onsdag 19 september 2018

Oförutsedd eskalering


Reflektion

Nedskjutningen av ett ryskt signalspaningsflygplan den 17SEP2018 av Syriskt luftvärn i samband med ett Israeliskt flygangrepp mot mål i Syrien,1 visar till del på hur en oförutsedd eskalering av en instabil säkerhetssituation skulle kunna uppstå genom olika händelser.2 Ett händelseförlopp som likväl skulle kunna överföras till det svenska närområdet och då i synnerhet Östersjöregionen3 som under de senaste åren utvecklats till ett strategiskt kraftmätningsområde mellan å ena sidan Ryssland och å andra sidan ett flertal Västliga länder och samarbetsorganisationer.4

Bortses den avgörande skillnaden d.v.s. en pågående väpnad konflikt, finns ett antal likheter mellan Östersjöregionen och Syrien samt dess angränsande områden. Ett flertal aktörer agerar med militära enheter i området, i maj månad flög t.ex. svenskt signalspaningsflyg över internationellt vatten och luftrum i anslutning till Syrien.5 På motsvarande har ett flertal nationer militära enheter i Östersjöregionen och olika typer av inhämtningsplattformar genomför kontinuerligt inhämtning. Istället för övningsverksamhet som i Östersjöregionen genomförs kontinuerligt olika former av militära insatser i och kring Syrien. Dock är agerandet i övningsverksamhet väldigt snarlikt agerandet vid fysiska militära insatser varvid ageranden som genomförs inom ramen för övningsverksamhet kan misstolkas. Därmed kan det även leda fram till en oförutsedd eskalering på motsvarande sätt som nedskjutningen av det ryska signalspaningsflygplanet.

Vad avser nedskjutningen av det ryska signalspaningsflygplanet är det intressant att notera skillnaden i de militära uttalandena från det ryska Försvarsministeriet och det politiska uttalandet av den ryske Presidenten. Där de militära uttalandena till del kan ses som eskalerande,6 emedan det politiska uttalandet kan ses som deeskalerande.7 Det belyser dock ett viktigt perspektiv som berörts tidigare på denna blogg, en incident som uppstår kan mycket väl beroende på den säkerhetssituation som råder snabbt eskaleras av militära chefer eller av enskilda militära befattningshavare som befinner sig i den situationen som uppstått, det vill säga "den strategiska korpralen" scenariot.

En incident med t.ex. ett signalspaningsflygplan över Östersjön som påverkas på något sätt utan vapenmakt, d.v.s. förstörs och med förluster av människoliv, skulle mycket väl kunna leda till en oförutsedd eskalering. Där t.ex. eskort eller incidentberedskap antingen inom ramen för insatsregler eller av ett känslomässigt agerande eskalerar situationen, eller på order av en högre militär chef vidtar någon åtgärd för att besvara det som skett och därmed eskalerar situationen.

Att inte en allvarlig incident som innefattat förluster av människoliv ännu skett över Östersjön, får snarare anses mer ha med tur att göra än en stabil säkerhetssituation. Därutöver behöver inte den ofrivilliga eskaleringen ske direkt, en incident kan gradvis beroende på parters agerande under loppet av timmar eller dagar utifrån en händelse, eskaleras till något helt oförutsett om säkerhetssituationen är tillräckligt instabil. Framförallt då psykologiska faktorer såsom känslor blir involverade. Där känslor kan ha påverkats innan med att skapa förutfattade meningar kring opponenter i sitt närområde genom olika former av påverkan, internt i de egna väpnade styrkorna men även nationen.

En väpnad konflikt behöver således inte uppstå genom ett väl genomtänkt agerande, utan kan snarare uppstå mer av ett tillfälle. Däremot, då det ligger i sakens natur att nationers väpnade styrkor förbereder sig med planer som omfattar olika händelser med ett flertal olika handlingsalternativ, kan efterspelet te sig som att det sker efter ett väl regisserat manus. Där kanske de s.k. "skotten i Sarajevo" får anses vara ett tydligt historiskt exempel på hur en instabil säkerhetssituation, genom en händelse eskalerar och i slutändan börjar följa olika nationers planer och handlingsalternativ varvid den väpnande konflikten i slutändan är ett faktum.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)
British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)
Expressen 1 (Svenska)
Försvarsmakten 1, 2 (Svenska)
Hufvudstadsbladet 1 (Svenska)
Reuters 1, 2 (Engelska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
TASS 1, 2 (Engelska)

Slutnoter

1 Reuters. Netanyahu tells Putin Syria is to blame for downing of Russian plane, offers help with inquiry. 2018. https://www.reuters.com/article/uk-syria-crisis-netanyahu-putin/netanyahu-tells-putin-syria-is-to-blame-for-downing-of-russian-plane-offers-help-with-inquiry-idUKKCN1LY2DL (Hämtad 2018-09-19)
Reuters. Korsunskaya, Darya. Farrell, Stephen. Putin sees chance circumstances behind downing of Russian plane off Syrian coast. 2018. https://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-syria-russia/putin-sees-chance-circumstances-behind-downing-of-russian-plane-off-syrian-coast-idUSKCN1LY057 (Hämtad 2018-09-19)
British Broadcasting Corporation. Russia blames Israel after military plane shot down off Syria. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-45556290 (Hämtad 2018-09-19)
2 Försvarsmakten. Försvarsmaktens budgetunderlag för 2019 med särskilda redovisningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 3.
Sveriges Television. Gerdfeldter, Mathias. Ryssland: Syrien sköt ner ryskt plan av misstag. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryskt-plan-forsvunnet-vid-syriens-kust (Hämtad 2018-09-19)
3 Expressen. Sjöshult, Fredrik. Nya direktlinjen har använts i skarpt läge. 2018. https://www.expressen.se/nyheter/almedalen/svensk-direktlinje-till-ryskt-forsvarshogkvarter-har-anvants-i-skarpt-lage/ (Hämtad 2018-09-19)
Hufvudstadsbladet. Gestrin-Hagner, Maria. Helsingfors förbereder sig för Trump-Putin-mötet. 2018. https://www.hbl.fi/artikel/fox-news-trump-putin-motet-halls-i-helsingfors/ (Hämtad 2018-09-19)
4 Försvarsmakten. Årsöversikt 2017 – Militära Underrättelse- och Säkerhetstjänsten. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 14-15.
5 Aftonbladet. Magnå, Joakim. Svenskt spaningsplan flyger i Medelhavet nära Syrien. 2018. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jP7oqe/svenskt-spaningsplan-flyger-i-medelhavet-nara-syrien (Hämtad 2018-09-19)
6 TASS. Russian military vow retaliation against Israeli hostile steps following jet’s crash. 2018. http://tass.com/world/1022036 (Hämtad 2018-09-19)
TASS. Defense chief vows response to Israel’s actions that caused fatal crash of Il-20 aircraft. 2018. http://tass.com/defense/1022123 (Hämtad 2018-09-19)
7 Reuters. Korsunskaya, Darya. Farrell, Stephen. Putin sees chance circumstances behind downing of Russian plane off Syrian coast. 2018. https://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-syria-russia/putin-sees-chance-circumstances-behind-downing-of-russian-plane-off-syrian-coast-idUSKCN1LY057 (Hämtad 2018-09-19)

söndag 16 september 2018

Nya utspel i norr

Reflektion

Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu, uttalade sig avseende Arktis vid ett möte med det ryska Försvarsministeriet den 31AUG2018. Den ryske försvarsministern påtalade att Arktis blivit föremål för ett ökat intresse hos ett flertal stater, där intresset enligt honom är inriktat mot det arktiska territoriet, dess naturresurser och militärstrategiska förhållanden. Detta menar den ryske försvarsministern ökar risken för en konflikt i det arktiska området. För att exemplifiera detta intresse påtalade den ryske Försvarsministern att det inte enbart är ryska isbrytare som rör sig i de nordliga polarområdet utan även isbrytare från Sydkorea, Sverige, Tyskland, USA och Kina.1 Huruvida dessa stater har anspråk på territorium och naturresurser eller militärstrategiska intressen i Arktis framgår ej av den ryske försvarsministerns uttalande.

Vid tidpunkten för den ryske försvarsministerns uttalande befann sig den svenska isbrytare Oden i Arktis, för genomförandet av den arktiska forskningsexpeditionen Arctic Ocean 2018.2 Den övervägande majoriteten torde anse att denna och andra svenska forskningsexpeditioner som genomförts till Arktis under 2000-talet ej kan anses utgöra anspråk på territorium eller naturresurser än mindre anses uppvisa något militärstrategiskt intresse av Arktis. Dock är det intressant att den svenska isbrytaren och därmed indirekt polarexpeditionen påtalas av den ryske försvarsministern maa. det tidigare militärstrategiska uttalandet, den ryske försvarsministern riktade mot Sverige tidigare i år.3

Dock är detta, inte det första ryska utspelet avseende en ökad risk för konflikt i Arktis. Den ryska tidningen Kommersant hänvisade i oktober 2017 till en rapport som beskrev att konfliktrisken bl.a. hade ökat i Arktis men även inom ett flertal andra geografiska områden.4 Den norska militära underrättelsetjänsten tar även upp i sin årliga rapport, från 2018, att en förändrad rysk militär normalbild kommer framträda i det norska närområdet, d.v.s. Arktis och Barentsregionen, under de kommande åren. Därutöver belyser de att Ryssland i en allt ökad utsträckning framhäver NATO som ett hot i Arktis.5

Att det senaste uttalandet av den ryske försvarsministern skulle utgöra någon form av explicit strategisk signalering riktad mot Sverige, likt det tidigare uttalandet från i år, får anses vara mindre troligt. Däremot förefaller retoriken kring Arktis och Barentsregionen, åtminstone från rysk sida, alltmer få karaktären av strategisk signalering med militär maktmedel i bakgrunden, vilket får ses som en förändring. Denna retoriska förändring har tidigare till del berörts på denna blogg, dock har då fokus varit på retoriken som uppstått mellan Norge och Ryssland sedan 2016 och framgent.6

Således, detta utspel av den ryska försvarsministern, får i två av de tre faktorerna som framförs, främst anses vara riktade mot andra länder än Sverige. Då det främst torde beröra de länder som, dels har territoriella anspråk i Arktis,7 dels kan utvinna de naturresurser som finns i området.8 Däremot vad avser militärstrategiska intressen kan Sverige möjligen inräknas i uttalandet mtp. att det norra delarna av svenskt territorium troligtvis skulle involveras redan i inledningsskedet av en väpnad konflikt mellan Ryssland och NATO på motsvarande sätt som i Östersjöregionen.9 Utifrån att norra Sverige skulle erbjuda snabbare rörelser både i lufthavet och på marken för de båda parterna,  syftandes till att kunna påverka varandra.

Avslutningsvis, den säkerhetspolitiska situationen förefaller fortsatt inte utvecklats i någon positiv riktning, varken i de södra eller norra delarna av Sveriges närområde. Vad som dock får anses vara något beklämmande i den allmänna säkerhetspolitiska debatten, är att de militära förhållandena avseende Sveriges norra delar inte berörs i någon nämnvärd omfattning. Vad som dock kan konstateras, även för de som inte arbetar med militära frågor, är att Sveriges Försvarsmakt med nuvarande numerär troligtvis ej kommer klara av att möta ett militärt hot från två strategiska riktningar, samtidigt. Dock förefaller den säkerhetspolitiska utvecklingen just nu peka på att, i händelse av en väpnad konflikt skulle både de norra och södra delarna av Sverige involveras relativt omgående.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Forsvaret 1 (Norska)
Kommersant 1 (Ryska)
Regeringen 1, 2 (Svenska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1 (Ryska)
Sjöfartsverket 1 (Svenska)
Sveriges Radio 1 (Svenska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
TASS 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Министерство обороны Российской Федерации. В Москве под руководством главы военного ведомства генерала армии Сергея Шойгу прошло заседание Коллегии Минобороны России. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12193529@egNews (Hämtad 2018-09-14)
TASS. Defense chief warns clash of national interests in Arctic may trigger conflicts. 2018. http://tass.com/defense/1019401 (Hämtad 2018-09-14)
3 Sveriges Radio. Arenander, Inger. Kritiken: Rysk minister sprider falsk information. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7012691 (Hämtad 2018-09-14)
4 Коммерсантъ. Геополитика в помощь снабжению. 2017. https://www.kommersant.ru/doc/3428044 (Hämtad 2018-09-16)
5 Forsvaret. Russland. 2018. https://forsvaret.no/fakta/undersokelser-og-rapporter/fokus2018/russland (Hämtad 2018-09-16)
6 Sveriges Television. Kasurinen, Anton. Rysk politiker: Norge kan bli mål för kärnvapen. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rysk-politiker-norge-kan-bli-mal-for-karnvapen (Hämtad 2018-09-16)
Reuters. Hundreds of U.S. Marines land in Norway, irking Russia. 2017. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-military-idUSKBN1501CD (Hämtad 2018-09-16)
Reuters. Russia vows consequences after Norway invites more U.S. Marines. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/russia-vows-consequences-after-norway-invites-more-u-s-marines-idUSKBN1JA1UB (Hämtad 2018-09-16)
7 Reuters. Denmark to claim slice of continental shelf in Arctic Ocean. 2014. https://www.reuters.com/article/us-denmark-arctic-idUSKBN0JT0S620141215 (Hämtad 2018-09-16)
8 Reuters. Dagenborg, Joachim. Norway must prepare for Arctic oil race with Russia -minister. 2018. https://www.reuters.com/article/norway-oil-russia/norway-must-prepare-for-arctic-oil-race-with-russia-minister-idUSL8N1PC2FG (Hämtad 2018-09-16)
Reuters. Gardner, Timothy. At Arctic Council meeting, hidden tensions over region's resources. 2017. https://www.reuters.com/article/us-arctic-summit-security-idUSKBN1882KC (Hämtad 2018-09-16)
9 SOU 2016:57. Säkerhet i ny tid. s. 42.
DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 61, 73.

söndag 9 september 2018

I Skuggan av Vostok-2018 - Landstigningsövning i Östersjön

Reflektion

Den 03SEP2018 meddelade det ryska Försvarsministeriets informationstjänst att chefen för den ryska Östersjömarinen påbörjat en beredskapskontroll av dess förband i Leningrad Oblast d.v.s. främst i Sankt Petersburg. Enligt informationstjänsten skall syftet med beredskapskontrollen varit att utvärdera förmågan att höja stridsberedskapen på de prövade enheterna med den vakthavande personalen. Totalt skall 10 fartyg, mindre ubåtsjaktfartyg, minsvepare och understödsfartyg, varit involverade i beredskapskontrollen. Vissa övningsmoment skall även genomförts i den Finska viken.1

Den 04SEP2018 meddelade även det ryska Försvarsministeriets informationstjänst att delar ur den ryska Östersjömarinen baserad i Kaliningrad Oblast skulle påbörja en övning. Övningen skulle omfatta 15 örlogsfartyg som en maritim stridsgrupp. Övningsmoment som skulle genomföras var bl.a. torpedskjutning, bekämpning av luft- samt kustmål och ubåtsjakt. Östersjömarinens luftstridskrafter skulle även delta i övningen. Övningen skulle även omfatta landstigningsmoment gentemot en oförsvarad kust som simulerades av övningsfältet vid Chmeljovka. Landstigningen skulle understödjas, dels av sjöstridskrafterna med artilleribekämpning, dels av luftstridskrafter. Målsättningen med landstigningen var att ta ett brohuvud för en fortsatt offensiv.2 Här skall tilläggas att landstigningar per se är offensiva oaktat om det är inom ramen för en defensiv eller offensiv operation.

Samma dag publicerades även ett separat pressmeddelande avseende den 336. Marininfanteribrigadens deltagande i den tidigare annonserade övningen. I detta pressmeddelande framkom det att övningen skulle genomföras med skarp ammunition, samt att de deltagande delarna ur marininfanteribrigaden påbörjat förövning inför genomförandet. Det omfattande bl.a. agerande inom ramen för en bataljonsstridsgrupp. Parallellt med detta genomfördes även utbildning/övning i luftlandsättning med fallskärm tillsammans med flottans spaningsenhet, troligtvis 561. Marina Spetsnazbrigaden. I artikeln framkommer det att samövning även skulle genomföras med inhämtningsförband, möjligtvis den 561. Marina Spetsnazbrigaden.3

Den 05SEP2018 publiceras ett pressmeddelande där det framkommer att den maritima stridsgruppen genomfört förflyttning till sitt övningsområde. Därtill påtalas att ubåtsjakthelikoptrar av modellen KA-27PL hade påbörjat jakt efter en ubåt från den "konventionella motståndaren", vid upptäckt skulle målinformation överföras till den maritima stridsgruppen. Ubåtsjaktfartyg skulle även nyttja sina egna system för att upptäcka ubåten och bekämpa denna med sjunkbomber, deltagande fartyg i ubåtsjaktmomentet skulle enskilt utvärderas. Därutöver delgavs även att fartygen, Stojkij, Soobrazitielnyj, Zelenyj Dol, Serpuchov, Passat, Liven, Gejzer, Zaretjnyj och Tjuvasjija,4 totalt 9 av de 15 stycken som skall ha ingått i övningen.

Den 06SEP2018 publicerades ett pressmeddelande som uppgav att cirka 600 marininfanterister och 20 BTR-82A samt ytterligare 10 materielslag hade genomfört en landstigning. Innan detta skall minsvepning genomförts för att möjliggöra landstigningen. Vid inledningen av landstigningen skall en strandsäkringsstyrka med hjälp av snabbgående båtar genomfört landstigning och säkerställt en framryckningsbar väg för den efterföljande huvudstyrkan. Landstigningen skall ha understötts av fartyg ur den maritima stridsgruppen. Parallellt med landstigningen skall även ubåtsjaktmoment genomförts. Landstigningsfartygen Korolev, Minsk och Aleksandr Sjabalin skall ha deltagit i landstigningen samt landstigningsbåtar av typen Djugon.5 Utifrån att 15 fartyg uppges deltagit torde det innebära att tre av dessa var landstigningsbåtar av typen Djugon.

De tre landstigningsfartygen Korolev, Minsk och Aleksandr Sjabalin skall även genomfört en luftförsvarsövning gentemot den "konventionella motståndaren" i samband med genomförandet av den tidigare nämnda landstigningen. Detta skall ha genomförts, dels med olika former av elektroniska motmedel passiva samt aktiva, dels med hjälp av fartygens luftvärnssystem. Fartygen skall även understött genomförandet av landstigningen med sitt fartygsartilleri.6

Inom ramen för landstigningen prövades även sjukvårdstjänsten. Skadebilder som övades var sådana som förutsätts uppstå vid strid i ett landstigningsområde. Transport av skadade övades även med hjälp av helikopter och fordon, åter till landstigningsfartygen. Samlingsplats för skadade skall även upprättats i landstigningsområdet där ett första omhändertagande av de skadade genomfördes innan transport. Deltagande sjukvårdspersonal i övningen skall ha uppgått till cirka 50 stycken samt 10 olika sjukvårdsmaterielslag skall ha nyttjats.7

Den 07SEP2018 meddelades att korvetterna Stojkij och Soobrazitielnyj samt robotbåtarna Zaretjnyj och Tjuvasjija genomfört bekämpning av den "konventionella motståndarens" sjö- och luftstridskrafter. Denna bekämpning skall ha genomförts med hjälp av fartygsartilleri.8 Avslutningsvis meddelades den 08SEP2018 att fartygen samt luftfarkosterna som ingått i den tidigare beskrivna övningen återvänt till sina ordinarie grupperingsplatser.9

Vad gör då denna övning mer intressant än de tidigare? Det är främst tre faktorer som gör övningen intressant, de tre är sjukvårdsförmåga, scenario och tidsförhållanden.

Den första och kanske mest intressanta faktorn är det sjukvårdsmoment som genomfördes i samband med landstigningsövningen. I den tidigare organisationen, från inledningen av 1990-talet, för marininfanteribataljonerna bestod sjukvårdsplutonen av 5 individer,10 och en marininfanteribrigads sjukvårdskompani uppgick till 27 individer.11 Utgående från det som rapporterats i den genomförda övningen skulle det innebära att en tio dubbling av mängden sjukvårdspersonal skett på bataljonsnivå. Vad som dock skulle tala emot en sådan ökning är att det rörde sig om en bataljonsstridsgrupp vilket oftast är tillfälligt sammansatta.12 Däremot sett till att det rörde sig om en landstigning mot vad som benämns oförsvarad kust, skulle det dock kunna vara en minsta nivå på förmåga. Då sjukvårdsförmågan torde varit än större om det rört sig om en försvarad kustremsa landstigningen genomförts mot.

Denna ökning av sjukvårdsförmåga blir även intressant ur perspektivet att skyddsförmågan torde ökat inom marininfanteribataljonerna hos den 336. Marininfanteribrigaden, i jämförelse med den som fanns under inledningen av 1990-talet, utifrån tillförd utrustning.13 Dock får ökningen av sjukvårdsförmågan anses vara logisk. Då en trovärdig sjukvårdsförmåga kan ses som ett grundläggande behov för den enskilda soldaten. Därmed ökar dennes vilja att strida och detta får troligtvis ses som avgörande vid t.ex. landstigningsföretag där risken för förluster får anses vara överhängande.

Nästa intressanta del i denna övning är att trots det rört sig om en landstigningsövning mot oförsvarad kust förefaller den spelade motståndaren, dels lyckats insätta markförband mot landstigningsområdet, dels lyckats insätta luftstridskrafter mot landstigningen. Inledningsvis indikerar detta två saker, det första är att lokalt luftherravälde saknades över landstigningsområdet vilket normalt brukar ses som en grundförutsättning.14 Därutöver förefaller blockeringsstyrkan som initialt skall skydda landstigningsområdet mot tillförsel av förband,15 antingen varit för svag eller saknats då den spelade motståndaren förefaller kunnat påverka området med markförband.

Detta skulle kunna innebära att, antingen skede landstigningen inom ett scenario där ett snabbt försämrat säkerhetsläge utspelades och styrkeförhållandena bedömdes som sådana att en snabb och överraskande landstigning skulle kunna lyckas, eller att de ryska förbanden var underlägsna. Det sistnämnda får anses vara mindre troligt då landstigningar anses vara något av de mest komplexa militära operationerna som genomförs,16 varvid ett genomförande i klart underläge ej torde genomföras. Härvid får det förstnämnda ses som mer möjligt, vilket även skulle kunna förklara den relativt omfattande sjukvårdsförmågan i förhållande till tidigare organisation.

Detta gör även den initialt berörda beredskapskontrollen av Östersjömarinens förband i Leningrad Oblast intressant. Då denna beredskapskontrollen även skulle kunnat omfatta de deltagande förbanden i landstigningsövningen som är baserade Kaliningrad Oblast, om en validering avseende den faktiska förmågan att verka under ett snabbt försämrat säkerhetsläge eftersträvades. Dock har inga sådana uppgifter framkommit, men det får ses som möjligt att sp kan ha varit fallet.

Oaktat om övningen genomfördes inom ramen för en beredskapskontroll eller ej, förefaller dock tidsförhållandena varit komprimerade för övningsdeltagarna. Då pressmeddelandet avseende övningen publicerades den 04SEP2018 och landstigningen genomfördes den 06SEP2018. Givetvis kan ett antal förberedelser påbörjats innan för att underlätta övningens genomförande, om den var känd av övningsdeltagarna. I sammanhanget bör det särskilt noteras att nästan samtliga moment inför en landstigning förefaller övats, om än med förkortade avstånd. Det vill säga, ilastning, utsegling, säkerställande av fritt passage i inseglingsområdet för landstigning, genomförande av landstigning. Den bataljonsstridsgrupp som övades torde utgjort vad som benämns strandsäkringsbataljon och som tar ett brohuvud för att arméförband senare kan fortsätta offensiven inåt land.17

Avslutningsvis, som tidigare berörts är det mest intressanta med denna landstigningsövning, i det som kan utläsas genom öppen information, den markanta ökningen av sjukvårdsförmågan jämfört med hur stor den varit tidigare. Därutöver innehåller övningen spår av vad som kan tyda på ett väldigt snabbt agerande vid genomförande av landstigningsoperation. Dock kan det enbart ses som möjligt att så var fallet utifrån den begränsade mängd öppen information som finns att tillgå.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Ryska)
TASS 1 (Engelska)

Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017.
Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington. DC: Department of the Army, 1984.
Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991.
Elfving, Jörgen. Putin rustar Ryssland: den ryska björnen vaknar till liv. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2014.
Ulfving, Lars. Rysk krigskonst = Voennoe iskusstvo: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005.

Slutnoter

1 Министерство обороны Российской Федерации. Командующий Балтийским флотом проверил боеготовность Ленинградской военно-морской базы. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12193991@egNews (Hämtad 2018-09-09)
2 Министерство обороны Российской Федерации. Корабельная ударная группировка Балтийского флота готовится выйти в море. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194089@egNews (Hämtad 2018-09-09)
3 Министерство обороны Российской Федерации. Морские пехотинцы Балтийского флота готовятся к учению по высадке десанта на необорудованное побережье. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194088@egNews (Hämtad 2018-09-09)
4 Министерство обороны Российской Федерации. Корабельные поисковые ударные группы и минно-тральные силы БФ в ходе учения проведут поиск подводных лодок условного противника. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194296@egNews (Hämtad 2018-09-09)
5 Министерство обороны Российской Федерации. Силы Балтийского флота провели плановое учение по высадке морского десанта. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194472@egNews (Hämtad 2018-09-09)
6 Министерство обороны Российской Федерации. Корабли Балтийского флота в рамках планового учения разнородных сил отразили налет авиации условного противника. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194314@egNews (Hämtad 2018-09-09)
7 Министерство обороны Российской Федерации. Флотские медики провели тренировки по эвакуацию условно раненых с поля боя. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194504@egNews (Hämtad 2018-09-09)
8 Министерство обороны Российской Федерации. Корабли Балтийского флота выполнили плановые артиллерийские стрельбы в акватории Балтийского моря. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194615@egNews (Hämtad 2018-09-09)
9 Министерство обороны Российской Федерации. Корабли Балтийского флота после выполнения учебно-боевых задач вернулись в пункты постоянного базирования. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12194713@egNews (Hämtad 2018-09-09)
10 Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington, DC: Department of the Army, 1991, s. 4-155.
11 Ibid. s. 4-156 – 4-157.
12 Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces. Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 37.
13 TASS. Russia’s ‘soldier of future’ combat gear proves its worth in Syria. 2017. http://tass.com/defense/961517 (Hämtad 2018-09-XX)
Elfving, Jörgen. Putin rustar Ryssland: den ryska björnen vaknar till liv. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2014, s. 122.
14 Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington. DC: Department of the Army, 1984, s. 4-8.
15 Ibid. s. 4-6.
16 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst = Voennoe iskusstvo: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, Försvarshögskolan, 2005, s. 198.
17 Department of the Army. The Soviet Army: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington. DC: Department of the Army, 1984, s. 4-6, 4-7.

söndag 2 september 2018

Nya hotbilder?

Reflektion

Dagens Nyheter publicerade den 02SEP2018 två intressanta artiklar av dess reporter Mikael Holmström, där det framkommer viss information om hur USA ser på den militära hotbilden mot Nordeuropa. I den ena artikeln säger den amerikanske amiralen James G. Foggo III, att det finns ett hot mot norra Europa.1 I den andra artikeln där intervjun berör den svensk-amerikanska övningen Archipelago Endeavour 2018 i Stockholms skärgård,2 påtalar den amerikanske amiralen att de amerikanska marinkårssoldaterna tycker miljön är annorlunda och krävande och om de någonsin måste gå i strid är det antagligen i den typen av tuff miljö.3

I sammanhanget är det värt att notera att just den formen av maritim miljö, främst är begränsad till den svenska skärgården,4 och till del den finska. Liknande miljöer finns dock i Skottland, nordöstra Canada och södra Chile.5 Utifrån sammanhanget intervjun genomfördes, samt de övriga skärgårdarnas lokalisering och säkerhetspolitiska konfliktytor, får det således ses som troligt att det antingen var den svenska eller finska skärgården som åsyftades av den amerikanska amiralen.

Vad avser Sveriges geostrategiska läge i de säkerhetspolitiska konfliktytorna som råder, accentuerades det tydligt 2017 av den dåvarande chefen för den amerikanska armén i Europa, General Ben Hodges. Där han påtalade att det troligtvis inte finns någon viktigare ö än Gotland och de svenska soldaterna som befinner sig där har en mycket viktig strategisk uppgift att lösa.6 Dock var det uttalandet specificerat till en ytterst begränsad del av svenskt territorium. Amirals Foggos uttalande kan eventuellt gälla en stor del av Sveriges 240 mil långa kust.

Även om risken för en väpnad konflikt alltjämt ses som låg,7 kommer det alltid finnas mer eller mindre troliga områden där en väpnad konflikt kan ske. Diskussionen kring dessa området, både nationellt men även internationellt, har främst cirkulerat kring de baltiska staterna och Gotland. Ur ett svenskt perspektiv får det i och med den amerikanska amiralens uttalanden även ses som möjligt att det svenska fastlandet även nu utgör ett sådant område, då han ser den svenska skärgården som ett troligt område där den amerikanska marinkåren kan komma utkämpa väpnad strid. Utifrån att strid i skärgård främst torde utgöra en del av en kustinvasion syftande till att etablera kontroll över del av svenskt fastland.

Den amerikanska marinkåren är inte enbart en försvarsgren för strid i kustområden, utan fungerar även som vilket annat markbaserat manöverförband, vilket visat sig under det senaste decenniet. Den amerikanska marinkåren utgör även en av de få snabba förstärkningsresurser USA har att tillgå i Europa och främst Nordeuropa, maa. förhandslagringen i Norge,8 vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller en väpnad konflikt.

Utifrån detta blir Amiral Foggo's uttalande än mer intressant och oroväckande, då han ser det som troligt att strid kan komma att ske i den svenska skärgården och det är ett troligt stridsområde för den amerikanska marinkåren. Emedan det kanske hade varit mer troligt att han skulle nämnt t.ex. de baltiska staterna eller Centraleuropa, då detta ansetts/anses som den huvudsakliga konfrontationsytan.

Avslutningsvis, detta skulle kunna innebära att Sveriges säkerhetspolitiska läge är än mer utsatt än vad som vanligtvis diskuteras i den öppna säkerhetspolitiska debatten. Det kan även visa på att den nuvarande Försvarsberedningens skrivning avseende risker och sannolikheter för ett väpnat angrepp mot Sverige i olika former är korrekt.9 Vilket gör det faktiska intresset för Sverige säkerhet hos våra politiska partier beklämmande, då det oaktat partitillhörigheten ej förefaller finnas en realistisk och än viktigare en tydligt utstakad väg för att stärka skyddet av Sverige i händelse av ett väpnat angrepp.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1, 2, 3 (Svenska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Nationalencyklopedin 1, 2 (Svenska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
United States Marine Corps 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Sverige deltar i Natos storövning i Norge. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-deltar-i-natos-storovning-i-norge/ (Hämtad 2018-09-02)
2 Försvarsmakten. Olsson, Jonas. Amfibiesoldater och amerikanska marinkårssoldater löser gemensam uppgift. 2018. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2018/08/amfibiesoldater-och-amerikanska-marinkarssoldater-loser-gemensam-uppgift/ (Hämtad 2018-09-02)
3 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Försvaret i allt tätare samarbete med USA. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-i-allt-tatare-samarbete-med-usa/ (Hämtad 2018-09-02)
4 Nationalencyklopedin. Kust. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kust (Hämtad 2018-09-02)
5 Nationalencyklopedin. Skärgård. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skärgård (Hämtad 2018-09-02)
6 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Stor amerikansk närvaro i svensk militärövning. 2017. https://www.dn.se/arkiv/nyheter/stor-amerikansk-narvaro-i-svensk-militarovning/ (Hämtad 2018-09-02)
7 Sveriges Television. Muntau, Michelle. ”Rysslands agerande utgör ett allvarligt hot”. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rysslands-agerande-utgor-ett-allvarligt-hot (Hämtad 2018-09-02)
8 United States Marine Corps. Marine Corps Pre-Positioning Program - Norway. 2018. http://www.candp.marines.mil/Organization/MAGTF/Marine-Corps-Pre-Positioning-Program-Norway-MCPP-N/ (Hämtad 2018-09-02)
9 DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 63.

torsdag 30 augusti 2018

Prolog Vostok-2018 - Del 2 - Omvänd Geografi

Reflektion

Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu, meddelade vid ett besök i det centrala militärdistriktet (MD C) den 28AUG2018 att årets strategiska övning, Vostok-2018, som primärt omfattar det östra militärdistriktet (MD Ö) men även delar av det centrala (MD C) och norra (MD N) militärdistriktet kommer omfatta cirka 300,000 övningsdeltagare.1 Som beskrivits i det tidigare prolog inlägget inför Vostok-2018, bör delgivna siffror vid rysk övningsverksamhet alltid tas med viss skepticism.2 Detta inlägg kommer utveckla, dels varför siffrorna bör ses med viss skepticism, dels om mängden övningsdeltagare de facto stämmer vad det innebär.

Varje år genomförs en större övning inom de ryska väpnade styrkorna som syftar till att öva en strategisk riktning. En strategisk riktning är i praktiken ett militärdistrikt (MD), varvid övningen roterar mellan de olika ryska militärdistrikten, i år är de det östra militärdistriktet (MD Ö) som övar.3 Dessa övningar bedöms enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) omfatta cirka 150,000 övningsdeltagare. Mängden övningsdeltagarna är i sin tur fördelade på de olika försvarsgrenarna och vapenslagen och bildar sammansättningen för försvarsgrensgemensam strid i en strategisk riktning.4

Ur ett historiskt perspektiv, sedan 2013, har siffran 150,000 övningsdeltagare visat sig vara en relativt stabil siffra vid de årligt återkommande operativ-strategiska övningarna.5 Dessa operativa-strategiska övningar, torde till del kunna likställas med den Sovjetiska tanken avseende en s.k. front. Detta var den högsta operativa nivån Sovjetunionen hade under det kalla kriget. Fronten bestod av ett antal kombinerade arméer och en eller flera stridsvagnsarméer. Därtill ingick flygstridskrafter samt beroende på frontens lokalisering även olika former av maritima förmågor. Någon egentlig fast organisation för hur fronten var uppbyggd fanns inte, dock utgjorde de sovjetiska militärdistrikten byggstenen för att skapa en front.6

Jämförs den tidigare sovjetiska frontens uppbyggnad med FOI:s bedömning avseende styrkesammansättningen för en större storskalig rysk operation i nutid, överinstämmer dessa till del.7 Vad som dock är avvikande är att sedan 2013 har Ryssland inte övat så storskaligt att det skulle kunna röra sig om två fronter eller strategiska riktningar samtidigt i mängd personal och förmågor. Utan det har enbart rört sig om en. Dock gör FOI bedömningen 2016 att det skulle kunna vara möjligt att genomföra strid i två strategiska riktningar och därmed även i en och samma strategisk riktning, fast med två fronter. De parallella övningar som genomförts samtidigt som de årliga operativa-strategiska övningarna skulle kunna indikera detta.8

Således själva övningshistoriken skulle kunna peka på att mängden deltagare i övningen skulle kunna vara lägre än de utannonserade 300,000. Därtill finns historiken av att Ryssland antingen överdrivit eller nedtonat mängden övningsdeltagare i olika övningar, varvid siffran 300,000 bör ses med skepticism.9 Därutöver behöver inte alla 300,000 vara faktiska övningsdeltagare, utan de kan kort och gott inräknas i övningen utan ett egentligt deltagande.10

Vad skulle då tala för att övningen kommer omfatta 300,000 deltagare? Inleder vi med den första faktorn, talar Ryssland redan nu om att övningen kommer vara omfattande och att den kommer omfatta cirka 300,000 deltagare.11 Vilket skulle kunna innebära att övningen kommer bli stor, därmed inte sagt att övningen i sig kommer omfatta den mängden. En annan intressant faktor som inte berörts är NATO övningen Trident Juncture 2018 vilket är den största NATO övningen sedan 2002, som genomförs i Norge mellan oktober och november 2018.12

Denna övning, skulle kunna föranleda en större övning av Ryssland. Om än att Trident Juncture 2018 genomförs i mellersta och södra Norge,13 är övningen i närheten av det s.k. "Bastion området" där Ryssland har för avsikt att utplacera sin s.k. "andraslags förmåga" i händelse av en väpnad konflikt.14 Detta skulle kunna innebära att NATO övningen i sig upplevs som ett hot av Ryssland, varvid de i de svarar med en större övning, om än i ett annat geografiskt område, för att undvika t.ex. incidenter, i syfte att visa på förmåga att kunna genomföra omfattande väpnad strid.

En annan viktig aspekt är att den ryska ledningen, signalerat att den säkerhetspolitiska situationen och därmed säkerhetsläget är sådant att en större övning anses försvarbar. För som de uttrycker det, kyla ned situationen. Här dras paralleller med att övnings Zapad-1981 skall ha dämpat de säkerhetspolitiska spänningarna något.15 Detta får dock anses vara missvisade maa. hur pass nära världen var ett fullskaligt kärnvapenkrig 1983.16 Däremot ger det en indikation avseende hur den ryska ledningen eventuellt ser på den säkerhetspolitiska situationen just nu. Det vill säga, situationen anses vara likartad den som rådde under de inledande åren av 1980-talet.

En annan intressant aspekt avseende Vostok-2018 är Kinas deltagande i övningen.17 Detta är intressant att notera, då Ryssland under övningen Vostok-2010 förefaller sett Kina som en potentiell motståndare och övat mot detta.18 I praktiken kan Kina fortfarande ses som det och vara den tilltänkta motståndaren på den strategiska nivån under Vostok-2018, utan att det framgår. Dock får det ses som mindre troligt,19 utan snarare är den tilltänkta motståndaren en västlig, om än att övningen genomförs i det östra militärdistriktet.

Vad som dock är intressant med övning Vostok-2018, vilket ytterligare stärkts med de senaste uppgifterna, är det som togs upp i det föregående prolog inlägget.20 Vilket var att detta är mer att betrakta som en omfattande och praktisk ledningsövning. Där det antingen förefaller vara två strategiska riktningar en väpnad konflikt kommer utkämpas i, alternativt en strategisk riktning med två fronter.

Avslutningsvis, mängden deltagare kommer inte kunna bedömas förrän efter genomförd övning. Skulle mängden deltagare korrelera med de initiala ryska uppgifterna, får det anses att de ryska väpnade styrkorna tagit ett stort antal steg framåt i förmågan att leda väpnad strid under väldigt omfattande förhållanden. Därtill bör faktorn särskilt beaktas att övningen kan handla om, omvänd geografi d.v.s. övningen genomförs i det östra militärdistriktet men den operativa och strategiska förmågan som de facto övas och utvärderas är att kunna leda omfattande operationer i det västra militärdistriktet. Vilket, dels skulle kunna utgöra ett svar på NATO övningen Trident Juncture, dels vara ett svar på ett ur ryskt perspektiv väldigt negativt säkerhetsläge som accentueras i dess västliga strategiska riktning.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Central Intelligence Agency 1 (Engelska)
Forsvarsdepartementet 1 (Norska)
Jägarchefen 1 (Svenska)
NATO 1 (Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1 (Ryska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
TASS 1, 2, 3, 4 (Engelska)
The Washington Free Beacon 1 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3, 4 (Svenska, Engelska)
Verdens Gang 1 (Norska)

Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington DC: Department of the Army, 1991.

Slutnoter

1 Министерство обороны Российской Федерации. Россия задействует около 300 тыс. военнослужащих на учении «Восток-2018». 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12193028@egNews (Hämtad 2018-08-30)
2 Jägarchefen. Prolog Vostok-2018. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/08/prolog-vostok-2018.html (Hämtad 2018-08-30)
3 Hedenskog, Jakob (red). Vendil Pallin, Carolina (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv - 2013. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2013, s. 16.
Norberg, Johan. Training to fight: Russia's major military exercises 2011-2014. Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015, s. 5, 23.
TASS. Northern Fleet, troops from eastern and central Russia to hold large-scale drills in 2018. 2017. http://tass.com/defense/979146 (Hämtad 2018-08-30)
4 Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv - 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 83.
5 Jägarchefen. Prolog Vostok-2018. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/08/prolog-vostok-2018.html (Hämtad 2018-08-30)
6 Department of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment. Washington DC: Department of the Army, 1991, 4-130.
7 Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv - 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 83.
8 Norberg, Johan. Training to fight: Russia's major military exercises 2011-2014. Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2015, s. 23.
Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv - 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 84.
9 Jägarchefen. Prolog Vostok-2018. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/08/prolog-vostok-2018.html (Hämtad 2018-08-30)
10 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryssland förbereder största militärövningen på nästan 40 år. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ryssland-kommer-ha-storsta-militarovningen-pa-nastan-40-ar (Hämtad 2018-08-30)
11 Министерство обороны Российской Федерации. Россия задействует около 300 тыс. военнослужащих на учении «Восток-2018». 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12193028@egNews (Hämtad 2018-08-30)
12 NATO. Press briefing on Exercise Trident Juncture 2018. 2018. https://www.nato.int/cps/en/natohq/opinions_155888.htm (Hämtad 2018-08-30)
13 Verdens Gang. Braaten, Magnus. Trafikkproblemer og støy: Slik blir NATOs storøvelse i Norge. 2018. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/1kdjvq/trafikkproblemer-og-stoey-slik-blir-natos-storoevelse-i-norge (Hämtad 2018-08-30)
14 Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20, 94.
15 TASS. Kremlin underlines need for military drills amid tense international situation. 2018. http://tass.com/defense/1018951 (Hämtad 2018-08-30)
TASS. Russia responds to US actions with Vostok-2018 military drills — senator. http://tass.com/politics/1018967 (Hämtad 2018-08-30)
16 Central Intelligence Agency. Fischer, Benjamin B. A Cold War Conundrum: The 1983 Soviet War Scare. 2008. https://www.cia.gov/library/center-for-the-study-of-intelligence/csi-publications/books-and-monographs/a-cold-war-conundrum/source.htm (Hämtad 2018-08-30)
17 TASS. China to take part in Vostok-2018 strategic drills in Russia. 2018. http://tass.com/defense/1017824 (Hämtad 2018-08-30)
18 Ekström, Markus. Rysk operativ-strategisk övningsverksamhet under 2009 och 2010. Stockholm : Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2010, s. 61.
19 The Washington Free Beacon. Gertz, Bill. Chinese Military Joining Russians for Nuclear War Games. 2018. https://freebeacon.com/national-security/chinese-military-joining-russians-nuclear-war-games/ (Hämtad 2018-08-30)
20 Jägarchefen. Prolog Vostok-2018. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/08/prolog-vostok-2018.html (Hämtad 2018-08-30)

måndag 27 augusti 2018

Socioekonomisk krigföring

Reflektion

I slutet av december 2017 uttalade sig chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, Sergeij Naryshkin, avseende ett icke-deklarerat hybridkrig vilket enligt honom genomförs mot Ryssland och tidigare sovjetiska republiker ingående i Oberoende staters samvälde (OSS). Uttalandet skedde i samband med en konferens för chefer ur OSS ländernas underrättelse- och säkerhetstjänster. Detta uttalande kom även att uppmärksammas i svensk media, då Sverige enligt chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten utgör en del i detta icke-deklarerade hybridkrig mot Ryssland, som USA leder.1

De svenska forskare som intervjuades, kom se detta som ett sätt för Ryssland att påverka den egna befolkningen. Men även ett möjligt sätt för att i framtiden kunna skapa handlingsutrymme gentemot Sverige.2 Vad som dock får anses vara något anmärkningsvärt är att detta uttalande ej kommit att bemötas på något sätt av Sverige. Då detta uttalande får anses vara av en allvarligare karaktär, jämfört med den ryska försvarsministerns uttalande under sommaren 2018 avseende Sverige, vilket sent omsider kom att bemötas.3

Vad som inte förefaller beskrivits i svenska media var hur detta hybridkrig mot Ryssland skall gestalta sig. Enligt chefen för den ryska utrikes underrättelsetjänsten skall Sverige nyttja immigrantstrukturer och inom dessa försöka skapa revolutionära grupperingar. Utöver Sverige skall även Storbritannien, Polen och de Baltiska staterna tillämpa samma förfarande.4

Den utpekade metoden och agerandet överinstämmer även på vissa av de punkter som beskriver den militära hotbilden gentemot Ryssland, i den ryska militära doktrinen från 2014.5 Det överinstämmer även på vissa av punkterna i hur hotbilden mot Ryssland beskrivs i den ryska nationella säkerhetsstrategin från 2015.6 Varvid själva uttalandet av chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten går att koppla till officiellt fastställda hotbilder mot Ryssland, vilket sätter en annan dignitet på uttalandet än det som berörts i den svenska debatten.

I sammanhanget är det intressant att notera en artikel i den ryska militärindustriella tidningen, Vojenno-Promysjlennyj Kurjer, från augusti 2018. Artikeln berör hur immigranter kan komma att nyttjas som en form av vapensystem i framtida hybridkrigföring, framförallt i större urbana center. Artikelförfattarna berör även hur en motståndare kan tänkas nyttja immigranter i samverkan med kriminella nätverk som en del i en väpnad konflikt. Artikelförfattarna menar även på att det kan vara ett sätt för en svagare part att påverka en starkare part,7 d.v.s. en form av asymmetrisk krigföring.

Användandet av begreppet hybridkrigföring i artikeln,8 indikerar även att artikelförfattarna ser det som en trolig västerländsk metod då det begreppet uteslutande ses som en västerländsk förmåga.9 Här skall dock den möjliga faktorn avseende s.k. speglingseffekt beaktas då det lika väl skulle kunna röra sig om s.k. icke-linjär krigföring.10 Värt att notera är att detta förefaller vara ett ämnesområde som det teoretiseras kring i Ryssland, dels utifrån den ryske underrättelsechefens uttalande men även beskrivna hotbilder i officiella dokument, dels utifrån artikeln i Vojenno-Promysjlennyj Kurjer. Dock bör begreppet ses i ett större perspektiv och inte enbart immigrantstrukturer utan snarare bör det kunna tillämpas över hela spektrumet av socioekonomiskt utsatta områden och grupperingar.

Ur ett historiskt perspektiv kan detta inte anses vara särskilt revolutionerande, då t.ex. stöd till olika grupperingar för påverkan har genomförts av ett flertal länder. Dock har stödet då främst varit inriktat mot olika former av politiska grupperingar, oftast med en tydlig koppling. I detta fallet kan det ses som möjligt att formen kan vara mer in obscura och iståndsättas på andra sätt. Exempelvis skulle t.ex. sociala medier kunna nyttjas för att skapa en konflikt mellan olika grupperingar som underblåses och eskaleras av en tredje part som agerar dolt.

Militärteoretiskt är det således intressant hur t.ex. socioekonomiskt utsatta grupperingar eller områden skulle kunna nyttjas som en del i en annan nations krigföringsförmåga. Detta skulle, troligtvis, kunna nyttjas inom ramen för vad som i Sverige benämns som s.k. gråzonsproblematik eller i ett s.k. skymmningsläge, kontra en fullt utvecklad väpnad konflikt. Effekterna av det skulle troligtvis vara att, dels distrahera, dels binda resurser.

Vad avser distrahera skulle det t.ex. kunna innebära att beslutsfattare är fullt fokuserad på t.ex. stora oroligheter i socioekonomiskt utsatta områden kontra en militär upptrappning som sker parallellt inför en väpnad konflikt. Vad avser binda resurser skulle en fokusering av oroligheter kunna ske till ett eller några områden som skulle kunna innebära att säkerhetsresurser omfördelas från områden som kommer omfattas av en väpnad konflikt och därmed underlättas denna på olika sätt.

Avslutningsvis, Sergeij Naryshkins uttalande i slutet av december 2017 får anses ha betydligt fler dimensioner än enbart en som var riktad mot den egna ryska befolkningen. Där den kanske minst berörda dimensionen, men troligtvis den viktigaste, får anses vara vad som skulle kunna benämns som socioekonomisk krigföring.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Regeringen 1 (Svenska)
Rossijskaja gazeta 1, 2 (Ryska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
Sveriges Radio 1 (Svenska)
TASS 1 (Ryska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)
Vojenno-Promysjlennyj Kurjer 1 (Ryska)

Slutnoter

1 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/ (Hämtad 2018-08-27)
Svenska Dagbladet. Sverige pekas ut i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.svd.se/sverige-pekas-ut-i-hybridkrig-mot-ryssland (Hämtad 2018-08-27)
2 Ibid.
3 Sveriges Radio. Arenander, Inger. Kritiken: Rysk minister sprider falsk information. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7012691 (Hämtad 2018-08-27)
4 ТАСС. Нарышкин отмечает угрозу переноса активности террористов в Центральную Азию и РФ. 2017. http://tass.ru/politika/4824055 (Hämtad 2018-08-27)
5 Российской газеты. Военная доктрина Российской Федерации. 2014. https://rg.ru/2014/12/30/doktrina-dok.html (Hämtad 2018-08-27)
6 Российской газеты. Указ Президента Российской Федерации от 31 декабря 2015 года N 683 "О Стратегии национальной безопасности Российской Федерации". 2015. https://rg.ru/2015/12/31/nac-bezopasnost-site-dok.html (Hämtad 2018-08-27)
7 Военно-промышленный курьер. Григорий, Никоноров. Игорь, Родионов. Восстание дворников. 2018. https://vpk-news.ru/articles/44250 (Hämtad 2018-08-27)
8 Ibid.
9 Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 105.
10 Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 68-69.