80 Jägarchefen. Grisens år. 2019. https://jagarchefen.blogspot.se/2019/12/grisens-ar.html (Hämtad 2020-01-06)