Reflektion
Dagens
Nyheter publicerade den 02SEP2018 två intressanta artiklar av dess
reporter Mikael Holmström, där det framkommer viss
information om hur USA ser på den militära hotbilden mot
Nordeuropa. I den ena artikeln säger den amerikanske amiralen James
G. Foggo III, att det finns ett hot mot norra Europa.1 I
den andra artikeln där intervjun berör den svensk-amerikanska
övningen Archipelago Endeavour 2018 i Stockholms
skärgård,2 påtalar den amerikanske amiralen att de
amerikanska marinkårssoldaterna tycker miljön är annorlunda och
krävande och om de någonsin måste gå i strid är det antagligen i
den typen av tuff miljö.3
I
sammanhanget är det värt att notera att just den formen av maritim
miljö, främst är begränsad till den svenska skärgården,4
och till del den finska. Liknande miljöer finns dock i Skottland,
nordöstra Canada och södra Chile.5 Utifrån sammanhanget
intervjun genomfördes, samt de övriga skärgårdarnas lokalisering
och säkerhetspolitiska konfliktytor, får det således ses som
troligt att det antingen var den svenska eller finska
skärgården som åsyftades av den amerikanska amiralen.
Vad
avser Sveriges geostrategiska läge i de säkerhetspolitiska
konfliktytorna som råder, accentuerades det tydligt 2017 av den
dåvarande chefen för den amerikanska armén i Europa, General Ben
Hodges. Där han påtalade att det troligtvis inte
finns någon viktigare ö än Gotland och de svenska soldaterna som
befinner sig där har en mycket viktig strategisk uppgift att lösa.6
Dock var det uttalandet specificerat till en ytterst begränsad del
av svenskt territorium. Amirals Foggos uttalande kan eventuellt gälla en
stor del av Sveriges 240 mil långa kust.
Även om risken för
en väpnad konflikt alltjämt ses som låg,7 kommer det
alltid finnas mer eller mindre troliga områden där en väpnad
konflikt kan ske. Diskussionen kring dessa området, både nationellt
men även internationellt, har främst cirkulerat kring de baltiska
staterna och Gotland. Ur ett svenskt perspektiv får det i och med
den amerikanska amiralens uttalanden även ses som möjligt
att det svenska fastlandet även nu utgör ett sådant område, då
han ser den svenska skärgården som ett troligt område där
den amerikanska marinkåren kan komma utkämpa väpnad strid. Utifrån
att strid i skärgård främst torde utgöra en del av en
kustinvasion syftande till att etablera kontroll över del av svenskt
fastland.
Den
amerikanska marinkåren är inte enbart en försvarsgren för strid i
kustområden, utan fungerar även som vilket annat markbaserat
manöverförband, vilket visat sig under det senaste decenniet. Den
amerikanska marinkåren utgör även en av de få snabba
förstärkningsresurser USA har att tillgå i Europa och främst
Nordeuropa, maa. förhandslagringen i Norge,8 vid ett
kraftigt försämrat säkerhetsläge eller en väpnad konflikt.
Utifrån
detta blir Amiral Foggo's uttalande än mer intressant och
oroväckande, då han ser det som troligt att strid kan
komma att ske i den svenska skärgården och det är ett troligt
stridsområde för den amerikanska marinkåren. Emedan det kanske
hade varit mer troligt att han skulle nämnt t.ex. de baltiska
staterna eller Centraleuropa, då detta ansetts/anses som den
huvudsakliga konfrontationsytan.
Avslutningsvis,
detta skulle kunna innebära att Sveriges säkerhetspolitiska läge
är än mer utsatt än vad som vanligtvis diskuteras i den öppna
säkerhetspolitiska debatten. Det kan även visa på att den
nuvarande Försvarsberedningens skrivning avseende risker och
sannolikheter för ett väpnat angrepp mot Sverige i olika former är
korrekt.9 Vilket gör det faktiska intresset för Sverige
säkerhet hos våra politiska partier beklämmande, då det oaktat
partitillhörigheten ej förefaller finnas en realistisk och
än viktigare en tydligt utstakad väg för att
stärka skyddet av Sverige i händelse av ett väpnat angrepp.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1
(Svenska)
Sveriges Television
1 (Svenska)
United States Marine
Corps 1
(Engelska)
Slutnoter
1
Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Sverige
deltar i Natos storövning i Norge.
2018.
https://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-deltar-i-natos-storovning-i-norge/
(Hämtad 2018-09-02)
2
Försvarsmakten. Olsson, Jonas. Amfibiesoldater
och amerikanska marinkårssoldater löser gemensam uppgift.
2018.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2018/08/amfibiesoldater-och-amerikanska-marinkarssoldater-loser-gemensam-uppgift/
(Hämtad 2018-09-02)
3
Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Försvaret
i allt tätare samarbete med USA.
2018.
https://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-i-allt-tatare-samarbete-med-usa/
(Hämtad 2018-09-02)
4
Nationalencyklopedin. Kust.
2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kust
(Hämtad 2018-09-02)
5
Nationalencyklopedin. Skärgård.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skärgård
(Hämtad 2018-09-02)
6
Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Stor
amerikansk närvaro i svensk militärövning.
2017.
https://www.dn.se/arkiv/nyheter/stor-amerikansk-narvaro-i-svensk-militarovning/
(Hämtad 2018-09-02)
7
Sveriges Television. Muntau, Michelle. ”Rysslands
agerande utgör ett allvarligt hot”.
2018.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rysslands-agerande-utgor-ett-allvarligt-hot
(Hämtad 2018-09-02)
8
United States Marine Corps. Marine
Corps Pre-Positioning Program - Norway. 2018.
http://www.candp.marines.mil/Organization/MAGTF/Marine-Corps-Pre-Positioning-Program-Norway-MCPP-N/
(Hämtad 2018-09-02)
9
DS 2017:66. Motståndskraft.
Inriktningen av
totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025.
s. 63.
"Vilket gör det faktiska intresset för Sverige säkerhet hos våra politiska partier beklämmande, då det oaktat partitillhörigheten ej förefaller finnas en realistisk och än viktigare en tydligt utstakad väg för att stärka skyddet av Sverige i händelse av ett väpnat angrepp." Citat; Jägarchefen
SvaraRaderaJag har funderat mycket på det här som Försvarspolitisk talesperson för Kristna Värdepartiet. Jag har inte kommit fram till en tydligt utstakad väg för hur, vad, när, var och i vilken ordning vi ska förstärka försvaret. Det händer så mycket på vägen att planer kan omkullkastas av motståndarens vidtagna motåtgärder. Men luftvärn står högst på listan vilket det bör göra för varje tänkande och insatt människa.
Jag har dock kommit fram till ett svar på vilken roll Polisen respektive militären ska ha vid ett krig eller vid ett pågående terrorbrott. Alla terrorbrott genomförs inte med en singulär explosion. Mattias Flink, Anders Behring Breivik och OS i München 1972 är tre exempel på att så inte behöver vara fallet.
Vill du acceptera ett gästinlägg så kan jag lägga fram mina idéer?