tisdag 8 juli 2014

I skuggan av Almedalen

Sammanfattning

Ryssland har under Almedalsveckan genomfört och påbörjat två mycket anmärkningsvärda övningar. Dels den största luftförsvarsövningen på 25 år dels vad som förefaller vara ytterligare en motövning mot NATO. Den ena övningen visar på att man återigen börjar närma sig en hög nivå den andra övningen visar på att man vet om detta i och med att man utmanar NATO öppet med en egen övning i anslutning till dess övning. Således är det verkligen dags att lyfta upp omvärldsläget på dagordningen ordentligt och då inte enbart tala om det utan även visa handling kring det inom Svensk politik.

Analys

MD V. Under perioden 1-4 Juli 2014 har 1. Flyg- och luftförsvarskommandot (FLLK) inom västra militärdistriktet (MD V) genomfört luftförsvarsövning omfattande dels flyg dels luftvärn. Övningen har i huvudsak genomförts över och i Tver och Leningrad Oblast vid Kingisepp respektive Kushalino övningsfält. Luftförsvarsövningen är den största av sitt slag som genomförts under de senaste tjugofem (25) åren i Ryssland.

Ur flygstridskrafterna har fem (5) flygregementet (antalet flygplan som totalt deltagit har ej delgivits) deltagit med SU-24, SU-27, SU-34, MIG-29 SMT och MIG-31. Flygstridskrafterna som deltagit i övningen har varit baserade vid åtta (8) stycken flygbaser. Ur luftvärnet har sju (7) luftvärnsregementen deltagit med S-300 samt Pantsir S-1, utöver detta har även arméflygs-, ingenjör-, sambands-, specialflygs- och televapenresurser deltagit i övningen. Övningen har varit dubbelsidig, flygresurserna har försökt ta sig igenom de luftförsvarade områdena av luftvärnsförbanden. Övningen har genomförts dels simulerad dels med skarp ammunition.

Övningen har syftat till att för flygförbanden öva i en extremt hög luftförsvars miljö och därmed genomföra genomträngning av luftförsvarsområdena. För att då kunna påverka i huvudsak en motståndare på marken antingen med hjälp av flygbomber, missiler och /eller raketer. För luftförsvarsförbanden har det i huvudsak syftat till att försvara viktiga områden. Totalt har luftförsvarsförbanden genomfört över trehundra (300) simulerade robotskjutningar mot angripande motståndare. Flygförbanden har genomfört flertalet samordnade flygangrepp mot strategiska och operativa mål varav det största attackflygföretag bestod av över trettio (30) flygplan i en anfallsvåg.

Övningen inledes med att motståndaren angrep strategiska mål i St Petersburg området från tre (3) olika riktningar. Vid ett övningsmoment anföll en våg av över tjugo (20) attackflygplan mot St Petersburg området i skydd av radiotystnad och anflygning på extremt låg höjd. Som skenföretag utnyttjades MI-8 helikoptrar utrustade med televapensystem för att dels störa luftförsvarsförbanden dels utgöra en skenåtgärd för att simulera ett angrepp från en annan riktning och därmed dra åt sig uppmärksamheten hos ledningsresurserna vid luftförsvarsförbanden.

Vid ett annat övningsmoment genomfördes ett flyganfall med skarp ammunition mot en simulerad flygbas vid Kingisepp övningsfält. Uppställningsplatser, ammunitions- drivmedelsplatser o dyl hade konstruerats, likväl utnyttjades en tidigare befintlig landningssträcka. Flygstyrkan utnyttjade både styrda och ickestyrda flygbomber vid angreppet. Samtliga mål förstördes vid angreppet. Därefter påbörjade ingenjörresurserna reparation av landningsbana för att kunna påbörja flygverksamhet vid basen igen, efter ett antal timmars reparationsarbete ansågs flygbasen operationell igen. Bedömt är detta det företag som bestod av över trettio (30) flygplan.

Två saker är mycket intressanta med denna luftförsvarsövningen som genomförts. Den första är att man utan tvekan övar offensiva flygföretag mot högvärdiga mål (HVM) dvs flygförbanden har ej övat defensivt luftförsvar i samverkan med luftvärn. Vad som även är intressant i detta är utnyttjandet av MI-8 helikoptrarna för televapeninsatser. Här bör man betänka införandet av MISTRAL fartyg i Östersjön mht den flygkapacitet dessa tillför, likväl andra sjöburna plattformar som kan utnyttjas vid ett inledande angrepp som bärare för liknande televapensystem, mht att man innan ett angrepp kan ta sig mycket nära en nationsgräns med dessa. Troligtvis har även flygande signalspaningsresurser utnyttjas under luftförsvarsövningen i syfte att lokalisera luftvärnet och därmed kunna genomföra invisning och stridsledning av attackflygsföretagen, detta utifrån att signalspaningsflygplan ur det Ryska flygvapnet har varit aktiva under den aktuella perioden. Det andra är att man övar angrepp mot flygbaser som skyddas av kvalificerade luftvärnsresurser samt att man vid dessa har övat R3 (Räddning, Röjning och Reparation) resurserna skarpt. Särskilt mängden av reparationsresurser som åtgått vid genomförandet av ett angrepp bör beaktas, en (1) ingenjörbataljon, krävdes för att få flygbasen operativ.

MD S. En annan mycket intressant övningen pågår just nu i södra militärdistriktet (MD S) vilket omfattar dels sjöstrids- dels luftstridsförband i Svarta Havet. Övningen påbörjades den 4 Juli 2014 vilket sammanfaller med startdatumet för NATO övningen SEA BREEZE'14, denna övningen verkar dock nu förskjutas till Augusti 2014, dock befinner sig fortfarande flertalet NATO fartyg kvar i Svarta Havet samt Svarta Havs flottan genomför vad som förefaller vara ytterligare en motövning till en NATO övning. Detta är något som det även talas om i Rysk media att det uttryckligen är en motövning.

Denna motövning omfattar över tjugo (20) örlogsfartyg, tjugo (20) luftfarkoster (stridsflygplan, helikoptrar), marininfanteri och kustförsvarstrupper. Övningen genomförs i hela Svarta Havet och omfattar, robotskjutningar mot sjömål, artilleriskjutningar mot sjö- och luftmål. Det övergripande syftet är att samöva sjö- och luftstridskrafterna för att kunna slå en motståndare till havs samt genomföra taktiska landstigningar i Svarta Havs regionen.

Vad som hittills har övats förefaller det varit sjöstridskrafterna för sig och luftstridskrafterna för sig. Inledningsvis den 4 Juli 2014 genomfördes robotskjutningar från örlogsfartyg. Därefter rapporterades det om att under den 7 Juli 2014 genomförde dels sjöstridskrafterna en robotskjutning med fyra (4) stycken örlogsfartyg samordnat mot en fientlig sjöstridsgrupp. Dels genomfördes en luftstridsföretag med SU-24 mot en fientlig sjöstridsgrupp. Ingen samordning förefaller än ha genomförts mellan sjö- och luftstridskrafterna.

Slutsatser

Några slutsatser kan dras dels vad avser luftförsvarsövningen inom MD V dels motövningen inom MD S utifrån den initiala rapporteringen kring de båda övningarna varav den i MD S fortfarande pågår. Ytterligare slutsatser kan dras om någon eller några veckor då ytterligare nyhetsrapporteringen kring övningarna har framkommit och som brukligt då det Ryska Försvarsministeriet släpper sin officiella utvärdering.

Inledningsvis är det ju mycket intressant och till del anmärkningsvärt att den största luftförsvarsövningen på 25 år genomförs i närheten av Almedalen utan att det märks i debatten, då flertalet partiledare lyfte just försvars- och säkerhetspolitiska frågor i sina tal under Almedalsveckan, antingen så tyder det på att informationsflödet är klart begränsat eller att man tiger ihjäl frågan, dock så sammanföll en incidentstart samtidigt som öppna SIGINT källor rapporterade om Rysk signalspaningsverksamhet i Östersjöregionen i anslutning till Gotland, under fredag kvällen den 4 Juli 2014, så till del blev den Svenska Politiker eliten varse om att fredens hav inte är så fredliga längre.

Vad avser övningen inom MD V är det mycket intressant att man övar offensiva flygföretag mot strategiska mål i en mycket svår luftförsvarsmiljö. Likväl storleken på anfallsföretagen som varierar mellan 20 till 30 attackflygplan. Detta motsvarar de största anfallsvågorna som genomfördes under ACE'14 och då var det flertalet nationer med i dessa, det man måste beakta var att dessa anfallsföretag EJ genomfördes med det luftvärnshot som övades under denna övning, således så kan man börja dra slutsatsen att det ryska flygstridskrafterna inom MD V börjar närma sig en hög förmåga med stormsteg, återigen är det teknikbristen som hindrar vissa delar, men utifrån den rapportering som genomförts så kan den börja anses vara försumbar mht det generellt sett låga luftvärnshotet som finns i Östersjöregionen. 

Likväl att man övar anfallsföretag mot flygbaser tyder på att man passerat försvarsnivån och nu övar offensiva attackföretag, således man genomföra offensiva stridsföretag i en mycket svår miljö och lyckas lösa dessa uppgifter. Likväl skall man beakta att ett anfallsföretag mot en flygbas med 20-30 ryska attackflygplan ger en hel ingenjörbataljon flertalet timmar i reparationsarbete för att få den operativ igen, med operativ avses här att man kan landa, tanka och återigen lyfta. I Insatsorganisation'14 finns två (2) stycken ingenjörbataljoner för hela Försvarsmaktens behov, lägg därtill enbart två basbataljoner för hela flygvapnets behov så inser vän av ordning rätt snabbt att våra resurser i händelse av ett väpnat angrepp är mycket begränsade till obefintliga till att våra främsta fjärrstridsresurs, dvs flygvapnet, skall kunna utnyttjas, de kommer helt enkelt inte kunna lyfta för baserna kommer vara förstörda och inga reparationsresurser finns att tillgå.


Likväl utnyttjandet av helikopterbruna talevapenförmågor öppnar en ny dimension, att helikoptrar utnyttjas till detta tidigare är inte okänt, men det man bör ta i beaktande är utnyttjandet av televapenresurser på helikopterförband i ett inledande angreppsskede då örlogsfartyg med helikoptrar kan patrullera i nära anslutning till Svensk territorialvattengräns för att därefter påbörja störning och därmed markant minska egen förberedelse- och förvarningstid, då främst utifrån att Ryska luftstridskrafter har en längre anflygningssträcka än tidigare jämfört med under Sovjettiden, då dessa flygburna förmågor tidigt skulle märkas om de skulle passera ut ur Finska viken eller från Kaliningrad. Likväl är detta något som det Finska luftförsvaret bör ta i beaktande i och med dess mycket långa landgräns mot Ryssland.

Men det mest intressanta i detta inlägg är nog ändå den Ryska motövningen i Svarta Havet. Vid två tillfällen har nu Ryssland initierat motövningar mot NATO övningar i dess närområde. OM nu detta är ett mönster är för tidigt att säga, nästa stora NATO övningen genomförs i Polen i September 2014. Genomför då Ryssland med hjälp av Vitryssland en motövning så bör man kunna säga att det är ett mönster som uppträder. Varvid ett tydligt ställningstagande från Rysk sida har tagits, varje NATO övning i dess närområde kommer mötas med en motövning. Således tar vi ytterligare ett steg nedåt i en nedåtgående säkerhetsspiral i vårt eget närområde.

I sig är detta mycket intressant att Ryssland initierar motövningar, då NATO t ex under Zapad övningarna har hållit sig mycket passiva, troligtvis har enbart en förhöjd underrättelse- och stabsberedskap intagits, men man har ej initierat motövningar. Ser man till SEA BREAZE och BALTOPS är detta övningar som genomförts under en mycket lång tid, så det är ej några nya övningar som tillkommit utifrån Ukraina krisen, utan de tillhör så att säga normalbilden i de olika regionerna. Varvid dessa motövningar blir än mer anmärkningsvärda. Kommer det ske en motövning i September, detta är förtidigt att säga, dock vad som är intressant är att vissa uppgifter gör gällande att det strategiska bombflyget har framgrupperat TU-160 till Vitryssland, vilket kan vara ett tecken på att sådana åtgärder vidtas. Det mest troliga alternativet är att om en motövning genomförs är det i form av en beredskapskontroll med både Ryska och Vitryska förband inom ramen för det försvarsförbund som finns mellan de båda nationerna.

Således Ryssland är tydligt på frammarsch dels möts NATO upp med motövningar dels har man börjat öva allt mer offensiva anfallsföretag vilket återigen bekräftar att man har gått från den sk låga nivån till en högre nivå alternativ högnivå inom vissa förband och förmågor.

Have a good one! // Jägarchefen

Källor

Ryska Försvarsministeriet 1, 2, 3, 4 (Ryska)
ITAR-TASS 1, 2, 3, 4 (Engelska)
RT 1 (Engelska)

5 kommentarer:

  1. Synd att vi använt banrepplattorna till att bygga uteplatser av...

    SvaraRadera
  2. Mi-8PPA Hip-K : elektronisk störningsversion. Enbart för export.

    Så står det på Wikipedia om Mi-8. Det kan vara ett lite lurigt agerande av ryssarna att låtsas som att helikoptrar med telekrigföringsförmåga inte var prioriterat för Rysslands del. Men detta säger lite om hur mycket de värderar den förmågan och hur central den är för dem.

    Roger

    SvaraRadera
  3. Mi-8PP (NATO – Hip-K)Airborne jamming platform with "Polye" (field) system. From 1980, the type was fitted with the new "Akatsiya" system and redesignated the Mi-8PPA. It is characterized by six “X”-shaped antennas on each side of the aft fuselage. Built to escort troop-carrying versions of this helicopter, and disrupt potentially-nearby SPAAG radars, such as those of the Flakpanzer Gepard.

    Så står det förstås på den engelska wikipediasidan. Den har varit med länge alltså. Passar förresten ganska bra att använda på det relativt smala Gotland. Hmm, får en att fundera.

    Roger

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jepp, betänk också att de har nog satt in rätt avancerad EW förmåga i den där MI-8 nu mht att man lyckats göra skenåtgärder och störning av S-300 radarsystem, så rätt bra utrustning i dem nu...

      Radera
  4. Som alltid en intressant sammanställning. Har du något tips om var man kan få mer information om den ryska OOB under övningarna i MD V?

    SvaraRadera