söndag 14 februari 2016

Nytt läge - Del 2 "Korridoren till Baltikum"

Sammanfattning

Rysk A2/AD, Anti-Access/Area Denial, förmåga i södra Östersjön, omintetgör NATO förstärkningar till de baltiska staterna dels via sjötransporter dels via lufttransporter, via södra Östersjön, i händelse av en konflikt mellan Ryssland och NATO. A2/AD förmågan skapar i dagsläget en korridor till Baltikum, norr om Gotland, denna korridor utgör i dagsläget livlinan till de baltiska staterna i händelse av en konflikt. Denna korridor förutsätter att man dels kan utnyttja det svenska fastlandet dels att Gotland ej ockuperas.

Analys

I det förgående inlägget, identifierades att dels mellersta och norra delen av Östersjön blivit mer strategiskt viktigt, dels Svenskt territorium i form av det svenska fastlandet blivit mer strategiskt viktigt, men vad innebär det i praktiken, det är vad detta inlägg skall försöka beröra. Detta inlägg kommer således bli ett mer hypotetiskt inlägg då vi försöker se in i framtiden.

Bild 1. Nuvarande och kommande A2/AD förmåga i Kaliningrad Oblast.
Då södra Östersjön i praktiken redan i fred behärskas av Ryssland m.h.t. dess A2/AD förmåga,1 ger det i hand, att NATO samt Ryssland måste skapa nya planer för hur en möjlig konflikt, mellan de i dagsläget både antagonisterna,2 kan utvecklas. Den svenska debatten har ofta cirkulerat kring Gotland och dess strategiska placering, Gotlands strategiska placering kan ej förnekas, men ur ett A2/AD perspektiv är Gotland redan överspelat, då man redan nu indirekt kan påverka den platsen.

Bild 2. "Tomrum" norr Gotland.
Ur ett Ryskt perspektiv handlar således Gotland om att kunna täcka det tomrum som uppstår norr om dess placering, utifrån nuvarande och kommande fjärrbekämpningsförmåga.3 Ur ett NATO perspektiv handlar det om att förneka Ryssland förmågan att täcka detta tomrum, som de facto i dagsläget utgör livlinan till Baltikum i händelse av en konflikt mellan de båda antagonisterna. Vad avser Gotlands strategiska värde, har det berörts tidigare på denna blogg och andra bloggar, men vad som föga berörts är det tomrum som finns norr om dess geografiska placering.

Detta tomrum, norr Gotland, möjliggör för NATO stridskrafter att tillföra resurser till de baltiska staterna dels via luften dels via havet. Under förutsättningen att svenskt territorium kan utnyttjas som ett transitområde. Således den som äger Gotland kan antingen förneka eller möjliggöra förstärkningar till de Baltiska staterna, vilket är den egentliga strategiska frågan, därav blir mellersta och norra Östersjön ett mycket strategiskt område, då södra Östersjön redan i fred är "förnekat" NATO.

Inleder vi med sjötransporter för NATO så kommer, mest troligt, intransportpunkten vara Göteborgshamn, och uttransport området kommer vara från Norrköpingsområdet och norrut m.h.t. räckvidder på rysk fjärrbekämpningsförmåga, inom ramen för dess A2/AD-förmåga i Östersjöregionen. Transporterna mellan väst- och östkusten kommer troligtvis i huvudsak ske på järnväg då det är det snabbaste sättet att transportera en stor mängd, tung materiel, mellan två platser. Sårbarheten i det svenska järnvägsförbindelserna exemplifieras bra av den brand som uppstod i Göteborg, 13FEB2016, som kraftigt minskat effekten hos järnvägstransporterna.4

Vad avser lufttransporter så kommer de bedömt passera in över Sverige vid Göteborgsområdet, eller norr om, därefter ut vid Stockholms området, för att därefter fortsätta vidare in mot Estland, sett till, teoretisk, räckvidd på SA-21 systemen som finns i Kaliningrad Oblast. Dock uppstår problemet för NATO luftstridskrafter när de närmar sig Estland eller någon av de övriga baltiska staterna, då ryskt luftvärn från ryskt territorium kan påverka de baltiska staternas luftrum. Givetvis kan man tillämpa låghöjdsflygning för att t.ex. undgå luftvärnssystem, dock krävs mer bränsle samt sannolikheten finns fortfarande att man kan bli påverkad.

Ovanstående resonemang kring NATO styrketillförsel bygger på att antingen NATO har en förvarning kring en möjlig konflikt. Varpå man ej vill ta risken att transportera förband och materiel inom ett område som kan påverkas, varpå Sverige blir det naturliga alternativet. Eller en konflikt har påbörjas och NATO förband lyckas fördröja en rysk framträning så länge, att förband kan transporteras över Östersjön till de baltiska staterna. Därutöver bygger det på att Gotland ej besätts av Ryssland.

Bild 3. "Korridoren till Baltikum".
Således, på det svenska fastlandet blir Göteborgshamn, järnvägsförbindelserna mellan öst- och västkusten, mest troligt västra stambanan, samt utskeppningshamnarna från Norrköping och norrut till Stockholm, strategiskt viktiga i händelse av en konflikt, mellan NATO och Ryssland. Varpå man kan säga att det svenska fastlandet utgör en korridor till Baltikum. Denna korridor till Baltikum kan påverkas på två (2) sätt, antingen besätts Gotland av ryska stridskrafter eller så utnyttjas ryska sjöstridskrafter norr Gotland för att påverka dels fartygstransporter dels lufttransporter.

Det kommer således bli en kapplöpning om dels Gotland dels "korridoren till Baltikum" av både NATO och Ryssland, i händelse av en konflikt mellan de två antagonisterna. Denna kapplöpning pågår redan nu i fred, i form av diverse olika utspel och förslag. Hur det kan te sig vid ett än mer försämrat säkerhetspolitiskt läge är oklart, dock vet båda parter Sveriges historia att vi vid olika tillfällen vikit ned oss för krav, när det varit konflikter i vårt närområde, vilket gör att påtryckningar mot Sverige med militära maktmedel i bakgrunden får ses som troliga, i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Östersjöregionen.

Därav blir det s.k. värdlandsavtalet ur NATO perspektiv mycket viktigt att få till, ur det ryska perspektivet så underlättar det markant om värdlandsavtalet ej röstas igenom. För ser man ur NATO perspektivet kommer det krävas omfattande förberedelser för att kunna få till en korridor till Baltikum, för att undvika den ryska A2/AD förmågan i södra Östersjön. Ur det ryska perspektivet krävs det dock ej så omfattande åtgärder för att i händelse av en konflikt kunna påverka denna korridor till Baltikum, även om värdlandsavtalet med NATO röstas igenom i Sveriges riksdag.

Ur Rysslands perspektiv när det kommer till det svenska fastlandet, innebär det att man bl.a. måste:
  • Kunna påverka Sverige så att transporter av NATO stridskrafter ej tillåts i händelse av ett försämrat säkerhetspolitisk läge. Detta kan göras på ett flertal olika sätt, den gemensamma nämnaren är bedömt att militära maktmedel kommer finnas i bakgrunden, för att få svenska beslutsfattare att säga nej till en möjlig NATO förfrågan kring utnyttjande av svenskt territorium.
  • Säkerställa redan i fred, dels att man har så pass goda underrättelsenätverk, så man kan få underrättelser rörande vilka fartyg samt vad som transporteras in i Göteborgshamn i händelse av en konflikt. Dels krävs det att man kan följa transporternas rörelser längs det svenska järnvägsnätet till utskeppningshamnar på östtkusten. Avslutningsvis kunna avgöra när och var ilastning samt utskeppning från östkusten kommer ske.
  • Med aktiva metoder, kunna påverka in- och utskeppningshamnar, bedömt med olika former av fjärrstridsmedel. Därtill kunna påverka järnvägsförbindelserna mellan in- och utskeppningshamnarna, bedömt med specialförband och/eller illegala underrättelsenätverk, eller offensiv cyberkrigföring.

Ur NATO perspektiv när det kommer till det svenska fastlandet, innebär det att man bl.a. måste:
  • Kunna säkerställa inskeppning till Göteborgshamn, d.v.s. att förflyttningen ej, på något sätt, hindras. Därefter måste urlastning kunna ske utan hinder i hamnen. Då den svenska marina förmågan på västkusten i princip är obefintlig kommer det åligga NATO enskilt att säkerställa den förflyttningen. Därtill med en nästan obefintlig svensk luftvärnsförmåga, så måste luftvärn tillföras Göteborgsområdet av NATO länderna för att kunna skydda Göteborgshamn mot fjärrbekämpning.
  • Säkerställa på liknade sätt skyddet av utskeppningshamnarna på östkusten med luftvärnsförmåga, för att kunna skydda dessa mot fjärrbekämpning. Därutöver måste bedömt en stor del av NATO marina kapacitet i Östersjön avdelas för att skydda transporterna mellan den svenska östkusten och den baltiska kusten. Denna typ av transport kommer bedömt bli ett prioriterat mål, att bekämpa, för de ryska luft- och sjöstridskrafterna i Östersjön.
  • Säkerställa baseringsmöjlighet av NATO luftstridskrafter på svenskt territorium, för att kunna skydda transporter över Östersjön. Därutöver även kunna utnyttja luftstridskrafterna för att kunna skydda de baltiska staterna. Då de kommer vara ytterst sårbara mot bekämpning om de är baserade i antingen Baltikum eller i de östra delarna av Polen.
  • Antingen med svenska förband eller NATO förband kunna skydda järnvägstransporter från väst- till östkusten. Samt skydda i- och urlastningsplatser för järnvägstransporterna gentemot fjärrbekämpning, vilket troligtvis enskilt blir ett NATO problem, då återigen den svenska luftvärnsförmågan i princip är obefintlig.

Slutsatser

Tre generella slutsatser blir:
  1. För att kunna undgå rysk A2/AD förmåga blir det svenska fastlandet avgörande för NATO om de skall kunna tillföra förband till de baltiska staterna. För att kunna genomföra luft- samt sjötransporter genom "korridoren till Baltikum" kommer det krävas, av NATO, omfattande förberedelser i Sverige, därtill måste förband redan i fredstid ur NATO stridskrafter predestineras, i dess planering, mot en sådan uppgift för att kunna möjliggöra den.
  2. För att NATO skall kunna lyckas med detta får det nog ses som en grundförutsättning att värdlandsavtalet röstas igenom i riksdagen. Ur ett ryskt perspektiv underlättas situationen givetvis om det ej röstas igenom. Dock så får man bedöma att Ryssland med ytterst små medel, då främst asymmetriska sådana, kan påverka "korridoren till Baltikum", så att det som minst uppstår förseningar i transporterna, i händelse av en konflikt mellan Ryssland och NATO.
  3. "Korridoren till Baltikum" i mellersta och norra Östersjön, som uppstår genom den Ryska A2/AD förmågan i södra Östersjön, kan bedömt som helhet omintetgöras i händelse av en ockupation av Gotland. Till del kan korridoren påverkas genom en frambasering av ryska sjöstridskrafter i mellersta och norra Östersjön i händelse av en konflikt mellan Ryssland och NATO, om man ej ockuperar Gotland.
Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Army Recognition 1, 2 (Engelska)
Defense News 1 (Engelska)
Navy Recognition 1 (Engelska)
Reuters 1 (Engelska)
Sveriges Television 1, 2 (Svenska)
TASS 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Amerikansk toppgeneral varnar: Ryssland kan blockera Östersjön. 2015. http://www.svt.se/articles/amerikansk-toppgeneral-varnar-ryssland-kan-blockera-ostersjon/ Hämtad 2016-02-14
Defense News. Bodner, Matthew. NATO Deputy SecGen: Russia's Anti-Access/Area-Denial Build-Up Is Biggest Worry. 2016. http://www.defensenews.com/story/defense/policy-budget/leaders/interviews/2016/02/13/nato-deputy-secgen-russias-anti-accessarea-denial-build-up-biggest-worry/80343130/ Hämtad 2016-02-14
2 Reuters. Emmott, Robin. Nasralla, Shadia. Russia warns of new Cold War as east Ukraine violence surges. 2016. http://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-minsk-idUSKCN0VM0L6 Hämtad 2016-01-14
3 Navy Recognition. Russia To Deploy K-300P Bastion Mobile Batteries With Yakhont Antiship Missiles in Arctic in 2015. 2015. http://www.navyrecognition.com/index.php?option=com_content&task=view&id=2776 Hämtad 2016-02-14
Warfare.be. SS-C-1B REDUT/SS-C-* RANZHIR COASTAL DEFENSE. 2015. http://warfare.be/db/linkid/2487/catid/312/ Hämtad 2016-02-14
TASS. Iskander-M missile system crews begin drills in Russia's Western Military District. 2015. http://tass.ru/en/defense/847326 Hämtad 2016-02-14
4 Sveriges Television. Vaccari, Cecilia. Tågförseningar lång tid framöver. 2016. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vast/tagforseningar-lang-tid-framover?cmpid=del:pd:ny:20160213:tagforseningar-lang-tid-framover:nyh Hämtad 2016-02-14

21 kommentarer:

  1. Det finns ju alternativ till Göteborgs hamn, t.ex. Narvik och Trondheim. Bägge har dessutom järnvägsförbindelse med hamnar på ostkusten (Luleå respektive Sundsvall). I Trondheim finns ju även en hel del utrustning från USMC förhandslagrad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jepp, något som kommer beröras i del 3, dock väldigt lång transportsträcka om man nu inte väljer att genomföra tågtransport t.ex. Trondheim - Sundsvall - Stockholm och därefter utskeppning från Mälardalsregionen.

      Radera
  2. Med tanke på våra egna, och NATOs, transportbehov så kanske det vore en bra idé att köpa in en handfull enklare diesellok och placera dom på lämpliga ställen. Tågen går ju knappt som det är och i ett skymningsläge när en motståndare vill sätta käppar i hjulen så kommer el- och signalsystemen snabbt sluta fungera. MSB kanske kan sköta om det?

    Förr hade vi gamla ånglok tillgängliga men dom försvann med invasionsförsvaret.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går bra att köra med diesel, finns ändå ett relativt stort antal lok, och det finns även manuella rutiner för att köra tåg utan fungerande signalsystem (annars skulle ännu fler tåg ej komma fram.)

      Radera
  3. Om Finskt område kan Utnyttjas så kan transporterna ta en omväg över land och endast en kortare sjötransport till Estland.
    Gissnignsvis sker utskeppning från Södertälje där 3 järnvägsrutter sammanstrålar som alla går olika väg från Göteborg.

    SvaraRadera
  4. Oavsett alternativ så finns ju det inga järnvägsvagnar kvar i Sverige som kan transportera stridsvagnar - dessa såldes ju ut får några år sedan...

    SvaraRadera
  5. God morgon,

    Skär Ryssland inte sönder korridoren enklare genom att placera fjäjjstridsmedel i Pskov, t.ex.? Om du kopierar cirklarna ut från kaliningrad och lägger desamma från Pskov, St Peterburg, Då har de förnekat korridoren utan att behöva logistiskt försörja en bas på en Ö. Eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jopp, definitivt vad avser lufttransporter, dock kvartstår behovet att kunna påverka sjötransporterna.

      Radera
    2. Luftburen radar från Ryskt luftrum borde inte ha några problem att hitta fartygen innan de anlöper hamn och leda in kustbobot och/eller fartyg och/eller attack/bomdflyg.

      Radera
  6. Man kan väl generellt fundera över tillgängligheten till spårbundna transporter inom landet i ett skymningsläge. Sårbarheten belyses nu genom det aktuella haveriet för växelsystem i Göteborgsområdet. Det är väsentliga mängder gods som ska transporteras vid en förstärkningsoperation till Baltikum. Detta utöver det redan befintliga nuvarande transportbehovet som finns inom landet...Finns det redundans i systemet, för att klara problem/sabotage/vinterförhållanden etc?
    Finns kapaciteten till volymökning både vad avser spår,rullande materiel eller personal för att bemanna jvg?
    Många och svåra frågor som jag undrar om någon idag har svaren till...

    SvaraRadera
  7. Hallå där, hold your horses! Jag håller inte riktigt med dig om att Ryssarna måste anses ha A2/AD i hela södra Östersjön. San Antonioklassen har en draft (djupgående) på 7 m. Den kan ta sig igenom Öresund som har ett lägsta djup på 9 m. Ryssland kan inte förväntas ha A2/AD ovanför ytan i delar av södra Östersjön. Kan vi bara hålla rent där och dessutom hålla rent från ubåtar i de vattnen, så kan USA föra över materiel och manskap så långt som till Polen. Den allra tyngsta materielen bör redan vara förhandslagrad eller helst aktiv i Polen. Det är inte så lätt som man kan tro att med sensorer hålla ett vakande öga på allt som rör sig i havet på sådana avstånd, som de från Kaliningrad. Övervakningssatelliter är klart begränsade. Jag bor i Skåne förresten. Jag vet inte mycket om hur man bäst försvarar Norrland. Var bor du?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte sagt hela södra Östersjön, bilden talar ju sitt tydliga språk :) Vad avser Polen infinner sig problemet med "Sulwaki-passet" som berördes i föregående inlägg, landtransport alternativet via polen tror jag inte på, än mindre då järnvägsvagnarna för t.ex. stridsvagnstransport saknades ifjol.

      Radera
    2. Ok. Men Sulwakipasset behöver inte korsas om det redan är krig, om du med Sulwakipasset menar den korta gränsen mellan Polen och Litauen. Är det krig så går NATO direkt in i Kaliningrad efter att ha förbekämpat det ryska flyget eller rullbanorna på flygfälten. Ett par larvband håller kanske 2 000 km. Det medför dock logistiska utmaningar att behöva serva stridsvagnar genom att byta larvband på dem, stridsvagnar som tvingas att på egen hand ta sig österut från en lämplig urlastningsplats i norra Polens kustområden. Har Abrams-tanken gummiklampar på larvbanden? Det förlänger livstiden på larvbanden. Men det står å andra sidan en del amerikanska tunga Abrams-stridsvagnar i Polen redan. Det jag menar är att det finns för och nackdelar med ditt, men även med mitt scenario.

      Radera
  8. Anledningen till att USA redan har fört in Abramsvagnar till Polen är att San Antonioklassens 2 LCAC:s endast kan skeppa iland varsin Abrams åt gången eller 68 ton per LCAC. En Abrams väger 63 ton. Ju längre tid San Antonioklassen måste befinna sig på en och samma plats inte långt ifrån fientligt område, desto sämre. San Antonio kan istället ta ombord 14 AAV:s, som själva kan simma ut från däck. Mobilt luftvärn och AAV:er är nog prioriterade för överskeppning i ett skymningsläge. Kanske också HIMARS raketartilleri?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror nog att det är en viktigare faktor för förhandslagringen är att det tar 8 timmar att flyga över besättningar men över 8 dagar att skeppa en stridsvagn med båt. Plus ytterligare tid för transporter inom USA. Sedan behöver man knappast landsätta över strand när man förstärker en allierad - ro-ro fartyg hamn till hamn funkar bättre.

      Radera
  9. Ok. Men då får det ske nattetid för övervakningssatelliter har inga problem med att övervaka en hamn. Dessutom så får inte Ryssland ha skickat upp en SAR-radar i närtid. Och örlogsfartygen får inte stäva i regementeterad ordning. Men det går. En Abrams väger dock det dubbla mot en AAV. En HIMARS väger drygt 10 ton men tar nog mer plats på San Antonioklassen. Tar man ombord bara Abrams så kan man bara ta hälften så många stridsfordon på San Antonioklassen. Men tack för inputen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Övervakningssatelliter har inga problem med att se på natten heller. Självklart kommer ryssarna ha full koll på förstärkningarna - det är därför dom är eskorterade. Precis som San Antonioklassens fartyg är vart dom än dyker upp.

      Radera
    2. SAR-satelliter har inga problem med att spana på natten och genom moln menar du? Fotooptik däremot är begränsad. SAR-satelliter i Lowe Earth Orbit skickar man nog inte upp för att ha kontinuerlig täckning från tid till annan. Endast när man befinner sig i ett krigspåkallat krisläge skickar man upp ett antal SAR-satelliter för full täckning dygnet runt. Men Ok, San Antonioklassen är eskorterade. Men det får inte bli i regementerad ordning. Det första IMINT tittar efter är mönster.

      Radera
    3. Rättelse: Amerikanarna har strategiskt förflyttat motsvarande en pansarbrigad till Tyskland, en styrka som kan tänkas fördelas till Polen eller möjligen någon av de baltiska staterna. Jag vet inte om dessa finns i Polen nu?

      Radera
  10. Intressant att varken jägarchefen eller någon kommentator funderar på den mycket negativa inverkan natoanknytning får på Sveriges möjlighet att bibehålla fred. Sverige blir de facto fientligt till vår store granne. Det kommer alltid vara dåligt, vare sig man heter Georgien, Kuba eller Ukraina. Lägg inte Sverige till den listan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag skrivit i tidigare inlägg och i dessa två inlägg, så utgör Sveriges geografiska placering en spelbricka för både NATO och Ryssland.

      Radera