fredag 20 juli 2018

Något om kognitiv avregling

Sammanfattning

Dagens media- och informationslandskap har paradoxalt nog ökat möjligheterna, trots det ökade utbudet av information, för genomförande av kognitiv krigföring d.v.s. påverkan av den mentala bilden och förståelsen om vad som sker runt i kring oss. Därmed kan t.ex. beslutsfattande påverkas. Kognitiv avregling d.v.s. att avskärma delar eller stor del av en population för information syftande till att möjliggöra för en aktör att skapa egna handlingsmöjligheter får ses som fullt genomförbart i Sverige, såväl i fred, kris som krig. Andra metoder inom kognitiv krigföring får ses som fullt möjliga att genomföra och torde öka behovet av ett omfattande och robust psykologiskt försvar i Sverige bortom motverkande av propaganda o.dyl.

Analys

I boken "Anti-Access Warfare" belyser den amerikanske författaren och tidigare officeren samt professorn Sam J. Tangredi1 olika aspekter samt historik kring vad som kommit att benämnas i engelsk terminologi Anti-Access/Area Denial (A2/AD) och i svensk nomenklatur avregling. Den tydligaste redogörelsen avseende hur den svenska Försvarsmakten väljer att se på begreppet avregling framförs i den slutliga redovisning av perspektivstudien 2016-2018.

Avregling och avreglingszon beskrivs i perspektivstudien med att en motståndare, "etablerar antingen egen kontroll i området, bestrider motståndarens kontroll eller skapar betydande osäkerhet. Detta genomförs med fjärrstridsmedel mot mark-, sjö- och luftmål liksom med telekrigföring eller cyberattacker".2 Utifrån Tangredi’s belysning av militära aspekter kring avregling, överinstämmer den svenska beskrivningen av begreppet till del. En förklaringsmodell avseende avregling som framförs i boken är att avregling syftar till att skydda en tyngdpunkt, en annan förklaringsmodell är att det kan ses som en mur som skyddar en omgivning, ytterligare en är att förhindra en motståndare från att komma in i ett operationsområde.3 Där det sistnämnda främst överinstämmer med hur perspektivstudien beskriver avregling.

Vad som gör Tangredi’s bok intressant är att den belyser avregling i ett större perspektiv och med andra aspekter. Där det tydligaste är att avregling i sig kan utgöra en del av en nationell säkerhetsstrategi, där avregling bl.a. kan genomföras på det ekonomiska, diplomatiska och politiska planet,4 d.v.s. områdena inom begreppet DIME (Diplomati, Information, Militär, Ekonomi). Vilket får anses skilja sig markant mot hur avregling och avreglingszoner beskrivs i perspektivstudien. Därmed krävs även ett annat förhållningssätt till begreppet, då det t.ex. skulle kunna innebära att ett veto i FN säkerhetsråd skulle kunna vara en del i en avregling, och ett större strategiskt tänkande på sikt.

I den internationella men även svenska debatten kring avregling, är det främst den tydliga och renodlade militära aspekten som berörs och ej avregling utifrån diplomati, information eller ekonomi. I sin bok beskriver Tangredi även ett intressant område vilket han väljer att benämna kognitiv avregling, vilket får anses falla inom begreppet Information i DIME. Detta delbegrepp inom ramen för avregling utgår från att en nation kan tänkas gå bortom det traditionella renodlade kinetiska konceptet, som berörts i de tidigare stycket, kring avregling.5

Den kognitiva avreglingen kan liknas med hur en motståndare tillämpar, radiotystnad, emittertystnad och s.k. smygteknologi för att kunna påverka en motpart, fast på det kognitiva planet. Praktiskt innebär det att information undanhålls med olika metoder, för att påverka det mentala planet hos en motståndare. Tangredi väljer i sin bok att exemplifiera kognitiv avregling med Nordkorea. Där ytterst lite information, dels kommer ut om de faktiska förhållandena i landet, dels ytterst lite information kommer in i landet avseende förhållandena runt i kring dem. Därtill är det enligt Tangredi främst totalitära stater som kan tänkas ta till sig kognitiv avregling, enligt Tangredi.6 Tyvärr utvecklar inte Tangredi begreppet i någon större omfattning, varvid nedanstående är mina tankar kring ämnet.

En annan form av kognitiv avregling borde även Kinas s.k. "stora brandvägg" eller den "gyllene skölden" kunna klassificeras som. Där den egna befolkningen undanhålls viss information på internet. Dock är det inte enbart Kina som tillämpar större eller mindre restriktioner av internet för sin egna befolkning. Däremot är de ett av de tydligaste exemplen.7 Vad som dock inte berörs av Tangredi i sin bok är hur en stat skulle kunna tänkas tillämpa kognitiv avregling bortom sin egna befolkning utan i stället mot en motpart. Varvid kognitiv avregling kan ses som ett tvåsidigt verktyg d.v.s. antingen nyttjas mot den egna befolkningen, eller en motpart. Vilket detta inlägg kommer försöka belysa.

En viktig faktor är att särskilja kognitiv avregling från andra begrepp såsom desinformation, propaganda m.m. De tidigare nämnda begreppen får främst ses som metoder för att påverka det kognitiva planet i syfte uppnå något. Emedan kognitiv avregling får anses vara ett högre syfte att uppnå med hjälp av olika metoder.

Det yttersta syftet med kognitiv avregling bör främst vara att förhindra en motpart att ta del av information eller att förvanska information och därmed skapa egna handlingsmöjligheter, på motsvarande sätt som den kinetiska versionen kring avregling syftar till att etablera egen kontroll eller bestrida kontroll över ett fysiskt geografiskt område, för att möjliggöra egna handlingsmöjligheter. Därutöver bör information ej ses som synonymt med internet, om än att en stor del av dagens informationsinhämtning av enskilda sker där. Däremot får det ses som troligt att det är enklast att utöva kognitiv avregling på internet i dagens samhälle.

Paradoxalt nog får det anses vara lättare i vår nutid att uppnå en kognitiv avregling utifrån hur det svenska medielandskapet utvecklats,8 men även förändringen i infrastruktur för att förmedla information,9 samt dess sårbarheter.10 Därtill hur information värderas eller inte värderas bidrar till att en kognitiv avregling kan uppnås.11 Dock är det troligtvis en tydlig skillnad i tillvägagångssätt för att uppnå en kognitiv avregling vid en väpnad konflikt kontra ett tillstånd där en icke-väpnad konflikt råder.

Utöver själva medielandskapets utveckling i Sverige, har mängden informationskällor ökat markant i jämförelse med t.ex. 1980-talet då en viss revolution skede med satellitbaserade tv-sändningar som t.ex. ökade mängden nyhetskanaler, men det kan ansetts varit hanterbart för den enskilda individen. Nu måste en individ i en än större omfattning sortera information och bedöma källors trovärdighet. Där den mänskliga förmågan att sålla och bedöma information får anses vara något tvivelaktig, vilket kommer beröras längre fram i inlägget.

Vid en väpnad konflikt torde en antagonistisk stat välja att påverka de in- och utgående internetförbindelserna som existerar till Sverige. Det vill säga stänga av den tydligaste informationsvägen som den svenska befolkningen nyttjar. Påverkan mot mobiltelefonnätet kan även anses vara relativt enkelt, ffa. när det framkommit information avseende främmande makt/makters försök till intrång och eventuell utplacering av s.k. "skadlig kod" i system för strömförsörjningen.12 Kinetiska åtgärder kan även genomföras för att påverka strömförsörjningen,13 en kombination skulle troligtvis nyttjas vid en väpnad konflikt för att säkerställa verkan. Vilket skulle innebära att mobilnätet, trots reservkraft, efter ett tag kommer sluta fungera helt eller till stor del.

Ett dylikt scenario skulle troligtvis påverka nyhetsförmedlingen i Sverige. Varvid en kognitiv avregling skulle kunna uppstå. En slutsats blir därmed att ett av de mer avgörande medierna för att undvika en sådan avregling får anses vara radio. Vilket tydligt accentueras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps broschyr "Om krisen eller kriget kommer". Där de två översta punkterna under rubriken kommunikation avseende hemberedskap utgörs av radio med batteri eller vev och bilradio.14

På sikt skulle det även uppstå problem med det mediet maa. strömförsörjning antingen i bil eller radio om det enbart drivs med batteri. Varvid tidningstryckerier troligtvis kommer bli avgörande, för att förmedla nyheter. Framför allt då batterier i händelse av en väpnad konflikt eller ett utdraget och tydligt gråzonsläge kommer bli en bristvara. Då dessa troligtvis kommer behövas för Försvarsmaktens och andra statliga myndigheters behov.

Mängden tidningstryckerier förefaller dock minskat under hela 2000-talet, hur stor mängd som finns i Sverige i dag förefaller dock vara något svårare att fastställa.15 Vid en låg mängd av tidningstryckerier får det ses som troligt att dessa skulle utgöra ett möjligt mål vid både gråzonsagerande samt skymningsläge av en antagonistisk stat. Därmed skulle informationsspridningen på sikt, vid en väpnad konflikt, kraftigt försvåras.

Ovanstående är enbart några exempel hur en kognitiv avregling kan genomförs under en väpnad konflikt, ytterligare metoder finns för att skapa denna. Vad som kan konstateras är att med ytterst få medel, får det anses vara möjligt att uppnå en kognitiv avregling av det svenska samhället.

Vad avser nyttjandet av kognitiv avregling i en icke-väpnad konflikt får det ses som troligt att det genomförs i ett s.k. gråzonsläge, här avses begreppet gråzon utifrån beskrivningen i Försvarsberedningens skrivelse Ds 2017:66.16 Ett antagande som kan göras vid ett gråzonsagerande, icke-väpnad konflikt, med kognitiva avregling är att det nyttjas för att, dels avleda, dels förändra inriktningar i en nation som utsätts för det.

Vid en icke-väpnad konflikt får det anses troligt utifrån hur den svenska befolkningen tar emot nyheter, att en antagonistisk stat eller stater försöker styra nyhetsflöden på s.k. sociala medier.17 Genom att hålla borta nyheter som påverkar säkerhetspolitiska områden som är intressanta för den antagonistiska staten, skulle en s.k. kognitiv avregling kunna uppnås, åtminstone på del av populationen. Dock skulle den del av populationen som kognitivt avskärmats kunna nyttjas för att så misstro hos del av sina följare/vänner på sociala medier, varvid en dubbel effekt uppnås, dels avskärmas en del av populationen, dels polariseras en del av populationen, vilket i sak skulle gynna ett övergripande mål.

Motsvarande effekt kan observeras inom begreppet "filterbubbla" där algoritmer anpassar sökresultat på t.ex. sociala medier eller i sökmotorer för en användare utifrån vad denne har sökt på tidigare, "gillat" m.m.18 Varvid en individ kan hamna i en självpåtagen kognitiv avregling utifrån sina aktiviteter på internet. En inneboende psykologisk kognitiv avreglering finns även i det mänskliga psyket i form av konfirmeringsbias. Det vill säga att enbart vara uppmärksam på information som bekräftar den egna uppfattningen.19 Den s.k. "filterbubblan" förstärks troligtvis av konfirmeringsbiaset människan har. Inom ramen för detta torde även den s.k. inramningsteorin spela in d.v.s. beroende på hur ett budskap, eller fakta väljs att presenteras, kommer mottagaren av informationen tolka det på olika sätt.20

Dessa saker tillämpas på olika sätt av mediebolag, sociala medier m.fl. redan idag därtill har människans psykologiska profil inbyggda svagheter som även kan nyttjas på olika sätt. Varvid även om det kan kännas främmande att någon skulle kunna försöka styra flöden på sociala medier för en individ, får det ses som högst troligt att det genomförs. Därutöver kan en individ påverkas i olika riktningar genom de egna inbyggda svagheterna i människans psyke för att skapa en självpåtagen avregling.

Utgående från hur det svenska medielandskapet förändrats och förminskats, får det anses vara möjligt att en antagonistiskt stat skulle kunna försöka påverka eller rekrytera de individer som avgör vad som skall publiceras. Vilket i praktiken innebär att försöka rekrytera s.k. "inflytelse agenter". En sådan placerad inflytelse agent skulle utifrån sin position,21 kunna bidra till att skapa en kognitiv avregling inom ett eller flera säkerhetspolitiska områden, för den antagonistiska staten. En annan variant skulle givetvis vara att försöka överta en eller flera av mediakoncernerna. Eller att på olika sätt påverka t.ex. säkerhetspolitiska journalister, vilket det finns väldigt få av i Sverige. Syftande till att ej framföra säkerhetspolitiska nyheter i allmänhet, eller specifika säkerhetspolitiska nyheter.

En annan metod skulle kunna vara att skapa filtrerade nyhetstjänster, det vill säga en tjänst där användaren självmant väljer vilka nyheter denna vill ha del av och övriga nyheter filtreras bort. Sett vilka valfrågor den svenska befolkningen anser vara viktigast i årets val, 2018,22 skulle en sådan filtrering troligtvis göra att det säkerhetspolitiska området skulle filtreras bort hos en stor del av populationen.

Ytterligare en metod skulle kunna vara att skapa s.k. blockeringslistor på sociala medier.23 Detta skulle kunna syfta till att stänga ute individer med inflytelse och påverkansmöjligheter som berör säkerhetspolitiska områden där en antagonistisk stat har intressen. Detta i sig skulle troligtvis inte bidra till någon större kognitiv avregling, men i samverkan med andra metoder inom ramen för en kognitiv avregling skulle det kunna ha en bidragande effekt.

En annan metod skulle kunna vara att skapa fysiska händelser för att genomföra kognitiv avregling, inom ramen för ett gråzonsagerande. Ett exempel på detta skulle vara att påverka uttaget av kontanter eller medge att kontanter går att ta ut, utan täckning,24 i stor skala över hela landet. Vilket skulle belasta olika samhällsfunktioner men troligtvis även belasta beslutsfattare som ev. inte skulle orka hantera eller identifiera sekundära händelser som kan ha en än större påverkan. Ytterligare metoder finns, i praktiken är det enbart fantasin som sätter begränsningar och vår egen samhällsutveckling.

Vad innebär då allt detta? Det enkla svaret är att begreppet avregling inte enbart kan ses som en kinetisk företeelse, utan det även kan vara icke-kinetisk. Utifrån ett historiskt perspektiv är det inget nytt, parallellen går osökt att dra till den censur som t.ex. tillämpades i Sverige under andra världskriget gentemot media.25 Vilket utifrån det genomförda resonemanget kan anses vara en form av kognitiv avregling. Dock var det den egna staten som tillämpade det. I det informationssamhälle som vi dag lever i, får det ses som möjligt för en utomstående aktör (statlig eller icke-statlig) att påverka det på ett sådant sätt att antingen grupper eller sakfrågor kan "censureras", redan i djupaste fred.

Vilket för oss in på det svåra svaret. Kognitiv avregling i sig kan vara ett syfte att uppnå för en aktör. Men det i sig får anses vara ett stridssätt inom ramen för s.k. kognitiv krigföring.26 Vilket innebär att det troligtvis finns andra stridssätt för att påverka en nation på det kognitiva planet. Ett exempel på stridssätt skulle kunna vara att som aktör placera sig mellan två grupperingar och uppvigla dessa mot varandra, utan dess vetskap. Där liknelsen går att göra med ett eldöverfallssätt, mot en väg, där det pågår dubbelriktad underhållstrafik och en grupp genomför eldöverfall mot två underhållskonvojer samtidigt i en längre kurva och dessa i sin tur vådabekämpar varandra när de skall påverka gruppen som genomfört eldöverfallet, s.k. ”inbördeskrig”.27

Ett annat stridssätt skulle kunna vara att genomföra vad som benämns "Menuett" i kinetiska sammanhang innebär det att en enhet genomför eldöverfall från fyra olika håll i syfte att påverka och desorganisera en motståndare i största möjliga mån.28 Omvänt i kognitiv krigföring skulle det kunna vara att "överbelasta" en stat eller ledning med ett stort antal händelser, desinformation o.dyl. för att skapa en maximal kognitiv belastning och därmed antingen genomför en kognitiv avregling eller skapa förutsättningar för andra handlingsmöjligheter.

Utifrån en icke-väpnad konflikt skulle agerandet även vara asymmetriskt tilltalande för en svagare aktör, gentemot en starkare. Vilket även skulle kunna genomföras av icke-statliga aktörer till del, dock får det ses som troligt att mer omfattande och avancerade metoder enbart kan tillämpas av statliga aktörer maa. kunskap samt kostnad som torde krävas. Därtill kommer mer omfattande och avancerade metoder behöva förberedas innan de tillämpas då bakgrundsdata, profilering m.m. skulle behöva genomföras och inte kan påbörjas då behovet uppstår, då en aktör i sådant fall skulle hamna i en efterhandssituation.

Sammantaget får det anses troligt att det krävs ett omfattande psykologiskt försvar bortom förmåga att t.ex. identifiera och stå emot propaganda. Då dagens informationssamhälle tydligt medger kognitiv krigföring genom olika stridssätt på informationsarenan såväl i fred, kris som krig, där kinetiska och icke-kinetiska metoder kan nyttjas.

Avslutningsvis ett stort tack till ett antal personer, ingen nämnd ingen glömd, som haft tålamodet att besvara frågor inom ämnesområdet och läsa igenom texten.

Slutsats

Avreglingsbegreppet bör utökas till att även omfatta informationsarenan, då den troligtvis går att avregla i olika omfattning. Den kognitiva avreglingen kan genomföras såväl i fred, kris som krig. Det högre syftet med en kognitiv avregling är troligtvis att skapa handlingsmöjligheter för den aktör som genomför det. Den kognitiva avreglingen utgör troligtvis ett av flera stridssätt inom ramen för kognitiv krigföring. Den kognitiva krigföring förbereds troligtvis redan innan ett faktiskt behov uppstår. Därtill bör olika uppmärksammade fall av desinformation m.m. ses ur begreppet DIME eller PMESII (Politiskt, Militärt, Ekonomiskt, Socialt, Infrastruktur och Information) för att tydligt avgöra vad syftet kan ha varit med tillämpandet av olika metoder inom ramen för en eventuell kognitiv krigföring.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Allabolag 1 (Svenska)
Bloomberg 1 (Engelska)
Computer Sweden 1 (Svenska)
Expressen 1 (Svenska)
Federation of American Scientists 1 (Engelska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Institutet för mediestudier 1 (Svenska)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (Svenska)
National Defence Academy of Latvia 1 (Engelska)
Norrländska Socialdemokraten 1 (Svenska)
Psychology Today 1, 2 (Engelska)
Regeringen 1, 2 (Svenska)
Statens medieråd 1 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1, 2 (Svenska)
Sveriges Radio 1, 2 (Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (Svenska)
Techopedia 1 (Engelska)
The Guardian 1 (Engelska)
The Washington Post 1 (Engelska)
U.S. Naval War College 1 (Engelska)

Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004.
Försvarsmakten. Anvisningar för fallskärmsjägare. Stockholm: Försvarsmakten, 1976.
Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013.

Slutnoter

1 U.S. Naval War College. Sam J. Tangredi. 2018. https://usnwc.edu/Faculty-and-Departments/Directory/Sam-J-Tangredi (Hämtad 2018-07-20)
2 Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018, s. 29.
3 Tangredi, Sam J. Anti-access warfare: countering A2/AD strategies. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2013, s. 2-3, 33.
4 Ibid. s. 5.
5 Ibid. s. 204.
6 Ibid. s. 204-205.
7 The Washington Post. Denyer, Simon. China’s scary lesson to the world: Censoring the Internet works. 2016. https://www.washingtonpost.com/world/asia_pacific/chinas-scary-lesson-to-the-world-censoring-the-internet-works/2016/05/23/413afe78-fff3-11e5-8bb1-f124a43f84dc_story.html?utm_term=.657037006a78 (Hämtad 2018-07-20)
Bloomberg. The Great Firewall of China. 2017. https://www.bloomberg.com/quicktake/great-firewall-of-china (Hämtad 2018-07-20)
8 Svenska Dagbladet. Allt fler tar del av nyheter via Facebook. 2018. https://www.svd.se/allt-fler-tar-del-av-nyheter-via-facebook (Hämtad 2018-07-20)
Truedson, Lars (red). Mediestudiers årsbok: Tillståndet för journalistiken 2016/2017. Stockholm: Institutet för mediestudier, 2017, s. 9, 68-70.
9 Sveriges Television. Här försvinner det fasta telefonnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/har-forsvinner-det-fasta-telefonnatet (Hämtad 2018-07-20)
10 Computer Sweden. Rittsel, Pär. Beredskapen hänger på en tråd. 2002. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.42259/beredskapen-hanger-pa-en-trad (Hämtad 2018-07-20)
Norrländska Socialdemokraten. Persson, Ulf. Oskyddade kablar - ingen ovanlighet. 2011. http://www.nsd.se/nyheter/oskyddade-kablar-ingen-ovanlighet-5943080.aspx (Hämtad 2018-07-20)
Sveriges Television. Boende litar inte på Telia – vill själva ladda masterna vid elavbrott. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/infor-hotet-att-bli-helt-utan-telefon-vi-vill-ladda-mobilmasterna (Hämtad 2018-07-20)
11 Sveriges Television. Källkritikens dag: ”Är den här historien för bra för att vara sann?”. 2017. https://www.svt.se/kultur/medier/kallkritikens-dag-ar-den-har-historien-for-bra-for-att-vara-sann (Hämtad 2018-07-20)
Statens medieråd. Källkritik — en utmaning. 2018. https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kallkritikenutmaning.422.html (Hämtad 2018-07-20)
12 Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet (Hämtad 2018-07-20)
13 Expressen. Mattsson, Anna. IT-spioner förbereder attack mot Sverige. 2017. https://www.expressen.se/nyheter/it-spioner-forbereder-attack-mot-sverige/ (Hämtad 2018-07-20)
14 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om krisen eller kriget kommer. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2018, s. 11.
15 SOU 2016:80. En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar. s. 120.
Allabolag. Tryckning av Dagstidningar. 2018. https://www.allabolag.se/what/tryckning%20av%20dagstidningar/page/2 (Hämtad 2018-07-20)
16 Ds 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 65-68.
17 Svenska Dagbladet. Facebook: 55 000 svenska användare drabbade. 2018. https://www.svd.se/zuckerberg-till-kongressen (Hämtad 2018-07-20)
Sveriges Radio. Fredén, Jonas. "Främmande makter samlar namn på svenskar". 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6929000 (Hämtad 2018-07-20)
Sveriges Television. Lundberg, Rebecca. MSB: Migrationsfrågan används som slagträ av främmande makt. 2018. https://www.svt.se/kultur/msb-migrationsfragan-anvands-av-frammande-makt (Hämtad 2018-07-20)
The Guardian. Hern, Alex. Cambridge Analytica: how did it turn clicks into votes?. 2018. https://www.theguardian.com/news/2018/may/06/cambridge-analytica-how-turn-clicks-into-votes-christopher-wylie (Hämtad 2018-07-20)
18 Techopedia. Filter Bubble. 2018. https://www.techopedia.com/definition/28556/filter-bubble (Hämtad 2018-07-20)
19 Psychology Today. Heshmat, Shahram. What Is Confirmation Bias?. 2015. https://www.psychologytoday.com/us/blog/science-choice/201504/what-is-confirmation-bias (Hämtad 2018-07-20)
20 Psychology Today. Livingstone, Peter. Want to Avoid Bad Decisions? It’s All About Framing. 2017. https://www.psychologytoday.com/us/blog/intentional-insights/201703/want-avoid-bad-decisions-it-s-all-about-framing (Hämtad 2018-07-20)
21 Defense Security Service Center for Development of Security Excellence. Terms and Definitions of Interest for Counterintelligence Professionals. 2014. s. 9.
22 Sveriges Radio. Grafik: Väljarnas viktigaste valfrågor maj 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6968043 (Hämtad 2018-07-20)
23 Sveriges Television. Andersson, Lisa. Svenska institutet tar bort blocklista från Twitter efter kritik. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tusentals-blockade-av-sveriges-officiella-twitterkonto (Hämtad 2018-07-20)
24 Sveriges Television. Youcefi, Fouad. Kunde ta ut pengar – trots noll på kontot. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/kunde-ta-ut-pengar-trots-noll-pa-kontot (Hämtad 2018-07-20)
25 Frick, Lennart W. Rosander, Lars. Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media, 2004, s. 131-132.
26 Signal. Underwood, Kimberly. Cognitive Warfare Will Be Deciding Factor in Battle. 2017. https://www.afcea.org/content/node/17956/ (Hämtad 2018-07-20)
Bērziņš, Jānis. Russia’s New Generation Warfare in Ukraine: Implications for Latvian Defense Policy. Riga: National Defence Academy of Latvia, 2014, s. 5.
27 Försvarsmakten. Anvisningar för fallskärmsjägare. Stockholm: Försvarsmakten, 1976, pkt. 13:64-66.
28 Ibid. pkt. 13:61.

söndag 1 juli 2018

Säkerhetspolitiskt gungfly

Reflektion

Finlands president, Sauli Niinistö, uttalade sig den 28JUN2018 avseende det kommande toppmötet mellan USA President, Donald Trump, och Rysslands President, Vladimir Putin, i en rad olika frågor. Bland annat uttalade sig Finlands President om säkerhetsläget i Finlands närområde. Där han bl.a. påtalade att spänningarna i Östersjöområdet ökat över tiden och att Finland är oroad avseende detta, samt att han skulle lyfta den frågan vid det planerade toppmötet. Detta syftandes till att klarlägga om det fanns något sätt för att minska spänningarna.1 I sammanhanget är det värt att notera skillnaden i hur den finska presidenten uttrycker sig kontra de olika svenska uttalandena om ett s.k. "nytt normalläge".

Vad avser toppmötet förefaller bedömare ej se att något substantiellt genombrott kommer ske mellan de två länderna (USA och Ryssland).2 Vilket får ses som högst troligt, däremot bör faktorn avseende den Amerikanska Presidenten tas i beaktande. Där toppmötet mellan USA President och Nordkoreas s.k. ”högsta ledare”, Kim Jong-un, tydligt kan exemplifiera detta, i och med att USA plötsligt valde att avbryta viss övningsverksamhet med Sydkorea på den Koreanska halvön,3 där beslutet ej förefaller diskuterats i någon större krets innan det togs.4 Därtill agerandet av den Amerikanska Presidenten vid G7 ländernas toppmöte i Kanada,5 men även uttalanden om NATO i samband med Sveriges Statsministers, Stefan Löven, statsbesök i USA.6 Varvid en slutsats förefaller bli att dagsformen eller tidigare inflytelser kan spela en stor roll för hur USA President väljer att agera.

Vilket gör vissa av NATO ländernas oro inför, dels det kommande NATO toppmötet, dels USA Presidents toppmöte med Rysslands President i Helsingfors förståelig. Detta innebär även att toppmötet mellan USA President och Rysslands President, mycket väl kan få avgöranden om än på ett sätt som internationella bedömare ej tänkt sig. Därutöver visar det på vilka osäkerhetsfaktorer som just nu råder kring hur den internationella "spelplanen" kan utvecklas. Troligt är att den som förstår sig på USA President bäst och har en tydlig agenda, kan påverka det till sin fördel.

Detta nyckfulla beteende av USA President skapar givetvis frågetecken om hur mycket värda den Amerikanska Försvarsministerns, James Mattis, uttalande är avseende att USA står på Sveriges sida i händelse av en kraftigt försämrad säkerhetsutveckling i vårt direkta närområde och i värsta fall ett väpnat angrepp mot Sverige.7 Därtill skapar det frågetecken kring det samarbete vi inlett sedan maj 2018,8 men även strategiska materielinköp såsom ett eventuellt inköp av Patriot systemet från USA.9 Sett till det säkerhetsläge som utvecklats på den Koreanska halvön under de senaste åren, blir frågan befogad mtp. USA President agerande den senaste månaden.

I förhållande till detta blir vissa uttalanden och ageranden av medlemsländerna i den Europeiska Unionen förståeliga.10 Vad som särskilt bör beaktas är det gamla uttrycket "ingen rök utan eld", dessa uttalanden och ageranden kommer inte för intet, utan för att andra inofficiella uttalanden och ageranden har genomförts från amerikansk sida, som antingen varit riktade mot Europeiska länder eller framförts mot europeiska länder. Vilket skulle kunna exemplifieras med Norge, dock inte ett medlemsland i den Europeiska unionen, där USA President ansåg att de ej ansträngde sig tillräckligt för att stärka NATO, men något som även framförts till andra länder.11

I förhållande till detta blir det väldigt intressant att notera den amerikanska ambassadören till Estlands entledigande egen begäran under den gångna veckan, V826.12 Vilket indikerar att relationerna i den transatlantiska länken ej är tillfyllest. Då en ambassadör, under två olika administrationer, väljer att avgå, mitt under ett kallt krig (här divideras det kraftfullt om det är ett kallt krig eller ej, men sett till de konfrontationer som pågår påminner det i mångt om vad som tidigare definierades som det kalla kriget) p.g.a. hur den politiska agendan förs av den styrande administrationen indikerar det att något ej står rätt till. ffa. då det är i ett "frontland" i det nya kalla kriget.

Om nu den Amerikanska Presidenten är på väg att förändra USA förhållningssätt till NATO och Europa uppstår en intressant frågeställning, hur skulle det gå? Inledningsvis går det att konstatera att om USA skulle förändra sitt förhållningssätt skulle det troligtvis få grava påverkningar för NATO ländernas underrättelse- och ledningsstruktur, där USA får anses bidra på ett tydligt sätt maa. sina olika tekniska förmågor. Men det som även uppstår är en omvänd "Life-line lost" jämfört med Sverige som under 1980-talet "avvecklade" sin livlina mot USA, förefaller nu USA under den nuvarande administration se att samarbetet med Västeuropa skall ske på andra premisser än tidigare. Vilket på olika sätt kan förändra de säkerhetsstrukturer vi tidigare tagit för giviet.

Urvattnas de Amerikanska säkerhetsgarantierna, dels mot Sverige, dels mot NATO, kommer det uppstå ett säkerhetsvakuum, som kommer att fyllas av olika aktörer. Sett till vår direkta närområde, blir det således än mer tydligt att det i ett eventuellt frånfall av Amerikansk "närvaro" krävs det av Sverige att vi tar ett större ansvar för den säkerhetspolitiska situationen. Likt vi gjorde från 1950-talet och framgent, för att skapa en säkerhetspolitisk stabilitet på Nordkalotten.

Oaktat vilka Sveriges säkerhetspolitiska vägval må bli efter riksdagsvalet 2018, framstår det således allt mer tydligt att "själv är bäste dräng". Just nu förefaller det råda ett säkerhetspolitiskt "gungfly". Varvid det blir än mer tydligt att det som benämns som utgiftsområde 6 i budgetpropositionen (Försvar och samhällets krisberedskap) bör stärkas substantiellt. Som militärt alliansfritt land har Sverige inte längre råd att "chansa" på avtal som eventuellt kan tänkas stärka vår säkerhetspolitiska position i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Då det är tydligt att ingångna avtal ej längre är värda något i det storpolitiska rummet.

Således får Försvarsmaktens perspektivplanering inför 2035 ses som fullt rimlig, med en avvikande uppfattning vilket är tidsförhållandet. De förmågor som Försvarsmakten anser att Sverige behöver, måste finnas på plats långt tidigare än 2035. Dock får det ses som något problematiskt att uppnå alla dessa innan den tidsplanens mål 2035. Men för att ta ett säkerhetspolitiskt ansvar men även garantera Sveriges säkerhet och oberoende kommer det troligtvis krävas att dessa målsättningar uppnås tidigare än 2035, utifrån den nuvarande utvecklingen.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Foreign Policy 1, 2, 3 (Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)
Sveriges Radio 1 (Svenska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
The Guardian 1 (Engelska)
The Times 1 (Engelska)
The Washington Post 1 (Engelska)

Slutnoter

1 YLE. Burgt, Lotte Krank-Van De. Niinistö om toppmötet: Jag vill ta upp det arktiska området och det svarta kolet. 2018. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/06/28/niinisto-om-toppmotet-jag-vill-ta-upp-det-arktiska-omradet-och-det-svarta-kolet (Hämtad 2018-07-01)
2 Reuters. Chiacu, Doina. Osborn, Andrew. First Trump-Putin summit has Cold War backdrop, U.S. allies nervous. 2018. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-putin/first-trump-putin-summit-has-cold-war-backdrop-u-s-allies-nervous-idUSKBN1JO1A5 (Hämtad 2018-07-01)
3 Foreign Policy. Seligman, Lara. Experts Question Wisdom of Canceling U.S. Exercises with South Korea, As Mattis Makes It Official. 2018. https://foreignpolicy.com/2018/06/26/experts-question-wisdom-of-canceling-u-s-exercises-with-south-korea-as-mattis-makes-it-official/ (Hämtad 2018-07-01)
4 Reuters. Smith, Josh. Stewart, Phil. Trump surprises with pledge to end military exercises in South Korea. 2018. https://www.reuters.com/article/us-northkorea-usa-military/trump-surprises-with-pledge-to-end-military-exercises-in-south-korea-idUSKBN1J812W (Hämtad 2018-07-01)
5 British Broadcasting Corporation. G7 summit: Donald Trump lashes out at America's key allies. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-44434558 (Hämtad 2018-07-01)
The Guardian. Borger, Julian. Trump trashed Nato at G7, calling it ‘as bad as Nafta’, officials confirm. 2018. https://www.theguardian.com/us-news/2018/jun/28/trump-nato-latest-news-as-bad-as-nafta-g7-summit (Hämtad 2018-07-01)
6 The Washington Post. Rogin, Josh. Biden: European leaders reeling from Trump’s hostile behavior. 2018. https://www.washingtonpost.com/news/josh-rogin/wp/2018/06/26/biden-european-leaders-reeling-from-trumps-hostile-behavior/ (Hämtad 2018-07-01)
7 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Mattis: USA vid Sveriges sida vid ett ryskt angrepp. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mattis-usa-vid-sveriges-sida-vid-ett-ryskt-angrepp/ (Hämtad 2018-07-01)
8 Sveriges Radio. Boglind, Kajsa. Sverige, Finland och USA fördjupar militärt samarbete. 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6949357 (Hämtad 2018-07-01)
9 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Sverige har fått offert på amerikanskt luftvärn för hemlig miljardkostnad. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-har-fatt-offert-pa-amerikanskt-luftvarn-for-hemligt-miljardkostnad (Hämtad 2018-07-01)
10 Reuters. After summits with Trump, Merkel says Europe must take fate into own hands. 2017. https://www.reuters.com/article/us-germany-politics-merkel/after-summits-with-trump-merkel-says-europe-must-take-fate-into-own-hands-idUSKBN18O0JK (Hämtad 2018-07-01)
Reuters. Emmott, Robin. EU to deepen military readiness, raise spending, leaders say. 2018. https://www.reuters.com/article/uk-eu-summit-defence/eu-to-deepen-military-readiness-raise-spending-leaders-say-idUKKBN1JP0YX (Hämtad 2018-07-01)
The Times. Waterfield, Bruno. Prepare for break-up of Nato, EU leaders are told. 2018. https://www.thetimes.co.uk/article/prepare-for-break-up-of-nato-eu-leaders-are-told-90z9r72qx (Hämtad 2018-07-01)
Reuters. Trump says Norway lacks 'credible' defense spending plan: paper. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-nato-trump/trump-says-norway-lacks-credible-defense-spending-plan-paper-idUSKBN1JM2U4 (Hämtad 2018-07-01)
12 Foreign Policy. Gramer, Robbie. U.S. Ambassador to Estonia Resigns in Disgust After Trump Anti-Europe Rants. 2018. https://foreignpolicy.com/2018/06/29/u-s-ambassador-to-estonia-resigns-in-disgust-after-trump-anti-europe-rants-nato-european-union-diplomacy-transatlantic-alliance/ (Hämtad 2018-07-01)