fredag 23 juni 2017

Strategiskt korsdrag?

Reflektion

En av de mer intressanta nyheterna den senaste tiden, är beskedet om den gemensamma och två delade flottövningen "Gemensamt Hav-2017" mellan Ryssland och Kina. Där en del av övningen kommer genomföras i Östersjön i slutet av Juli och en del i mitten av September i Ochotska havet.1 Den bilaterala övningen ”Gemensamt hav” har genomförts mellan Ryssland och Kina sedan 2012. Detta är det andra tillfället som övningen genomförs utanför vad som traditionellt kan betecknas som den kinesiska intressesfären, det första tillfället var 2015 i Medelhavet.2

Detta är dock inte första gången som kinesiska örlogsfartyg befinner sig i Östersjön, senast var under hösten 2015, då tre örlogsfartyg bl.a. besökte Stockholm.3 Denna samövning blir synnerligen intressant ur perspektivet att delar av den ryska Norra Marinen (NM) samtidigt kommer befinna sig i Östersjön.4 Då en gemensam marinövning mellan stater ffa. utanför dess ordinarie intresseområde alltid har någon form av strategisk bakgrund, är det av intresse att belysa tre hypoteser till varför Kina väljer att öva i Östersjön. De tre hypoteserna kan vara, Strategisk signalering gentemot USA, Den nya ”sidenvägen” samt Förmågeuppvisning. Samtliga tre hypoteser kan vara giltiga och troligtvis går de ihop. Det vill säga flera strategiska målsättningar, inom ramen för övningen, skall uppnås.

Strategisk signalering gentemot USA, då USA genom sina åtaganden inom ramen för NATO har ett strategiskt intresse av Östersjöregionen, men även framhäver rätten till fri passage i t.ex. Sydkinesiska sjön5 skulle den kinesiska övningsverksamheten i Östersjön kunna utgöra en form av signalering. Med innebörden att motsvarande koncept även gäller i andra världsdelar av andra stater, där USA traditionellt, i modern tid, haft ett mer uttalat intresse. Detta faller även in i vad som får anses vara ett gemensamt intresse hos både Kina och Ryssland, utmanande av vad de anser vara en unipolär världsordning av USA.6

Den nya "sidenvägen", är ett globalt kinesiskt projekt som skall öka handelsutbytet mellan Asien, Afrika och Europa, som omfattar både land- och sjövägar.7 Detta innebär på både kort och lång sikt, att Kina kommer öka sitt globala intresse, men även gå utanför sina traditionella intresseområden. Detta kan vara en av anledningarna till att ”Gemensamt Hav-2015” genomfördes i Medelhavet. Sett till det svenska närområdet och Östersjön, så är den kinesiska intentionen att en landväg skall finnas över Nederländerna, Tyskland, Polen och Belarus.8 Varvid detta givetvis ger ett strategiskt intresse av att signalera närvaro i regionen, där flottstyrkor traditionellt alltid fyllt en roll. I sammanhanget är det även värt att notera det ökade militära samarbetet mellan Belarus och Kina,9 vilket även skulle kunna föranleda en närvaro.

Förmågeuppvisning, Kina har under en längre tid investerat både tid och pengar att utveckla sin flotta för att kunna agera som en global högsjöflotta. Då det innebär att maktprojecering kan genomföras på olika sätt.10 Dock är bilateral övningsverksamhet ofta av karaktären att det genomförs omfattande planering en lång tid innan, varvid förberedelser även genomförs en lång tid innan. Vilket innebär att den faktiska förmågeuppvisningen, i sig kan ifrågasättas.

Avslutningsvis, oaktat vilken av hypoteserna som är mer giltig än den andra, har ett "strategiskt korsdrag" uppstått i Östersjöregionen. De tre största militärmakterna i världen kommer mötas på ett ytterst begränsat geografiskt område, med olika förmågor. Samtliga tre förefaller ha strategiska intressen i regionen, om än troligtvis olika, vilket innebär att säkerhetssituationen i Östersjöregionen inte gått till det bättre utan förefaller snarare förflyttat sig till det sämre. Då det mycket väl kan innebära att de tre största globala militära aktörerna använder regionen som en arena för kraftmätning.

Have a good one! // Jägarchefen

Slutnoter

1 Reuters. China, Russia held navy drill on Sunday – Xinhua. 2017. http://www.reuters.com/article/us-china-russia-idUSKBN19A010 (Hämtad 2017-06-23)
Global Times. Yuandan, Guo. Yusha, Zhao. Advanced PLA navy ship to join joint drill with Russia. 2017. http://www.globaltimes.cn/content/1052224.shtml (Hämtad 2017-06-23)
2 Xinhua. Backgrounder: China-Russia naval drills. 2015. http://news.xinhuanet.com/english/2015-08/19/c_134533931.htm (Hämtad 2017-06-23)
Cable News Network. Lendon, Brad. Hunt, Katie. China, Russia begin joint exercises in South China Sea. 2016. http://edition.cnn.com/2016/09/12/asia/china-russia-south-china-sea-exercises/index.html (Hämtad 2017-06-23)
Dalsjö, Robert. Korkmaz, Kaan. Persson, Gudrun. Örnen, Björnen och Draken: Militärt tänkande i tre stormakter. Stockholm: Totalförsvarets Forskningsinstitut, 2015, s. 73.
3 Svenska Dagbladet. Kinesiska stridsskepp på unikt besök i Stockholm. 2015. https://www.svd.se/kinesiska-stridsskepp-pa-unikt-besok-i-stockholm (Hämtad 2017-06-23)
4 The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. World’s biggest nuclear sub to show off in the Baltic. 2017. https://thebarentsobserver.com/en/security/2017/04/worlds-biggest-nuclear-submarine-show-off-baltic-sea (Hämtad 2017-06-23)
The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Look who's coming; world's largest submarine en route south. 2017. https://thebarentsobserver.com/en/security/2017/05/look-whos-coming-worlds-largest-submarine-en-route-south (Hämtad 2017-06-23)
5 Reuters. Brunnstrom, David. U.S. admiral sees new South China Sea freedom of navigation operations. 2017. http://www.reuters.com/article/us-usa-china-pentagon-idUSKBN17S2EB (Hämtad 2017-06-23)
6 Financial Times. Sawers, John. We are returning to a world of great-power rivalry. 2016. https://www.ft.com/content/2291f260-954e-11e6-a1dc-bdf38d484582?mhq5j=e3 (Hämtad 2017-06-23)
7 World Economic Forum, Bruce-Lockhart, Anna. 'Why is China building a New Silk Road?'. 2016. https://www.weforum.org/agenda/2016/06/why-china-is-building-a-new-silk-road/ (Hämtad 2017-06-23)
8 The Wall Street Journal. Page, Jeremy. China Sees Itself at Center of New Asian Order. 2014. https://www.wsj.com/articles/chinas-new-trade-routes-center-it-on-geopolitical-map-1415559290 (Hämtad 2017-06-23)
9 Belarus Digest. Mitskevich, Dzmitry. 'What Does Belarus Want From China?'. 2017. http://belarusdigest.com/story/what-does-belarus-want-china-29880 (Hämtad 2017-06-23)

10 The Heritage Foundation. Cheng, Dean. China’s Pivot to the Sea: The Modernizing PLA Navy. 2015. http://www.heritage.org/defense/report/chinas-pivot-the-sea-the-modernizing-pla-navy (Hämtad 2017-06-23)

5 kommentarer:

  1. Kan inköpet av Fårösund ha en framtida framskjuten strategisk betydelse för Kineserna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen omöjlighet, ytterligare exempel på liknande händelse är när de försökte köpa en nedlagd bas på Grönland ifjol, affären nekades dock av danskarna. http://www.reuters.com/article/us-denmark-china-greenland-base-idUSKBN1782EE

      Radera
  2. Medan det svenska flygvapnets "incidentberedskap" tycks vara frånvarande så flyger ryska stridsflygplan i åttor runt svenska luftfartyg på internationellt vatten i Östersjön. Även Nato flyg får sin beskärda del av den ryska "incidenten". Diplomatiska förvecklingar uppstår och förmedlas via mellanstatliga förbindelser.
    Aggressiviteten från rysk sida påminner oss om tiden i Östersjön, i början av 1950 - talet, då sovjetiskt jaktflyg helt enkelt sköt ner ett svenskt signalspaningsplan (DC 3) och därefter brutalt skadade ett svenskt sjöflygplan (Catalina) vilket nödlandade mitt i Östersjön. Efter dessa "incidenter" byggdes det svenska radarsystemet ut i all hast för att bli heltäckande vilket med tiden innefattade såväl låghöjds radar, radar på mellan nivå och höghöjds radar. Det svenska flygvapnets "incidentberedskap" höjdes till att omfatta 365 dagar / år.
    På min tid i flygvapnet så hade Vi 800 stridsflygplan uppdelade på 26 jaktdivisioner, 5 spaningsdivisioner, vilket blev 10 spaningsdivisioner vid mobilisering och 12 attackdivisioner, vilket senare blev 10 attackdivisioner och 5 lätta attack divisioner. Respekten från WP - flyg mot svenskt stridsflyg var monumental. Vid "incidentuppdrag", eller helt enkelt ett uppdrag under normala flygpass, att identifiera något okänt luftfartyg i Östersjön så lät alltid WP - flyg svenskt stridsflyg gå in först, varvid WP - flyg lade sig i väntläge, och när Vi var klara och flög tillbaka så gick WP - flyg in för att identifiera. All denna information erhölls via svensk stridsledning. Snacka om respekt för det svenska flygvapnet på den tiden!!!!!
    Det finns ett mycket bra reportage gjort av SVT från 1979 om svenska flygvapnets "incidentberedskap", med Christer Åström (flygexpert) som reporter, reportaget heter "Fredens Hav" och kan ses och studeras på YouTube.
    På den tiden så uppträdde WP - flyg med stor disciplin medan Vi alltid hade problem med kränkande flyg från Nato. Speciellt när hangarfartyg från US Navy gick in i Östersjön och deras "cowboys" flög kors och tvärs oavsett hänsyn till den svenska territorialvattengränsen. Efter diverse diplomatiska förbindelser, innehållande räfst och rättarting, så rättade även dessa "cowboys" in sig i ledet.
    Givetvis så är det idag stört omöjligt att en "incidentberedskap" omfattande 365 dagar / år, med endast 5 svenska flygdivisioner, klarar av att "hålla Sverige rent" och detta känner självklart den "lede fi" till på den andra sidan Östersjön!

    SvaraRadera
  3. I världen finns det nuförtiden tre områden där västerländska förband kan möjligen hamna i väpnad konflikt med kinesiska eller ryska trupper: Kinesiska havet, Östersjön och Syrien. Syrien är mest aktiva av dess tre. Nu har Kina skickat en flottilj hit, vilket är en intressant signal.

    Vanligtvis tänker vi att i händelse av krig kan vi räkna på amerikanska truppernas hjälp. En kinesisk flottilj på Östersjön erinrar oss att världen är små: om det ett krig tog plats också omkring Taiwan när Ryssland agerade aggressivt i Baltikum skulle den amerikansk kapaciteten att hjälpa vara mycket begränsad. Egentligen bara närvaron av en neutral kinesisk flottilj e.g i Kaliningradområde under en väpnad konflikt skulle komplicera krigsförandet anmärkningsvärt. Jag tror att USA:s tröskel att använda vapenmakt skulle höjas märkligt.

    Så den kinesisk flottiljen kan väl vara en signal att kineser har givit Ryssland någon sort av säkerhetsgarantier på Östersjön: det finns en förbindelse mellan en kontinuerlig fred på Östersjön och Formosasundet: Om USA stöter för aggressivt emot kinesiska intressen på Sydkinesiska sjön eller i Korea ska Kina ge fria händer till Ryssland att skapa oss problem här.

    Men det är också en signal att Kina sände flottiljen inte till Östra Medelhavet. Det menar - tycker jag - att Kina också signalerar att Rysslands krig i Syrien är dess eget.

    Så vi kunde kanske tänka på Ryssland som en större version av Nordkorea: en aggressiv medelstor stat där Kina har sådant inflytande att de kan till något mått styra deras aggression till kinesisk fördel.

    SvaraRadera
  4. Kineserna satsade om ni kommer ihåg runt år 2006 på fabriksbyggen i det strategiskt belägna Kalmar med kinesiska arbetare och talade stort om en miljon kineser som skulle migrera till Kalmar. Det föll platt på grund av svensk byråkrati. Hösten 2013 godkände de isländska myndigheterna gemensamma isländska, norska och kinesiska energibolagsansträngningar för att utforska eventuella oljeförekomster vid Islands norra kustområden. Detta gjordes knappast från kinesisk sida för att importera oljan som kan tänkas finnas där hela den långa vägen till Kina. För Kinas del är det helt och hållet en del av det etappsystem som de i det tysta håller på att bygga upp hela vägen från Kina till Indiska oceanen till Afrika till Island och ända in i Östersjön. Kineserna satsar på världsherravälde. Det har de gjort sedan minst tillbaka till mitten av 00-talet då de inledde satsningar i Västafrika.

    SvaraRadera