söndag 25 mars 2018

Med stridsvagn genom luft och hav

Sammanfattning

Historiskt har stridsvagnsförband funnits organisatoriskt både hos de ryska luftlandsättningstrupperna samt dess marininfanteri. Under 2018 förefaller två stridsvagnsbataljoner upprättas inom de ryska luftlandsättningstrupperna. Därutöver kommer eventuellt stridsvagnsförband upprättas under 2018 inom marininfanteriet, ett formellt beslut är fattat och tillförsel av stridsvagnar inväntas bedömt under 2018, ett kompani förefaller redan vara upprättat inom den 40. Marininfanteribrigaden. Totalt rör det sig inom marininfanteriet om fyra stridsvagnsbataljoner när uppbyggnaden är genomförd, en bataljon per marininfanteribrigad. Denna tillförsel torde främst inom luftlandsättningstrupperna ha bäring mot dess användande som snabbinsatsstyrka främst mot en irreguljär motståndare. På motsvarande sätt kan det ses inom marininfanteriet om än att det finns en tydligare koppling där mot dess uppgifter i händelse av en reguljär väpnad konflikt.

Analys

Den ryska tidningen Izvestija publicerade under vecka V812, den 21 respektive 22MAR2018, tre mycket intressanta artiklar avseende tillförseln av stridsvagnar till de ryska väpnade styrkorna. Artiklarna berör hur de ryska luftlandsättningstrupperna samt de ryska marininfanteribrigaderna kommer tillföras stridsvagnsbataljoner. Båda förbanden får anses vara s.k. lätta förband i grunden, om än att luftlandsättningstrupperna och marininfanteribrigaderna haft stridsvagnar tidigare, vilket gör tillförseln av stridsvagnar intressant att belysa, med vilka fördelar respektive nackdelar samt möjligheter detta kan ha.

Enligt Izvestija, skall de ryska luftlandsättningstrupperna vid utgången av 2018 upprättat stridsvagnsbataljoner. Transport av dessa stridsvagnar skall ske med hjälp av transportflygplan, dock skall de ej luftlandsättas med fallskärm, järnväg samt tungtransportfordon. Enligt Izvestija skall det ryska Försvarsministeriet informerat tidningen att det är den 7. respektive 76. Luftburna divisionen i Novorossijsk, södra militärdistriktet (MD S), respektive Pskov, västra militärdistriktet (MD V), som skall tillföras dessa stridsvagnsbataljoner.1

I slutet av 2016 upprättades stridsvagnskompanier inom dessa två luftburna divisioner men även inom 11. (Sosnovyj Bor), 31. (Uljanovsk), 56. (Kamysjin) och den 83. (Ussurijsk) Luftburna brigaden. Historiskt har stridsvagnsförband funnits inom luftlandsättningsstyrkorna vid tre tillfällen. Det första tillfället var 1963 när en stridsvagnsbataljon upprättades inom den 98. Luftlandsättningsdivisionen vid gränsen mot Kina i Amur Oblast, bataljonen kom att avvecklas 1966. Det andra tillfället var vid 1982 inom den 103. Luftburna divisionen som då var stationerad i Kabul, Afghanistan. Denna bataljon kom att finnas intill den Sovjetiska utmarschen från Afghanistan 1989. Det tredje tillfället stridsvagnsförband upprättades inom de ryska luftlandsättningstrupperna var 1995, som en konsekvens av det första Tjetjenienkriget. Då upprättades ett stridsvagnsregemente bestående av 94 stycken T-72 stridsvagnar, detta regemente kom att upplösas 1996.2

Enligt de ryska militära experter som Izvestija tillfrågat skall tillförseln av stridsvagnsbataljoner till de ryska luftlandsättningsstyrkorna tydligt öka de uppgifter som kan tänkas lösa. Därutöver nyttjas luftlandsättningstrupperna mer som motorskytteförband i vissa konflikter, varvid de måste kunna nedhålla en motståndare med överlägsen eldkraft.3 Detta harmoniserar med hur luftlandsättningstrupperna utgör kärnan i de snabbinsatsstyrkor som Ryssland utvecklat,4 och fortsatt utvecklar. Dock går det givetvis se ett användande av denna förmåga vid konventionella lokala och regionala konflikter.

Enligt Izvestija skall även de ryska marininfanteribrigaderna tillföras stridsvagnsbataljoner, det formella beslutet har fattas, vad som inväntas nu är tillförsel av stridsvagnar. Under tiden för Sovjetunionen hade marininfanteribrigaderna i västra Sovjetunionen stridsvagnsbataljoner och i Stilla Havsmarinen hade den 55. Marininfanteridivisionen ett stridsvagnsregemente. Det sovjetiska marininfanteriet var utrustade med T-55, T-55M och PT-76 stridsvagnar. Vid tidpunkten för Sovjetunionens upplösning och därefter kom stridsvagnsförbanden inom de ryska marininfanteribrigaderna att upplösas.5

Precis som med luftlandsättningsstyrkorna kom stridsvagnsförbandens frånvaro inte vara särskilt länge hos det ryska marininfanteriet. I den tillfälligt uppsatta 77. Marininfanteribrigaden vid den Kaspiska flottiljen, som sattes upp specifikt för att strida i det andra Tjetjenienkriget, kom en stridsvagnsbataljon upprättas. Dock kom denna avvecklas när den 77. Marininfanteribrigaden upplöstes, 2009-2010. I december 2017 förefaller ett försök genomförts vid den 40. Marininfanteribrigaden i Petropavlovsk-Kamtjatskij, Kamtjatka kraj, med ett stridsvagnskompani bestående av T-80BV stridsvagnar. Försöket förefaller varit lyckat och visat på vikten att stridsvagnar finns vid försvar av kustområden, men även vid utvidgning av s.k. brohuvuden efter genomförd landstigning samt vid expeditionära operationer, såsom i Syrien.6

Enligt Izvestija skall den 40. Marininfanteribrigaden samt 61. Marininfanteribrigaden tillföras T-80BV stridsvagnar och de övriga marininfanteribrigaderna skall tillföras T-72B3 stridsvagnar. Premisserna för detta förefaller bl.a. varit att den 40. och 61. Marininfanteribrigaden skall kunna verka i kallare klimat varvid T-80BV gasturbinmotor skall ha utgjort ett viktigt urvalskriterier, trots sin höga bränslekonsumtion. Enligt Izvestija skall de ryska väpnade styrkorna i närtid motta en uppsättning om cirka 150 stycken T-72B3 stridsvagnar, varvid del av dessa bedöms överföras till någon eller några marininfanteribrigader.7 Härvid får det ses som möjligt att en eller flera stridsvagnsförband (kompani alternativt bataljon) upprättas under 2018 inom det ryska marininfanteriet.

Vad avser det ryska marininfanteriet är det värt att notera, hur de använts som kvalificerat infanteri vid ett flertal konflikter under hela 2000-talet, Tjetjenien, Georgien, Ukraina och Syrien.8 Vilket troligtvis även utgör en anledning till varför stridsvagnar organisatoriskt tillförs marininfanteribrigaderna, på motsvarande sätt som luftlandsättningsstyrkorna nu tillförs stridsvagnar. Värt att poängtera är även att de ryska landstigningsfartygen och båtarna, redan nu kan transportera stridsvagnsförband,9 varvid det ej krävs någon tillförsel av specialtonnage, för genomförande av transport.

Vilka marininfanteribrigader som först kommer tillföras stridsvagnsbataljoner, får ses som en öppen frågeställning. Dock torde det vara möjligt att det rör sig om den 336. Marininfanteribrigaden inom Östersjömarinen och/eller 810. Marininfanteribrigaden inom Svarta havsmarinen. Sett till de två Luftburna divisionernas stridsvagnsbataljoner som är inom samma geografiska område, som de omnämnda marininfanteribrigaderna.10 Därutöver är det de två geografiska områden som utgör de tydligaste spänningsområdena mellan Ryssland och de Europeiska länderna samt USA.11 Därtill är detta förband som enligt Izvestija skall tillföras T-72B3.12

Att marininfanteribrigaderna tillförs stridsvagnsförband, får i de flesta sammanhang ses som förståeligt sett till hur dessa förbandstyper är tänkt att användas oaktat nation. Vad som dock är mer intressant är tillförseln till de ryska luftlandsättningstrupperna. Här får det ses som troligt att det främst är kopplat till dess utnyttjande som kvalificerat infanteri, främst i strider mot irreguljära motståndare. Varvid dess uppgifter som snabbinsatsstyrka gör stridsvagnstillförseln förståelig.

Dock kan det givetvis finnas tillfällen vid en konventionell lokal eller regional konflikt där luftlandsättningstruppernas stridsvagnsförband kan fylla en funktion. Det första är t.ex. vid inledningen av en snabbt eskalerad konflikt i Rysslands gränsområden. Då skulle det kunna tänkas ett scenario där det genomförs luftlandsättningar på det nära djupet, samt stridsvagnsförbanden genomför ett snabbt framträngande till de luftlandsatta förbanden som därefter håller det geografiska området till traditionella manöverförband har tagit terräng intill dem. Här skulle det gå att argumentera för att det lika väl bör kunna avdelas stridsvagnsförband till luftlandsättningstrupperna. Dock är det alltid bättre att ha förband organisatoriskt hos sig, då det förenklar planering samt vänjer chefer vid nyttjandet av olika förmågor samt förenklar stående omfallsplaneringar.

En annan intressant faktor som bör beaktas, är hur de ryska luftlandsättningstrupperna under hösten 2017 genomförde landstigningsövningar i Arktis. Dock kom den styrkan ur 106. Luftlandsättningsdivisionen, som i dagsläget ej förefaller ha tillförts något stridsvagnsförband.13 Givetvis finns möjligheten att andra delar ur luftlandsättningstrupperna har fått utbildning i landstigning. Detta utgör givetvis ytterligare en faktor att ta i beaktande till varför stridsvagnar tillförs luftlandsättningstrupperna, då det till del förefaller finnas ett tänkande att även kunna nyttja de som marininfanteri i händelse av en konflikt.

Fördelarna med att tillföra stridsvagnar organisatoriskt, kan främst anses ligga inom området att förbanden vänjer sig vid dess användande på alla nivåer, utöver den ökade eldkraften. Därutöver behöver inte stridsvagnsförband underställas, vilket kan skapa friktioner då chefer ej har full förståelse för dess stridstekniska och taktiska användande. Nackdelen torde främst ligga inom luftlandsättningstrupperna då det får ses som troligt att stridsvagnsförbanden kommer komma in sent, maa. hur snabbrörliga de övriga delarna av luftlandsättningstrupperna är utifrån sin luftlandsättningsförmåga. Inom marininfanteriet torde detta ej utgöra en begränsning då stridsvagnarna kan transporteras tillsammans med övriga fordon, dock tar de större plats och vikt varvid det kan medföra begränsningar i hur mycket tonnage som kan medföras per landstigningsomgång.

Slutsats

Tillförseln av stridsvagnsbataljoner till de ryska luftlandsättningstrupperna samt till del marininfanteriet får i huvudsak anses ha en koppling till nyttjandet av förbanden som snabbinsatsstyrkor vid konflikter mot irreguljära motståndare. Det accentueras främst i fallet med luftlandsättningstrupperna, sett till dess operativa användande i konventionella konflikter. Dock finns tillfällen då stridsvagnsförbanden till del kan tänkas nyttjas i en konventionell konflikt för luftlandsättningstrupperna och definitivt för marininfanteriet.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Centre for Analysis of Strategies and Technologies 1 (Engelska)
Izvestija 1, 2, 3 (Ryska)
Jägarchefen 1 (Svenska)
Regeringen 1 (Svenska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Slutnoter

1 Известия. Круглов, Александр. Степовой, Богдан. Десантников усилят танками. 2018. https://iz.ru/719090/aleksandr-kruglov-bogdan-stepovoi/desantnikov-usiliat-tankami (Hämtad 2018-03-25)
Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 36.
2 Ibid.
3 Известия. Круглов, Александр. Степовой, Богдан. Десантников усилят танками. 2018. https://iz.ru/719090/aleksandr-kruglov-bogdan-stepovoi/desantnikov-usiliat-tankami (Hämtad 2018-03-25)
4 Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 36.
5 Известия. Сурков, Николай. Рамм, Алексей. Дмитриев, Евгений. Бригады морской пехоты «потяжелеют». 2018. https://iz.ru/716512/nikolai-surkov-aleksei-ramm-evgenii-dmitriev/brigady-morskoi-pekhoty-potiazheleiut (Hämtad 2018-03-25)
Centre for Analysis of Strategies and Technologies. The Russian Marine Corps. 2018. http://cast.ru/eng/products/articles/the-russian-marine-corps.html (Hämtad 2018-03-25)
6 Ibid.
7 Известия. Сурков, Николай. Рамм, Алексей. Дмитриев, Евгений. Бригады морской пехоты «потяжелеют». 2018. https://iz.ru/716512/nikolai-surkov-aleksei-ramm-evgenii-dmitriev/brigady-morskoi-pekhoty-potiazheleiut (Hämtad 2018-03-25)
8 Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 34.
9 Известия. Сурков, Николай. Рамм, Алексей. Дмитриев, Евгений. Бригады морской пехоты «потяжелеют». 2018. https://iz.ru/716512/nikolai-surkov-aleksei-ramm-evgenii-dmitriev/brigady-morskoi-pekhoty-potiazheleiut (Hämtad 2018-03-25)
10 Известия. Круглов, Александр. Степовой, Богдан. Десантников усилят танками. 2018. https://iz.ru/719090/aleksandr-kruglov-bogdan-stepovoi/desantnikov-usiliat-tankami (Hämtad 2018-03-25)
11 DS 2017:66. Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. s. 19.
12 Известия. Сурков, Николай. Рамм, Алексей. Дмитриев, Евгений. Бригады морской пехоты «потяжелеют». 2018. https://iz.ru/716512/nikolai-surkov-aleksei-ramm-evgenii-dmitriev/brigady-morskoi-pekhoty-potiazheleiut (Hämtad 2018-03-25)
13 Jägarchefen. Prolog Zapad-2017 Del 4 - De kom från havet. 2017. http://jagarchefen.blogspot.se/2017/09/prolog-zapad-2017-del-4-de-kom-fran.html (Hämtad 2018-03-25)
Известия. Круглов, Александр. Степовой, Богдан. Десантников усилят танками. 2018. https://iz.ru/719090/aleksandr-kruglov-bogdan-stepovoi/desantnikov-usiliat-tankami (Hämtad 2018-03-25)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar