lördag 27 juni 2020

Kampen om Bastionen

Reflektion

Den 04MAJ2020 meddelade den amerikanska marinen att tre jagare ur klassen Arleigh Burke samt ett understödsfartyg och en brittisk fregatt hade påbörjat maritim övningsverksamhet i Barents hav, därutöver förefaller även en atomubåt deltagit i övningen. Detta utgjorde det första tillfället sedan mitten av 1980-talet dylik övningsverksamhet genomförts av USA i det aktuella området. Enligt den amerikanska marinen hade de meddelat det ryska försvarsministeriet den 01MAJ2020 om den kommande övningsverksamheten.1 Den 08MAJ2020 meddelade den amerikanska marinen att den maritima styrkan hade lämnat Barents hav efter 7 dygns övningsverksamhet. Enligt den amerikanska marinen utgör de tre amerikanska jagarna en del i NATO integrerade luftförsvarsstruktur samt sjösäkerhet i Afrika och Europa.2

Måndagen den 01JUN2020 meddelade den ryska generalstaben att de ansåg den genomförda amerikanska övningen i Barents hav som en provokativ handling, trots USA hade meddelat att dess örlogsfartyg skulle öva i Barents hav om än med kort varsel. Enligt Ryssland utgjorde den maritima styrkan från USA ryggraden i dess maritima antimissilförsvars komponent i Europa. Enligt den ryska generalstaben skulle även den ryska norra marinens agerande förhindrat incidenter men även påvisat en vilja att försvara Rysslands intressen i Arktis.3

Den 05JUN2020 meddelade det ryska nationella försvarscentrumet, jmf med den svenska insatsstaben, att en fransk fregatt hade påbörjat övningsverksamhet i Barents hav. Den ryska norra marinen hade även börjat följa den franska fregattens rörelser med olika förmågor.4 Den 08 respektive 09JUN2020 meddelades även att den ryska norra marinen skulle genomföra övningsverksamhet, där undertonen förefaller varit maa. den franska fregattens verksamhet i Barents hav.5 Huruvida den franska fregatten fortfarande är kvar i Barents hav, vid skrivande stund, är oklart.

Vad gör då denna övningsverksamhet intressant? För det första vad avser den gemensamma amerikanska och brittiska verksamheten, får det ses som möjligt att det utgjorde en del i den Amerikanska 2. flottans verksamhet. Då denna flotta har ansvaret för, dels Atlanten, dels Arktis.6 För det andra är det synnerligen intressant att denna övningsverksamhet samt den franska fregattens verksamhet förefaller genomförts mitt i det som traditionellt benämns "bastion området". Det vill säga en del av det område där huvuddelen av den ryska maritima nukleära andraslagsförmågan skall verka i händelse av en väpnad konflikt, men även verkar nu i fredstid inom ramen för s.k. strategiska avskräckningspatruller.7 För det tredje är det även synnerligen intressant att övningsverksamheten genomförs i ett område som bedöms kunna utgöra en s.k. sekundär konflikt yta, vid en s.k. horisontal eskalation, det vill säga att i händelse av att ett NATO land hamnar i en väpnad konflikt med Ryssland i ett annat geografiskt område.8 Det vill säga, länderna på Nordkalotten riskerar att bli indragen i en väpnad konflikt även om konflikten inleds långt ifrån de länderna. Med anledning av att den ryska maritima andraslagsförmågan i huvudsak är baserad där.9

För det fjärde är det intressant att notera de amerikanska flygningarna med strategiska flygplan över Barents Hav samt Norska havet under 2019-20. Där det kanske mest intressanta är användandet av B-2 bombflygplan, vilket förefaller genomfört sin första flygning över Norska havet under hösten 2019 och sin andra under mars 2020 och sin tredje i juni 2020. Därtill flygningar med B-52 över Barents hav under 2019-20 samt B-1 bombflygplan över Svenskt och Norskt luftrum under 2020.10 Sammantaget får det ses som en ökning av s.k. strategisk signalering med hjälp av luftfarkoster med möjlighet att bära kärnvapen över och i direkt anslutning till Barents hav. För det femte är det intressant att notera, vilket tidigare belysts på bloggen, ökningen av NATO markförband i Norge, dels under hela året, dels under vinterhalvåret.11 Men även vad som förefaller vara amerikanska specialförbandsenheter som höjer sin förmåga att verka på nordkalotten minst under vinterhalvåret.12

För det sjätte, bör det beaktas att USA troligtvis i en nära framtid kommer genomföra s.k. freedom of navigation operation längs med den s.k. Nordostpassagen, vilket ansågs vara en möjlighet redan under inledningen av 2019.13 Vilket troligtvis kommer skapa en kraftig rysk motreaktion. Därutöver förefaller de ryska och norska relationerna kring Svalbard bli mer och mer infekterade.14

Avslutningsvis, de senaste årens händelseutvecklingar i och kring Nordkalotten men även agerande inom det s.k. bastion området av, dels Ryssland, dels Västliga länder bör särskilt beaktas framförallt ur perspektivet med den stora risken för s.k. horisontal eskalation. Det vill säga, inträffar en väpnad konflikt mellan Ryssland och ett NATO land får det ses som sannolikt att Finland, Norge och Sverige kommer bli indragen i den maa. dess geografiska placering. Således de senaste årens ageranden och utvecklingar, skulle kunna sammanfattas med att det nu pågår en kamp kring det s.k. bastion området mellan Ryssland och ett flertal Västliga länder.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning


Aftonbladet 1 (Svenska)
Forsvarsdepartementet 1 (Norska)
Norsk rikskringkasting 1 (Norska)
RAND 1 (Engelska)
Reuters 1, 2 (Engelska)
Russian strategic nuclear forces 1 (Engelska)
TASS 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)
The Economist 1 (Engelska)
The Independent Barents Observer 1, 2 (Engelska)
The Telegraph 1 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)
U.S. Naval Institute 1 (Engelska)
U.S. Navy 1, 2 (Engelska)

Slutnoter

1 U.S. Navy. U.S., U.K. Ships Operate in the Barents Sea. 2020. https://www.c6f.navy.mil/Press-Room/News/Article/2174342/us-uk-ships-operate-in-the-barents-sea/ (Hämtad 2020-06-27)

The Economist. NATO is facing up to Russia in the Arctic Circle. 2020. https://www.economist.com/europe/2020/05/14/nato-is-facing-up-to-russia-in-the-arctic-circle (Hämtad 2020-06-27)

2 U.S. Navy. U.S. and British Ships depart Barents Sea, Continue Arctic Operations. 2020. https://www.navy.mil/submit/display.asp?story_id=112907 (Hämtad 2020-06-27)

3 TASS. Russia’s General Staff views NATO drills in Barents Sea as provocation. 2020. https://tass.com/defense/1162651 (Hämtad 2020-06-27)

4 TASS. Russian Northern Fleet tracking French guided missile frigate Aquitaine in Barents Sea. 2020. https://tass.com/defense/1164691 (Hämtad 2020-06-27)

5 TASS. Russian Navy to hold Arctic drills as French frigate enters Barents Sea. 2020. https://tass.com/defense/1165541 (Hämtad 2020-06-27)

TASS. Russian Northern Fleet warships kick off anti-submarine warfare drills in Barents Sea. 2020. https://tass.com/defense/1165753 (Hämtad 2020-06-27)

TASS. Russian Navy missile cruiser to strike enemy surface ships in Arctic drills. 2020. https://tass.com/defense/1165863 (Hämtad 2020-06-27)

6 U.S. Naval Institute. LaGrone, Sam. U.S. Fleet Created to Counter Russian Subs Now Fully Operational. 2019. https://news.usni.org/2019/12/31/u-s-fleet-created-to-counter-russian-subs-now-fully-operational (Hämtad 2020-06-27)

7 Forsvarsdepartementet. Et felles løft. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20-21.

The Economist. NATO is facing up to Russia in the Arctic Circle. 2020. https://www.economist.com/europe/2020/05/14/nato-is-facing-up-to-russia-in-the-arctic-circle (Hämtad 2020-06-27)

8 Black, James. et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flankAllied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 8-9.

9 Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2020. http://russianforces.org/navy/ (Hämtad 2020-06-27)

Oxenstierna, Susanne. Westerlund, Fredrik (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 33.

10 The Independent Barents Observer. Geopolitics is changing as B-2 again flies Arctic mission together with Norwegian F-35. 2020. https://thebarentsobserver.com/en/security/2020/06/arctic-geopolitics-changing-b-2s-again-flies-high-north-mission-together-norwegian (Hämtad 2020-06-27)

11 Reuters. More U.S. Marines to train in Norway, closer to Russia. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/more-us-marines-to-train-in-norway-closer-to-russia-idUSKBN1L017F (Hämtad 2020-06-27)

The Telegraph. Malnick, Edward. UK sending 800 troops to Arctic in warning shot to Russia. 2018. https://www.telegraph.co.uk/politics/2018/09/29/uk-sending-800-troops-arctic-warning-shot-russia/ (Hämtad 2020-06-27)

12 Aftonbladet. Stawreberg, Anna-Maria. Amerikanska elitförbandet lär sig slåss i Sverige. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K3mzJ6/amerikanska-elitforbandet-lar-sig-slass-i-sverige (Hämtad 2020-06-27)

13 U.S. Naval Institute. Pincus, Rebecca. Rushing Navy Ships into the Arctic for a FONOP is Dangerous. 2019. https://www.usni.org/magazines/proceedings/2019/january/rushing-navy-ships-arctic-fonop-dangerous (Hämtad 2020-06-27)

The Economist. NATO is facing up to Russia in the Arctic Circle. 2020. https://www.economist.com/europe/2020/05/14/nato-is-facing-up-to-russia-in-the-arctic-circle (Hämtad 2020-06-27)

14 The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Kommersant: Russia lists Norway’s Svalbard policy as potential risk of war. 2017. https://thebarentsobserver.com/en/security/2017/10/kommersant-russia-lists-norways-svalbard-policy-potential-risk-war (Hämtad 2020-06-27)

Norsk rikskringkasting. Jentoft, Morten. Russland stiller krav til Norge om Svalbard. 2020. https://www.nrk.no/urix/russland-vil-ha-konsultasjoner-om-svalbard-1.14889696 (Hämtad 2020-06-27)

Reuters. Adomaitis, Nerijus. Balmforth, Tom. Russia protests after Norway detains trawler near Svalbard. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-norway-vessel/russia-protests-after-norway-detains-trawler-near-svalbard-idUSKBN21Z2PL (Hämtad 2020-06-27)

torsdag 11 juni 2020

De psykologiska mekanismerna och ett försvarsbeslut

Reflektion

Då förefaller återigen de försvarspolitiska överläggningarna mellan Sveriges riksdagspartier hamnat i en låst situation.1 Om detta skulle flertalet inlägg kunna skrivas, dock nöjer jag mig med att konstatera att Sveriges Överbefälhavare, General Micael Bydén, i sitt tal vid Folk och Försvar 2020 påtalade att det generella säkerhetsläget präglas av instabilitet och oförutsägbarhet.2 Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten konstaterade även 2020 att det finns en ökad risk för militär konfrontation i Sveriges närområde.3 Under 20144 och 20195 delgav den svenska Säkerhetspolisen att ryska underrättelseinhämtning på svenskt territorium var krigsförberedande. Sammantaget borde de delgivna exemplen ovan, utgöra en tillräcklig grund för en signifikant höjning av försvarsanslagen, vilket borde sträcka sig över den tidsperiod som Försvarsmaktens senaste s.k. perspektivplanering tar höjden för d.v.s. tiden fram till 2035.

Flera exempel som offentligt publicerats av statliga myndigheter skulle kunna beröras, men det är inte syftet med inlägget. Utan snarare handlar detta inlägg om att försöka exemplifiera psykologiska mekanismer som eventuellt kan vara en bakomliggande orsak till varför det förefaller vara ett problem att kunna enas i försvarspolitiska förhandlingar, mellan våra riksdagspartier. Startpunkten för detta blir ett uttalande av Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, i vilket han framför att den svenska regeringen har avsatt 815 miljarder för att kunna hantera den nuvarande pandemin maa. COVID-19. Därav kan inga ytterligare satsningar genomföras på det svenska försvaret,6 vilket får antas omfatta både det s.k. civila och militära försvaret d.v.s. totalförsvaret som helhet.

Således, den pandemi vi befinner oss i och dess följdverkningar har förtur. Att pandemins ekonomiska konsekvenser måste omhändertasifrågasätter jag ej. Däremot sätter det hela fingret på ett intressant fenomen, som belysts djupt av andra varför s.k. överraskande angrepp är ett sådant väl fungerande angreppssätt. Vilket undertecknad komma nyttja som utgångspunkt i det följande resonemanget. Sverige har varit i fred i nu över 200 år.7 Vilket innebär att det är ytterst få av den totala populationen som kan föreställa sig en väpnad konflikt, än färre är de som kan föreställa sig en modern väpnad konflikt. Vilket innebär att förståelsen på ett psykologiskt plan hos, dels befolkningen, dels våra folkvalda inför själva begreppet väpnad konflikt troligtvis blir svår att uppnå.

Ephraim Kam belyser i sin bok Surprise Attack: The Victim's Perspective ett flertal intressanta psykologiska mekanismer som möjliggör s.k. överraskande angrepp vilket troligtvis även skulle kunna belysa försvarsförhandlingar mellan svenska riksdagspartiert på ett bra sätt. Det första exemplet jag väljer att belysa, är att vid snabbt uppdykande och synliga hot tenderar vi människor att agera kraftfullt och snabbt, emedan vid långsamt eller mer sublima hot tenderar vi att reagera långsamt, men kan även ha en optimistisk inställning till hotet d.v.s. att det sannolikt inte realiseras.8 Vilket skulle kunna jämföras med åtgärder mot en pandemi jämfört med åtgärder mot vad som förefaller vara en konkret hotbild från våra säkerhetsmyndigheter vilket dock inte visar sig med sin fulla kraft, i detta här och nu.

Det andra exemplet, jag väljer att belysa, är att vi människor tenderar till att nedvärdera en möjlig katastrof i förhållande till när en liknande katastrof senast realiserades.9 Således har en liknande katastrof som skulle förutspås och delges inträffat i närtid, tenderar vi människor att satsa mer på att förebygga den vis-à-vis om den inträffat väldigt långt tillbaka i tid. Det tredje och avslutande exemplet är att vi människor tenderar att nedvärdera varningar om dessa har kommit vid ett flertal tillfällen tidigare,10 varvid vi ej väljer att se dem som ett hot då de tidigare varningarna inte realiserats på ett tydligt sätt.

Avslutningsvis, den svenska nationella säkerhetsstrategin listar 8 stycken hot mot vår nationella säkerhet. Således måste, dels vi som medborgare kunna hantera att hotbilden är betydligt mer omfattande nu än tidigare, dels måste våra folkvalda även kunna hantera denna hotbild och i de sistnämndas fall innebär det att de även måste avdela ekonomiska medel för att kunna påverka de identifierade hotbilderna mot vår nationella säkerhet. Genomförs det ej, har den nationella säkerhetsstrategin totalt tappat sitt värde och borde avvecklas då den enbart utgör en pappersprodukt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Sveriges Television 123 (Svenska)

Sveriges radio 12 (Svenska)

Säkerhetspolisen 1 (Svenska)

Kam, Ephraim. Surprise attackthe victim's perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988.

Slutnoter

1 Sveriges Television. Sennerö, Johan. Försvarsöverläggningarna avbryts. 2020. https://www.svt.se/nyheter/forsvarsoverlaggningarna-avbryts (Hämtad 2020-06-11)

2 Sveriges Television. Kleberg, Carl Fridh. ÖB: Instabilitet och osäkerhet präglar världsläget. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ob-instabilitet-och-osakerhet-praglar-varldslaget (Hämtad 2020-06-11)

3 Sveriges Television. Must: Ökad risk för militär konfrontation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/must-okad-risk-for-militar-konfrontation (Hämtad 2020-06-11)

4 Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5830857 (Hämtad 2020-06-11)

5 Säkerhetspolisen. Almedalen 2019: Underrättelsehotet är också ett säkerhetshot. 2019. https://youtu.be/s8Xf2Lc0P9I?t=940 (Hämtad 2020-06-11)

6 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Permafrost inför försvarsbeslutet. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvarsforhandlingarna-laggs-pa-is/ (Hämtad 2020-06-11)

7 Sveriges Radio. 200 år sedan Sverige var i krig. 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5937027 (Hämtad 2020-06-11)

8 Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim's perspective. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Pr, 1988, s. 10-12.

9 Ibid. s. 12.

10 Ibid.