Sammanfattning
Historiskt
har stridande spetsnazförband funnits på olika nivåer (taktiskt,
operativ och strategiskt) i Ryssland sedan 1950-talet. Den omdaning
av de ryska väpnade styrkorna som påbörjades efter 2008 förefaller
även omfattat spetsnazförbanden, utöver utvecklingen av en
särskild specialförbandsledning samt specialförbandssystem på
strategisk nivå. Stridande spetsnazförband förefaller numera
finnas på taktisk, operativ och strategisk nivå
i Ryssland. Detta innebär att ett heltäckande system för strid med
särskilt utbildade och anpassade markförband på en motståndares
djup på sikt kommer uppnås och i viss omfattning redan uppnåtts.
Analys
En
mycket intressant nyhet publicerades den 21DEC2017 av det ryska
Försvarsministeriets informationstjänst. Nyheten rörde 138.
Motorskyttebrigaden i Kamenka Leningrad Oblast och dess
spaningsförband. Det bör påtalas att det förefaller, enligt visa
uppgifter finnas ett spaningskompani inom motorskytte- samt
stridsvagnsbrigaderna (dessa två brigadtyper benämns hädanefter
manöverbrigader), andra uppgifter tyder på en spaningsbataljon inom
manöverbrigaderna.1 Därutöver skall även
spaningsbrigader finnas samt är under införande på armé- och
armékårsnivå.2
Det
intressanta avseende detta spaningsförband är att det förefaller,
dels få utbildning i inhämtning, vilket utifrån artikel förefaller
vara på större djup än vad brigadspaningsförband arbetat på
tidigare, samt på vapensystem som normalt sett enbart nyttjas av
spetsnazbrigaderna, dels få utbildning i utnyttjande av fallskärm,
rundkalott, för fällning på höjd mellan 800 – 2000 meter, av
modell D-10, troligtvis syftandes till innästling med
fallskärm. Utbildningen skall ha genomförts vid 2. Spetsnazbrigaden
i Pskov Oblast.3
Således
förefaller det troligt att artikeln berör det
spetsnazkompani som skall finnas inom spaningsbataljoner vid
manöverbrigaderna. Vilket innebär att den 138. Motorskyttebrigaden
troligtvis har upprättat eller genomför upprättande av en
spaningsbataljon, med tillhörande spetsnazkompani. Därtill att
uppgifterna rörande införandet av spaningsbataljoner vid de ryska
manöverbrigaderna får ses som en trolig uppgift. På
ytan kan detta te sig som rätt banal information, men det kan
möjligtvis innebära både en taktikförändring men även en
förändring i operativ tänkande. Vilket gör denna till ytan
obetydliga artikel mycket intressant för en fördjupad
studie.
Inledningsvis
börjar vi på arménivå, dels vad avser det historiska arv som
finns, dels vad avser upprättandet av spaningsbrigaderna med dess
spetsnazbataljon. Historiskt finns ett arv från de sovjetiska
arméerna som under åtminstone 1980-talet, sannolikt även
tidigare, hade spetsnazkompanier. Detta kompani förefaller varit
underställd arméernas underrättelsedirektorat. Kompaniet bestod av
8-12 särskilda spaningsgrupper, bestående av 5-12 individer i
respektive grupp. Dess uppgift förefaller varit att genomföra
inhämtning mot prioriterade målval samt bekämpning av dessa i
vissa situationer.4
Detta
spetsnazkompani på arménivå, bedömdes verka på avstånd mellan
50 – 500 km från själva stridslinjen, där det troliga var 300
km. Detta var kopplat till, dels målval samt stöd från
tillgängliga indirekta bekämpningssystem, dels djup i anfallsmål
som de sovjetiska arméerna bedömdes ha där det första
anfallsmålet låg inom 150 km från starten av ett anfall och det
andra inom 300 km. I sammanhanget är det även intressant att notera
avståndet som de renodlade spetsnazbrigaderna bedömdes arbeta inom,
vilket var mellan 300 och upptill 1,000 km från stridslinjen, medan
de strategiska spetsnazförbanden var bortom 1,000 km.5
Avstånden bör ej vara vägledande för denna förbandstyp utan det
är snarare målval kopplat till högre chefs uppgift som styr var
förbanden utnyttjas. Dock är denna förbandstyp generellt sämre på
att agera i och invid den aktuella stridslinjen, då dess skydd samt
beväpning ej är adekvat för den stridsintensitet som pågår där,
varvid ett större djup brukar vara fördelaktigt.
Vad
avser de särskilda spaningsbrigaderna på arménivå i dagens
Ryssland, förefaller dessa enligt en (1) uppgift kunna verka på
djup upptill 350 km.6 Detta skulle i sådant fall
korrelera med det djup som de tidigare sovjetiska spetsnazkompanierna
arbetade inom på arménivå under 1980-talet. Vad som även talar
för detta, är längden på de fjärrbekämpningssystem som i dag
finns att tillgå på den ryska arménivån. Där det främst får anses vara
Iskandersystemet som kan vara ett adekvat system för
spetsnazbataljonerna att utnyttja vid målupptäckt. Iskandersystemet
har en räckvidd om, minst, 500 km, vilket skulle tala för att
spetsnazbataljonerna på arménivå skall kunna agera på ett djup
upptill 500 km.7 Det troliga djupet är någonstans
kring 300–400 km utifrån Iskandersystemet grupperingsplats i
förhållande till stridslinje o.dyl.
I
detta sammanhang är det även intressant att notera det särskilda
invisningskompani som skall tillföras respektive armé i syfte att
kunna ge målinformation till Iskanderförbanden på arménivå.8
Här får det ses som möjligt att detta invisningskompani
ingår i arméernas spaningsbrigader, huruvida de ingår i brigadens
spetsnazbataljon eller utgör ett fristående kompani i
brigadstrukturen är oklart. Utifrån den information som framkommit
får det trots allt ses som möjligt
att den ingår i spaningsbrigadens spetsnazbataljon.
Avslutningsvis vad avser spaningsbrigaden är det intressant att
notera att den även skall inneha förmåga för genomförande av
psykologiska operationer.9
Vad
avser spaningsbataljonerna vid de ryska manöverbrigaderna,
förefaller de redan befintliga spaningskompanierna omvandlas till
spetsnazkompanier.10 Härvid kan det antas att ett
renodlat spaningskompani för brigadens inhämtningsbehov tillförs
spaningsbataljonen utöver de sedan tidigare ingående förmågorna.11
Här kan det antas att dessa spetsnazkompanier ingående i
manöverbrigaderna arbetar på ett avstånd av 50-100 km bortom
stridslinjen, vilket skulle motsvara djupet som de sovjetiska
divisionsspaningsförbanden hade, där även ett kompani hade förmåga
att luftlandsättas med fallskärm.12
Djupet kan
givetvis vara större beroende på uppgift.
Denna
tillökning av stridande spetsnazförband kommer innebära att
numerären mer eller mindre dubbleras,13 om
uppbyggnaden inom spaningsbrigader och spaningsbataljoner fullföljs.
Denna dubblering av numerär innebär, troligtvis, att
spetsnazförbanden på armé- och och brigadnivå håller en lägre
kvalitet, kontra de renodlade spetsnazbrigaderna under den ryska
Generalstabens underrättelsedirektorats ledning som, sannolikt,
kommer agera i de respektive militärdistriktens intresseområden och
utifrån dess operationsplaner.14 Således bör
dessa spetsnazförband inom de ryska manöverbrigaderna, troligtvis,
ses som lätt infanteri med uppgifter bakom motståndarens linjer på
taktisk nivå. De stridande spetsnazförbanden på arménivå
kan, troligtvis, vara ett förband med uppgifter på högre
taktisk nivå och eventuellt operativ nivå. Huruvida den personella
kvaliteten på förbandet motsvarar förmågan att kunna verka på
sådan nivå får anses vara oklart, utifrån tidigare förda
resonemang angående dubblering av spetsnazförbanden.
En
konsekvens av denna ökning är att de renodlade spetsnazbrigaderna,
under den ryska Generalstabens underrättelsedirektorat, troligtvis
kommer agera på operativ nivå och inom gränslandet till strategisk
nivå.15 Därutöver finns de renodlade
strategiska specialförbanden som, troligtvis, skall verka på
den strategiska nivån.16 Härvid uppnås en
överlappande täckning med förband som kan verka, dels genom
inhämtning, dels genom stridsföretag bakom en motståndarens linjer
från taktisk till strategisk nivå. Vilket får anses vara något av
en unik lösning, vilket även förefaller gå i linje med det det
nuvarande ryska operativa tänkandet.17
Vad
innebär då denna ökade satsning på spetsnazförband? För det
första innebär det att förmågan att kunna genomföra
lokalisering och invisning mot prioriterade målval för de olika
ryska indirekta bekämpningssystemen kommer öka. De tidigare
omnämnda avstånden speglar sig även gentemot olika ryska indirekta
bekämpningssystem, på brigad- och arménivå.18 För det
andra kommer förmågan att verka med direktriktad eld genom
t.ex. eldöverfall eller överfall,19 mot olika
prioriterade målval öka på det taktiska, operativa och strategiska
djupet. För det tredje, kan detta anses vara en naturlig
förlängning av hur Ryssland utvecklat luftvärns- samt indirekta
bekämpningssystem syftandes till att täcka ett stort område.20
Varvid detta blir en variant av detta på markarenan.
För
det fjärde kommer detta för en motståndare till Ryssland,
oaktat om det är en defensiv eller offensiv sådan, vara tvungen att avdela
resurser för skydd av sitt bakre område på ett helt annat sätt än
tidigare, då förmågan att verka med både direktriktad eld och
indirekt bekämpning ökar. Detta innebär troligtvis att
manöverförband kommer vara tvungen att avdelas på ett helt annat
sätt än tidigare för detta skydd. För det femte innebär
detta att de ryska manöverbrigadernas förmåga att verka ökar.
Genom att dessa spetsnazförband agerar över hela djupet hos en
motståndare, då denna motståndare, troligtvis, kommer vara
tvungen att avdela manöverförband för skyddet av sitt bakre
område, uppstår en kraftsplittring som indirekt ökar de ryska
manöverbrigadernas verkan.
Utöver
detta så kan det även vara en indikation på hur möjliga
operationer kan tänkas genomföras med de reguljära
stridskrafterna. Ett scenario skulle kunna vara att dessa
spetsnazförband på de olika djupen utnyttjas för att bana väg för
manöverbrigadernas anfall in på djupet vid defensiva eller
offensiva operationer. Genom att t.ex. bekämpa olika former av
prioriterade målval såsom nyckelpersonal eller kritiska system på
de olika nivåerna, tar nyckelterräng (om än detta är en sannolik
uppgift för luftlandsättningsförbanden), binder förband i en
sekundärriktning genom störstrid m.m.
Slutsats
Ryssland
förefaller genomföra en tydlig utveckling avseende sin förmåga
att med markförband från taktiskt till strategiskt djup, dels kunna
genomföra inhämtning, dels kunna genomföra stridsföretag.
Troligtvis finns en gradering i förbandens förmåga att verka, där
förmågan ökar allt eftersom för att vara som högst på
strategisk nivå. Detta skapar i sin tur ett överlappande hot över
hela markarenans djup, då en förmåga att kunna verka med
direktriktad eld samt invisning av indirekta bekämpningssystem
kommer finnas. Detta innebär att en motståndare till Ryssland,
defensiv eller offensiv sådan, kommer vara tvungen att ta detta hot
i beaktande. Vilket kan skapa en kraftsplittring som ytterst
reducerar förmågan att verka med manöverförband.
Have
a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Rysslands
Försvarsministeriums Informationstjänst 1
(Ryska)
Bartles,
Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force
Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces.
Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017.
Boltenkov, Dmitry.
et al. Russia's New Army. Moscow: Centre for Analysis of
Strategies and Technologies, 2011.
Defense
Intelligence Agency. Soviet Army-Level Special Purpose Companies.
Washington, DC: Defense Intelligence Agency, 1987.
Department
of the Army. The
Soviet Army: Operations and Tactics.
Washington, DC: Department of the Army, 1984.
Department
of the Army. The
Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment.
Washington, DC: Department of the Army, 1991.
Galeotti,
Mark. Spetsnaz: Russia's
special forces.
Oxford: Osprey Publishing, 2015.
Marsh,
Christopher. Developments in Russian Special Operations: Russia's
Spetsnaz, SOF and Special Operaions Forces Command. Ottowa:
Canadian Special Operations Forces Command, 2017.
Sutyagin,
Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities,
limitations and implications for international security. Milton
Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017.
Slutnoter
1
Министерство
обороны Российской Федерации. Разведчики
мотострелкового соединения ЗВО в
Ленинградской области пройдут курс
десантной подготовки.
2017.
https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12155777@egNews
(Hämtad 2018-01-18)
Bartles,
Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force
Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces.
Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 31.
Persson,
Gudrun. Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv.
Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 79.
Boltenkov,
Dmitry. et al. Russia's New Army. Moscow: Centre for Analysis
of Strategies and Technologies, 2011, s. 24.
Galeotti,
Mark. Spetsnaz: Russia's special forces. Oxford: Osprey
Publishing, 2015, s. 41.
Sutyagin,
Igor. Bronk, Justin. Russia's new ground forces: capabilities,
limitations and implications for international security. Milton
Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok, 2017, s. 52, 57.
2
Sutyagin, Igor. Bronk,
Justin. Russia's new
ground forces: capabilities, limitations and implications for
international security.
Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok,
2017, s. 54.
Bartles,
Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force
Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces.
Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 30.
3
Министерство
обороны Российской Федерации. Разведчики
мотострелкового соединения ЗВО в
Ленинградской области пройдут курс
десантной подготовки.
2017.
https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12155777@egNews
(Hämtad 2018-01-18)
Rosoboronexport.
D-10.
2018.
http://roe.ru/eng/catalog/aerospace-systems/aerospace-technologies/d-10/
(Hämtad 2018-01-18)
4
Defense Intelligence Agency. Soviet
Army-Level Special Purpose Companies.
Washington, DC: Defense Intelligence Agency, 1987,
s. 1-2.
Bartles,
Charles K. Grau, Lester W. The Russian Way of War: Force
Structure, Tactics, and Modernization of the Russian Ground Forces.
Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 280.
5
Ibid. s. 1, 3-4.
6
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's
new ground forces: capabilities, limitations and implications for
international security.
Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok,
2017, s. 94.
7
TASS. Iskander-M
missile hits target in Kazakhstan at Zapad-2017 drills. 2017.
http://tass.com/defense/966182
(Hämtad 2018-01-18)
8
Известия. «Искандеры»
получат «глаза» в тылу врага.
2017. https://iz.ru/news/711110
(Hämtad 2018-01-18)
9
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's
new ground forces: capabilities, limitations and implications for
international security.
Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok,
2017, s. 55.
10
Ibid. s. 57.
11
Bartles, Charles K. Grau, Lester W. The
Russian Way of War: Force Structure, Tactics, and Modernization of
the Russian Ground Forces.
Fort Leavenworth: Foreign Military Studies Office, 2017, s. 277.
12
Department of the Army.
The Soviet Army:
Operations and Tactics.
Washington, DC: Department of the Army, 1984,
s. 7-2.
Department
of the Army. The Soviet Army: Troops, Organization, and Equipment.
Washington, DC: Department of the Army, 1991, s. 4-73, 4-76.
13
Sutyagin, Igor. Bronk, Justin. Russia's
new ground forces: capabilities, limitations and implications for
international security.
Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok,
2017, s. 57.
14
Ibid. s. 129.
15
Galeotti, Mark.
Spetsnaz: Russia's
special forces.
Oxford: Osprey Publishing, 2015, s. 45.
16
Marsh, Christopher. Developments
in Russian Special Operations: Russia's Spetsnaz, SOF and Special
Operaions Forces Command.
Ottowa: Canadian Special Operations Forces Command, 2017, s. 4,
11-12, 20.
Galeotti,
Mark. Spetsnaz: Russia's special forces. Oxford: Osprey
Publishing, 2015, s. 43, 51.
17
Boston, Scott. Massicot, Dara. The
Russian Way of Warfare.
Santa Monica: RAND, 2017, s. 2.
18
Ibid. s. 10-11.
19
Sutyagin,
Igor. Bronk, Justin. Russia's
new ground forces: capabilities, limitations and implications for
international security.
Milton Park, Abingdon: Routledge Journals, E-bok,
2017, s. 54.
20
Boston, Scott.
Massicot, Dara. The
Russian Way of Warfare.
Santa Monica: RAND, 2017, s. 10-11.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar