söndag 12 juli 2020

Något ytterligare om underrättelsekriget

Reflektion

Den 26JUN2020 publicerande The New York Times en, numera uppmärksammad, artikel som framförde att den ryska militär underrättelsetjänsten, GU, hade erbjudit irreguljära grupperingar i Afghanistan prispengar på, dels amerikanska soldater, dels koalitionssoldater.1 Denna artikel kom att dementeras av den amerikanska administrationen,2 dock har både amerikanska och brittiska anonyma underrättelsekällor bekräftat de initiala uppgifterna från The New York Times.3 Den ryska administrationen har dementerat att de skulle utlovat prispengar på antingen amerikanska trupper eller koalitionstrupper i Afghanistan.4

Enl. den brittiska tidningen The Times skall den enhet ur den ryska militära underrättelsetjänsten som varit delaktig i den eventuella ryska operationen i Afghanistan utgöras av enhet 29155. Det vill säga samma enhet Storbritannien utpekat som ansvarig för mordförsöket, med nervgiftet Novitjok, mot den utväxlade ryska underrättelseofficeren Sergej Skripal 2018.5 Enheten påstås även varit involverad i kuppförsöket i Montenegro 2016,6 samt det utreds om de även kan ha varit delaktiga i oroligheterna i spanska Katalonien.7 Enheten skall enl. en tidigare rysk underrättelseofficer, ur GU, lösa s.k. diversionsuppgifter, eg. enheten är ett s.k, diversionsförband. Enheten skall enl. denne kunna lösa uppgifter antingen med enskilda underrättelseofficerare eller i grupp. Denne exemplifierar uppgifterna som enheten kan lösa utgörs av lönnmord, bombdåd o.dyl.8 Begreppet diversionsförband och diversionsuppgifter är en äldre sovjetisk/rysk term som går att härleda till 1930- och 1940-talet för förband som löste s.k. sabotageuppgifter bakom en motståndares linjer. Själva verksamheten var även djupt förankrad i den sovjetiska militära underrättelsetjänsten under mellankrigstiden, d.v.s. perioden mellan det första och andra världskriget, och ingick i dess krigsförberedande verksamhet.9 Vilket utgör ett viktigt ingångsvärde att ta med sig framgent i detta inlägg.

Huruvida enhet 29155 de facto varit involverad i Afghanistan blir utifrån den öppna information som publicerat svårt att avgöra. Vad som ffa. framförs i den offentliga rapporteringen, är att den amerikanska underrättelsetjänsten har bevis på att pengar överförts från ett konto som används av den ryska militära underrättelsetjänsten till irreguljära grupperingar i Afghanistan. Utifrån detta och andra underrättelseuppgifter förefaller den amerikanska underrättelsetjänsten, möjligen, dragit slutsatsen att den ryska militära underrättelsetjänsten satt prispengar på amerikanska soldater samt koalitionssoldater.10

Dock får det ses som möjligt att de pengar som, eventuellt, överförts från den ryska militära underrättelsetjänsten till irreguljära grupperingar i Afghanistan kan ha använts till någon form av subversiv verksamhet. Detta utifrån det faktum att det 2018 publicerades uppgifter om att Ryssland hade överfört vapenmateriel till irreguljära grupperingar i Afghanistan,11 där konfidensgraden på uppgifterna får anses vara hög. Huruvida pengarna eventuellt användes för att understödja irreguljära grupperingar eller var prispengar på amerikanska soldater eller koalitionssoldater torde för eller senare framkomma, dock är det för tidigt att utifrån de nuvarande uppgifterna att slå fast exakt vad de använts till.

Del av den uppkomna diskussionen i kölvattnet utav de av The New York Times publicerade uppgifterna har varit att Rysslands ev. agerande i Afghanistan skulle varit en form av vedergällning maa. det amerikanska stödet till den s.k. Mujahedin rörelsen under den sovjetiska konflikten i Afghanistan mellan 1979 och 1989, men eventuellt även en vedergällning maa. det amerikanska vapenstödet till Ukraina.12 Här bör det dock beaktas att Rysslands President, Vladimir Putin, även framfört att minst skall den amerikanska underrättelsetjänsten understött den Tjetjenska separatist rörelsen.13 Huruvida det var fallet eller ej, kommer troligtvis aldrig kunna bevisas, däremot skulle det kunna ses som en förlängning på USA agerande gentemot Sovjetunionen/Ryssland från 1980-talet. Varvid det skulle kunna utgöra en ytterligare drivkraft för Ryssland att agera gentemot USA med hjälp av olika irreguljära grupperingar runt om i världen, såsom i Afghanistan.

Vad som även framförts i debatten är att den ryska militära underrättelsetjänsten med enhet 29155 skulle agerat oprofessionellt maa. de avslöjanden som kommit i kölvattnet av dess ev. verksamhet.14 Här vill jag dock framföra att det i dagens tidsålder är väldigt svårt på gränsen till omöjligt att kunna dölja underrättelseofficerare och dess verksamhet maa. de datoriserade informationssystem som numera finns att tillgå. Får dessa system även samköras blir det ytterst svårt att kunna undgå upptäckt vilket kanske främst accentuerades ur ett svenskt hänseende med den s.k. "Transportstyrelseskandalen".15 Lägg därtill övriga risker i händelse av att mer offensiva underrättelseoperationer genomförs såsom i fallet med t.ex. Sergej Skripal, blir det inte konstigt att verksamheten avslöjas. Vad som bör noteras är att mängden gripna agenter eller förklarade underrättelseofficerare som persona non grata fortsatt är väldigt låg i de västliga länderna, d.v.s. inhämtning kan fortsatt gå obemärkt förbi, likt tidigare. Dock får det ses som troligt i fallet med Sergej Skripal och valet av metod att även den ryska militära underrättelsetjänsten, innan genomförandet, visste att operationen skulle röjas maa. den kunskap som fanns om nervgiftet.16

I och med att enhet 29155 verksamhet snarare kan anses vara militär vs inhämtningsinriktad, när enheten förefaller genomföra s.k. diversionsuppgifter bör några faktorer särskilt belysas. För det första bygger all militär verksamhet på omfall då verksamheten sannolikt aldrig kommer kunna genomföras enligt plan. Vad är då ett omfall? Det är hur en enhet eller förband väljer att agera i händelse av att en trolig händelse inträffar.17 För det andra består all militär verksamhet av friktioner, vilket återigen faller inom området omfall, varvid inget kommer fungera i enlighet med den plan som är lagd.18 För det tredje förefaller både sovjetiska och ryska underrättelseoperationer sedan 1920-talet haft inbyggda omfall hur dessa fortsatt skall kunna exploateras och orsaka skada i händelse av att de avslöjas.19 Ur det perspektivet bör enhet 29155 operationer betraktas kontra den allmänna uppfattning som nu förmedlas av att de ej är är professionella, vilket snarare indikerar att de som framför åsikterna kring enheten saknar förståelse för hur, dels underrättelse-, dels specialförbandsoperationer genomförs och kan utvecklas under dess genomförande.

Här skulle det kunna argumenterats för att de västliga länderna vidtagit kraftåtgärder t.ex. vid användandet av nervgiftet Novitjok mot den utväxlade ryska underrättelseofficeren Sergej Skripal.20 Dock förefaller de åtgärderna trots allt varit kortvariga.21 Varvid den ev. ryska diversionsoperationen får anses varit framgångsrik då den enbart utgjort ett form av "media brus" att hantera för den ryska ledningen. Vilket ytterligare stärker tesen om att enhet 29155 agerande är allt annat än oprofessionellt när det slutliga resultatet kan observeras.

För att återgå till begreppet diversionsförband, är det intressant att notera de skrivningar kring dylika förband som finns i ett nummer av tidningen Flygvapennytt från 1983. Där kanske det mest intressanta är att artikeln även framför att diversion kan genomföras i fredstid då som ett sätt att försvaga en presumtiv motståndare, dock skulle det enbart vara imperialistiska stater som använder sig av detta enl. den sovjetiska militära encyklopedin vilket Flygvapennytt refererar till. Vad som även framkommer är att det är en verksamhet som genomförs av mindre avdelningar eller enstaka individer. Där syftet bl.a. är att förstöra militära och industriella objekt, sambandssystem, påverka försvarsförmågan moraliskt och psykologiskt genom att likvidera viss personal och förstöra militär materiel. Därtill är det även intressant att notera att enl. Flygvapennytt artikel skall det finnas specialister för kemisk krigföring i dessa enheter men även radioaktiva ämnen kan användas för att lösa de tilldelade uppgifterna.22 Vad avser kemisk krigföring förefaller det vara vederlagt att nervgiftet Novitjok användes av det ryska diversionsförbandet 29155. I sammanhanget är det även intressant att notera bruket av det radioaktiva ämnet polonium gentemot den tidigare KGB samt FSB officeren Aleksandr Litvinenko i Storbritannien 2006, vilket förefaller varit en rysk diversionsoperation.23

Undertecknad m.fl. har under de senaste åren framfört att det pågår ett underrättelsekrig, eller om man så vill en form av lågintensiv strid med olika former av underrättelseförband. Detta maa. det, sedan minst 2008 men möjligen sedan 1999,24 försämrade säkerhetsläget mellan de västliga länderna och Ryssland. Den svenska diskussionen kring det försämrade säkerhetsläget har främst varit inriktad mot olika former av påverkansoperationer men även datornätverksoperationer vilket i diskursen fått symbolisera själva gråzonsproblematiken. Här vill undertecknad hävda att det är ett för snävt synsätt att betrakta saker och ting. Detta kan ev. bero på en beröringsskräck över att den faktiska gråzonsproblematiken, de facto, av och till kan bli högst fysisk. Vilket bör vara ett område som berörs än mer i den allmänna diskussionen. Ur detta perspektiv bör troligtvis även den svenska säkerhetspolisens skrivelse från 2019 beaktas, d.v.s. att statssanktionerade likvideringar även kan inträffa på svensk territorium.25

Här skulle det såldes kunna argumenteras för att det enbart är Ryssland som genomför dylika diversionsoperationer, dock har historien visat på att även de västerländska länderna genomför dylika operationer. Varvid det får ses som möjligt ev. troligt att även västerländska länder i dagsläget genomför liknande operationer som de ryska diversionsförbanden.

Avslutningsvis, det får ses som troligt att det återigen, likt under det kalla kriget, pågår ett s.k. underrättelsekrig mellan ett flertal länder inom ramen för det nu försämrade säkerhetsläget,. Detta s.k. underrättelsekrig skulle mycket väl kunna utgöra en katalysator för s.k. ofrivillig eskalering i händelse av att någon form av operation orsakar en för kraftig påverkan, varvid en väpnad konflikt kan uppstå. Vad som även bör beaktas är att den s.k. gråzonsproblematiken inte enbart består av icke-kinetiska verkansmedel utan även av kinetiska, vilket särskilt bör beaktas i den fortsatta diskussionen i Sverige.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 12 (Engelska)

Foreign Policy 1 (Engelska)

Flygvapennytt 1 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Jamestown Foundation 1 (Engelska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

Reuters 1234 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

Säkerhetspolisen (Svenska)

The New York Times 1234 (Engelska)

The Times 12 (Engelska)

The Washington Post 1 (Engelska)

Voice of America 1 (Engelska)

Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.

Clausewitz, Carl von. Om kriget. Stockholm: Bonnier fakta, 1991.

Slutnoter

1 The New York Times. Savage, Charlie. Schmitt, Eric. Schwirtz, Michael. Russia Secretly Offered Afghan Militants Bounties to Kill U.S. Troops, Intelligence Says. 2020. https://www.nytimes.com/2020/06/26/us/politics/russia-afghanistan-bounties.html (Hämtad 2020-07-12)

2 The Washington Post. DeYoung, Karen. Hudson, John. Nakashima, Ellen. Ryan, Missy. Russian bounties to Taliban-linked militants resulted in deaths of U.S. troops, according to intelligence assessments. 2020. https://www.washingtonpost.com/national-security/russian-bounties-to-taliban-linked-militants-resulted-in-deaths-of-us-troops-according-to-intelligence-assessments/2020/06/28/74ffaec2-b96a-11ea-80b9-40ece9a701dc_story.html (Hämtad 2020-07-12)

3 Ibid.

Sky News. Bunkall, Alistair. Russia offered Taliban-linked fighters bounties to attack British troops - as senior Tory MP seeks answers. 2020. https://news.sky.com/story/russia-paid-taliban-fighters-to-attack-british-troops-in-afghanistan-12016425 (Hämtad 2020-07-12)

4 The New York Times. Higgins, Andrew. Kramer, Andrew E. Russia Denies Paying Bounties, but Some Say the U.S. Had It Coming. 2020. https://www.nytimes.com/2020/07/03/world/europe/russia-bounties-putin-afghanistan.html (Hämtad 2020-07-12)

5 The Times. Evans, Michael. Putin paid Taliban in plot to kill US and British troops. 2020. https://www.thetimes.co.uk/article/putin-paid-taliban-in-plot-to-kill-us-and-british-troops-dgrmksqhm (Hämtad 2020-07-12)

6 The New York Times. Schwirtz, Michael. Top Secret Russian Unit Seeks to Destabilize Europe, Security Officials Say. 2019. https://www.nytimes.com/2019/10/08/world/europe/unit-29155-russia-gru.html (Hämtad 2020-07-12)

7 Voice of America. Arostegui, Martin. Hunt for Russian Black Ops Specialist Ranges From Spain to Bulgaria. 2020. https://www.voanews.com/europe/hunt-russian-black-ops-specialist-ranges-spain-bulgaria (Hämtad 2020-07-12)

8 The New York Times. Schwirtz, Michael. Top Secret Russian Unit Seeks to Destabilize Europe, Security Officials Say. 2019. https://www.nytimes.com/2019/10/08/world/europe/unit-29155-russia-gru.html (Hämtad 2020-07-12)

9 Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 276.

10 The New York Times. Callimachi, Rukmini. Goldman, Adam. Mashal, Mujib. Savage, Charlie. Schmitt, Eric. Suspicions of Russian Bounties Were Bolstered by Data on Financial Transfers. 2020. https://www.nytimes.com/2020/06/30/us/politics/russian-bounties-afghanistan-intelligence.html (Hämtad 2020-07-12)

11 British Broadcasting Corporation. Rowlatt, Justin. Russia 'arming the Afghan Taliban', says US. 2018. https://www.bbc.com/news/world-asia-43500299 (Hämtad 2020-07-12)

12 The New York Times. Higgins, Andrew. Kramer, Andrew E. Russia Denies Paying Bounties, but Some Say the U.S. Had It Coming. 2020. https://www.nytimes.com/2020/07/03/world/europe/russia-bounties-putin-afghanistan.html (Hämtad 2020-07-12)

13 British Broadcasting Corporation. Rainsford, Sarah. Russia's Putin: US agents gave direct help to Chechens. 2015. https://www.bbc.com/news/world-europe-32487081 (Hämtad 2020-07-12)

14 Foreign Policy. Mackinnon, Amy. What’s This Unit of Russian Spies That Keeps Getting Outed?. 2020. https://foreignpolicy.com/2020/07/01/what-is-unit-29155-gru-russian-spies-bounties/ (Hämtad 2020-07-12)

15 Jägarchefen. Försvarsunderrättelseförmåga. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/12/forsvarsunderrattelseformaga.html (Hämtad 2020-07-12)

16 Reuters. Factbox: A few facts about the nerve agent Novichok. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-chemicalweapons-factbo/factbox-a-few-facts-about-the-nerve-agent-novichok-idUSKCN1GO2JG (Hämtad 2020-07-12)

17 Försvarsmakten. Omfallsplanering. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/ordlista/#/word/omfallsplanering (Hämtad 2020-07-12)

18 Clausewitz, Carl von. Om kriget. Stockholm: Bonnier fakta, 1991, s. 79-81.

19 Jamestown Foundation. Goble, Paul. Kremlin Exploiting Reports GRU Paid Taliban to Kill US Soldiers. 2020. https://jamestown.org/program/kremlin-exploiting-reports-gru-paid-taliban-to-kill-us-soldiers/ (Hämtad 2020-07-12)

20 Reuters. Holden, Michael. Rampton, Roberta. U.S., EU to expel more than 100 Russian diplomats over UK nerve attack. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-usa/u-s-eu-to-expel-more-than-100-russian-diplomats-over-uk-nerve-attack-idUSKBN1H21MR (Hämtad 2020-07-12)

21 Reuters. Russia and Britain to start returning diplomats in January: Russian embassy. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-diplomacy/russia-and-britain-to-start-returning-diplomats-in-january-russian-embassy-idUSKCN1OR12O (Hämtad 2020-07-12)

The Times. Fisher, Lucy. Rise of Russian diplomats in UK ‘emboldens Putin’. 2019. https://www.thetimes.co.uk/article/rise-of-russian-diplomats-in-uk-emboldens-putin-jpm295dwc (Hämtad 2020-07-12)

22 Flygstaben. Flygvapennytt nr 4. Stockholm: Flygstaben, 1983, s. 12-13.

23 Reuters. Holden, Michael. Russia's Putin probably approved London murder of ex-KGB agent Litvinenko: UK inquiry. 2016. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-litvinenko/russias-putin-probably-approved-london-murder-of-ex-kgb-agent-litvinenko-uk-inquiry-idUSKCN0UZ0Z6 (Hämtad 2020-07-12)

24 Associated Press. Putin suggests he was key in Kosovo airport occupation. 2020. https://apnews.com/7041cf8bee6cd83dba9fb454e53eb65d (Hämtad 2020-07-12)

25 Säkerhetspolisen. Årsbok 2019. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2020, s. 25.

Aftonbladet. Säpochefen: Statliga agenter redo begå mord. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1kAmlq/sapochefen-statliga-agenter-redo-bega-mord (Hämtad 2020-07-12)

lördag 27 juni 2020

Kampen om Bastionen

Reflektion

Den 04MAJ2020 meddelade den amerikanska marinen att tre jagare ur klassen Arleigh Burke samt ett understödsfartyg och en brittisk fregatt hade påbörjat maritim övningsverksamhet i Barents hav, därutöver förefaller även en atomubåt deltagit i övningen. Detta utgjorde det första tillfället sedan mitten av 1980-talet dylik övningsverksamhet genomförts av USA i det aktuella området. Enligt den amerikanska marinen hade de meddelat det ryska försvarsministeriet den 01MAJ2020 om den kommande övningsverksamheten.1 Den 08MAJ2020 meddelade den amerikanska marinen att den maritima styrkan hade lämnat Barents hav efter 7 dygns övningsverksamhet. Enligt den amerikanska marinen utgör de tre amerikanska jagarna en del i NATO integrerade luftförsvarsstruktur samt sjösäkerhet i Afrika och Europa.2

Måndagen den 01JUN2020 meddelade den ryska generalstaben att de ansåg den genomförda amerikanska övningen i Barents hav som en provokativ handling, trots USA hade meddelat att dess örlogsfartyg skulle öva i Barents hav om än med kort varsel. Enligt Ryssland utgjorde den maritima styrkan från USA ryggraden i dess maritima antimissilförsvars komponent i Europa. Enligt den ryska generalstaben skulle även den ryska norra marinens agerande förhindrat incidenter men även påvisat en vilja att försvara Rysslands intressen i Arktis.3

Den 05JUN2020 meddelade det ryska nationella försvarscentrumet, jmf med den svenska insatsstaben, att en fransk fregatt hade påbörjat övningsverksamhet i Barents hav. Den ryska norra marinen hade även börjat följa den franska fregattens rörelser med olika förmågor.4 Den 08 respektive 09JUN2020 meddelades även att den ryska norra marinen skulle genomföra övningsverksamhet, där undertonen förefaller varit maa. den franska fregattens verksamhet i Barents hav.5 Huruvida den franska fregatten fortfarande är kvar i Barents hav, vid skrivande stund, är oklart.

Vad gör då denna övningsverksamhet intressant? För det första vad avser den gemensamma amerikanska och brittiska verksamheten, får det ses som möjligt att det utgjorde en del i den Amerikanska 2. flottans verksamhet. Då denna flotta har ansvaret för, dels Atlanten, dels Arktis.6 För det andra är det synnerligen intressant att denna övningsverksamhet samt den franska fregattens verksamhet förefaller genomförts mitt i det som traditionellt benämns "bastion området". Det vill säga en del av det område där huvuddelen av den ryska maritima nukleära andraslagsförmågan skall verka i händelse av en väpnad konflikt, men även verkar nu i fredstid inom ramen för s.k. strategiska avskräckningspatruller.7 För det tredje är det även synnerligen intressant att övningsverksamheten genomförs i ett område som bedöms kunna utgöra en s.k. sekundär konflikt yta, vid en s.k. horisontal eskalation, det vill säga att i händelse av att ett NATO land hamnar i en väpnad konflikt med Ryssland i ett annat geografiskt område.8 Det vill säga, länderna på Nordkalotten riskerar att bli indragen i en väpnad konflikt även om konflikten inleds långt ifrån de länderna. Med anledning av att den ryska maritima andraslagsförmågan i huvudsak är baserad där.9

För det fjärde är det intressant att notera de amerikanska flygningarna med strategiska flygplan över Barents Hav samt Norska havet under 2019-20. Där det kanske mest intressanta är användandet av B-2 bombflygplan, vilket förefaller genomfört sin första flygning över Norska havet under hösten 2019 och sin andra under mars 2020 och sin tredje i juni 2020. Därtill flygningar med B-52 över Barents hav under 2019-20 samt B-1 bombflygplan över Svenskt och Norskt luftrum under 2020.10 Sammantaget får det ses som en ökning av s.k. strategisk signalering med hjälp av luftfarkoster med möjlighet att bära kärnvapen över och i direkt anslutning till Barents hav. För det femte är det intressant att notera, vilket tidigare belysts på bloggen, ökningen av NATO markförband i Norge, dels under hela året, dels under vinterhalvåret.11 Men även vad som förefaller vara amerikanska specialförbandsenheter som höjer sin förmåga att verka på nordkalotten minst under vinterhalvåret.12

För det sjätte, bör det beaktas att USA troligtvis i en nära framtid kommer genomföra s.k. freedom of navigation operation längs med den s.k. Nordostpassagen, vilket ansågs vara en möjlighet redan under inledningen av 2019.13 Vilket troligtvis kommer skapa en kraftig rysk motreaktion. Därutöver förefaller de ryska och norska relationerna kring Svalbard bli mer och mer infekterade.14

Avslutningsvis, de senaste årens händelseutvecklingar i och kring Nordkalotten men även agerande inom det s.k. bastion området av, dels Ryssland, dels Västliga länder bör särskilt beaktas framförallt ur perspektivet med den stora risken för s.k. horisontal eskalation. Det vill säga, inträffar en väpnad konflikt mellan Ryssland och ett NATO land får det ses som sannolikt att Finland, Norge och Sverige kommer bli indragen i den maa. dess geografiska placering. Således de senaste årens ageranden och utvecklingar, skulle kunna sammanfattas med att det nu pågår en kamp kring det s.k. bastion området mellan Ryssland och ett flertal Västliga länder.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning


Aftonbladet 1 (Svenska)
Forsvarsdepartementet 1 (Norska)
Norsk rikskringkasting 1 (Norska)
RAND 1 (Engelska)
Reuters 1, 2 (Engelska)
Russian strategic nuclear forces 1 (Engelska)
TASS 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)
The Economist 1 (Engelska)
The Independent Barents Observer 1, 2 (Engelska)
The Telegraph 1 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)
U.S. Naval Institute 1 (Engelska)
U.S. Navy 1, 2 (Engelska)

Slutnoter

1 U.S. Navy. U.S., U.K. Ships Operate in the Barents Sea. 2020. https://www.c6f.navy.mil/Press-Room/News/Article/2174342/us-uk-ships-operate-in-the-barents-sea/ (Hämtad 2020-06-27)

The Economist. NATO is facing up to Russia in the Arctic Circle. 2020. https://www.economist.com/europe/2020/05/14/nato-is-facing-up-to-russia-in-the-arctic-circle (Hämtad 2020-06-27)

2 U.S. Navy. U.S. and British Ships depart Barents Sea, Continue Arctic Operations. 2020. https://www.navy.mil/submit/display.asp?story_id=112907 (Hämtad 2020-06-27)

3 TASS. Russia’s General Staff views NATO drills in Barents Sea as provocation. 2020. https://tass.com/defense/1162651 (Hämtad 2020-06-27)

4 TASS. Russian Northern Fleet tracking French guided missile frigate Aquitaine in Barents Sea. 2020. https://tass.com/defense/1164691 (Hämtad 2020-06-27)

5 TASS. Russian Navy to hold Arctic drills as French frigate enters Barents Sea. 2020. https://tass.com/defense/1165541 (Hämtad 2020-06-27)

TASS. Russian Northern Fleet warships kick off anti-submarine warfare drills in Barents Sea. 2020. https://tass.com/defense/1165753 (Hämtad 2020-06-27)

TASS. Russian Navy missile cruiser to strike enemy surface ships in Arctic drills. 2020. https://tass.com/defense/1165863 (Hämtad 2020-06-27)

6 U.S. Naval Institute. LaGrone, Sam. U.S. Fleet Created to Counter Russian Subs Now Fully Operational. 2019. https://news.usni.org/2019/12/31/u-s-fleet-created-to-counter-russian-subs-now-fully-operational (Hämtad 2020-06-27)

7 Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20-21.

The Economist. NATO is facing up to Russia in the Arctic Circle. 2020. https://www.economist.com/europe/2020/05/14/nato-is-facing-up-to-russia-in-the-arctic-circle (Hämtad 2020-06-27)

8 Black, James. et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flankAllied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 8-9.

9 Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2020. http://russianforces.org/navy/ (Hämtad 2020-06-27)

Oxenstierna, Susanne. Westerlund, Fredrik (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 33.

10 The Independent Barents Observer. Geopolitics is changing as B-2 again flies Arctic mission together with Norwegian F-35. 2020. https://thebarentsobserver.com/en/security/2020/06/arctic-geopolitics-changing-b-2s-again-flies-high-north-mission-together-norwegian (Hämtad 2020-06-27)

11 Reuters. More U.S. Marines to train in Norway, closer to Russia. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/more-us-marines-to-train-in-norway-closer-to-russia-idUSKBN1L017F (Hämtad 2020-06-27)

The Telegraph. Malnick, Edward. UK sending 800 troops to Arctic in warning shot to Russia. 2018. https://www.telegraph.co.uk/politics/2018/09/29/uk-sending-800-troops-arctic-warning-shot-russia/ (Hämtad 2020-06-27)

12 Aftonbladet. Stawreberg, Anna-Maria. Amerikanska elitförbandet lär sig slåss i Sverige. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K3mzJ6/amerikanska-elitforbandet-lar-sig-slass-i-sverige (Hämtad 2020-06-27)

13 U.S. Naval Institute. Pincus, Rebecca. Rushing Navy Ships into the Arctic for a FONOP is Dangerous. 2019. https://www.usni.org/magazines/proceedings/2019/january/rushing-navy-ships-arctic-fonop-dangerous (Hämtad 2020-06-27)

The Economist. NATO is facing up to Russia in the Arctic Circle. 2020. https://www.economist.com/europe/2020/05/14/nato-is-facing-up-to-russia-in-the-arctic-circle (Hämtad 2020-06-27)

14 The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Kommersant: Russia lists Norway’s Svalbard policy as potential risk of war. 2017. https://thebarentsobserver.com/en/security/2017/10/kommersant-russia-lists-norways-svalbard-policy-potential-risk-war (Hämtad 2020-06-27)

Norsk rikskringkasting. Jentoft, Morten. Russland stiller krav til Norge om Svalbard. 2020. https://www.nrk.no/urix/russland-vil-ha-konsultasjoner-om-svalbard-1.14889696 (Hämtad 2020-06-27)

Reuters. Adomaitis, Nerijus. Balmforth, Tom. Russia protests after Norway detains trawler near Svalbard. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-norway-vessel/russia-protests-after-norway-detains-trawler-near-svalbard-idUSKBN21Z2PL (Hämtad 2020-06-27)

torsdag 11 juni 2020

De psykologiska mekanismerna och ett försvarsbeslut

Reflektion

Då förefaller återigen de försvarspolitiska överläggningarna mellan Sveriges riksdagspartier hamnat i en låst situation.1 Om detta skulle flertalet inlägg kunna skrivas, dock nöjer jag mig med att konstatera att Sveriges Överbefälhavare, General Micael Bydén, i sitt tal vid Folk och Försvar 2020 påtalade att det generella säkerhetsläget präglas av instabilitet och oförutsägbarhet.2 Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten konstaterade även 2020 att det finns en ökad risk för militär konfrontation i Sveriges närområde.3 Under 20144 och 20195 delgav den svenska Säkerhetspolisen att ryska underrättelseinhämtning på svenskt territorium var krigsförberedande. Sammantaget borde de delgivna exemplen ovan, utgöra en tillräcklig grund för en signifikant höjning av försvarsanslagen, vilket borde sträcka sig över den tidsperiod som Försvarsmaktens senaste s.k. perspektivplanering tar höjden för d.v.s. tiden fram till 2035.

Flera exempel som offentligt publicerats av statliga myndigheter skulle kunna beröras, men det är inte syftet med inlägget. Utan snarare handlar detta inlägg om att försöka exemplifiera psykologiska mekanismer som eventuellt kan vara en bakomliggande orsak till varför det förefaller vara ett problem att kunna enas i försvarspolitiska förhandlingar, mellan våra riksdagspartier. Startpunkten för detta blir ett uttalande av Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, i vilket han framför att den svenska regeringen har avsatt 815 miljarder för att kunna hantera den nuvarande pandemin maa. COVID-19. Därav kan inga ytterligare satsningar genomföras på det svenska försvaret,6 vilket får antas omfatta både det s.k. civila och militära försvaret d.v.s. totalförsvaret som helhet.

Således, den pandemi vi befinner oss i och dess följdverkningar har förtur. Att pandemins ekonomiska konsekvenser måste omhändertasifrågasätter jag ej. Däremot sätter det hela fingret på ett intressant fenomen, som belysts djupt av andra varför s.k. överraskande angrepp är ett sådant väl fungerande angreppssätt. Vilket undertecknad komma nyttja som utgångspunkt i det följande resonemanget. Sverige har varit i fred i nu över 200 år.7 Vilket innebär att det är ytterst få av den totala populationen som kan föreställa sig en väpnad konflikt, än färre är de som kan föreställa sig en modern väpnad konflikt. Vilket innebär att förståelsen på ett psykologiskt plan hos, dels befolkningen, dels våra folkvalda inför själva begreppet väpnad konflikt troligtvis blir svår att uppnå.

Ephraim Kam belyser i sin bok Surprise Attack: The Victim's Perspective ett flertal intressanta psykologiska mekanismer som möjliggör s.k. överraskande angrepp vilket troligtvis även skulle kunna belysa försvarsförhandlingar mellan svenska riksdagspartiert på ett bra sätt. Det första exemplet jag väljer att belysa, är att vid snabbt uppdykande och synliga hot tenderar vi människor att agera kraftfullt och snabbt, emedan vid långsamt eller mer sublima hot tenderar vi att reagera långsamt, men kan även ha en optimistisk inställning till hotet d.v.s. att det sannolikt inte realiseras.8 Vilket skulle kunna jämföras med åtgärder mot en pandemi jämfört med åtgärder mot vad som förefaller vara en konkret hotbild från våra säkerhetsmyndigheter vilket dock inte visar sig med sin fulla kraft, i detta här och nu.

Det andra exemplet, jag väljer att belysa, är att vi människor tenderar till att nedvärdera en möjlig katastrof i förhållande till när en liknande katastrof senast realiserades.9 Således har en liknande katastrof som skulle förutspås och delges inträffat i närtid, tenderar vi människor att satsa mer på att förebygga den vis-à-vis om den inträffat väldigt långt tillbaka i tid. Det tredje och avslutande exemplet är att vi människor tenderar att nedvärdera varningar om dessa har kommit vid ett flertal tillfällen tidigare,10 varvid vi ej väljer att se dem som ett hot då de tidigare varningarna inte realiserats på ett tydligt sätt.

Avslutningsvis, den svenska nationella säkerhetsstrategin listar 8 stycken hot mot vår nationella säkerhet. Således måste, dels vi som medborgare kunna hantera att hotbilden är betydligt mer omfattande nu än tidigare, dels måste våra folkvalda även kunna hantera denna hotbild och i de sistnämndas fall innebär det att de även måste avdela ekonomiska medel för att kunna påverka de identifierade hotbilderna mot vår nationella säkerhet. Genomförs det ej, har den nationella säkerhetsstrategin totalt tappat sitt värde och borde avvecklas då den enbart utgör en pappersprodukt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Sveriges Television 123 (Svenska)

Sveriges radio 12 (Svenska)

Säkerhetspolisen 1 (Svenska)

Kam, Ephraim. Surprise attackthe victim's perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988.

Slutnoter

1 Sveriges Television. Sennerö, Johan. Försvarsöverläggningarna avbryts. 2020. https://www.svt.se/nyheter/forsvarsoverlaggningarna-avbryts (Hämtad 2020-06-11)

2 Sveriges Television. Kleberg, Carl Fridh. ÖB: Instabilitet och osäkerhet präglar världsläget. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ob-instabilitet-och-osakerhet-praglar-varldslaget (Hämtad 2020-06-11)

3 Sveriges Television. Must: Ökad risk för militär konfrontation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/must-okad-risk-for-militar-konfrontation (Hämtad 2020-06-11)

4 Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5830857 (Hämtad 2020-06-11)

5 Säkerhetspolisen. Almedalen 2019: Underrättelsehotet är också ett säkerhetshot. 2019. https://youtu.be/s8Xf2Lc0P9I?t=940 (Hämtad 2020-06-11)

6 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Permafrost inför försvarsbeslutet. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvarsforhandlingarna-laggs-pa-is/ (Hämtad 2020-06-11)

7 Sveriges Radio. 200 år sedan Sverige var i krig. 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5937027 (Hämtad 2020-06-11)

8 Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim's perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 10-12.

9 Ibid. s. 12.

10 Ibid.

söndag 24 maj 2020

Det Sluttande planet

Reflektion

Den 21MAJ2020 meddelade USA President, Donald Trump, att USA skulle lämna fördraget om observationsflygningar d.v.s. det som internationellt benämns Open Skies.1 Fördraget om observationsflygningar innebär att de nationer som ratificerat avtalet får genomföra spaningsflygningar över varandras territorium, med relativt kort varsel dock med begränsningar i antal per år. Open Skies utgör en s.k. förtroendeskapande åtgärd i syfte att minska risken för en väpnad konflikt.2

Att USA under en längre tid har övervägt att lämna det s.k. Open Skies avtalet har varit ett välkänt faktum maa. att de ej anser att Ryssland efterlever avtalet, vilket även ansågs som en möjlig händelseutveckling under detta år vid bedömandet av eventuella händelseutvecklingar under 2020.3 Bortsett från den mest tydliga implikationen att nationer, efter USA utträde ur avtalet, om sex månader ej kommer kunna genomföra överflygningar av USA, är det även intressant att fokusera på hur det amerikanska agerandet kan påverka vårt direkta närområde. Ur ett strikt svenskt säkerhetsperspektiv är det främst Ryssland som det kan te sig intressant att genomföra överflygningar över.

Ryssland förefaller redan i slutet av 2019 förberett ett antal handlingsalternativ för sitt agerande i händelse av ett amerikanskt utträde av det s.k. Open Skies avtalet.4 Nu när det faktiska beslutet är tagit för ett Amerikanskt utträde, förefaller Ryssland fortsatt ha ett antal framtagna handlingsalternativ för hur de kan tänkas komma att agera.5 Därtill har Ryssland även uttalat sig, efter det amerikanska beslutet, att de fortsatt kommer vara en medlem av Open Skies avtalet.6 Vad kan då de ryska handlingsalternativen bestå utav?

Det troligaste handlingsalternativet, i skrivande stund, är att Ryssland fortsatt kommer vara en medlemsstat i Open Skies avtalet. Dock torde de fortsatt försöka begränsa andra nationers förmåga att genomföra inhämtning, över eget territorium, inom ramen för avtalet såsom t.ex. redan nu sker över exklaven Kaliningrad och gränsområdet till Georgien,7 samt maximera sin egen verksamhet.8 Det farligaste handlingsalternativet är att Ryssland lämnar Open Skies avtalet, vilket skulle innebära trots de införda ryska begränsningarna att förmågan till viss konfliktdämpande inhämtning upphör för länderna i närområdet till Ryssland och det generella säkerhetsläget försämras men även att risker för s.k. ofrivillig eskalering ökar. Dock torde detta handlingsalternativ begränsas utav ett troligt behov för Ryssland att kunna genomföra dessa spaningsflygningar maa. dess begränsningar i fotospaningssatelliter i förhållande till USA. Om än att USA mängd med fotospaningssatelliter ej är omfattande.9

Dock torde Ryssland kunna fokusera sin inhämtningsförmåga med fotospaningssatelliter bättre, trots den begränsande mängden, maa. att de ej har samma globala intressen som USA har. Därmed torde själva uteffekten för Ryssland med fotospaningssatelliter och Open Skies flygningar bli högre för att kunna genomföra operativt planeringsarbete utifrån inhämtningsunderlag de kan erhålla. Vilket även styrker antagandet att det troligaste handlingsalternativet för Ryssland är att de fortsatt kommer vara en medlem av Open Skies. Dock baseras det antagandet utifrån nu offentliga uppgifter.

I samband med det Amerikanska beslutet om att begära utträde ur Open Skies avtalet, framkom även uppgifter om att USA överväger att påbörja provsprängningar med kärnvapen, detta maa. att USA anser att Kina samt Ryssland genomför lågnivå kärnvapentester. För att ev. kunna skapa en förhandlingsposition gentemot Ryssland och Kina, överväger USA därmed att återuppta provsprängningar.10 Därutöver är det, vid skrivande stund, enbart 8 månader kvar intill det s.k. "New START" avtalet upphör att gälla. Avtalet reglerar mängden strategiska kärnvapenstridsspetsar Ryssland och USA får inneha. Ryssland har i enlighet med avtalet erbjudet en förlängning, vilket USA har avvisat maa. de kräver att Kina även skall omfattas av avtalet.11 Sannolikheten för en förlängning av New START avtalet börjar nu vara låg, ffa. maa. att den amerikanska presidentkampanjen snart kommer intensifieras för valet i november 2020.12

Avslutningsvis, vilka slutsatser kan då dras av den senaste veckans säkerhetspolitiska utveckling? Det får ses som troligt att de konflikt- och förtroendeskapande avtalen som kom till i slutet och direkt efter det kalla krigets slut inom ett halvår till två (2) år är överspelade. Dock i den multipolära världsordning som börjat uppstå får det ses som en trolig/naturlig utveckling då en och flera stater har kunnat gagnas av dessa avtal. Detta innebär även en ökad risk för ett ytterligare försämrat säkerhetsläge i Europa ffa. med ett antal troliga följdverkningar utav COVID-19 pandemin13 som även kommer påverka det säkerhetspolitiska planet. Sammantaget får det ses som möjligt att vi går in i en situation i närtid utan egentliga konfliktdämpande "regelverk" som påminner om inledningen av 1980-talet, dock mellan ett antal s.k. stormakter där risken för en väpnad konflikt ökar.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 12 (Svenska)

Foreign Policy 1 (Engelska)

Jägarchefen 12 (Svenska)

Reuters 123 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

TASS 12 (Engelska)

The Washington Post 1 (Engelska)

Union of Concerned Scientists 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Reuters. Holland, Steve. Landay, Jonathan. U.S. to pull out of Open Skies treaty, Trump's latest treaty withdrawal. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-openskies/u-s-says-pulling-out-of-open-skies-treaty-citing-russian-violations-idUSKBN22X1TK (Hämtad 2020-05-24)

2 Sveriges Television. Lann, Rikard. USA drar sig ur avtal om flygspaning. 2020. https://www.svt.se/nyheter/usa-sig-ur-avtal-om-flygspaning (Hämtad 2020-05-24)

3 Jägarchefen. Trender och Utvecklingar 2020. 2020. https://jagarchefen.blogspot.se/2020/01/trender-och-utvecklingar-2020.html (Hämtad 2020-05-24)

4 Reuters. Russia has retaliation ready if U.S. quits Open Skies treaty: RIA. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-treaty/russia-has-retaliation-ready-if-u-s-quits-open-skies-treaty-ria-idUSKBN1XH0WX (Hämtad 2020-05-24)

5 TASS. Russia considers response to US withdrawal from Open Skies Treaty - senior diplomat. 2020. https://tass.com/russia/1159641 (Hämtad 2020-05-24)

6 TASS. Russia confirms intention to implement Open Skies Treaty. 2020. https://tass.com/politics/1159533 (Hämtad 2020-05-24)

7 Reuters. European NATO allies voice concern over U.S. plan to quit Open Skies. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-openskies-nato/european-nato-allies-voice-concern-over-u-s-plan-to-quit-open-skies-idUSKBN22Y1FY (Hämtad 2020-05-24)

8 Foreign Policy. Dorfman, Zach. The Secret History of the Russian Consulate in San Francisco. 2017. https://foreignpolicy.com/2017/12/14/the-secret-history-of-the-russian-consulate-in-san-francisco-putin-trump-spies-moscow/ (Hämtad 2020-05-24)

9 Union of Concerned Scientists. UCS Satellite Database. 2020. https://www.ucsusa.org/media/11492 (Hämtad 2020-05-24)

10 The Washington Post. Hudson, John. Sonne, Paul. Trump administration discussed conducting first U.S. nuclear test in decades. 2020. https://www.washingtonpost.com/national-security/trump-administration-discussed-conducting-first-us-nuclear-test-in-decades/2020/05/22/a805c904-9c5b-11ea-b60c-3be060a4f8e1_story.html (Hämtad 2020-05-24)

11 Dagens Nyheter. Carp, Ossi. Trump överväger historiskt kärnvapentest. 2020. https://www.dn.se/nyheter/varlden/trump-overvager-historiskt-karnvapentest/ (Hämtad 2020-05-24)

12 Dagens Nyheter. USA-valet 2020. 2020. https://www.dn.se/om/presidentvalet-i-usa-2020/ (Hämtad 2020-05-24)

13 Jägarchefen. Den nationella säkerhetsstrategin och COVID-19. 2020. https://jagarchefen.blogspot.se/2020/03/den-nationella-sakerhetsstrategin-och_29.html (Hämtad 2020-05-24)