Om det händer?

Reflektion

I Litauen kommer man under den kommande veckan, V504, påbörja distributionen av en 98-sidig publikation som kan jämförs med den tidigare Svenska skriften, ”Om kriget kommer”. Nu avhandlar inte skriften enbart åtgärder i händelse av ett väpnat angrepp utan även hur man skall agera vid svåra påfrestningar av samhället i fredstid. Spridningen av publikationen kommer dels ske digitalt dels i pappersform till bibliotek, skolor o dyl.

Den första publiceringen av den svenska "Om kriget kommer", skede 1943 mitt under ett brinnande världskrig, därefter följdes den upp vid ett antal tillfällen för att publiceras en sista gång 1983. Utöver den renodlade publikationen fanns även en kortare instruktion i telefonkatalogen. Råd och rön delgavs hur man som medborgare skulle agera i händelse av en konflikt till det mer extrema hur man skulle agera som motståndsman. Alla dessa faktorer förefaller man i den Litauiska skriften tagit fasta på, samt även inarbetat de mer troliga situationerna, hur man som medborgare skall agera i händelse av en kris.

Den Litauiska statsledningen förefaller således uppleva ett rejält hot mot sig, vilket kanske tydligast visade sig under den genomförda beredskapskontrollen i Kaliningrad Oblast av Ryssland mellan 05DEC14-10DEC14, då man valde att sätta vissa av sina förband i förhöjd beredskap.

Om den Litauiska statsledningens initiativ kommer efterföljas av liknande publikationer i de två andra Baltiska länderna förtäljer inte historien, men det är nog inte en omöjlighet. Vad man då i Sverige bör ta sig en funderare kring är om det inte är dags för MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, att axla ansvaret och återigen publicera en liknande skrift i Sverige.

De yngre generationernas kunskap, efter en kraftigt begränsad undersökning, förefaller visa på stora brister avseende de mest fundamentala saker rörande egen beredskap till att känna till symbolen för bl a skyddsrum. Initiativet från MSB rörande webb baserad information kring åtgärder i händelse av kris är mycket bra, men det visar på hur informationsteknologiskt samhället blivit, vad hjälper en digital film på en webbserver när strömmen gått?

Vän av ordning tycker säkert att det kan ses som överilat och apokalyptiskt att återigen ge ut en liknande skrift som "Om kriget kommer", men är det verkligen det? Ryssland förefaller se sig hotad av bl a EU och NATO och å andra sidan ser EU och NATO, Ryssland som ett hot. Vår egen försvarsberedning anser även att säkerheten i vårt närområde har försämrats och vissa bedömare anser att dagens säkerhetssituation är mer instabil än under det kalla kriget. Mitt i allt detta befinner sig då landet Sverige.

En publicering av en liknande skrift förefaller då med hur omvärldsläget försämrats inte orimligt, det är nästintill oansvarigt om inte ansvariga myndigheter börjar fundera i dessa banor, dock bör den likt den Litauiska omfatta även ordinarie krissituationer, i vissa frågor anser jag att staten ej kan förutsätta att individen själv skall söka informationen utan den måste delges individen av staten. Detta är ett sådant exempel, hur man bör agera i extrema situationer och vilka skyldigheter man som individ har bör tydligt delges då det rör det mest extrema.

Varav en pappersskrift är det bästa, givetvis är det en merkostnad, men frågan är vad merkostnaden blir av ett ej publicera en sådan, den kan göras relativt tidlös, då krävs inte omfattande nyutgåvor. Finns den i papper går den även att använda då strömmen försvunnit, internet ej fungerar osv. Givetvis lär den samla damm hos många, men den kommer garanterat tas fram då situationen så kräver dvs om det händer något extraordinärt, vilket kanske bör vara skriftens nya namn "Om det händer".

Have a good one! // Jägarchefen