måndag 9 september 2019

Exfiltration

Reflektion

Den 09SEP2019 publicerade det amerikanska nyhetsbolaget CNN en nyhet att en högt och centralt placerad agent för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA, Central Intelligence Agency, hade exfiltrerats ut ur Ryssland under 2017.1 Att underrättelsetjänster ibland genomför exfiltrering av dess agenter är inget nytt fenomen. En av de kanske mest kända exfiltreringarna är av den sovjetiske underrättelseofficeren Oleg Gordievskij, 1985, från Sovjetunionen in i Finland och vidare till Storbritannien.2 CNN avslöjande är dock intressant ur fler aspekter än själva exfiltreringen.

Enligt den svenska försvarsberedningens rapport "Värnkraft" från 2019, skall ryskt beslutsfattande särskilt i centrala utrikes- och säkerhetspolitiska frågor genomföras inom en väldigt lite krets av personer runt Rysslands President, Vladimir Putin. Det medför enligt försvarsberedningen att beslut inom dessa områden kan genomföras väldigt snabbt och därför vara överraskande för omvärlden.3

Vad som även bör beaktas är att många i den närmsta kretsen av personer kring Rysslands President i huvudsak består av tidigare personal från de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna.4 Vilket torde innebära att många av de som ingår i den närmsta beslutsfattande kretsen, som Försvarsberedningen berörde, har den bakgrunden. Det får därmed även ses som möjligt att den amerikanska agenten mycket väl kan ha sin bakgrund från någon av de ryska underrättelse- eller säkerhetstjänsterna.

Under dessa förutsättningar får det ses som troligt att västerländska underrättelsetjänster har svårigheter att få tillgång till information avseende den högsta ryska politiska ledningens intentioner maa. att det rör sig om en liten krets personer där många har en bakgrund i underrättelse- eller säkerhetstjänster. Därav torde olika tekniska inhämtningsmetoder såsom signalspaning, dataintrång m.m. vara att föredra.5 Förmågan att nå framgång med tekniska inhämtningsmetoder mot Ryssland kan möjligen försvårats under de senaste åren för västerländska underrättelsetjänster.6 Varvid det inte är säkert att det längre utgör en framkomlig väg för inhämtning av strategiska underrättelser på politisk nivå.

Utifrån det som berörts i de tidigare styckena är en slutsats att s.k. personbaserad inhämtning blir viktig för att få kunskap om beslutsfattandet hos den högsta nivån i Ryssland. Därav blir CNN avslöjande synnerligen intressant, då det förefaller varit en centralt placerad källa USA hade i den ryska presidentens närhet.7 Därutöver får det även ses som troligt att USA genom att exfiltrera dess källa har fått ett tydligt avbrott i sitt informationsflöde avseende politiskt-strategiska underrättelser kring Ryssland. Detta maa. att det ej kan ses som troligt att USA har multipla källor på den nivån, när det historiskt ofta har visat sig vara väldigt svårt att värva källor, eller genom en tidig rekrytering i någons karriär få in en källa, på sådan hög nivå.

Förutom att kunna delge information avseende hur den högsta ryska ledningen tänkte och vilka beslut som var på väg att fattas eller hade fattats, kan den exfiltrerade amerikanska agenten möjligen även kunnat fungera som en varningsklocka i händelse av att en väpnad konflikt hade varit under uppsegling utav någon anledning. Detta får anses vara en särskilt viktig förmåga att inneha maa. det mycket slutna och snabba ledningssystem den högsta ryska ledningen förefaller ha.

Exakt när i tid den amerikanska agenten blev exfiltrerad från Ryssland delges ej av CNN, dock förefaller det varit under KV III-IV av 2017, då beslutet skall ha fattats i juli 2017 avseende exfiltration.8 I sammanhanget är det intressant att notera det högst ovanliga besöket utav tre av Rysslands underrättelsechefer i USA under slutet av januari 2018.9 Detta mtp. tidpunkten för exfiltrationen av den amerikanska agenten samt att det får ses som möjligt att denne hade en bakgrund från någon av de ryska underrättelse- eller säkerhetstjänsterna. Varvid det eventuellt kan ha varit en av orsakerna till de ryska underrättelsechefernas besök i USA.

Avslutningsvis, att USA har haft en högt placerad agent i Ryssland är inte betrakta som något anmärkningsvärt. Vad som dock är något anmärkningsvärt är hur CNN genom multipla källor förefaller fått information om själva historien, om än att det är minst två år sedan beslutet förefaller fattats om exfiltration. Detta maa. säkerheten kring tidigare agenter alltid bör hållas hög ffa. i detta fallet då det förefaller varit en agent i den ryska presidentens närhet. Detta maa. de fortfarande kan förklara pågående skeden p.g.a. sin bakgrund, trots en lång tid kan ha förlupet sedan de lämna den position de hade när de var en agent. Därmed utgör de även ett hot mot sitt tidigare land, under en lång tid.10

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)
Cable News Network 1, 2 (Engelska)
Foreign Policy 1 (Engelska)
Radio Free Europe/Radio Liberty 1 (Engelska)
Riksdagen 1 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
The Daily Mail 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Cable News Network. Sciutto, Jim. Exclusive: US extracted top spy from inside Russia in 2017. 2019. https://edition.cnn.com/2019/09/09/politics/russia-us-spy-extracted/index.html (Hämtad 2019-09-09)
2 The Daily Mail. Walters, Guy. Spy who came in from the cold thanks to a packet of cheese and onion crisps: A true story more gripping than Le Carre. 2015. https://www.dailymail.co.uk/news/article-3151625/Spy-came-cold-thanks-packet-cheese-onion-crisps-true-story-gripping-Le-Carre.html (Hämtad 2019-09-09)
3 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 72.
4 Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2019-09-09)
5 Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. FRA kände till Georgienkrig före USA. 2013. https://www.svd.se/fra-kande-till-georgienkrig-fore-usa (Hämtad 2019-09-09)
6 British Broadcasting Corporation. Kremlin security agency to buy typewriters 'to avoid leaks'. 2013. https://www.bbc.com/news/world-europe-23282308 (Hämtad 2019-09-09)
7 Cable News Network. Sciutto, Jim. Exclusive: US extracted top spy from inside Russia in 2017. 2019. https://edition.cnn.com/2019/09/09/politics/russia-us-spy-extracted/index.html (Hämtad 2019-09-09)
8 Ibid.
9 Radio Free Europe/Radio Liberty. Eckel, Mike. Chiefs Of Three Russian Intelligence Agencies Travel To Washington. 2018. https://www.rferl.org/a/russia-spy-chiefs-washington/29010324.html (Hämtad 2019-09-09)
10 Cable News Network. Cohen, Zachary. McLaughlin, Jenna. Spies in the suburbs: Inside the CIA's secret defector unit. 2018. https://edition.cnn.com/2018/08/03/politics/cia-spies-secret-defector-program/index.html (Hämtad 2019-09-09)

tisdag 3 september 2019

Gungfly i Vitryssland?

Reflektion

Den 29AUG2019 besökte USA:s nationella säkerhetsrådgivare, John Bolton, Vitryssland och genomförde konsultationer med Vitrysslands President, Aljaksandr Lukasjenka. Enligt USA nationella säkerhetsrådgivare skulle konsultationerna bl.a. avhandla Vitrysslands suveränitet och territoriella integritet maa. signaler som USA uppfattat från Moskva.1 Huruvida dessa signaler utgörs av retoriska uttalanden t.ex. angående den möjliga fördjupningen kring den s.k. Unionsstaten alternativt information som inhämtas via USA:s underrättelsetjänster eller en kombination av de båda framgår ej av den nationella säkerhetsrådgivarens uttalande.

Den statliga vitryska nyhetsbyrån BelTA (Belaruskaje Telegrafnaje Ahentstva), förefaller inte rapporterat något liknande, under och efter besöket, som USA nationella säkerhetsrådgivare uttalade sig om innan besöket till Vitryssland genomfördes. Dock rapporterar BelTA att regionala säkerhetsförhållanden samt de bilaterala förhållandena mellan Vitryssland och USA diskuterades under besöket. En eventuell hotbild kan fortfarande avhandlats under det över två timmar långa mötet mellan USA nationella säkerhetsrådgivare och den vitryske Presidenten,2 varvid vitrysk media och ministrar kan tänkas att ej välja att ge någon uppmärksamhet kring det, för att undvika störa de bilaterala förhållandena med Ryssland.

Förhållandet mellan Ryssland och Vitryssland förefaller under kvartal I och II av 2019 dock försämrats. Vid inledningen av 2019 publicerade den biträdande chefen för den ryska militära underrättelsetjänsten, GU, en öppen analys avseende de militärstrategiska realiteterna och hur de påverkar Rysslands säkerhet. Enligt dennes analys skall både den Europeiska Unionen (EU) och USA utövat ett ökat, informations, politiskt samt ekonomiskt tryck mot Vitryssland för att de skall orientera sig mot de västliga länderna och minska det militära och militärtekniska samarbetet med Ryssland.3

Chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, Sergeij Narysjkin, gav i juli 2019 vid ett besök i Vitryssland ett uttalande som skulle kunna tolkas som en samsyn med den biträdande chefen för den ryska militära underrättelsetjänstens skriftliga analys. Där påtalade han att västliga underrättelsetjänster arbetar aggressivt för att påverka de interna förhållandena i Ryssland och Vitryssland.4 I sammanhanget bör det noteras att chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten i slutet av 2017 även framförde att Sverige var ett utav länderna som bedrev s.k. hybridkrigföring mot Ryssland.5

Under våren 2019 kom hastigt den ryske ambassadören till Vitryssland entledigas från sin tjänst som ambassadör. Vilket kan ses som ett resultat utav ambassadörens agerande i Vitryssland främst vad avser frågan kring en rysk oljeskatt, vilket även utgjort ett konflikt område under 2019.6 Dock kan det även varit andra ageranden som legat till grund för eller bidragit till entledigandet.7 Det vitryska utrikesministeriet har även offentligt sagt att den tidigare ambassadören snarare såg Vitryssland som ett distrikt till Ryssland och inte som en suverän stat,8 vilket i diplomatiska sammanhang får anses utgöra en tydlig och hård markering. Den 02JUN2019 tillträdde en ny rysk ambassadör tjänsten i Vitryssland.9

Vad innebär då detta? Två av Rysslands underrättelsetjänster förefaller se möjligheten att Vitryssland är på väg att glida över till, ur deras perspektiv, den västliga intressesfären. Vilket skulle innebära att även den högsta politiska ledningen i Ryssland ser det på de sättet maa. den höga representation av tidigare säkerhets- och underrättelseofficerare i den politiska ledningen.10 Det skulle ur ett ryskt perspektiv även innebära att ett s.k. buffertområde gentemot de västliga länderna kan försvinna, likt Ukraina sågs och troligen ses som ett buffertområde gentemot väst. Detta kan eventuellt innebära att Ryssland förbereder sig på en sådan utveckling. Vilket kan ha föranlett den amerikanska nationella säkerhetsrådgivarens uttalande innan besöket till Vitryssland.

Det kan även innebära att Vitryssland under de kommande åren kommer kunna utgöra en än tydligare geostrategisk spelbricka mellan Ryssland och de Västliga länderna. Vilket t.ex. den tidigare ryska ambassadörens agerande i Vitryssland kan ha indikerat, men även John Boltons besök till Vitryssland. Det kan även indikera en försämring av säkerhetsläget maa. den amerikanska nationella säkerhetsrådgivarens uttalande, vilket indirekt även skulle kunna påverka säkerhetssituationen i Sveriges direkta närområde och därmed även Sverige.

Avslutningsvis vad som särskilt skall och måste beaktas är att John Bolton, som nationell säkerhetsrådgivare, var den första höga amerikanska statstjänstemannen som på nästan 20 år genomfört ett officiellt besök till Vitryssland. Inför detta besök uttalande han sig på ett sådant sätt som kan tolkas att USA anser att Ryssland utgör ett hot mot Vitrysslands säkerhet. Vilket får anses vara anmärkningsvärt då det ej tillhör vanligheterna att nationer varnar varandra offentligt om möjliga hotbilder mot dem, från andra nationer.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Belaruskaje Telegrafnaje Ahentstva 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 (Engelska)
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Fact Military 1 (Ryska)
Foreign Policy 1 (Engelska)
Reuters 1, 2, 3 (Engelska)
TASS 1 (Engelska)
Vitrysslands Utrikesministerium 1 (Ryska)

Slutnoter

1 Reuters. Tanas, Alexander. Trump adviser says he'll warn leader of Belarus about Russian threat. 2019. https://www.reuters.com/article/us-belarus-usa-bolton/trump-adviser-says-hell-warn-leader-of-belarus-about-russian-threat-idUSKCN1VJ174 (Hämtad 2019-09-03)
2 BelTA. U.S. president's national security adviser visiting Belarus. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/us-advisor-bolton-visiting-belarus-123703-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. John Bolton arrives at Independence Palace in Minsk. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/john-bolton-arrives-at-independence-palace-in-minsk-123717-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Lukashenko invites Bolton to sincerely discuss Belarus-USA relations. 2019. https://eng.belta.by/president/view/lukashenko-invites-bolton-to-sincerely-discuss-belarus-usa-relations-123720-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Bolton: We can find common ground with Belarus. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/bolton-we-can-find-common-ground-with-belarus-123721-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Bolton describes meeting with Belarus president as very important. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/bolton-describes-meeting-with-belarus-president-as-very-important-123726-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Bolton: USA will decide on military aid for Ukraine soon. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/bolton-usa-will-decide-on-military-aid-for-ukraine-soon-123727-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. Makei about negotiations with Bolton: We've agreed to continue the dialogue. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/makei-about-negotiations-with-bolton-weve-agreed-to-continue-the-dialogue-123736-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. FM: Belarus is deeply interested in peaceful resolution of international trade wars. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/fm-belarus-is-deeply-interested-in-peaceful-resolution-of-international-trade-wars-123737-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. FM: U.S. delegation saw Belarus' determination to help settle Ukraine conflict. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/fm-us-delegation-saw-belarus-determination-to-help-settle-ukraine-conflict-123738-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. MP: Some politicians got jealous of Bolton's visit to Belarus while Kremlin stayed calm. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/mp-some-politicians-got-jealous-of-boltons-visit-to-belarus-while-kremlin-stayed-calm-123788-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
BelTA. FM on meeting with Bolton: No one called for anything. 2019. https://eng.belta.by/politics/view/fm-on-meeting-with-bolton-no-one-called-for-anything-123810-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
3 Fact Military. Военно-стратегические реалии международной обстановки: вызовы и угрозы безопасности России (2019). 2019. http://factmil.com/publ/obshhee/analiz/voenno_strategicheskie_realii_mezhdunarodnoj_obstanovki_vyzovy_i_ugrozy_bezopasnosti_rossii_2019/71-1-0-1578 (Hämtad 2019-09-03)
4 BelTA. Call for tighter cooperation between Belarusian, Russian special services. 2019. https://eng.belta.by/society/view/call-for-tighter-cooperation-between-belarusian-russian-special-services-122589-2019/ (Hämtad 2019-09-03)
5 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/ (Hämtad 2019-09-03)
6 Reuters. Nikolskaya, Polina. Russia has not promised Belarus help over oil tax overhaul: PM. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-belarus-oil/russia-has-not-promised-belarus-help-over-oil-tax-overhaul-pm-idUSKCN1P81A2 (Hämtad 2019-09-03)
Reuters. Makhovsky, Andrei. Soldatkin, Vladimir. Putin suddenly sacks Russian envoy to Belarus amid oil row. 2019. https://www.reuters.com/article/uk-russia-belarus-diplomacy/putin-suddenly-sacks-russian-envoy-to-belarus-amid-oil-row-idUKKCN1S62JS (Hämtad 2019-09-03)
7 The Royal United Services Institute. Ferris, Emily. The Russian Ambassador who Overreached: Why Russia’s Approach to Belarus Could Change. 2019. https://rusi.org/commentary/russian-ambassador-who-overreached-why-russia%E2%80%99s-approach-belarus-could-change (Hämtad 2019-09-03)
8 Министерство иностранных дел Республики Беларусь. Ответ начальника управления информации и цифровой дипломатии МИД Беларуси А.Глаза на вопрос «РИА Новости». 2019. http://mfa.gov.by/press/news_mfa/f117caa7096d06f8.html (Hämtad 2019-09-03)
9 TASS. Russia’s new ambassador to Belarus arrives in Minsk. 2019. https://tass.com/politics/1061333 (Hämtad 2019-09-03)
10 Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2019-09-03)

söndag 1 september 2019

Avreglingsområde Nordkalotten

Reflektion

Under Augusti månad genomförde Ryssland dess största maritima övningen på cirka 40 år i norskt närområde, enligt Norges Överbefälhavare Amiral Haakon Bruun-Hanssen. Utöver den ryska norra marinen (NM) skall även enheter ur den ryska Östersjömarinen (ÖM) och Svartahavs marinen (SvHM) deltagit i övningen. Enligt Norges Överbefälhavare skall syftet med den ryska övningen varit att öva på hur Ryssland skall kunna förhindra USA från att verka med långsdistansrobotar mot mål på ryskt territorium genom att avregla Östersjön, Nordsjön och det Norska havet. Övningen skall även enligt den norska Överbefälhavaren varit väldigt komplex,1 d.v.s. svårighetsgraden för att kunna uppnå målsättningarna var hög.

Enligt det ryska försvarsministeriet skall övningens syfte varit att öva ubåtsjakt.2 Strax innan och under övningstidpunkten utanför Nordnorges kust, genomförde även ryskt strategiskt bombflyg övningsflygningar över Barents hav och Norska havet,3 något som skulle kunna indikera att övningen hade ytterligare målsättningar än enbart ubåtsjakt. Detta maa. att den aktuella flygplanstypen, TU-95MS, som genomförde flygningarna även kan bära sjö- och markmålsrobotar.4 Övningen utanför Nordnorges kust utgjorde även en delövning inom ramen för den övergripande ryska maritima övningen "Havssköld-2019", vilket även genomfördes i Östersjön och Medelhavet under augusti månad 2019.5

Norges överbefälhavare påtalade även i samband med sitt uttalande kring den ryska övningen, att upprättandet av ett dylikt avreglingsområde även skulle försvåra tillförsel av förstärkningar till Norge,6 här kan antas att det som åsyftas främst berörde markförband samt materiel. Är då detta något nytt? Nej det är de ej, vilket den norska överbefälhavaren även påtalar, att under det s.k. kalla kriget hade Sovjetunionen en tydlig konfrontationslinje längs Grönland-Island-Storbritannien i händelse av en väpnad konflikt.7 Dock framträder några intressanta faktorer kring denna övning som gör den värd att belysa ur några ytterligare aspekter, än vad som framkommit i de officiella uttalandena från norsk sida.

För det första, får det ses som möjligt att den ryska övningen minst hade två syften. Det ena syftet var precis som den norska överbefälhavaren påtalade att förhindra påverkan av ryskt territorium där det troligen fanns en tyngdpunkt på försvaret av den ryska andraslagsförmågan baserad på Kolahalvön, dels mot fjärrbekämpning, dels gentemot attackubåtar, vilket kan antas vara det andra syftet, som skulle kunna påverka de ryska kärnvapenbärande ubåtarna till sjöss. Båda syftena får antas utgöra grunden för att kunna upprätta det s.k. ryska "bastion området" i Barents hav samt Norska havet.8 En intressant aspekt av detta är den ryska minröjningsövning som även genomfördes i Barents hav parallellt med den ryska övningen utanför Nordnorges kust.9 Där det kan vara möjligt att de övade röjning av minor genom fjärrutläggning från t.ex. strategiska amerikanska bombplan,10 detta utgående från det övriga ryska övningskonceptet i tidsperioden.

För det andra bör det noteras att det var en styrka från flera av Rysslands mariner som genomförde övningen utanför Nordnorges kust,11 samt att en huvuddel av den ryska Norra marinen skall ha varit involverad i övningen.12 Detta skulle kunna indikera att den ryska Norra Marinen är för svag att självständigt kunna upprätta ett avreglingsområde i Barents hav och det Norska havet för att, dels skydda t.ex. Kolahalvön, dels förhindra förstärkningstransporter till Norge. Detta skapar även en frågeställning om den ryska Östersjömarinen erhållit uppgifter utanför Östersjön, likt den Sovjetiska Östersjömarinen hade under det kalla kriget.13 En underfråga till detta blir även, hur stor del av den ryska Östersjömarinen kommer således eventuellt vara kvar i Östersjön i händelse av en väpnad konflikt mellan t.ex. NATO och Ryssland och vilka uppgifter skall de lösa?

För det tredje bör det noteras att Ryssland förefaller upprätta två stycken avreglingsområden. Det ena avreglingsområdet får anses vara ett form av närskydd i form av dess markbundna fjärrbekämpningsförmåga gentemot sjö- och luftmål som finns baserad på Kolahalvön men även på öar i bl.a. Barents hav.14 Det andra avreglingsområdet får anses utgöras av den nu genomförda övningen d.v.s. nyttjande av framskjutna sjöstridsförmågor i t.ex. Norska havet.15 Detta skulle i sak även kunna innebära att den ryska Norra Marinen trots allt är tillräckligt stark för att kunna upprätta ett avreglingsområde till sjöss i t.ex. Norska havet, då dess landbaserade avreglingsförmåga torde kunna täcka upp åtminstone del av Barents hav, vilket t.ex. frambaseringen av kustrobotsystemet Bal i närheten av den norska gränsen skulle kunna indikera,16 vilket givetvis även innebär att det mer långräckviddiga ryska kustrobotsystemet Bastion kan baseras där. I sammanhanget bör det även noteras att den ryska Norra Marinen kommer tillföras ytterligare en bataljon av kustrobotsystemet Bastion under 2019.17

För det fjärde bör det noteras att inga markstridsförband förefaller varit delaktiga i övningen, utifrån de presenterade officiella rapporterna avseende övningen. Detta innebär dock inte att så ej varit fallet. Skulle ett dylikt avreglingsområde upprättas i t.ex. Norska havet, under en väpnad konflikt, får det ses som möjligt att ryska markstridsförband även skulle nyttjas mot delar av Nordnorge,18 för att i ett senare skede möjligen kunna frambasera markburna förband som medger avregling av sjö- och luftrummet. Detta övades möjligen under Zapad-2017.19 I sammanhanget bör det även noteras att en av de ryska manöverbrigaderna inom det norra militärdistriktet (MD N) under 2019 skall erhålla T-80BVM, som skall vara den mest lämplig ryska stridsvagnen för arktiska förhållanden.20

En viktig komponent som saknas för den ryska markstridsförmågan inom MD N får anses vara förmågan att kunna verka med markbaserade ballistiska- och kryssningsrobotar, då i form av Iskander systemet. Dock har det övats att förflytta denna förmåga från annan plats i Ryssland till den norska gränsen,21 varvid det får ses som troligt att förmågan kan tillföras med kort varsel om det skulle krävas. Därutöver för det ses som möjligt att sådan förmåga kommer tillföras den ryska 14. Armékåren inom MD N, i närtid.22 Möjligheten att verka med kryssningsrobot mot markmål finns dock redan hos den ryska Norra Marinen i form av Kalibr systemet på vissa av dess fartyg.23 Dock är markbaserad robotförmåga lättare att dölja ffa. mot bekämpning och utgör därmed ett större hot än den sjöbaserade, varvid den får anses utgöra en viktig komponent för att kunna upprätta ett avreglingsområde.

För det femte bör det särskilt noteras att detta förefaller vara det andra tillfället under 2019 som förmågan att upprätta ett avreglingsområde övats av i Ryssland i det Norska havet.24 Huruvida detta är ett utfall av en ökad övningsverksamhet utav NATO i Norge vilket framtvingar ett ryskt motagerande,25 eller om det beror på en ökad rysk förmåga och därmed ett mer utökat agerande i västlig riktning,26 får vara oskrivet. Vad som även bör noteras i sammanhanget är den ryska aversionen emot den norska radarstationen på Vardø cirka 50 km från ryskt territorium. Vilket under våren 2019 kom föranleda ett tydligt ställningstagande från det ryska utrikesministeriet, att den nu pågående modifieringen skulle kräva motåtgärder från rysk sida.27 Vilket även skulle kunna utgöra en faktor till det ryska agerandet under 2019 med avreglingsområden, då det skulle kunna vara en del i att använda militära maktmedel för att försöka påverka en del av den norska säkerhetspolitiken i form av dess inhämtningsförmåga.

För det sjätte kan den ökade övningsverksamheten under 2019 avseende upprättande av avreglingsförmåga, även utgöra en del av förberedelserna inför årets ryska operativa-strategiska övning Tsentr-2019. Denna övning skall trots att den i huvudsak berör det centrala militära distriktet (MD C), även genomföras inom delar av MD N, mellan Novaja Zemlja och de Nysibiriska öarna.28 Inom ramen för den övningen får det även ses som möjligt att ett sammanhängande försvarsområde från det Norska havet vidare längs den arktiska ryska kusten kommer övas, eller att den ryska övningsverksamheten under 2019 i det Norska havet utgör en delövning inför Tsentr-2019 och de övriga övningsmomenten kommer ske i det annonserade övningsområdet. Men att viktiga moment för att skapa ett trovärdigt försvar att det ryska arktiska området, med framförallt dess s.k. bastionområde övats innan.

Vad innebär då detta i ett svenskt sammanhang? Det får anses möjligt att Ryssland har förmågan att upprätta ett sammanhängande avreglingsområde över Nordkalotten och det Norska havet inom en 1-3 års period. En begränsad avreglingsförmåga över Nordkalotten samt det Norska havet får anses finnas redan idag, men i takt med den ökade moderniseringen samt förbandstillförseln till, dels MD N som beskrivits ovan, dels det västra militärdistriktet (MD V),29 kommer den öka och blir än mer sammanhängande. En tyngdpunktsförskjutning från Östersjöregionen till Rysslands arktiska område går ej heller att utesluta, vilket berörts på denna blogg tidigare. Vilket främst beror på den tidigare berörda ryska andraslagsförmågan men även tillgången till naturresurserna som kommer kunna utvinnas genom den globala uppvärmningen samt sjötrafik som även möjliggörs längs den s.k. nordostpassagen och därmed i förlängningen kommer innebära intäkter till den ryska staten.

Avslutningsvis, detta innebär att en ökad fokusering till det som tidigare i svenska sammanhang benämndes militärområde övre norrland (MILO ÖN) kommer krävas. Dock innebär detta ej att övriga militärstrategiskt viktiga områden i Sverige får negligeras, utan snarare kommer det krävas att den nu beslutade ökningen av den svenska försvarsbudgeten nyttjas väl för att möjliggöra försvar av samtliga militärstrategiskt viktiga områden i Sverige, utifrån givna ramar.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Airforce Technology 1 (Engelska)
Bild 1 (Engelska)
Forsvarsdepartementet 1, 2 (Norska)
Norsk rikskringkasting 1, 2, 3 (Norska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 (Engelska)
The Drive 1 (Engelska)
The Independent Barents Observer 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)

Czekaj, Matthew (red). Howard, Glen E. (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019.
Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007.

Slutnoter

1 Norsk rikskringkasting. Strand, Tormod. Vissgren, Julie. Forsvarssjefen om russisk militærøvelse: – En nasjonal utfordring. 2019. https://www.nrk.no/urix/forsvarssjefen-om-russisk-militaerovelse_-_-en-nasjonal-utfordring-1.14660898 (Hämtad 2019-09-01)
2 Ibid.
TASS. Russia’s Northern Fleet kicks off large-scale drills to search for enemy subs in Arctic. 2019. https://tass.com/defense/1072724 (Hämtad 2019-09-01)
3 Norsk rikskringkasting. Ramskjell, Kåre Riibe. Thonhaugen, Markus. Russerne med «uvanlig stor» militærøvelse: – Lenge siden vi har sett noe slikt. 2019. https://www.nrk.no/nordland/russerne-med-_uvanlig-stor_-militaerovelse_-_-lenge-siden-vi-har-sett-noe-slikt-1.14658213 (Hämtad 2019-09-01)
TASS. Two Russian strategic bombers perform flight over Barents, Norwegian and North Seas. 2019. https://tass.com/defense/1073104 (Hämtad 2019-09-01)
TASS. Two Russian strategic bombers perform scheduled flight over Barents and Norwegian Seas. 2019. https://tass.com/defense/1073441 (Hämtad 2019-09-01)
4 Airforce Technology. Tu-95MS Strategic Bomber. 2019. https://www.airforce-technology.com/projects/tu-95ms-strategic-bomber/ (Hämtad 2019-09-01)
5 TASS. Ocean Shield exercise lasted one week longer than expected. 2019. https://tass.com/defense/1074004 (Hämtad 2019-09-01)
6 Norsk rikskringkasting. Strand, Tormod. Vissgren, Julie. Forsvarssjefen om russisk militærøvelse: – En nasjonal utfordring. 2019. https://www.nrk.no/urix/forsvarssjefen-om-russisk-militaerovelse_-_-en-nasjonal-utfordring-1.14660898 (Hämtad 2019-09-01)
7 Ibid.
8 Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
9 TASS. Russia’s Northern Fleet warships hold mine warfare drills in Barents Sea. 2019. https://tass.com/defense/1073452 (Hämtad 2019-09-01)
10 The Drive. Rogoway, Tyler. B-52 Tested 2,000lb Quickstrike-ER Winged Standoff Naval Mines During Valiant Shield. 2018. https://www.thedrive.com/the-war-zone/23705/b-52-tested-2000lb-quickstrike-er-winged-standoff-naval-mines-during-valiant-shield (Hämtad 2019-09-01)
11 Norsk rikskringkasting. Strand, Tormod. Vissgren, Julie. Forsvarssjefen om russisk militærøvelse: – En nasjonal utfordring. 2019. https://www.nrk.no/urix/forsvarssjefen-om-russisk-militaerovelse_-_-en-nasjonal-utfordring-1.14660898 (Hämtad 2019-09-01)
12 Norsk rikskringkasting. Ramskjell, Kåre Riibe. Thonhaugen, Markus. Russerne med «uvanlig stor» militærøvelse: – Lenge siden vi har sett noe slikt. 2019. https://www.nrk.no/nordland/russerne-med-_uvanlig-stor_-militaerovelse_-_-lenge-siden-vi-har-sett-noe-slikt-1.14658213 (Hämtad 2019-09-01)
13 Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 35-36, 39-40.
14 Czekaj, Matthew (red). Howard, Glen E. (red). Russia’s Military Strategy and Doctrine. Washington, DC: The Jamestown Foundation, 2019, s. 87-88.
15 Norsk rikskringkasting. Strand, Tormod. Vissgren, Julie. Forsvarssjefen om russisk militærøvelse: – En nasjonal utfordring. 2019. https://www.nrk.no/urix/forsvarssjefen-om-russisk-militaerovelse_-_-en-nasjonal-utfordring-1.14660898 (Hämtad 2019-09-01)
16 The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russia deploys missile system 70 km from Norway’s Vardø radar. 2019. https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/08/russia-deploys-bastion-missile-system-70-km-norways-vardo-radar (Hämtad 2019-09-01)
17 TASS. Russian Navy to get three battalions of Bastion coastal defense missile systems this year. 2019. https://tass.com/defense/1075020 (Hämtad 2019-09-01)
18 The Independent Barents Observer. Staalesen, Atle. Former defense chief sees a serious Russian threat against Norway’s Finnmark region. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/09/former-norwegian-defense-chief-sees-serious-russian-threat-against-norways-finnmark (Hämtad 2019-09-01)
Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
19 Bild. Röpcke, Julian. Putin's Zapad 2017 simulated a war against NATO. 2017. https://www.bild.de/politik/ausland/bild-international/zapad-2017-english-54233658.bild.html (Hämtad 2019-09-01)
20 TASS. Russia’s Northern Fleet to get new submarines. 2019. https://tass.com/defense/1048426 (Hämtad 2019-09-01)
21 Sveriges Television. Ryska robotar nära Norrbotten. 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ryskt-robotsystem-nara-norrbotten (Hämtad 2019-09-01)
22 TASS. Russian ground forces to be fully rearmed with Iskander-M ballistic missiles by late 2020. 2017. https://tass.com/defense/947360 (Hämtad 2019-09-01)
23 The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Two Kalibr cruise missiles test fired from Barents Sea in last few days. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/12/two-kalibr-cruise-missiles-test-fired-barents-sea-last-few-days (Hämtad 2019-09-01)
24 The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russia claims to have demonstrated complex exercise outside Norway. 2019. https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/04/russia-demonstrated-complex-bastion-defense-exercise-outside-norway (Hämtad 2019-09-01)
25 Norsk rikskringkasting. Budalen, Andreas. Ekspert mener Nato-øvelse terget russerne. 2019. https://www.nrk.no/nordland/mener-norge-har-terget-russerne-1.14651862 (Hämtad 2019-09-01)
26 Forsvarsdepartementet. Russland varsler om aktivitet i våre nærområder. 2019. https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/russland-varsler-om-aktivitet-i-vare-havomrader/id2663686/ (Hämtad 2019-09-01)
27 Jägarchefen. En isande nordanvind. 2019. https://jagarchefen.blogspot.se/2019/06/en-isande-nordanvind.html (Hämtad 2019-09-01)
28 The Independent Barents Observer. Staalesen, Atle. A large-scale Russian military exercise is coming to the Arctic. 2018. https://thebarentsobserver.com/en/security/2018/12/large-scale-russian-military-exercise-coming-arctic (Hämtad 2019-09-01)
29 TASS. Russia vows to beef up western border amid rising tensions with NATO. 2019. https://tass.com/defense/1074389 (Hämtad 2019-09-01)

söndag 25 augusti 2019

Något om strategiskt överfall genom operativ chock

Sammanfattning

Strategiskt överfall genom operativ chock kan antas omfatta fyra stycken faser. Den första fasen är inhämtningsfasen där en angripare kartlägger svagheter som kan utnyttjas samt genomför inhämtning i syfte att upprätta en operationsplan. Den andra fasen är uppbyggnadsfasen där en angripare formar stridsfältet för att möjliggöra det strategiska överfallet genom operativ chock. Den tredje fasen är den operativa chocken vilket ytterst syftar till att lamslå en nations ledningsförmåga som minst under en kortare tidsrymd. Den fjärde och sista fasen är det strategiska överfallet som insätts samtidigt eller i direkt anslutning till den operativa chocken.

Det strategiska överfallet genom operativ chock har troligtvis olika syften beroende på, dels vilken förmåga angriparen har, dels vilken förmåga den angripne besitter samt avstånd, geografiska storheter m.m. Således går det ej att se strategiskt överfall genom operativ chock som ett tydligt inramat angreppssätt. Det strategiska överfallet genom operativ chock får för en angripare anses vara ett relativt riskapelt företag att iståndsätta, då oförutsedda händelseutvecklingar kan omkullkasta vad som troligtvis är en plan som bygger på att ett flertal premisser måste vara uppfyllda för att målupppfyllnad skall uppnås. Avslutningsvis bör termen strategiskt överfall genom operativ chock utgå och snarare ersättas med det mer allomfattande begreppet överraskande angrepp. Då de två förstnämnda termerna snarare beskriver medel/metoder inom ramen för ett överraskande angrepp.

Analys

Detta inlägg syftar till att sammanfoga de två begreppen operativ chock och strategiskt överfall vilket beskrivits i två tidigare inlägg samt ett inlägg om gråzonsproblematik, vilket bör läsas för att förstå tankarna och bakgrunden i detta inlägg. Syftet är att försöka skapa en bild av vad dessa två begrepp tillsammans skulle kunna innebära, då det utgör en normerande skrivning i den för Försvarsmakten, nu, gällande militärstrategiska doktrinen från 2016. Inlägget syftar inte att beskriva någon form av absolut sanning, då agerandet av en angripare kommer bygga på överraskning i och med det strategiska överfallet. Varpå det får ses som troligt att det främst är våra svagheter som kommer nyttjas för att uppnå denna överraskning, dels av oss kända, dels av oss okända svagheter. Inlägget är skrivit i ett försök att utgöra en allmängiltigt beskrivning kring själva konceptet och ej utifrån svenska förhållanden. Därutöver är det som tidigare skrivits tankar, de kan vara korrekta de kan vara direkt felaktiga eller en kombination av de båda.

Inledningsvis, för att ett strategiskt överfall men även en operativ chock skall lyckas får det ses som högst troligt att en omfattande underrättelseinhämtning krävs, några troliga inhämtningsområden kommer beröras nedan. Detta för att bl.a. klarlägga den fredstida normalbilden. Denna torde inte vara särskilt svår att erhålla. De flesta nationers väpnade styrkor har ungefär en och samma utbildningsrytm under ett kalenderår och många nationer har även en arbetstidsreglering som ej medger för stora utsvävningar av verksamheten.

Det torde även innebära att ledningsförmåga kartläggs i en stor omfattning, då både det strategiska överfallet men även den operativa chocken bl.a. syftar till att, åtminstone initialt, orsaka en ledningskollaps för att uppnå ett övertag. I ledningsförmåga får det även ses som troligt att det omfattar, dels ledningssystem såsom sambandsvägar men även infrastruktur för att medge ledningen, dels militär och civil personal viktig för ledningen i händelse av en väpnad konflikt omfattas av inhämtningen.

Troligt är även att en nations fredstida grupperingsplatser kartläggs i stor omfattning då det är där den angripnes förband i huvudsak kommer befinna sig vid det strategiska överfallet genom operativ chock. Det får även ses som troligt att kartläggningen främst omfattar var kritisk materiel förvaras. Det får även ses som troligt att möjligheterna för att förflytta markstridsförband från sin fredsgruppering till områden som fysiskt med fientlig marktrupp kommer omfattas av det strategiska överfallet kartläggs. I det sammanhanget får det även ses som troligt att det främst är viktiga knutpunkter som kartläggs, i syfte att kunna hindra vår förflyttning.

Detta är några exempel på informationsinhämtning som troligtvis krävs för att förbereda ett strategiskt överfall genom operativ chock. Detta kan exemplifieras än mer, men för läsbarhetens skull hålls de ned. Vad som dock är särskilt viktigt att beakta är att det troligen inte rör sig om enbart strategisk inhämtning utan det är en kombination av strategisk och operativ inhämtning, eventuellt genomförs även taktisk inhämtning i fredstid för att kunna utforma en adekvat plan, för genomförande av ett strategiskt överfall med operativ chock. Inhämtningen genomförs troligen fysiskt på plats av underrättelseofficerare, men även av underrättelseofficerare rekryterade agenter. Möjligheten bör även beaktas att dessa agenter vid ett strategiska överfall även kan utgöra s.k. sabotörer.

Denna inhämtning syftar ytterst till att skapa en fungerande operationsplan. Det får ses som troligt att inhämtning för en sådan operationsplan beroende på vilket säkerhetsläge som råder uppdateras i olika omfattning. Varvid en möjlig indikator på vilket hotbild som råder eventuellt kan erhållas genom en kontinuerlig uppföljning av framförallt den operativa inhämtning som genomförs av en antagonistisk stat. Vad som även bör beaktas är kontakttagning under denna inhämtningsfas med s.k. subversiva grupperingar i samhället som skulle kunna nyttjas i olika omfattning inför och under ett strategiskt överfall genom operativ chock, på motsvarande sätt som t.ex. USA förberedde grupperingar i Irak innan invasionen 2003. Dessa grupperingar utgör troligtvis inte ett exceptionellt hot mot en stat, men dess agerande i samband eller nära anslutning till ett strategiskt överfall kommer kräva att olika former av resurser insätts. Varvid dessa grupperingar främst bör ses som ett störande moment för att binda olika polisiära men ev. även militära resurser.

Därefter får det ses som troligt att någon form av uppbyggnadsfas kommer genomföras av en motståndare som tagit beslut om genomförande av ett strategiskt överfall genom operativ chock. Något tidslinjal för hur lång en uppbyggnadsfas är går troligtvis inte att sätta, utan snarare får det ses som troligt att ett antal steg genomförs. Där spannet initialt omfattas av den politiska nivån. För att därefter vandra ned till försvarsstabsnivå, därefter operativa förband och taktiska förband. Slutligen genomförs vissa förberedelser och det strategiska överfallet med den operativa chocken genomförs. Varvid det får ses som troligt att det är under tidpunkten de taktiska förbanden erhåller sin order samt vidtar förberedelser, indikationer på att ett angrepp kan fångas upp.

Parallellt med detta torde angriparen genomföra förberedelser inom den snart angripne statens gränser. Här kan det tänkas att den s.k. gråzonsproblematiken, vilket redan torde existera under inhämtningsfasen, kommer öka i intensitet. Syftande till att försöka nå ett avgörande utan att militära maktmedel direkt används i en öppen väpnad konflikt. Går inte detta får det ses som troligt att den s.k. gråzonsproblematiken även övergår till att forma stridsfältet på ett fördelaktigt sätt för angriparen. Med detta avses att resurser, dels binds upp i för angriparen fördelaktig riktning, dels förbrukas i form av materiel med även stridsvärde för att snabbt kunna nå ett avgörande när väl det strategiska överfallet genom operativ chock sker.

Det får dock ses som troligt att en angripare kommer vara tvungen att genomföra tydliga avvägningar i hur mycket de kan agera inom ramen för en s.k. gråzon. Då en kraftigt ökad gråzonsproblematik under en begränsad tidsrymd skulle kunna utgöra en indikator på att en väpnad konflikt är i antågande. Skulle dock en angripare inneha en lång tidsrymd att agera under, skulle en gradvis ökning av intensiteten kunna ske varvid den utsatta nationen möjligen inte skulle se ett samband mellan de ökade påfrestningarna i samhället och en antågande väpnad konflikt.

Väl i slutskedet av uppbyggnadsfasen får det ses som troligt att det slutliga beslutet tas om genomförandet av ett angrepp. Här får det ses som möjligt att ett s.k. skymningsläge uppstår. Det vill säga att allvarliga störningar på samhällesbärande strukturer kommer inträffa, främst genom sabotage i både kinetiskt och icke-kinetisk form, här inräknas även t.ex. användandet av s.k. logiska bomber i IT-system m.m. I slutskedet av skymningsläget får det även ses som möjligt att likvidering av personal i ledande befattningar inom en nations civila och militära högsta ledningen kommer inträffa. Tidsrymden skymningsläget sträcker sig över torde inte vara längre än 12-24 timmar. Anledningen till en sådan begränsad tidsrymd, är den verksamhet som kommer ske under skymningsläget torde ge tydliga indikationer på att ett väpnat angrepp är stundande.

Det bör även ses som möjligt, att övergången från uppbyggnadsfasen till den väpnade konflikten sker utan ett skymningsläge. Detta maa. att ett skymningsläge kommer skapa vissa möjligheter för oss att kunna parera en motståndares verksamhet. Men ett skymningsläge innebär även att målen inte slås ut i en och samma synkroniserade aktion. Därutöver innebär även ett skymningsläge att den samlade förmågan för ett väpnat angrepp ej utnyttjas. Sammantaget innebär det, att ett traditionellt s.k. "skymningsläge" ev. omöjliggör den operativa chocken.

Dock får det ses som troligt att en angripare kommer genomföra vissa avslutande förberedelser såsom innästling av specialförband och underrättelseofficerare med olika uppgifter för att möjliggöra, dels den operativa chocken, dels det strategiska överfallet under slutskedet av uppbyggnadsfasen. Förberedelserna vidtas även för att lösa uppgift-/en/erna, antingen enligt en redan given order eller på order. Där det sistnämnda torde vara det mest troliga för att angriparens högre ledningen skall bibehålla handlingsfrihet. Varvid den tidsrymd som innästling och förberedelser utgör, skulle kunna anses utgöra ett skymningsläge. I och med att en angripares förband de facto finns på svenskt territorium, om än att väpnande aktioner ej har påbörjats.

Därefter inträffar den operativa chocken. Den operativa chockens tydligaste inriktning är troligtvis att tillfälligt skapa en total handlingsförlamning hos den angripna statens ledningsförmåga, där uteffekten skall bli att de underlydande enheterna hos den angripnes stridskrafter ej agerar under en begränsad tidsrymd. Syftet med detta är att uppnå ett tillfälligt övertag. För att uppnå detta och en optimal effekt, blir den logiska slutsatsen att detta kommer vara tvunget att ske gentemot en omfattande målvalslista och samordnat i tid. Exempel på målval kommer troligen vara knutpunkter för elförsörjning, telefoni, datattrafik, radiotrafik, television men även enskilda individer i den högsta militära och civila ledningen.

Gränssättande materiel kommer troligtvis även omfattas av bekämpningen under den operativa chocken. Exempel på sådan materiel är t.ex. luftfarkoster, fartyg, ledningsmateriel m.m. som förvaras antingen ute på förband eller i oskyddade förrådd. Det får även ses som möjligt att stridsfältet kommer avreglas. Detta kommer främst genomföras mot knutpunkter som antingen kommer omöjliggöra förflyttning under lång tid eller kraftigt försena förflyttningar. Exempel på dylika knutpunkter är större väg- och järnvägsbroar vid kanaliserande terräng, större bangårdar för järnvägstrafik, järnvägar vid terrängpunkter som försvårar reparation samt är otillgängliga, viktiga flygplatser i förhållande till stridsfältet m.m.

För att lyckas med den operativa chocken får det ses som troligt att en stor mängd olika medel och metoder kommer nyttjas. Fyra stycken får ses som självklara, vilket redovisas nedan. Den första är nyttjande av olika former av fjärrbekämpning, från mark-, luft- och sjöfarkoster. Detta genomförs troligtvis mot större och tydliga målval. Det andra är nyttjande av specialförband mot mindre alternativt svårare målval som kräver en mer direkt fysisk aktion. Den tredje är nyttjande av olika former av datorbaserade "vapen" såsom logiska bomber i olika IT-system. Den omfattande IT-utvecklingen och många samhällens totala uppbyggnad kring det som en bottenplatta för att kunna fungera, har medfört att det får ses som möjligt att en stor del av verkan under den operativa chocken kommer ansättas inom det området. Det fjärde är nyttjande av olika subversiva grupperingar, dessa kan möjligen i vissa fall komma att ledas av underrättelseofficerare eller delar av specialförband om någon viktigare uppgift skall lösas. Dock skall de nog, främst ses som ett störstridsmoment över ytan inom ramen för främst de tre tidigare medlen/metoderna och ffa. stödja det strategiska överfallet. Fler medel och metoder finns dock för en angripare att tillämpa i syfte att skapa en operativ chock.

Det får ses som troligt att den operativa chocken insätts över en stor yta d.v.s. stora delar av en nations område. Syftet med detta är, dels att påverka den angripna nationen totalt, dels omöjliggöra eller åtminstone kraftigt försvåra att någon del av den angripna nationens ledningsstrukturer kan uppta ledning i ett tidigt skede efter den operativa chocken har genomförts. Detta kan liknas med den sltutliga utbredningen som genomfördes av Tyskland vid det överraskande angreppet mot Norge med start den 09APR1940. Skillnaden är dock att den operativa chocken insätts över hela ytan samtidigt, emedan den tyska utbredningen i Norge genomfördes under loppet av nästan en månad.

Vilka svårigheter finns det då i att uppnå detta? Den stora svårigheten är givetvis att uppnå samordningen i tid med de ingående delarna för att skapa den s.k. operativa chocken. Det får ses som troligt att fjärrbekämpningen med främst kryssningsrobotar eller ballistiska robotar tillsammans med IT-angrepp är det som främst och bäst går att samordna i tid. Dock kan delar av både fjärrbekämpningen samt IT-angreppen även misslyckas av olika skäl såsom av felfunktioner på robotar, en uppdatering av IT-system i sista stund som omöjliggör ett IT-angrepp m.m. Den svåraste delen att samordna i tid torde utgöras av, dels specialförbandsföretagen, dels subversiva grupperingar som skall nyttjas. Detta maa. att det främst är där friktioner kan uppstå såsom att terräng, väder och sikt försvårar kan försvåra framryckning eller bekämpning av mål. En poliskontroller som upptäcker en enhet m.m.

Slutligen genomförs det strategiska överfallet. Det strategiska överfallet kommer troligen genomföras i direkt anslutning till den operativa chockens genomförande. Detta för att dra fördel av det ledningsvakuum som uppstår/uppstått genom den operativa chocken. Med anledning av att både den operativa chocken men även det efterföljande strategiska överfallet skall vara överraskande, kan det ej röra sig om en omfattande förbandsmängd som kommer att nyttjas. I detta inräknas maritima-, luft- och markstridskrafter. De förband som kommer nyttjas får antas vara av kontinuerligt tjänstgörande karaktär. Mindre enheter kan ha förflyttats fram till aktuellt konfliktområde, dock torde det ej röra sig om större mängder. Detta maa. att det strategiska överfallet genom operativ chock troligtvis har föranletts av ett försämrat säkerhetsläge varvid den angripna nationen troligen skulle höja sin beredskap om större förbandsmängder tillförs dess närområde, med kort varsel.

Således sett till den mängd kontinuerligt tjänstgörande förband en angripare har till sitt förfogande och yta, avstånd till den angripnes område och dess egna förbandsmängd kommer troligtvis målsättningarna med ett strategiska överfallet kunna divergera. Det vill säga, en större mängd förband hos angriparen och ett litet område med få förband hos den angripne kommer troligtvis göra att mer omfattande operativa och strategiska målsättningar för angriparen kan uppnås, kontra en angripen med t.ex. ett större landområde osv. Här skulle det kunna argumenteras att större föranmälda övningar skulle kunna användas för att genomföra ett strategiskt överfall. Dock vidtar de flesta länder numera någon form av egen övningsverksamhet före, under och efter en presumtiv motståndares övning, varvid en viss handlingsberedskap finns. Detta medför även att det strategiska överfallet kan komma att nyttjas på olika sätt, exempel på tre olika handlingsalternativ redovisas nedan.

Det första handlingsalternativet innebär att angriparen nyttjar det strategiska överfallet för att möjliggöra en ockupation. I det handlingsalternativet krävs det att motståndaren till angriparen, dels har begränsade resurser, dels består att ett mindre geografiskt område. Det andra handlingsalternativet innebär att angriparen nyttjar det strategiska överfallet för att uppnå begränsade målsättningar, vilket t.ex. skulle kunna vara att ta ett mindre landområde för att möjliggöra operationer i en annan geografisk riktning eller enbart bekämpa visa typer av stridskrafter t.ex. luft- eller sjö. Det tredje handlingsalternativet är att det strategiska överfallet nyttjas som inledningen på ett väpnat angrepp i syfte att ta ett eller flera brohuvuden alternativt infallsportar för att därefter fullfölja angreppet med större förband i ett senare skede.

Vad innebär då allt detta sammantaget? För det första får det anses vara troligt att ett strategiskt överfall genom operativ chock ej är något som iståndsätts ad hoc. Utan det kräver en omfattande inhämtning samt planering, antingen som ett omfall d.v.s. i händelse av en snabbt försämrad säkerhetsutveckling måste det finnas en plan att agera utifrån. Alternativt att ett beslut fattas ett eller flera år innan om att ett angrepp skall genomföras varvid planen då tas fram. För det andra får det trots det teknikutveckling som skett, ses som riskabelt att genomföra ett strategiskt överfall genom operativ chock. Mängden oförutsedda händelser som kan påverka ett strategiskt överfall genom operativ chock har möjligen reducerats genom teknikutvecklingen men väpnad strid består av friktioner varvid utfallet alltid är osett.

För det tredje, den angripne styr vad angriparen kan uppnå med ett strategiskt överfall genom operativ chock, vilket för de flesta kan te sig som en självklarhet. Det vill säga en nation som har redundans i sina system, en kontinuerligt anpassad beredskap utifrån den hotbild som råder med ett dynamiskt agerande, utgör troligen en svårare motståndare vid ett strategiskt överfall än en svag motpart som snarare följer ett repetitivt mönster. För det fjärde, överraskningen styr hur det strategiska överfallet genom operativ chock kommer genomföras. Det vill säga, det går säkerligen att finna nyanser av hur det skulle kunna gå till. Men varje nation har unika förutsättningar och därmed även olika styrkor och svagheter. Då svagheterna främst torde vara det som utnyttjas, går det ej att beskriva en generisk metod som alltid kommer vara gällande.

Slutsats

Det strategiska överfallet genom operativ chock är troligtvis som angreppsform inget en nation genomför ad hoc. För att angreppet skall kunna lyckas krävs troligen en omfattande inhämtning och uppbyggnad för att kunna skapa de rätta förutsättningarna. Angrepsformen torde även vara sårbar för friktioner då planen torde bygga på att ett stort antal premisser skall vara uppfyllda för att lyckas. Varvid en kontinuerlig sårbarhetsanalys över hela samhället där åtgärder vidtas vid upptäckta sårbarheter skulle kunna innebära att en högre motståndskraft gentemot ett strategiskt överfall genom operativ chock. Ett dynamiskt agerande av en nations väpnade styrkor samt en hög redundans inom ledningsförmåga skapar även svårigheter för en angripare att genomföra ett strategiskt överfall genom operativ chock.

Avslutningsvis bör terminologin renodlas då både det strategiska överfallet men även den operativa chocken snarare kan ses som medel/metoder för att uppnå ett överraskande angrepp. Varvid det sistnämnda bör vara den term som används för att undvika missförstånd.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Jägarchefen 1, 2, 3 (Svenska)

torsdag 8 augusti 2019

En ö och ett större perspektiv

Reflektion

Den 07AUG2019 meddelade det ryska försvarsministeriets presstjänst att personal ur flygfältsförband ingående i 6. Flyg- och luftförsvarsarmén hade upprättat en permanent helikopterbas på den ryska ön Hogland i den Finska viken. Helikopterbasen skall bestå av fem stycken helikopterplattor, en drivmedelsstation, en väderstation, en verkstad och en ledningsplats därutöver skall särskild belysning vara upprättad. Enligt de ryska uppgifterna skall helikopterbasen användas på permanent en basis fr.o.m. nu. Därutöver skall helikopterbasen på Hogland vara anpassad för att samtliga ryska helikoptertyper inom det västra militärdistriktet (MD V) skall kunna användas vid den.1

Upprättandet av denna permanenta helikopterbas på Hogland har berörts av bl.a. finsk media2 och givetvis har det även skrivits om det på sociala medier. Här skulle det kunna argumenteras för att denna helikopterbas skulle kunna nyttjas på olika sätt vid en väpnad konflikt. Troligtvis skulle den kunna nyttjas vid inledningen av en väpnad konflikt, dock får det även ses som högst troligt att dess förmåga att fungera som helikopterbas utifrån dess geografiska belägenhet blir kortvarig maa. att den ligger inom räckvidd för landbaserad indirekt bekämpning från finskt territorium men även från estländskt, beroende på vilket markbaserat indirekt bekämpningssystem som finns att tillgå. Däremot fyller helikopterbasen troligtvis en mängd funktioner ur ett militärt perspektiv i fredstid men även i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Därutöver kan det möjligen utgöra en säkerhetspolitisk markering från rysk sida.

Det intressanta är dock inte att en helikopterbas upprättats på Hogland utan snarare sättet den upprättades på, vilket får anses utgöra en viktig förmåga som aktivt demonstrerats av Ryssland. Upprättandet av helikopterbasen genomfördes på sådant sätt att, åtminstone del av, utrustning flögs in med hjälp av tung transporthelikopter i form av MI-26. Det kanske mest intressanta är att metallplåtar för att upprätta landningsytorna flögs in, övrig utrustning hade troligtvis kunnat varit av mer rudimentär karaktär om det ej varit under fredsmässiga förhållanden och uppgifter utan snarare uppgifter som skulle genomförts under en kortare tidsrymd såsom veckor under en väpnad konflikt. Hur lång tid upprättandet tog har ej delgivits av det ryska Försvarsministeriet, utan det som förmedlas är att det skedde på kortast möjliga tid. Allt detta genomfördes inom ramen för en särskild taktisk övning, vilket bör beaktas.3

Varför är då detta intressant och bör beaktas? Detta aktualiserar förmågan att kunna föra iland, dels trupp och materiel med helikopter, dels t- alt. o-basera helikoptrar i händelse av en väpnad konflikt. I ett tidigare inlägg berörde undertecknad det s.k. strategiska överfallet/överraskande angrepp. Att inneha förmågan för att kunna genomföra s.k. vertikala omfattningar eller kunna verka med attackhelikoptrar får anses vara grundläggande på dagens stridsfält. Därav blir det även grundläggande att kunna basera helikoptrar i en framskjuten position, vid tidigt skede av en väpnad konflikt.

I händelse ett strategiskt överfall får det även ses som möjligt att helikoptrar kan föras i land på kort avstånd från t.ex. lastfartyg under förutsättning att fartyget är tillräckligt stort och att det, dels kan rymma ett flertal helikoptrar, dels ej påverkas av mindre sjögång samt övrig "normal" väderpåverkan. Därutöver torde det krävas att antingen fartyget är konstruerat på sådant sätt att det ej finns vajerspel och master som påverkar lyftförmågan hos en helikopter alt. att detta kan demonteras innan en helikopter skall lyftas. Därtill torde det krävas viss förmåga att kunna maskera helikoptrarna under en transport innan flygning skall genomföras. Detta är något som t.ex. framförts i svensk skönlitteratur, men även genomförts i vissa delar rent praktiskt under Falklandskriget av Storbritannien.

Dock krävs det att helikoptrarna kan underhållas efter de lyft från ett fartyg, då det ej kan ses som troligt att helikoptrarna skall förflytta sig fram och tillbaka till ett fartyg som i grunden ej är anpassat att fungera som ett "helikopterfartyg". Därav blir förmågan att upprätta helikopterbaser på land nödvändig. Att kunna optimera förutsättningarna för baseringen av helikoptrar på land får även anses vara nödvändig i syfte att undvika onödigt slitage alt. skador på helikoptrarna samt för att kunna underlätta underhållsarbete. Därav blir den av Ryssland uppvisade förmågan på Hogland högst intressant ur ett flertal perspektiv, vilket ej bör negligeras.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Hufvudstadsbladet 1 (Svenska)
Rysslands Försvarsministerium 1 (Ryska)
TASS 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Министерство обороны Российской Федерации. Военнослужащие ЗВО в ходе учения оборудовали на острове Гогланд в Финском заливе вертодром. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12245612@egNews (Hämtad 2019-08-08)
Hufvudstadsbladet. Rysk nyhetsbyrå: Ryssland har byggt en stridshelikopterplatta på Hogland i Finska viken. 2019. https://www.hbl.fi/artikel/rysk-nyhetsbyra-ryssland-har-byggt-en-stridshelikopterplatta-pa-hogland-i-finska-viken/ (Hämtad 2019-08-08)
TASS. Russia’s top brass sets up heliport in Gulf of Finland. 2019. https://tass.com/defense/1072318 (Hämtad 2019-08-08)
2 Hufvudstadsbladet. Rysk nyhetsbyrå: Ryssland har byggt en stridshelikopterplatta på Hogland i Finska viken. 2019. https://www.hbl.fi/artikel/rysk-nyhetsbyra-ryssland-har-byggt-en-stridshelikopterplatta-pa-hogland-i-finska-viken/ (Hämtad 2019-08-08)
3 Министерство обороны Российской Федерации. Военнослужащие ЗВО в ходе учения оборудовали на острове Гогланд в Финском заливе вертодром. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12245612@egNews (Hämtad 2019-08-08)
TASS. Russia’s top brass sets up heliport in Gulf of Finland. 2019. https://tass.com/defense/1072318 (Hämtad 2019-08-08)