Reflektion
Inledningsvis skall det framföras att undertecknad ej har någon insyn i vilka skyddsåtgärder Försvarsmakten eller andra statliga myndigheter vidtagit eller kan tänkas kontinuerligt vidta för att möta en hotbild från så kallade obemannade flygande farkoster, utöver vad som är officiellt publicerat. Detta utgör, av undertecknad, en inlaga för att belysa en sannolik hotbild utifrån en rad redan internationellt inträffade händelser. Detta inlägg kommer enbart fokusera på så kallade obemannade flygande farkoster, obemannade undervattensfarkoster utelämnas i detta inlägg.
Den 27JUN2021 skall en indisk flygbas i regionen Kashmir blivit utsatt för angrepp med hjälp av mindre obemannade flygande farkoster, den/de farkoster som antas brukats skall vara tillgängliga för gemene person att införskaffa. Ett förnyat försök till angrepp förefaller även genomförts den 28JUN2021, dock skall det angreppet bemöts med så kallat truppluftvärn det vill säga att handeldvapen användes av soldater mot den eller de flygande farkosterna. De obemannade flygande farkosterna skall då avbrutit sin verksamhet. Vid angreppet den 27JUN2021 skall två indiska soldater blivit skadade.1 Angrepp med dylika farkoster utgör inte ett nytt fenomen, Ryssland har till exempel även blivit angripna utav obemannade flygande farkoster vid sin flygbas i Syrien under 2018.2
Varför är då detta intressant? 1986 publicerades boken Spetsnaz utav Vladimir Rezun under psudonymen Viktor Suvorov,3 1989 publicerades även en svensk översättning av denna bok. I denna bok beskriver Rezun i ett hypotetiskt scenario hur de sovjetiska spetsnazförbanden skulle kunna tänkas använda mindre radiostyrda flygplan med sprängladdningar för att påverka Förenta Staternas högsta ledning.4 Således är tankarna kring att använda till synes civila radiostyrda obemannade flygande farkoster för att genomföra militära angrepp inget nytt, utan dessa tankar förefaller funnits en längre tid inom militära organisationer och numera även hos irreguljära grupperingar.
I Sverige har även problematiken kring så kallade obemannade flygande farkoster identifierats, varvid skyddslagen har förändrats för att medge att skyddsvakter med våld får påverka dessa farkoster om de finns invid eller över ett skyddsobjekt.5 Men även användande av störsändare förefaller använts under den senare delen av 2010-talet för att kunna påverka obemannade flygande farkoster.6 Obemannade flygande farkoster förefaller även vid minst ett tillfälle utgjort ett allvarligt problem vid av Försvarsmakten planlagd och annonserad verksamhet i form av Försvarsmaktsövningen Aurora-2017,7 men även vid andra tillfällen som delgivits utav svensk media.
Att särskilt anpassade obemannade flygande farkoster, med uppgiften att flyga in i ett mål och detonera, kan uppnå en god verkan bevisades onekligen under konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan under slutet av 2020.8 Ett annat exempel är användandet av dylika farkoster vid angreppet mot Saudiarabisk oljeinfrastruktur under hösten 2019.9 Obemannade flygande farkoster som kan inhandlas av privatpersoner har även använts som vapensystem, dessa har då modifierats för att bära olika former av explosiva laddningar där kanske det tydligaste exemplet på detta utgörs av mordförsöket mot Venezuelas President, Nicolás Maduro, i augusti 2018.10 Varvid det sistnämnda exemplet visar på hur ett fåtal individer, om än med tekniskt kunnande, kan skapa en högst påtaglig hotbild.
Hotbilden avseende det sistnämnda kan antas varit känd länge i Sverige med anledning utav den förändrade lagstiftningen för att kunna påverka dylika farkoster, vilket berörts ovan. Dock som det visades vid till exempel angreppen mot den Saudiarabiska oljeinfrastrukturen 2019 har kvalificerade luftvärnssystem en låg förmåga att verka mot dylika farkoster,11 såsom det svenska Luftvärnssystem 103.12 Utan likt i Indien kom truppluftvärn även att användas i Saudiarabien 2019.13 Vid angreppet mot Venezuelas President, 2018, förefaller ett elektroniskt störsystem utgjort det skydd som avvärjde angreppet.
Häri uppstår således en intressant problematik som troligtvis till sannolikt kommer vara tvunget att omhändertas. Utgående från till exempel ett eskalerande gråzonsscenario på väg mot ett väpnat angrepp kan det tänkas att en angripare använder sig utav olika former av grupperingar för att iståndsätta vad som tillsynes kan utgöra terrordåd,14 med hjälp utav enkla kommersiella obemannade flygande farkoster som förändrats till en vapenplattform, mot för totalförsvaret skyddsvärda objekt och/eller individer. Dessa farkoster kan även användas för att skapa en destabliserade och demoraliserande effekt inför ett väpnat angrepp genom aktioner mot det så kallade civilsamhället. Sammantaget kan det tänkas utgöra en delmetod, bland många andra asymmetriska, för att forma stridsfältet inför ett väpnat angrepp.
Därutöver bör hotbilden beaktas för att dylika kommersiella farkoster även kan tänkas användas i ett snabbt eskalerande scenario, både i gråzon eller vid en incident, utav en motståndare redan i fredstid utplacerad personal i Sverige.15 Detta kan tänkas genomföras mot till exempel Flottan samt Flygvapnet i dess fredsgrupperingar innan ett så kallat spridningsbeslut tagits för de tidigare nämnda stridskrafterna. Detta skulle kunna påverka den faktiska tröskelförmågan på ett högst märkbart sätt. Detta kan dock motverkas genom en god underrättelsetjänst, och sannolikt även säkerhetstjänst, vilket framförs i doktrin för gemensamma operationer från 2020.16 Dock har historien vid upprepade tillfällen visat på att en försvarare ofta väljer att negligera varningssignaler om ett förestående angrepp, varvid överraskande angrepp eller så kallade strategiska överfall tenderar att bli framgångsrika, då de ofta även innehåller ej förutsedd teknik eller taktik.17
Avslutningsvis, hotbilden utav dylika enkla system bör ses som ett högst reellt hot. Framförallt då det får ses som en asymmetrisk åtgärd mot kvalificerade system. I stället för att ta fram än mer avancerade system, utnyttjas svagheter hos en motpart med enkla system. Vilket till exempel Ryssland officiellt varit tydlig med utgör en metod för hur de kommer möta dess upplevda hotbild.18 Således kan vi inte enbart stirra oss blind mot hot från kryssningsrobotar eller ballistiska system och köpa system eller vidta andra åtgärder mot dessa.19 Utan återigen medel föder motmedel därför krävs en så kallad "skyddslök",20 när hotbilden är multidimensionell. Varvid en rad olika system men även mänskligt tänkande och agerande krävs för att motverka en rad sannolika hot mot våra stridskrafter i ett inledande skede av en väpnad konflikt. Hot som kan påverka oss synnerligen menligt, när dessa analyseras mer ingående.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Associated Press 1 (Engelska)
Cable News Network 1 (Engelska)
Center for Strategic and International Studies 1 (Engelska)
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Försvarshögskolan 1 (Svenska)
Försvarsmakten 1, 2, 3, 4 (Svenska)
Joint Special Operations University 1 (Engelska)
Sveriges Radio 1 (Svenska)
Sveriges Television 1, 2 (Svenska)
The Guardian 1 (Engelska)
Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim's perspective. Cambridge: Harvard University Press, 1988.
Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989.
Slutnoter
1 Reuters. Bukhari, Fayaz. India chases away more drones in Jammu a day after blast at air base. 2021. https://www.reuters.com/article/us-india-kashmir/india-chases-away-more-drones-in-jammu-a-day-after-blast-at-air-base-idUSKCN2E41F9 (Hämtad 2021-06-29)
2 Reuters. Russia downs drones that attacked its Syria air base: news agencies. 2018. https://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-syria-russia-idUSKBN1KC0BB (Hämtad 2021-06-29)
3 The Guardian. Harding, Luke. ‘Will they forgive me? No’: ex-Soviet spy Viktor Suvorov speaks out. 2018. https://www.theguardian.com/world/2018/dec/29/ex-soviet-spy-viktor-suvorov (Hämtad 2021-06-29)
4 Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989, s. 232-233.
5 Försvarsmakten. Tillträde till skyddsobjekt. 2019. https://www.forsvarsmakten.se/sv/kontakta-forsvarsmakten/tilltrade-till-skyddsobjekt/ (Hämtad 2021-06-29)
6 Sveriges Radio. Polisen ska störa ut drönare i Almedalen. 2017. https://sverigesradio.se/artikel/6714679 (Hämtad 2021-06-29)
7 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Misstänkt spioneri i stor skala mot militärövningen Aurora. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/misstankt-spioneri-i-stor-skala-mot-militarovningen-aurora/ (Hämtad 2021-06-29)
8 Center for Strategic and International Studies. Shaikh, Shaan. Rumbaugh, Wes. The Air and Missile War in Nagorno-Karabakh: Lessons for the Future of Strike and Defense. 2020. https://www.csis.org/analysis/air-and-missile-war-nagorno-karabakh-lessons-future-strike-and-defense (Hämtad 2021-06-29)
9 Sveriges Television. Lönnroth, Alexandra. Dubbel drönarattack mot världens största oljebolag – oljeproduktionen halverad. 2019. https://www.svt.se/nyheter/dubbel-dronarattack-mot-varldens-storsta-oljebolag (Hämtad 2021-06-29)
10 Cable News Network. Inside the August plot to kill Maduro with drones. 2019. https://edition.cnn.com/videos/world/2019/03/13/drone-attack-venezuela-nicolas-maduro-nick-paton-walsh-pkg-vpx.cnn (Hämtad 2021-06-29)
11 Reuters. Kalin, Stephen. Westall, Sylvia. Costly Saudi defenses prove no match for drones, cruise missiles. 2019. https://www.reuters.com/article/us-saudi-aramco-security-idUSKBN1W22FR (Hämtad 2021-06-29)
12 Försvarsmakten. Ehn, Linus. Luftvärnet får världens mest avancerade luftvärnsrobot. 2021. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/06/luftvarnet-far-varldens-mest-avancerade-luftvarnsrobot/ (Hämtad 2021-06-29)
13 Associated Press. Gambrell, Jon. Saudi Arabia: Drone attacks knocked out half its oil supply. 2019. https://apnews.com/article/middle-east-yemen-ap-top-news-persian-gulf-tensions-international-news-d20f80188e3543bfb36d512df7777cd4 (Hämtad 2021-06-29)
14 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 35.
15 Försvarsmakten. Grundkurs Motståndaren – Specialförband. Försvarsmaktens läroportal. 2020.
16 Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 17.
17 Kam, Ephraim. Surprise attack: the victim's perspective. Cambridge: Harvard University Press, 1988, s. xiv-xv.
18 Stringer, Kevin D (red). Napier, Glennis F (red). Resistance Views: Tartu Resistance Seminar Essays on Unconventional Warfare and Small State Resistance, 2014. Macdill Air Force Base: Joint Special Operations University, 2018, s. 16.
19 Sveriges Television. Holmin, Maria. ÖB om ryska robotarna: Vi försöker hantera hoten. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ob-om-ryska-robotarna-vi-forsoker-hantera-hoten (Hämtad 2021-06-29)
Försvarsmakten. Ehn, Linus. Luftvärnet får världens mest avancerade luftvärnsrobot. 2021. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/06/luftvarnet-far-varldens-mest-avancerade-luftvarnsrobot/ (Hämtad 2021-06-29)
20 Andersson, Kurt. et al. Lärobok i Militärteknik, vol. 4: Verkan och skydd. Stockholm: Försvarshögskolan, 2009, s. 15.
https://youtu.be/1DXpPmpmcak
SvaraRaderaI den bifogade länken finns en beskrivning av Rheinmetalls nya system för ett layered försvar av flygbaser mot alla typer av hot förutom ballistiska robotar. Jag tänker att det vore utmärkt som komplement till olika krigsflygbaser vid svenska landsvägar. Systemet kanske till och med kan eliminera nödvändigheten av krigsflygbaser och kan därmed spara pengar snarare än att bli en extrakostnad. Allt till en initial kostnad av kanske upp till eller till och med mindre än vad ett JAS-plan kostar, och man vinner en större operativ effekt över tid i och med att fler JAS-plan överlever bekämpning när de står på marken.
Vi behöver inte lokalisera våra avancerade större luftvärnssystem typ Luftvärnssystem 103 vid t.ex. Kallinge, om vi inte räknar med initiala Iskander-M angrepp förstås. Men sådana tror jag inte kommer i ett inledande skede. Visst finns det risker med systemet, men risker tar vi även vid krigsflygbaser. Vi kan inte ta för givet att systemet ska verka avskräckande mot en kryssningsrobot- eller en drönarattack, eller att systemet fungerar felfritt och kan avvärja varje form av hot. Men det är ett gigantiskt steg på vägen till ett funktionellt flygförsvar i Kallinge som överlever initiala krigshandlingar. Kallingeplanen kommer inte att hinna upp i luften ens en gång, vid ett fientligt överraskningsangrepp med flyg. Hela F 17 är då en hög med skrot, som inte kommer att kunna göra någon som helst nytta.
Flygbasjägarnas uppgift har möjligen också potential att bli enklare med det tyska systemet och kan koncentreras mot direkt eldgivning av stridande specialförband. En sak mindre att hålla reda på.