Reflektion
Den 12NOV2020 publicerade Dagens Nyheter en tidningsartikel kring omfattande stölder vid det svenska Regeringskansliet av hundratals tjänstedatorer och tusentals andra IT produkter. Dessa stölder skulle pågått mellan februari 2017 intill november 2019. Det som förefaller stulits har varit kasserad utrustning och utrustning som blivit avskrivna när de passerat sin avskrivningstid vilket för datorutrustning har varit tre (3) år vid regeringskansliet. Enligt åklagaren i det aktuella fallet skall de ej kunnat finna att någon skyddsvärd information hamnat i orätta händer,1 vilket vi verkligen får hoppas som ni kommer märka längre fram i inlägget.
Sedan tidigare har det uppdagats att 7 stycken pistoler samt 210 st patroner till dessa, även skall ha försvunnit från Regeringskansliet. Vapnen och ammunitionen förvarades i Regeringskansliet utav och Securitas i och med att det är bolaget som ansvarade för den fysiska bevakningen med skyddsvakter av Regeringskansliet.2 Denna ammunitions- och vapenstöld är fortsatt ej uppklarad.3 Trots denna fadäs av Securitas, fick de i februari 2020 förnyat förtroende att ansvara för bevakningen av regeringskansliet.4 Med tanke på bloggens inriktning kan det ju te sig mycket märkligt att ett inlägg skrivs om stölder vid Regeringskansliet. Men det finns faktiskt en synnerligen intressant dimension i det hela som är värd att skriva om. Men först måste vi gå tillbaka till 2017.
Den 20MAR2017 meddelade Riksdagens dåvarande talman, Urban Ahlin, att riksdagens krigsdelegation hade genomfört en övning. Detta var även första gången sedan 1997 krigsdelegationen hade övats.5 Övningen skall ha genomförts utanför Stockholm vilket även hade givit en mer realistisk inramning för övningen, övningen skall även varit större än den som genomfördes 1997.6 Utöver det skall även tjänstemän tillhörande krigsdelegationen övats,7 vilket innebar att totalt 100 personer ur riksdagen var övade.8 Det vill säga de ordinarie 50 ledamöterna samt talmannen i krigsdelegationen9 och utöver det andra tjänstemän, 49 stycken. Den totala mängden deltagare i övningen torde dock varit större mtp. övningsledning, andra myndigheters rådgivare såsom ur Försvarsmakten m.m.
I Förordning med instruktion för Regeringskansliet paragraf 11f framkommer information som i sammanhanget blir synnerligen intressant. Nämligen, "Förvaltningschefen ansvarar för de förberedelser som behövs i Regeringskansliet för att riksdagen, statschefen och regeringen ska kunna fullgöra sina uppgifter när de yttre omständigheterna gör det omöjligt eller olämpligt att använda ordinarie verksamhetsformer. Förvaltningschefen ska i denna fråga samverka med Riksdagsförvaltningen och Kungl. Hovstaterna".10 För den oinvigde kan den byråkratiska svenskan, te sig väldigt intetsägande.
Vad innebär då denna text, varför är den intressant och vad har de tidigare styckena i inlägget att göra med det? För det första åsyftar texten det som, åtminstone tidigare under det kalla kriget, inom totalförsvaret benämndes den högsta ledningen (HL).11 För det andra, ordet förberedelser i den beskrivna paragrafen utgör vad som tidigare benämndes den särskilda planeringen. Det vill säga regeringens krigsplanläggning med uppehållsplatser, förflyttning mellan dessa, dess krigsorganisation m.m.12 Den särskilda planeringen omfattade givetvis även hur den högsta ledningen skulle förflyttas ut ur Stockholm och hur den skulle skyddas.13 För det tredje, den särskilda planeringen under det kalla kriget handlade om hur Sverige skulle kunna säkra den ekonomiska, militära och politiska ledningen i händelse av en allvarligare säkerhetspolitisk kris eller väpnat angrepp d.v.s. krig. Det innefattade även ledningsplatser utomlands för den högsta ledningen.14 Således var den särskilda planeringen sannolikt något av det absolut hemligaste Sverige förberedde under det kalla kriget.15 Varvid det sannolikt även var något en motståndare fokuserade underrättelseresurser emot, då det rörde sig om den svenska strategiska nivån och dess beslutsfattare.
Regeringskansliet var dock inte ansvarig under det kalla kriget för den särskilda planeringen. Utan inledningsvis var det Försvarsdepartementet och från 1962 dess samordningsavdelning (FöSam). Därefter från 1983 den särskilda planeringsavdelningen (SP-avdelningen) som existerade intill 1999. Därefter tog regeringskansliet över.16 Försvarsstaben, nuvarande Högkvarteret, förefaller även haft en avdelning/sektion för denna planering.17 Vad som dock är intressant i detta, är vad som är offentligt känt avseende förhållandena kring den särskilda planeringen under 1990-talet. Enligt det, skulle den högsta ledningen in i det längsta befinna sig i Stockholm gick ej detta, skulle de omgruppera till platser nära Stockholm. En organisation hade skapats för att kunna använda egentligen vilken plats som helst d.v.s. det behövde ej vara ett fortifikatoriskt utrymme, läs bergrum, den högsta ledningen skulle använda för att fortsätta styret av Sverige. Vad som även bör beaktas är att den s.k. centrala ledningen (CL) d.v.s. främst Försvarsmakten men även andra totalförsvarsmyndigheter skulle gruppera nära den högsta ledningen för att kunna genomföra samverkan.18 Det vill säga, visste en motståndare var en del fanns, kunde den som minst anta vart de övriga delarna befann sig. Varvid kunskap om denna planering för en motståndare var strategiskt viktig för att snabbt kunna nå ett avgörande i händelse av en väpnad konflikt.
Därmed spolar vi fram bandet till 2017. Den svenska krigsdelegationen genomför en övning, den första på 20 år.19 Enligt instruktionen till Regeringskansliet är det de som ansvarar för den högsta ledningen och hur Sverige skall kunna fortsätta styras i händelse av t.ex. en allvarlig säkerhetspolitisk kris eller ett väpnat angrepp,20 d.v.s. det är deras planering som prövas. Övningen genomförs utanför Stockholm, likt planeringen var för den högsta ledningen under slutet av 1990-talet.21 Historiens vindslag känns onekligen igen. Nu torde inte krigsdelegationens övning genomförts vid en s.k. "skarp" grupperingsplats då det i huvudsak undvikits, bortsett från en kortare period under 1980-talet när krigsrisken ansågs överhängande. Varvid personalen ansågs vara i behov av att stifta bekantskap med utformningen av den plats de skulle utöva ledning vid, i händelse av ett väpnat angrepp.22
Dags att spola fram bandet till 2020. Enligt den nu lagda försvarspolitiska propositionens, från den 15OKT2020, kan Sverige hamna i en väpnad konflikt d.v.s. krig.23 Varvid Regeringskansliets uppgift för planering av den högsta ledningens verksamhet i händelse av en väpnad konflikt får anses vara högst aktuell,24 än mer aktuell än vid tidpunkten för den övning som genomfördes 2017.25 Ur detta perspektiv blir det synnerligen intressant att dator, telefoner och annan IT-materiel kan stjälas från Regeringskansliet men även att handeldvapen samt ammunition för det företag som skall skydda den högsta ledningen initialt i händelse av ett kuppartat angrepp kan stjälas.26 Till detta bör det även beaktas att individer har kunnat erhålla säkerhetsskyddsklassade arbeten under falsk förevändning,27 men även arbeten vid skyddsobjekt där individer haft tvivelaktiga förehavanden dock ej vid regeringskansliet.28 Där en närmare kontroll vid samkörning med olika statliga register torde visat på att individerna for med osanning eller ej borde fått de arbeten de erhållit. Utgår man således bara från ett axplock av det som är allmänt känt kring olika fadäser i Sverige sedan 2018, torde det som minst vara möjligt, notera konfidensgrad, att som främmande makt erhålla information kring vad som tidigare benämndes den särskilda planeringen från Regeringskansliet.
Varför är då detta intressant och viktigt? Enligt Försvarsmaktens Doktrin för Gemensamma operationer som beskriver hur ett ev. väpnat angrepp kan te sig, d.v.s. ett officiellt ställningstagande, kan nyckelpersoner komma att likvideras i ett inledningsskede av en väpnad konflikt.29 Detta framför även den parlamentariska Försvarsberedningens utredning Värnkraft från 2019.30 Vad är då nyckelpersoner? Främst kan det antas att dessa utgörs av individer ur den högsta ledningen men även den centrala ledningen. Varvid ett antal vapenstölder men även IT-materiels stölder blir intressanta. Kan detta genomföras, vad kan då mer genomföras? Frågan blir här, på vilka premisser anställs individer och hur följs dessa upp som arbetar inom den högsta och centrala ledningen? De individer som avslöjats i olika förehavanden torde inte haft något ont mot staten Sverige.
Avslutningsvis, att de som avslöjats i olika förehavande nära den högsta eller centrala ledningen inte haft något ont mot nationen Sverige får ses som irrelevant. Vad det däremot indikerar är att det är lätt att nå höga positioner eller kunna agera med onda avsikter nära den högsta och centrala ledningen i Sverige eller vid viktiga skyddsobjekt som enskild individ. Den stora frågan blir snarare, vad kan då en statlig aktör med omfattande medel åstadkomma för att kunna infiltrera och få kunskap om synnerligen strategiskt känslig information för nationen Sverige? Förhoppningsvis har vi, d.v.s. nationen Sverige, redan agerat mot dessa. Men om vi knappt kan identifiera de som enskilt far med osanning, kan vi då identifiera de som har en nationalstat bakom sig? Det är dags att ta säkerhetstjänsten på allvar!
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 (Svenska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Regeringskansliet 1, 2 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019.
Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014.
Slutnoter
1 Dagens Nyheter. Wierup, Lasse. Hundratals datorer stals från Regeringskansliet – anställd åtalas. 2020. https://www.dn.se/sverige/hundratals-datorer-stals-fran-regeringskansliet-anstalld-atalas/ (Hämtad 2020-11-13)
2 Dagens Nyheter. Jakobson, Hanna. Svensson, Adam. Sju pistoler och 210 patroner nu borta från Regeringskansliet. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-pistoler-och-210-patroner-nu-borta-fran-regeringskansliet/ (Hämtad 2020-11-13)
3 Dagens Nyheter. Wierup, Lasse. Hundratals datorer stals från Regeringskansliet – anställd åtalas. 2020. https://www.dn.se/sverige/hundratals-datorer-stals-fran-regeringskansliet-anstalld-atalas/ (Hämtad 2020-11-13)
4 Svenska Dagbladet. Swahnberg, Olof. Securitas får förnyat förtroende. 2020. https://www.svd.se/regeringskansliet-ger-securitas-fornyat-fortroende (Hämtad 2020-11-13)
5 Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)
6 Dagens Nyheter. Lindholm, Amanda. Riksdagen övade krig. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/riksdagen-ovade-krig/ (Hämtad 2020-11-13)
7 Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)
8 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Mikael Holmström: Gråzonen mellan fred och krig är besvärlig. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mikael-holmstrom-grazonen-mellan-fred-och-krig-ar-besvarlig/ (Hämtad 2020-11-13)
9 Riksdagen. Krigsdelegationen. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/riksdagens-myndigheter-och-namnder/krigsdelegationen/ (Hämtad 2020-11-13)
10 Riksdagen. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515 (Hämtad 2020-11-13)
11 Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 198.
12 Ibid. s. 202.
13 Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 194.
14 Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014, s. 266.
15 Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 194.
16 Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 202.
17 Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014, s. 266.
Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 194.
18 Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 198, 200, 202.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 367.
19 Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)
20 Riksdagen. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515 (Hämtad 2020-11-13)
21 Dagens Nyheter. Lindholm, Amanda. Riksdagen övade krig. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/riksdagen-ovade-krig/ (Hämtad 2020-11-13)
Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 202.
22 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 368.
23 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 26.
24 Riksdagen. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515 (Hämtad 2020-11-13)
25 Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)
26 Dagens Nyheter. Jakobson, Hanna. Svensson, Adam. Sju pistoler och 210 patroner nu borta från Regeringskansliet. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-pistoler-och-210-patroner-nu-borta-fran-regeringskansliet/ (Hämtad 2020-11-13)
27 Dagens Nyheter. Delin, Mikael. Från icke-fråga till säkerhetsskandal – historien om den falske officeren. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/fran-icke-fraga-till-sakerhetsskandal-historien-om-den-falske-officeren/ (Hämtad 2020-11-13)
Dagens Nyheter. Delin, Mikael. Chef på Försvarsmaktens högkvarter hade påhittad bakgrund. 2020. https://www.dn.se/sverige/chef-pa-forsvarsmaktens-hogkvarter-hade-pahittad-bakgrund/ (Hämtad 2020-11-13)
28 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Unga lockas till rörelse med kopplingar till rysk underrättelsetjänst. 2018. https://www.dn.se/nyheter/unga-lockas-till-rorelse-med-kopplingar-till-rysk-underrattelsetjanst/ (Hämtad 2020-11-13)
Dagens Nyheter. By, Ulrika. Två personer utan uppehålls- och arbetstillstånd arbetade på Arlanda. 2019. https://www.dn.se/sthlm/tva-personer-utan-uppehalls-och-arbetstillstand-arbetade-pa-arlanda/ (Hämtad 2020-11-13)
29 Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.
30 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 114.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar