BAKGRUND
Under de senaste två
veckorna har massmedia rapporterat i allmänhet om
incidentberedskapens icke verksamhet och i synnerhet Försvarsmaktens
icke agerande och konflikt med Försvarsdepartementet samt dess
frostiga relationer. Vad är det då som lett fram till denna
situation?
1989 rämnade Berlin
muren och Warszawapaktens upplösning påbörjades, Sverige hade då
ett invasionsförsvar och en totalförsvarsprincip, hela samhället
skulle engageras i Försvaret av nationen i händelse av ofred.
Det blev början på vad
man i Stormakten kallar den ”stora oredans tid”. Vapen såldes
fritt, maffiabossar tog i mångt och mycket över makten. I Sverige
hade vi fortfarande allmän värnplikt och ett försvar som var
inriktat på att möta en invasion antingen över landgränsen eller
över havet.
Försvaret bestod av en
allmän värnplikt dock togs ej hela årsklasser (en årsklass bestod
av cirka 50 000 svenska män, av dessa kan man grovt räkna att 40
000 togs ut till militärtjänstgöring i olika befattningar) ut för
militärtjänstgöring.
Detta bestod fram till
slutet av 1990-talet av den anledning att man såg framför sig att
revisionister skulle kunna ta makten i Stormakten och med våld
försöka återskapa dess forna glans, vilket försöktes men
misslyckades.
När så 2000-talet med
dess dunder bakisfylla 010101 slog in, såg man framför sig att
världen nog var lite fredligare och de här teorierna om att det
råder anarki egentligen i världen mellan nationer nog inte stämmer
så man valde att börja demontera invasionsförsvaret och i stället
satsa på ett insatsförsvar.
Insatsförsvaret enkelt
beskrivet och i korta ordalag syftar (eller kanske syftade) till att
möta hotet/problemet innan de hade nått landgränsen och detta
gjordes bäst med internationella insatser d v s engagera sig i FN
och NATO-leda insatser för att begränsa problemet på platsen.
Därav att vi har varit på Balkan, Afghanistan, Libyen och nu
senast i Mali.
Parallellt med detta som
Sverige valde att skifta fokus på gott och ont till ett
insatsförsvar så var det en nation på andra sidan Östersjön som
valde att börja resa sig med allt rätt, från kaos och underläge.
Vissa röster i Sverige valde då att börja höja sina röster och
peka på vad som hände, men ingen valde att lyssna utan dessa
tystades ned främst för att de ej passade in i den nya rådande
ordningen och för att fokus hade skiftat från invasionsförsvar
till insatsförsvar.
Upprustningen och
förmågehöjningen började i en blyg skala, främst var det
luftlandsättningsförbanden och marininfanteriet som fokus lades på att höja förmågan (bortser nu från utvecklingen av
nya vapensystem utan fokuserar enbart på förmågor hos de väpnade
styrkorna).
Så skede något kring
2006 flera röster började höjas att nu har Stormakten börjat få en högre
förmåga, deras övningsmönster har ändrats, vi måste agera. Här
är brytpunkten där den Strategiska timeouten skulle vänt, här
hade vi 10-års gränsen för återtagande, där skulle vi ha dragit
igång igen på allvar. Men så skede inget, utan det operativa
övningsmönstret och agerande fick fortsätta att ändras och bli
allt mer allvarligare.
Sen skede något 2008 var
det återigen olympiska spel hela världens ögon var klistrad mot
Peking, hör och häpna någon var så fräck att utnyttja att
världens blickar var riktad mot en annan plats och valde då att
utföra ett väpnat angrepp. Klokt val måste jag säga, för världen
var då inte riktigt inställd på att en annan nation kunde tänkas
anfalla någon annan.
Nåja allt var ju inte
riktigt så illa, ni som vet, vet ju att man på vissa håll och
kanter visste vad som var i görningen – allt handlar ju om
normalbilder. Tors vakande ögon hade koll på vad stäppens folk var
på väg att göra.
Här börjar man prata om
det beryktade lackmustestet kort och gott nu är det fara och färde
vi kanske måste börja omvärdera vår omvärldsbild och framför
allt vart är vi själva på väg och vad skall vi nu göra. Gjorde
man det, nähh klart man inte gjorde, för det första då måste man
ju skjuta till pengar, för det andra hur farlig kan egentligen Stormakten
vara: ”Hey vi har ju inte varit i krig på över 200 år”.
Sen kom 2009, detta år
var det sista värnplikts året, stormakten valde att genomföra
Zapad-09. Landstigning med understöd av luftlandsättning. Som i sin
tur understöds med fartygsartilleri, flygunderstöd och
specialförbandsföretag. Ja ni hör ju själva, känns det igen i
vårt eget gripbara insatsförsvar?
2009 Cecilia Widegren
hade Stormakten med råge passerat den s k låga nivå du ofta
hänvisar till, men är ju inte lätt att göra rätt när man vill
vara populär och sitta kvar en mandatperiod till, gör om gör rätt!
Framför allt om du har någon självaktning och förmåga till
kritiskt tänkande sluta då spela dum! För det kommer börja hagla
blondin skämt på de få militära förbanden som finns kvar
snart...
Detta har fortsatt intill
dagens datum med övningar och kränkningar (ja det den Sjätte mannen
beskriver är bara en bråkdel av vad som har hänt, de som vet, vet).
INNEBÖRD
Vad innebär allt det här
då för Sverige i allmänhet och Svensken i synnerhet. Ja Stormakten
kommer inte stå i din bakgård imorgon bitti du behöver inte börja
gräva ned upplag än, om du är fanatisk Kretshemvärnschef.
Däremot så kommer vi
börja tryckas in rent säkerhetspolitiskt i ett hörn om vi inte tar
oss själva hårt i kragen. Vi är en randstat till en Stormakt och
vi är EJ med i någon militär allians. Vi har själva hittat på en
solidaritetsklausul som INGEN annan nation har valt att ställa upp
på.
Och nej Karin Enström
jag tycker personligen att både Natos generalsekreterare och Norges
Försvarsminister har varit MYCKET tydlig att vi kommer INTE i första
hand komma till er undsättning. Har vi tur kanske någon obetydlig
nation i Sydamerika uttrycker stöd för oss om det skulle hända
något.
Det som sker är att
Stormakten håller på att börja etablera sin dominans över
innanhavet Östersjön och visa vem det är som bestämmer enkelt
uttryckt. Agerar man inte då dels med verbala medel i form av
protester och med sina militära maktmedel i form av att markera sitt område, visar man sig svag.
Enkelt uttryckt någon
raggar på din fru, flickvän motsv på krogen, du ser det hela hända
men du skiter i att göra något, ja till sist kanske det är så att
din fru, flickvän motsv följer med den andra killen hem från
krogen för vem vet som händer när man är berusad. (Känns det igen, är samma sak i relationer mellan nationer
om ni inte insett det än).
Vi befinner oss i en brytpunkt just nu
både nationellt och internationellt. Tar man inte sitt förnuft till
fånga nu kommer vi befinna oss i samma situation som vi gjorde 1939.
Den ekonomiska situation i vår omvärld gör att vi har en grogrund
för konflikter i dess olika skepnader (observera menar nu inte
enbart invasion, o dyl).
SLUTSATSER
Den strategiska timeouten är med råge
förbi, börjar man inte agera nu kommer man riskera nationens väl.
Det vet både Försvarsmaktsledningen (FML), Högkvarteret (HKV) och
i synnerhet den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten
(MUST). Så börja agera istället för att parera och tänka på
nästa befordring!
Förändring måste komma och man kan
inte blunda för den senaste veckans internationella rapportering
kring Sveriges totala misslyckande i att hävda sin egen Suveränitet
gentemot Stormakten. Just nu är vi ett skämt i säkerhetspolitiska
sammanhang.
Och just det Cecilia Widegren låg nivå
det är där vi befinner oss, inte Stormakten.
Då jag är civil finns det nog inget du kan lära av mig, mer än att jag kan försäkra dig om att vanliga människor ej tycker som journalister i media. För att vara väldigt simpel, men så egentligen ska man väl inte behöva tänka så mycket längre, så kan fråga sig om varför man har plåster och brandsläckare hemma. Jag köper inte plåster för att jag har som intention att skära i mitt kött, utan för att om det inträffar ska jag kunna åtgärda problemet. Och om jag måste ringa ambulansen för en sticka i fingret, så har jag då rätt att klaga över att de går in i mitt hus med smutsiga stövlar?
SvaraRaderaTack för att ni finns. Stå på er, för stödet finns men tystas aktivt så det ej märks.
Och kom ihåg, desto mer ni verkar och syns desto mer respekt får ni!