lördag 28 september 2019

Något om tillfälliga flygbaser

Reflektion

Den 19SEP2019 meddelade det ryska försvarsministeriets informationstjänst att en ingenjörbataljon ur 6. Flyg- och luftförsvarsarmén (FLA) inom det västra militärdistriktet (MD V) hade genomfört en beredskapskontroll. Beredskapskontrollen skall ha utgjorts av en s.k. särskild taktisk övning. Övningen skall ha inneburit att personalen larmades och därefter genomfördes en 480 km taktisk marsch. Därefter skall förbandet iordningställt en tillfällig flygbas men tillhörande infrastruktur såsom skyddade uppställningsplatser för flygplan men även ledningsplatser m.m. Slutligen skall även ett, eller flera, AN-26 transportflygplan landat vid den tillfälliga flygbasen.1 Huruvida viss infrastruktur redan fanns på plats eller om allt från start- och landningsbana m.m. upprättades under övningen framgår ej av artikeln.

I sammanhanget är det även intressant att notera en annan övning inom samma ämnesområde i det centrala militärdistriktet (MD C) som delgavs den 30AUG2019 av det ryska försvarsministeriets presstjänst. Övningen skall ha genomförts utanför staden Sol-letsk i Orenburg Oblast och innefattat upprättande av en tillfällig flygbas vid ett lämpligt stäpp område utanför staden. AN-12, AN-26M samt IL-76 transportflygplan skall ha genomfört start och landningar på den tillfälliga flygbasen. Transport- samt attackhelikoptrar förefaller även varit baserade vid den tillfälliga flygbasen. Transportflygplanen förefaller genomfört in- och uttransport av materiel samt sjuktransporter av övningsskadad personal.2

Militärpolisförband ur MD C skall även skyddat den tillfälliga flygbasen. Ett övningsmoment förefaller varit att en fientlig sabotagegrupp genomförde ett stridsföretag mot den tillfälliga flygbasen när lastning genomfördes av AN-12 samt IL-76 flygplan. Sabotagegruppen skadade under stridsföretaget en Mi-8AMTSh helikopter, varvid brandförsvaret vid den tillfälliga flygbasen kom att släcka "branden" på/vid helikoptern. Den tillfälliga flygbasen ingick i en större logistik övning inom MD C mellan 27-30AUG2019, övningen leddes av Rysslands biträdande försvarsminister General Dmitrij Bulgakov.3

Inledningsvis är det intressant att notera hur de ryska militärpoliserna nyttjas för att skydda viktiga objekt, dock får det ses som troligt att huvuddelen av skyddet genomfördes av vanliga bevakningsförband eller skytteförband. Varvid det får ses som möjligt att de ryska militärpoliserna mer agerade som ett antidiversionsförband likt de svenska militärpolisjaktförbanden under slutskedet av det kalla kriget.

Att de ryska väpnade styrkorna innehar förmågan att upprätta tillfälliga flygbaser är inget nytt. Dock är det intressant att belysa denna förmåga. Då den utifrån förmågan skydd möjliggör en större spridning av dess flygplan, vilket vid en väpnad konflikt kan minska risken för bekämpning av dem och därigenom skapa en högre tillgänglighet. Dock torde det främst vara olika modeller av transportflygplan som kan tänkas nyttja t.ex. gräsytor för start och landning såsom genomfördes vid den beskrivna övningen i MD C. Förmågan att genomföra dylika start- och landningar medför även en utökad uthållighet. Transporter av skadad personal kan genomföras från fler platser men underhåll kan även snabbt transporteras till ett område m.m.

Det kanske mest intressanta avseende förmågan att upprätta tillfälliga flygbaser går dock att finna inom verkan och rörlighet. Specialförband har länge använt sig av förmåga att genomföra start och landning på okonventionella platser såsom stränder, för att kunna genomföra in- och uttransporter. Dock rör det sig om mindre enheter, såsom plutoner. Möjligheten att kunna genomföra större trupptransporter bör dock inte förringas. Då detta skulle kunna öppna upp möjligheten att överraskande flyga in större förband vid oförsvarade platser kontra t.ex. reguljära flygfält som troligen skulle vara försvarade vid en väpnad konflikt. Varvid en luftlandsättning eller manöverförband på marken skulle krävas för att först ta flygplatsen. För att därefter luftledes kunna föra in förband. Vad som dock blir begränsande är omloppstiden för start och landning samt hur många flygplan som kan tas ned beroende på storleken av området där ett större transportflygplan kan landa, urlasta och starta. Något som torde begränsa antalet platser som kan vara lämpliga.

Avslutningsvis, bör denna förmåga att upprätta tillfälliga flygbaser, förmågan att kunna landa på okonventionella platser tillsammans med förmågan att upprätta tillfälliga helikopterbaser särskilt beaktas. Då det möjliggör ett rörligt men även okonventionellt uppträdande både inom ramen för defensiva och offensiva operationer. Förmågan kan även medge överraskning och därmed överrumpla en motpart vid en väpnad konflikt, varvid ett tillfälligt eller längre övertag kan uppnås under genomförandet av en operation.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3 (Ryska)

Slutnoter

1 Министерство обороны Российской Федерации. Переброшенный из Ленобласти в Карелию аэродромный батальон ЗВО в ходе учения оборудовал полевой аэродром. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12253147@egNews (Hämtad 2019-09-28)
2 Министерство обороны Российской Федерации. Военные самолеты Ан-12 и Ил-76 отработали посадку в степи под Соль-Илецком на учениях МТО. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12249987@egNews (Hämtad 2019-09-28)
Посадка и взлёт Ил-76МД на грунтовом аэродроме под Оренбургом. 2019. https://www.youtube.com/watch?v=aetfyiWxrQU (Hämtad 2019-09-28)
3 Министерство обороны Российской Федерации. Военные самолеты Ан-12 и Ил-76 отработали посадку в степи под Соль-Илецком на учениях МТО. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12249987@egNews (Hämtad 2019-09-28)

måndag 9 september 2019

Exfiltration

Reflektion

Den 09SEP2019 publicerade det amerikanska nyhetsbolaget CNN en nyhet att en högt och centralt placerad agent för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA, Central Intelligence Agency, hade exfiltrerats ut ur Ryssland under 2017.1 Att underrättelsetjänster ibland genomför exfiltrering av dess agenter är inget nytt fenomen. En av de kanske mest kända exfiltreringarna är av den sovjetiske underrättelseofficeren Oleg Gordievskij, 1985, från Sovjetunionen in i Finland och vidare till Storbritannien.2 CNN avslöjande är dock intressant ur fler aspekter än själva exfiltreringen.

Enligt den svenska försvarsberedningens rapport "Värnkraft" från 2019, skall ryskt beslutsfattande särskilt i centrala utrikes- och säkerhetspolitiska frågor genomföras inom en väldigt lite krets av personer runt Rysslands President, Vladimir Putin. Det medför enligt försvarsberedningen att beslut inom dessa områden kan genomföras väldigt snabbt och därför vara överraskande för omvärlden.3

Vad som även bör beaktas är att många i den närmsta kretsen av personer kring Rysslands President i huvudsak består av tidigare personal från de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna.4 Vilket torde innebära att många av de som ingår i den närmsta beslutsfattande kretsen, som Försvarsberedningen berörde, har den bakgrunden. Det får därmed även ses som möjligt att den amerikanska agenten mycket väl kan ha sin bakgrund från någon av de ryska underrättelse- eller säkerhetstjänsterna.

Under dessa förutsättningar får det ses som troligt att västerländska underrättelsetjänster har svårigheter att få tillgång till information avseende den högsta ryska politiska ledningens intentioner maa. att det rör sig om en liten krets personer där många har en bakgrund i underrättelse- eller säkerhetstjänster. Därav torde olika tekniska inhämtningsmetoder såsom signalspaning, dataintrång m.m. vara att föredra.5 Förmågan att nå framgång med tekniska inhämtningsmetoder mot Ryssland kan möjligen försvårats under de senaste åren för västerländska underrättelsetjänster.6 Varvid det inte är säkert att det längre utgör en framkomlig väg för inhämtning av strategiska underrättelser på politisk nivå.

Utifrån det som berörts i de tidigare styckena är en slutsats att s.k. personbaserad inhämtning blir viktig för att få kunskap om beslutsfattandet hos den högsta nivån i Ryssland. Därav blir CNN avslöjande synnerligen intressant, då det förefaller varit en centralt placerad källa USA hade i den ryska presidentens närhet.7 Därutöver får det även ses som troligt att USA genom att exfiltrera dess källa har fått ett tydligt avbrott i sitt informationsflöde avseende politiskt-strategiska underrättelser kring Ryssland. Detta maa. att det ej kan ses som troligt att USA har multipla källor på den nivån, när det historiskt ofta har visat sig vara väldigt svårt att värva källor, eller genom en tidig rekrytering i någons karriär få in en källa, på sådan hög nivå.

Förutom att kunna delge information avseende hur den högsta ryska ledningen tänkte och vilka beslut som var på väg att fattas eller hade fattats, kan den exfiltrerade amerikanska agenten möjligen även kunnat fungera som en varningsklocka i händelse av att en väpnad konflikt hade varit under uppsegling utav någon anledning. Detta får anses vara en särskilt viktig förmåga att inneha maa. det mycket slutna och snabba ledningssystem den högsta ryska ledningen förefaller ha.

Exakt när i tid den amerikanska agenten blev exfiltrerad från Ryssland delges ej av CNN, dock förefaller det varit under KV III-IV av 2017, då beslutet skall ha fattats i juli 2017 avseende exfiltration.8 I sammanhanget är det intressant att notera det högst ovanliga besöket utav tre av Rysslands underrättelsechefer i USA under slutet av januari 2018.9 Detta mtp. tidpunkten för exfiltrationen av den amerikanska agenten samt att det får ses som möjligt att denne hade en bakgrund från någon av de ryska underrättelse- eller säkerhetstjänsterna. Varvid det eventuellt kan ha varit en av orsakerna till de ryska underrättelsechefernas besök i USA.

Avslutningsvis, att USA har haft en högt placerad agent i Ryssland är inte betrakta som något anmärkningsvärt. Vad som dock är något anmärkningsvärt är hur CNN genom multipla källor förefaller fått information om själva historien, om än att det är minst två år sedan beslutet förefaller fattats om exfiltration. Detta maa. säkerheten kring tidigare agenter alltid bör hållas hög ffa. i detta fallet då det förefaller varit en agent i den ryska presidentens närhet. Detta maa. de fortfarande kan förklara pågående skeden p.g.a. sin bakgrund, trots en lång tid kan ha förlupet sedan de lämna den position de hade när de var en agent. Därmed utgör de även ett hot mot sitt tidigare land, under en lång tid.10

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)
Cable News Network 1, 2 (Engelska)
Foreign Policy 1 (Engelska)
Radio Free Europe/Radio Liberty 1 (Engelska)
Riksdagen 1 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
The Daily Mail 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Cable News Network. Sciutto, Jim. Exclusive: US extracted top spy from inside Russia in 2017. 2019. https://edition.cnn.com/2019/09/09/politics/russia-us-spy-extracted/index.html (Hämtad 2019-09-09)
2 The Daily Mail. Walters, Guy. Spy who came in from the cold thanks to a packet of cheese and onion crisps: A true story more gripping than Le Carre. 2015. https://www.dailymail.co.uk/news/article-3151625/Spy-came-cold-thanks-packet-cheese-onion-crisps-true-story-gripping-Le-Carre.html (Hämtad 2019-09-09)
3 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 72.
4 Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2019-09-09)
5 Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. FRA kände till Georgienkrig före USA. 2013. https://www.svd.se/fra-kande-till-georgienkrig-fore-usa (Hämtad 2019-09-09)
6 British Broadcasting Corporation. Kremlin security agency to buy typewriters 'to avoid leaks'. 2013. https://www.bbc.com/news/world-europe-23282308 (Hämtad 2019-09-09)
7 Cable News Network. Sciutto, Jim. Exclusive: US extracted top spy from inside Russia in 2017. 2019. https://edition.cnn.com/2019/09/09/politics/russia-us-spy-extracted/index.html (Hämtad 2019-09-09)
8 Ibid.
9 Radio Free Europe/Radio Liberty. Eckel, Mike. Chiefs Of Three Russian Intelligence Agencies Travel To Washington. 2018. https://www.rferl.org/a/russia-spy-chiefs-washington/29010324.html (Hämtad 2019-09-09)
10 Cable News Network. Cohen, Zachary. McLaughlin, Jenna. Spies in the suburbs: Inside the CIA's secret defector unit. 2018. https://edition.cnn.com/2018/08/03/politics/cia-spies-secret-defector-program/index.html (Hämtad 2019-09-09)

tisdag 3 september 2019

Gungfly i Vitryssland?

Reflektion

Den 29AUG2019 besökte USA:s nationella säkerhetsrådgivare, John Bolton, Vitryssland och genomförde konsultationer med Vitrysslands President, Aljaksandr Lukasjenka. Enligt USA nationella säkerhetsrådgivare skulle konsultationerna bl.a. avhandla Vitrysslands suveränitet och territoriella integritet maa. signaler som USA uppfattat från Moskva.1 Huruvida dessa signaler utgörs av retoriska uttalanden t.ex. angående den möjliga fördjupningen kring den s.k. Unionsstaten alternativt information som inhämtas via USA:s underrättelsetjänster eller en kombination av de båda framgår ej av den nationella säkerhetsrådgivarens uttalande.

Den statliga vitryska nyhetsbyrån BelTA (Belaruskaje Telegrafnaje Ahentstva), förefaller inte rapporterat något liknande, under och efter besöket, som USA nationella säkerhetsrådgivare uttalade sig om innan besöket till Vitryssland genomfördes. Dock rapporterar BelTA att regionala säkerhetsförhållanden samt de bilaterala förhållandena mellan Vitryssland och USA diskuterades under besöket. En eventuell hotbild kan fortfarande avhandlats under det över två timmar långa mötet mellan USA nationella säkerhetsrådgivare och den vitryske Presidenten,2 varvid vitrysk media och ministrar kan tänkas att ej välja att ge någon uppmärksamhet kring det, för att undvika störa de bilaterala förhållandena med Ryssland.

Förhållandet mellan Ryssland och Vitryssland förefaller under kvartal I och II av 2019 dock försämrats. Vid inledningen av 2019 publicerade den biträdande chefen för den ryska militära underrättelsetjänsten, GU, en öppen analys avseende de militärstrategiska realiteterna och hur de påverkar Rysslands säkerhet. Enligt dennes analys skall både den Europeiska Unionen (EU) och USA utövat ett ökat, informations, politiskt samt ekonomiskt tryck mot Vitryssland för att de skall orientera sig mot de västliga länderna och minska det militära och militärtekniska samarbetet med Ryssland.3

Chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, Sergeij Narysjkin, gav i juli 2019 vid ett besök i Vitryssland ett uttalande som skulle kunna tolkas som en samsyn med den biträdande chefen för den ryska militära underrättelsetjänstens skriftliga analys. Där påtalade han att västliga underrättelsetjänster arbetar aggressivt för att påverka de interna förhållandena i Ryssland och Vitryssland.4 I sammanhanget bör det noteras att chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten i slutet av 2017 även framförde att Sverige var ett utav länderna som bedrev s.k. hybridkrigföring mot Ryssland.5

Under våren 2019 kom hastigt den ryske ambassadören till Vitryssland entledigas från sin tjänst som ambassadör. Vilket kan ses som ett resultat utav ambassadörens agerande i Vitryssland främst vad avser frågan kring en rysk oljeskatt, vilket även utgjort ett konflikt område under 2019.6 Dock kan det även varit andra ageranden som legat till grund för eller bidragit till entledigandet.7 Det vitryska utrikesministeriet har även offentligt sagt att den tidigare ambassadören snarare såg Vitryssland som ett distrikt till Ryssland och inte som en suverän stat,8 vilket i diplomatiska sammanhang får anses utgöra en tydlig och hård markering. Den 02JUN2019 tillträdde en ny rysk ambassadör tjänsten i Vitryssland.9

Vad innebär då detta? Två av Rysslands underrättelsetjänster förefaller se möjligheten att Vitryssland är på väg att glida över till, ur deras perspektiv, den västliga intressesfären. Vilket skulle innebära att även den högsta politiska ledningen i Ryssland ser det på de sättet maa. den höga representation av tidigare säkerhets- och underrättelseofficerare i den politiska ledningen.10 Det skulle ur ett ryskt perspektiv även innebära att ett s.k. buffertområde gentemot de västliga länderna kan försvinna, likt Ukraina sågs och troligen ses som ett buffertområde gentemot väst. Detta kan eventuellt innebära att Ryssland förbereder sig på en sådan utveckling. Vilket kan ha föranlett den amerikanska nationella säkerhetsrådgivarens uttalande innan besöket till Vitryssland.

Det kan även innebära att Vitryssland under de kommande åren kommer kunna utgöra en än tydligare geostrategisk spelbricka mellan Ryssland och de Västliga länderna. Vilket t.ex. den tidigare ryska ambassadörens agerande i Vitryssland kan ha indikerat, men även John Boltons besök till Vitryssland. Det kan även indikera en försämring av säkerhetsläget maa. den amerikanska nationella säkerhetsrådgivarens uttalande, vilket indirekt även skulle kunna påverka säkerhetssituationen i Sveriges direkta närområde och därmed även Sverige.

Avslutningsvis vad som särskilt skall och måste beaktas är att John Bolton, som nationell säkerhetsrådgivare, var den första höga amerikanska statstjänstemannen som på nästan 20 år genomfört ett officiellt besök till Vitryssland. Inför detta besök uttalande han sig på ett sådant sätt som kan tolkas att USA anser att Ryssland utgör ett hot mot Vitrysslands säkerhet. Vilket får anses vara anmärkningsvärt då det ej tillhör vanligheterna att nationer varnar varandra offentligt om möjliga hotbilder mot dem, från andra nationer.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Belaruskaje Telegrafnaje Ahentstva 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 (Engelska)
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Fact Military 1 (Ryska)
Foreign Policy 1 (Engelska)
Reuters 1, 2, 3 (Engelska)
TASS 1 (Engelska)
Vitrysslands Utrikesministerium 1 (Ryska)

Slutnoter

1 Reuters. Tanas, Alexander. Trump adviser says he'll warn leader of Belarus about Russian threat. 2019. https://www.reuters.com/article/us-belarus-usa-bolton/trump-adviser-says-hell-warn-leader-of-belarus-about-russian-threat-idUSKCN1VJ174 (Hämtad 2019-09-03)
2 BelTA. U.S. president's national security adviser visiting Belarus. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/us-advisor-bolton-visiting-belarus-123703-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. John Bolton arrives at Independence Palace in Minsk. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/john-bolton-arrives-at-independence-palace-in-minsk-123717-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Lukashenko invites Bolton to sincerely discuss Belarus-USA relations. 2019. https://eng.belta.by/president/view/lukashenko-invites-bolton-to-sincerely-discuss-belarus-usa-relations-123720-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Bolton: We can find common ground with Belarus. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/bolton-we-can-find-common-ground-with-belarus-123721-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Bolton describes meeting with Belarus president as very important. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/bolton-describes-meeting-with-belarus-president-as-very-important-123726-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Bolton: USA will decide on military aid for Ukraine soon. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/bolton-usa-will-decide-on-military-aid-for-ukraine-soon-123727-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Makei about negotiations with Bolton: We've agreed to continue the dialogue. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/makei-about-negotiations-with-bolton-weve-agreed-to-continue-the-dialogue-123736-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. FM: Belarus is deeply interested in peaceful resolution of international trade wars. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/fm-belarus-is-deeply-interested-in-peaceful-resolution-of-international-trade-wars-123737-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. FM: U.S. delegation saw Belarus' determination to help settle Ukraine conflict. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/fm-us-delegation-saw-belarus-determination-to-help-settle-ukraine-conflict-123738-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. MP: Some politicians got jealous of Bolton's visit to Belarus while Kremlin stayed calm. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/mp-some-politicians-got-jealous-of-boltons-visit-to-belarus-while-kremlin-stayed-calm-123788-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. FM on meeting with Bolton: No one called for anything. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/fm-on-meeting-with-bolton-no-one-called-for-anything-123810-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
3 Fact Military. Военно-стратегические реалии международной обстановки: вызовы и угрозы безопасности России (2019). 2019. http://factmil.com/publ/obshhee/analiz/voenno_strategicheskie_realii_mezhdunarodnoj_obstanovki_vyzovy_i_ugrozy_bezopasnosti_rossii_2019/71-1-0-1578 (Hämtad 2019-09-03)
4 BelTA. Call for tighter cooperation between Belarusian, Russian special services. 2019. https://eng.belta.by/society/view/call-for-tighter-cooperation-between-belarusian-russian-special-services-122589-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
5 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/ (Hämtad 2019-09-03)
6 Reuters. Nikolskaya, Polina. Russia has not promised Belarus help over oil tax overhaul: PM. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-belarus-oil/russia-has-not-promised-belarus-help-over-oil-tax-overhaul-pm-idUSKCN1P81A2 (Hämtad 2019-09-03)
Reuters. Makhovsky, Andrei. Soldatkin, Vladimir. Putin suddenly sacks Russian envoy to Belarus amid oil row. 2019. https://www.reuters.com/article/uk-russia-belarus-diplomacy/putin-suddenly-sacks-russian-envoy-to-belarus-amid-oil-row-idUKKCN1S62JS (Hämtad 2019-09-03)
7 The Royal United Services Institute. Ferris, Emily. The Russian Ambassador who Overreached: Why Russia’s Approach to Belarus Could Change. 2019. https://rusi.org/commentary/russian-ambassador-who-overreached-why-russia%E2%80%99s-approach-belarus-could-change (Hämtad 2019-09-03)
8 Министерство иностранных дел Республики Беларусь. Ответ начальника управления информации и цифровой дипломатии МИД Беларуси А.Глаза на вопрос «РИА Новости». 2019. http://mfa.gov.by/press/news_mfa/f117caa7096d06f8.html (Hämtad 2019-09-03)
9 TASS. Russia’s new ambassador to Belarus arrives in Minsk. 2019. https://tass.com/politics/1061333 (Hämtad 2019-09-03)
10 Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2019-09-03)

söndag 1 september 2019

Avreglingsområde Nordkalotten

Reflektion

Under Augusti månad genomförde Ryssland dess största maritima övningen på cirka 40 år i norskt närområde, enligt Norges Överbefälhavare Amiral Haakon Bruun-Hanssen. Utöver den ryska norra marinen (NM) skall även enheter ur den ryska Östersjömarinen (ÖM) och Svartahavs marinen (SvHM) deltagit i övningen. Enligt Norges Överbefälhavare skall syftet med den ryska övningen varit att öva på hur Ryssland skall kunna förhindra USA från att verka med långsdistansrobotar mot mål på ryskt territorium genom att avregla Östersjön, Nordsjön och det Norska havet. Övningen skall även enligt den norska Överbefälhavaren varit väldigt komplex,1 d.v.s. svårighetsgraden för att kunna uppnå målsättningarna var hög.

Enligt det ryska försvarsministeriet skall övningens syfte varit att öva ubåtsjakt.2 Strax innan och under övningstidpunkten utanför Nordnorges kust, genomförde även ryskt strategiskt bombflyg övningsflygningar över Barents hav och Norska havet,3 något som skulle kunna indikera att övningen hade ytterligare målsättningar än enbart ubåtsjakt. Detta maa. att den aktuella flygplanstypen, TU-95MS, som genomförde flygningarna även kan bära sjö- och markmålsrobotar.4 Övningen utanför Nordnorges kust utgjorde även en delövning inom ramen för den övergripande ryska maritima övningen "Havssköld-2019", vilket även genomfördes i Östersjön och Medelhavet under augusti månad 2019.5

Norges överbefälhavare påtalade även i samband med sitt uttalande kring den ryska övningen, att upprättandet av ett dylikt avreglingsområde även skulle försvåra tillförsel av förstärkningar till Norge,6 här kan antas att det som åsyftas främst berörde markförband samt materiel. Är då detta något nytt? Nej det är de ej, vilket den norska överbefälhavaren även påtalar, att under det s.k. kalla kriget hade Sovjetunionen en tydlig konfrontationslinje längs Grönland-Island-Storbritannien i händelse av en väpnad konflikt.7 Dock framträder några intressanta faktorer kring denna övning som gör den värd att belysa ur några ytterligare aspekter, än vad som framkommit i de officiella uttalandena från norsk sida.

För det första, får det ses som möjligt att den ryska övningen minst hade två syften. Det ena syftet var precis som den norska överbefälhavaren påtalade att förhindra påverkan av ryskt territorium där det troligen fanns en tyngdpunkt på försvaret av den ryska andraslagsförmågan baserad på Kolahalvön, dels mot fjärrbekämpning, dels gentemot attackubåtar, vilket kan antas vara det andra syftet, som skulle kunna påverka de ryska kärnvapenbärande ubåtarna till sjöss. Båda syftena får antas utgöra grunden för att kunna upprätta det s.k. ryska "bastion området" i Barents hav samt Norska havet.8 En intressant aspekt av detta är den ryska minröjningsövning som även genomfördes i Barents hav parallellt med den ryska övningen utanför Nordnorges kust.9 Där det kan vara möjligt att de övade röjning av minor genom fjärrutläggning från t.ex. strategiska amerikanska bombplan,10 detta utgående från det övriga ryska övningskonceptet i tidsperioden.

För det andra bör det noteras att det var en styrka från flera av Rysslands mariner som genomförde övningen utanför Nordnorges kust,11 samt att en huvuddel av den ryska Norra marinen skall ha varit involverad i övningen.12 Detta skulle kunna indikera att den ryska Norra Marinen är för svag att självständigt kunna upprätta ett avreglingsområde i Barents hav och det Norska havet för att, dels skydda t.ex. Kolahalvön, dels förhindra förstärkningstransporter till Norge. Detta skapar även en frågeställning om den ryska Östersjömarinen erhållit uppgifter utanför Östersjön, likt den Sovjetiska Östersjömarinen hade under det kalla kriget.13 En underfråga till detta blir även, hur stor del av den ryska Östersjömarinen kommer således eventuellt vara kvar i Östersjön i händelse av en väpnad konflikt mellan t.ex. NATO och Ryssland och vilka uppgifter skall de lösa?

För det tredje bör det noteras att Ryssland förefaller upprätta två stycken avreglingsområden. Det ena avreglingsområdet får anses vara ett form av närskydd i form av dess markbundna fjärrbekämpningsförmåga gentemot sjö- och luftmål som finns baserad på Kolahalvön men även på öar i bl.a. Barents hav.14 Det andra avreglingsområdet får anses utgöras av den nu genomförda övningen d.v.s. nyttjande av framskjutna sjöstridsförmågor i t.ex. Norska havet.15 Detta skulle i sak även kunna innebära att den ryska Norra Marinen trots allt är tillräckligt stark för att kunna upprätta ett avreglingsområde till sjöss i t.ex. Norska havet, då dess landbaserade avreglingsförmåga torde kunna täcka upp åtminstone del av Barents hav, vilket t.ex. frambaseringen av kustrobotsystemet Bal i närheten av den norska gränsen skulle kunna indikera,16 vilket givetvis även innebär att det mer långräckviddiga ryska kustrobotsystemet Bastion kan baseras där. I sammanhanget bör det även noteras att den ryska Norra Marinen kommer tillföras ytterligare en bataljon av kustrobotsystemet Bastion under 2019.17

För det fjärde bör det noteras att inga markstridsförband förefaller varit delaktiga i övningen, utifrån de presenterade officiella rapporterna avseende övningen. Detta innebär dock inte att så ej varit fallet. Skulle ett dylikt avreglingsområde upprättas i t.ex. Norska havet, under en väpnad konflikt, får det ses som möjligt att ryska markstridsförband även skulle nyttjas mot delar av Nordnorge,18 för att i ett senare skede möjligen kunna frambasera markburna förband som medger avregling av sjö- och luftrummet. Detta övades möjligen under Zapad-2017.19 I sammanhanget bör det även noteras att en av de ryska manöverbrigaderna inom det norra militärdistriktet (MD N) under 2019 skall erhålla T-80BVM, som skall vara den mest lämplig ryska stridsvagnen för arktiska förhållanden.20

En viktig komponent som saknas för den ryska markstridsförmågan inom MD N får anses vara förmågan att kunna verka med markbaserade ballistiska- och kryssningsrobotar, då i form av Iskander systemet. Dock har det övats att förflytta denna förmåga från annan plats i Ryssland till den norska gränsen,21 varvid det får ses som troligt att förmågan kan tillföras med kort varsel om det skulle krävas. Därutöver för det ses som möjligt att sådan förmåga kommer tillföras den ryska 14. Armékåren inom MD N, i närtid.22 Möjligheten att verka med kryssningsrobot mot markmål finns dock redan hos den ryska Norra Marinen i form av Kalibr systemet på vissa av dess fartyg.23 Dock är markbaserad robotförmåga lättare att dölja ffa. mot bekämpning och utgör därmed ett större hot än den sjöbaserade, varvid den får anses utgöra en viktig komponent för att kunna upprätta ett avreglingsområde.

För det femte bör det särskilt noteras att detta förefaller vara det andra tillfället under 2019 som förmågan att upprätta ett avreglingsområde övats av i Ryssland i det Norska havet.24 Huruvida detta är ett utfall av en ökad övningsverksamhet utav NATO i Norge vilket framtvingar ett ryskt motagerande,25 eller om det beror på en ökad rysk förmåga och därmed ett mer utökat agerande i västlig riktning,26 får vara oskrivet. Vad som även bör noteras i sammanhanget är den ryska aversionen emot den norska radarstationen på Vardø cirka 50 km från ryskt territorium. Vilket under våren 2019 kom föranleda ett tydligt ställningstagande från det ryska utrikesministeriet, att den nu pågående modifieringen skulle kräva motåtgärder från rysk sida.27 Vilket även skulle kunna utgöra en faktor till det ryska agerandet under 2019 med avreglingsområden, då det skulle kunna vara en del i att använda militära maktmedel för att försöka påverka en del av den norska säkerhetspolitiken i form av dess inhämtningsförmåga.

För det sjätte kan den ökade övningsverksamheten under 2019 avseende upprättande av avreglingsförmåga, även utgöra en del av förberedelserna inför årets ryska operativa-strategiska övning Tsentr-2019. Denna övning skall trots att den i huvudsak berör det centrala militära distriktet (MD C), även genomföras inom delar av MD N, mellan Novaja Zemlja och de Nysibiriska öarna.28 Inom ramen för den övningen får det även ses som möjligt att ett sammanhängande försvarsområde från det Norska havet vidare längs den arktiska ryska kusten kommer övas, eller att den ryska övningsverksamheten under 2019 i det Norska havet utgör en delövning inför Tsentr-2019 och de övriga övningsmomenten kommer ske i det annonserade övningsområdet. Men att viktiga moment för att skapa ett trovärdigt försvar att det ryska arktiska området, med framförallt dess s.k. bastionområde övats innan.

Vad innebär då detta i ett svenskt sammanhang? Det får anses möjligt att Ryssland har förmågan att upprätta ett sammanhängande avreglingsområde över Nordkalotten och det Norska havet inom en 1-3 års period. En begränsad avreglingsförmåga över Nordkalotten samt det Norska havet får anses finnas redan idag, men i takt med den ökade moderniseringen samt förbandstillförseln till, dels MD N som beskrivits ovan, dels det västra militärdistriktet (MD V),29 kommer den öka och blir än mer sammanhängande. En tyngdpunktsförskjutning från Östersjöregionen till Rysslands arktiska område går ej heller att utesluta, vilket berörts på denna blogg tidigare. Vilket främst beror på den tidigare berörda ryska andraslagsförmågan men även tillgången till naturresurserna som kommer kunna utvinnas genom den globala uppvärmningen samt sjötrafik som även möjliggörs längs den s.k. nordostpassagen och därmed i förlängningen kommer innebära intäkter till den ryska staten.

Avslutningsvis, detta innebär att en ökad fokusering till det som tidigare i svenska sammanhang benämndes militärområde övre norrland (MILO ÖN) kommer krävas. Dock innebär detta ej att övriga militärstrategiskt viktiga områden i Sverige får negligeras, utan snarare kommer det krävas att den nu beslutade ökningen av den svenska försvarsbudgeten nyttjas väl för att möjliggöra försvar av samtliga militärstrategiskt viktiga områden i Sverige, utifrån givna ramar.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Airforce Technology 1 (Engelska)
Bild 1 (Engelska)
Forsvarsdepartementet 1, 2 (Norska)
Norsk rikskringkasting 1, 2, 3 (Norska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 (Engelska)
The Drive 1 (Engelska)
The Independent Barents Observer 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)

Czekaj, Matthew (red). Howard, Glen E. (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.
Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007.

Slutnoter

1 Norsk rikskringkasting. Strand, Tormod. Vissgren, Julie. Forsvarssjefen om russisk militærøvelse: – En nasjonal utfordring. 2019. https://www.nrk.no/urix/forsvarssjefen-om-russisk-militaerovelse_-_-en-nasjonal-utfordring-1.14660898 (Hämtad 2019-09-01)
2 Ibid.
TASS. Russia’s Northern Fleet kicks off large-scale drills to search for enemy subs in Arctic. 2019. https://tass.com/defense/1072724 (Hämtad 2019-09-01)
3 Norsk rikskringkasting. Ramskjell, Kåre Riibe. Thonhaugen, Markus. Russerne med «uvanlig stor» militærøvelse: – Lenge siden vi har sett noe slikt. 2019. https://www.nrk.no/nordland/russerne-med-_uvanlig-stor_-militaerovelse_-_-lenge-siden-vi-har-sett-noe-slikt-1.14658213 (Hämtad 2019-09-01)
TASS. Two Russian strategic bombers perform flight over Barents, Norwegian and North Seas. 2019. https://tass.com/defense/1073104 (Hämtad 2019-09-01)
TASS. Two Russian strategic bombers perform scheduled flight over Barents and Norwegian Seas. 2019. https://tass.com/defense/1073441 (Hämtad 2019-09-01)
4 Airforce Technology. Tu-95MS Strategic Bomber. 2019. https://www.airforce-technology.com/projects/tu-95ms-strategic-bomber/ (Hämtad 2019-09-01)
5 TASS. Ocean Shield exercise lasted one week longer than expected. 2019. https://tass.com/defense/1074004 (Hämtad 2019-09-01)
6 Norsk rikskringkasting. Strand, Tormod. Vissgren, Julie. Forsvarssjefen om russisk militærøvelse: – En nasjonal utfordring. 2019. https://www.nrk.no/urix/forsvarssjefen-om-russisk-militaerovelse_-_-en-nasjonal-utfordring-1.14660898 (Hämtad 2019-09-01)
7 Ibid.
8 Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
9 TASS. Russia’s Northern Fleet warships hold mine warfare drills in Barents Sea. 2019. https://tass.com/defense/1073452 (Hämtad 2019-09-01)
10 The Drive. Rogoway, Tyler. B-52 Tested 2,000lb Quickstrike-ER Winged Standoff Naval Mines During Valiant Shield. 2018. https://www.thedrive.com/the-war-zone/23705/b-52-tested-2000lb-quickstrike-er-winged-standoff-naval-mines-during-valiant-shield (Hämtad 2019-09-01)
11 Norsk rikskringkasting. Strand, Tormod. Vissgren, Julie. Forsvarssjefen om russisk militærøvelse: – En nasjonal utfordring. 2019. https://www.nrk.no/urix/forsvarssjefen-om-russisk-militaerovelse_-_-en-nasjonal-utfordring-1.14660898 (Hämtad 2019-09-01)
12 Norsk rikskringkasting. Ramskjell, Kåre Riibe. Thonhaugen, Markus. Russerne med «uvanlig stor» militærøvelse: – Lenge siden vi har sett noe slikt. 2019. https://www.nrk.no/nordland/russerne-med-_uvanlig-stor_-militaerovelse_-_-lenge-siden-vi-har-sett-noe-slikt-1.14658213 (Hämtad 2019-09-01)
13 Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 35-36, 39-40.
14 Czekaj, Matthew (red). Howard, Glen E. (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 87-88.
15 Norsk rikskringkasting. Strand, Tormod. Vissgren, Julie. Forsvarssjefen om russisk militærøvelse: – En nasjonal utfordring. 2019. https://www.nrk.no/urix/forsvarssjefen-om-russisk-militaerovelse_-_-en-nasjonal-utfordring-1.14660898 (Hämtad 2019-09-01)
16 The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russia deploys missile system 70 km from Norway’s Vardø radar. 2019. https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/08/russia-deploys-bastion-missile-system-70-km-norways-vardo-radar (Hämtad 2019-09-01)
17 TASS. Russian Navy to get three battalions of Bastion coastal defense missile systems this year. 2019. https://tass.com/defense/1075020 (Hämtad 2019-09-01)
18 The Independent Barents Observer. Staalesen, Atle. Former defense chief sees a serious Russian threat against Norway’s Finnmark region. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/09/former-norwegian-defense-chief-sees-serious-russian-threat-against-norways-finnmark (Hämtad 2019-09-01)
Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
19 Bild. Röpcke, Julian. Putin's Zapad 2017 simulated a war against NATO. 2017. https://www.bild.de/politik/ausland/bild-international/zapad-2017-english-54233658.bild.html (Hämtad 2019-09-01)
20 TASS. Russia’s Northern Fleet to get new submarines. 2019. https://tass.com/defense/1048426 (Hämtad 2019-09-01)
21 Sveriges Television. Ryska robotar nära Norrbotten. 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ryskt-robotsystem-nara-norrbotten (Hämtad 2019-09-01)
22 TASS. Russian ground forces to be fully rearmed with Iskander-M ballistic missiles by late 2020. 2017. https://tass.com/defense/947360 (Hämtad 2019-09-01)
23 The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Two Kalibr cruise missiles test fired from Barents Sea in last few days. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/12/two-kalibr-cruise-missiles-test-fired-barents-sea-last-few-days (Hämtad 2019-09-01)
24 The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russia claims to have demonstrated complex exercise outside Norway. 2019. https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/04/russia-demonstrated-complex-bastion-defense-exercise-outside-norway (Hämtad 2019-09-01)
25 Norsk rikskringkasting. Budalen, Andreas. Ekspert mener Nato-øvelse terget russerne. 2019. https://www.nrk.no/nordland/mener-norge-har-terget-russerne-1.14651862 (Hämtad 2019-09-01)
26 Forsvarsdepartementet. Russland varsler om aktivitet i våre nærområder. 2019. https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/russland-varsler-om-aktivitet-i-vare-havomrader/id2663686/ (Hämtad 2019-09-01)
27 Jägarchefen. En isande nordanvind. 2019. https://jagarchefen.blogspot.se/2019/06/en-isande-nordanvind.html (Hämtad 2019-09-01)
28 The Independent Barents Observer. Staalesen, Atle. A large-scale Russian military exercise is coming to the Arctic. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/12/large-scale-russian-military-exercise-coming-arctic (Hämtad 2019-09-01)
29 TASS. Russia vows to beef up western border amid rising tensions with NATO. 2019. https://tass.com/defense/1074389 (Hämtad 2019-09-01)