Reflektion
Den
28MAR2019 publicerade den ryska dagstidningen Izvestija en artikel
avseende en genomförd robotskjutning vid den ryska Norra Marinen
från en ubåt förtöjd till kaj. Robotskjutningen genomfördes med
kryssningsrobot av modellen Kalibr.1 Denna robotskjutning
kom även uppmärksammas av den norska internetbaserade tidningen The
Independent Barents Observer,2 samt Sveriges Television
den 03APR2019.3 Enligt Izvestija skall ett flertal
tekniska hinder omhändertagits, vilket tidigare hindrade
genomförandet av dylika robotskjutningar med ubåtstklassen Yasen.4
Varför
är då detta intressant? Givetvis är det förmågan att kunna
avfyra kryssningsrobotar när ubåten ligger till kaj. Detta ökar
förmågan att kunna verka vid t.ex. ett snabbt eskalerande
händelseförlopp utan att ubåten behöver gå till sjöss, således
minskar reaktionstiden. Att robotskottet genomfördes vid en hamn ca
60 km från den rysk-norska gränsen får ses som sekundärt i
sammanhanget, utan den uppvisade förmågan är det primära. Att
kunna verka från kaj med ubåtar är dock inget nytt. I Izvestijas
artikel berörs den förmåga som byggdes upp i Sovjetunionen med att
kunna avfyra ballistiska missiler trots en ubåt låg till kaj.5
Således
är det ytterst reaktionstiden som är de intressanta, d.v.s. hur
lång tid det kan tänkas ta från det att ordern ges till att
avfyring kan genomföras. Vilka dessa tidsförhållanden kan vara, framkommer ej i Izvestijas
artikel. I Sveriges Televisions artikel nämns att reaktionstiden för
insättande av precisionsvapen skall ha minskat från en och en halv
månad till tre timmar, med hänvisning till ett uttalande av
Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu.6
Dock förefaller det uttalandet vara mer specifikt riktat mot
tidsåtgången det tog för att planera flygföretag mot mål, från
44 dagar till tre timmar enligt en artikel i Krasnaja Zvezda.7
Således torde det uttalandet inte vara kopplat till reaktionstiden
för avfyring av kryssningsrobotar mot ett mål från ubåtar eller
ytstridsfartyg.
Går
det då att få reda på dessa tidsförhållanden? Historiska värden
för hur lång tid avfyringar skulle ta med ballistiska missiler
finns att tillgå. Dessa värden skulle kunna nyttjas för att approximera
ett ungefärligt värde för avfyring med Kalibr kryssningsrobot från
kaj. Innan 1980 skulle de sovjetiska ubåtarna som var i tjänst och
till sjöss, kunna avfyra sina ballistiska missiler inom fyra timmar
från att de mottagit ordern. Mellan 1982 och 1985 hade denna
reaktionstid sänkts till 20 minuter.8 Vad avser de ubåtar
som låg till kaj skall en förmåga att kunna verka inom en timme
uppnåtts, från det att ordern hade mottagits. Denna förmåga
förefaller även utvecklats under den inledande delen av
1980-talet.9
Utifrån
dessa reaktionstider från 1980-talet med ballistiska missiler kan
ett antal slutsatser dras. Inledningsvis torde det krävas en viss
form av bemanning med nyckelpersonal för att snabbt kunna avfyra
t.ex. kryssningsrobotar vid kaj d.v.s. en viss stridsberedskap måste
vara anbefalld.10 Därefter torde de ballistiska
missilerna under 1980-talet varit mer komplicerade utifrån en lägre
teknisk nivå där procedurerna var mer omfattande, kontra dagens
ryska kryssningsrobotar inom det ryska ubåtsvapnet. Varvid det
slutligen torde vara ett fullt rimligt antagande att inom 60 minuter
från det att en order givits, torde ryska ubåtar kunna avfyra
kryssningsrobotar av typen Kalibr mot delgivna mål från kajplats.
Möjligen kan det genomföras snabbare.
Vad
som även är intressant är bakgrunden till varför dessa
reaktionstider kom till och varför Sovjetunionen började öva med
att genomföra avfyring från kajplats med ballistiska missiler under
1980-talet. Svaret på dessa frågor ligger i den krigsrädsla som
den sovjetiska ledningen hade leds in i. Huruvida dagens ryska
ledning har samma krigsrädsla får anses vara något oklart. Då de
metoder som togs fram under inledningen av 1980-talet för att snabbt
kunna påbörja bekämpning, idag mycket väl kan vara en del av den
grundläggande metodiken för att kunna verka, för bl.a. den ryska
marinen. Varvid det ej skall dras för snabba paralleller till den
krigsrädsla som rådde under den första halvan av 1980-talet och
den nu genomförda kryssningsrobotskjutningen, med ubåt från
kajplats.
Avslutningsvis,
den genomförda skjutningen med kryssningsrobot av modellen Kalibr
med ubåt från kajplats, påvisar en förmåga att snabbt kunna
påbörja ett bekämpningsförlopp om viss stridsberedskap är
anbefalld. Vad som även bör beaktas är vilken reaktionstid,
stridsberedskap, ytstridsfartyg samt Kilo ubåtar med motsvarande
robotsystem kan tänkas inneha. Ligger tiden kring en timme, innebär det
att en initial bekämpning med kryssningsrobotar
kan påbörjas med kort varsel antingen som ett motangrepp eller
första angrepp. Där bekämpningen kan bli relativt omfattande mtp. mängden kryssningsrobotar som kan bäras av de två martitima systemen.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
Izvestija
1
(Ryska)
Krasnaja
Zvezda 1
(Ryska)
The
Independent Barents Observer 1
(Engelska)
Sveriges
Television 1
(Svenska)
Jones,
Nate. Able Archer 83: The secret history of the NATO
exercise that almost triggered nuclear war. New York: The New
Press, 2016.
Slutnoter
1
Известия. Не отходя от пирса: пришвартованная
подлодка провела пуски «Калибров».
2019.
https://iz.ru/858192/aleksei-ramm-bogdan-stepovoi/ne-otkhodia-ot-pirsa-prishvartovannaia-podlodka-provela-puski-kalibrov
(Hämtad 2019-04-06)
2
The Independent Barents Observer. Nilsen, Thomas. Russian
sub launched cruise missile without leaving port.
2019.
https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/04/russian-sub-launched-cruise-missile-without-leaving-port
(Hämtad 2019-04-06)
3
Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryssland
testade att avfyra kryssningsrobot från atomubåt i hamn nära
norska gränsen.
2019.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-avfyrade-kryssningsrobot-fran-atomubat-i-hamn
(Hämtad 2019-04-06)
4
Известия. Не отходя от пирса: пришвартованная
подлодка провела пуски «Калибров».
2019.
https://iz.ru/858192/aleksei-ramm-bogdan-stepovoi/ne-otkhodia-ot-pirsa-prishvartovannaia-podlodka-provela-puski-kalibrov
(Hämtad 2019-04-06)
5
Ibid.
6
Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryssland
testade att avfyra kryssningsrobot från atomubåt i hamn nära
norska gränsen.
2019.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-avfyrade-kryssningsrobot-fran-atomubat-i-hamn
(Hämtad 2019-04-06)
7
Красная звезда. Армия
России кардинально обновлена.
2019. http://redstar.ru/armiya-rossii-kardinalno-obnovlena/
(Hämtad 2019-04-06)
8
Jones, Nate. Able
Archer 83: The
secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear
war. New York: The
New Press, 2016, s.
133.
9
Ibid. s. 137.
10
Ibid.
Om vi utgår från det fullt rimliga antagandet att insats med kryssningsmissiler av modell Kalibr från ubåt i första hand är avsedd att utföras från dolda lägen till havs, är frågan inte helt ointressant varför man ändå spenderar tid, möda och ekonomiska resurser på förmåga att avfyra förtöjd vid kaj. Finns dolt i detta måhända bakomliggande faktorer vilka inte omedelbart låter sig med säkerhet identifieras - faktorer av teknisk, taktisk, organisatorisk eller ekonomisk karaktär?
SvaraRadera