Sammanfattning
I den säkerhetspolitiska diskursen under november och december månad 2021, har det framförts att en rysk invasion av Ukraina kan tänkas vara under uppsegling med anledning av de ryska styrkesammandragningarna av militära förband och förmågor längs Ukrainas landgräns. Det får ses som ett möjligt scenario ett annat möjligt scenario är att en rysk militär operation kan tänkas genomföras annorstädes och kraftsamlingen kring Ukraina utgör en vilseledning. Det troligaste till sannolikaste scenariot utgöras av att Ryssland använder sig av militära maktmedel i bakgrunden för att uppnå politiska och militärstrategiska målsättningar i form av upprättande av en så kallad cordon sanitaire. Vad som dock är synnerligen oroväckande är den ryska retoriken kring kärnvapen och i vissa fall ageranden med kärnvapenbärande förmågor under den säkerhetspolitiska spänningen som uppstått från november månad 2021, vilket möjligen kan utgöra en strategisk påtryckningsfaktor gentemot västliga länder.
Analys
Under de senaste veckorna har ett kontinuerligt flöde av information förmedlats avseende en rysk militär styrkeuppbyggnad i den sydliga delen av det västra militärdistriktet (MD V) i anslutning till Ukrainas gräns. I skrivande stund förefaller styrkeuppbyggnaden uppgå till mellan 70- och 100,000 individer utgående från offentlig rapportering. USA har även gjort analysen att mängden individer kan öka upp till 175,000,1 sannolikt fördelade på olika förbandstyper och förmågor. Mängden individer korrelerar mot vad Totalförsvarets forskningsinstitut anser utgöra den minsta mängden en rysk offensiv förmågesammansatt styrkegruppering måste bestå av för att kunna genomföra offensiva operationer i en operativ riktning.2 Dock bör det ryska agerandet ses i en större kontext än enbart isolerat till situationen mellan Ryssland och Ukraina, vilket detta inlägg kommer beröra.
Rysslands President, Vladimir Putin, framförde den 18NOV2021 att säkerhetsgarantier var tvunget att skapas syftande till att garantera säkerheten på den europeiska kontinenten. Denna uppgift hade av honom tilldelats det ryska Utrikesministeriet.3 Den 01DEC2021 framkom det att det ryska Utrikesministeriet hade tagit fram ett koncept, eller program, för att försöka uppnå dessa säkerhetsgarantier vid Rysslands västra landgräns.4 Samma dag framkom det även att Rysslands President hade framfört att denne ville ha bindande garantier av den västliga försvarsalliansen Nato att ingen ytterligare östlig expansion skall genomföras.5 Samma dag framförde även Rysslands President att denne förespråkade stabilitet för alla nationer i världen,6 men även att Ryssland vidtar åtgärder för att möta ett ökat hot längs sin västra landgräns.7
Den pågående ”flyktingkonflikten” längs med Belarus landgräns mot Polen samt Litauen har under de senaste veckorna fått ett internationellt genomslag,8 trots den pågått under en betydligt längre tid än dess massmediala genomslag som nu kan observeras.9 Situationen mellan framförallt Belarus och Polens gräns har även fått militära inslag. Vilket kanske främst accentuerades genom att Ryssland genomförde en patrullflygning med flygplansmodeller som har förmågan att vara kärnvapenbärande,10 samt används vid så kallade strategiska avskräckningsflygningar. Efter detta har även Belarus President, Aleksandr Lukasjenko, uttalat att denne kan tänka sig ta emot ryska kärnvapen på sitt territorium,11 vilket även Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, uttalat sig om i ordalag som att den Belarusiska Presidents utspel är avhängt hur de västliga länderna har agerat gentemot Belarus varvid den Belarusiska Presidentens uttalande/agerande kan bli förståeligt.12
I sammanhanget bör det noteras att Ryssland även förefaller se framför sig att en ”missilkris” kan tänkas inträffa i Europa.13 Det retoriska utspelet hör troligen samman med att det så kallade INF-avtalet avslutades mellan Ryssland och USA 2019,14 samt som en konsekvens av det den pågående amerikanska utvecklingen av markbaserade system15 för att möta den tidigare ryska utvecklingen av dylika system.16 Denna retorik blir blir framförallt intressant med anledning av mängden taktiska kärnvapen Ryssland förfogar över som kan användas, dels på kryssningsrobotar, dels på ballistiska missiler.17 Retoriken avseende ”missilkris” kan även höra samman med med den diskussion som utbröt efter regeringsskiftet i Tyskland om att den nya regeringen eventuellt kunde tänkas avsäga sig att förvara kärnvapen på sitt territorium,18 varvid en diskussion utbröt om dessa kunde tänkas förflyttas till något av Nato östra medlemsländer.19 Detta visade sig dock utgöra ogrundade spekulationer då den nya tyska regeringen fortsatt skall förvara kärnvapen på sitt territorium.20
Kärnvapen, även taktiska sådana, får i sammanhanget anses utgöra ett tydligt påtryckningsmedel på det strategiska planet. Men det utgör även ett stridsmedel som kan uppnå en så kallad strategisk chock för att nå ett snabbt avgörande. Detta berörs till del i den senaste publicerade Doktrin för gemensamma operationer av den svenska Försvarsmakten.21 Men för att uppnå en strategisk chock får det ses som sannolikt att ett faktiskt användande ej krävs för det, utan framflyttande eller hot kan mycket väl tänkas skapa en påverkan med dem.
Detta för oss in på den första intressanta faktorn. Vägar man in agerandet med strategiska flygplan som har förmågan att bära kärnvapen och som regelbundet används i så kallade strategiska avskräckningsflygningar blir det intressanta att de genomförda "övningsflygningarna" inträffade parallellt med att retoriken samt det massmediala fokuset kring agerandet med flyktingar längs med Polens samt Litauens gräns mot Belarus ökade i intensitet. Det sistnämnda blir synnerligen intressant i och med att Belarus President nu förefaller se ett behov av att Ryssland utplacerar kärnvapen på dess territorium. Men även retoriken kring ”missilkris” i Europa. Får det ses som troligt att detta utgör vad som brukar benämnas som "påtryckningar med militära maktmedel i bakgrunden". Vad som dock blir synnerligen oroväckande är att det är kärnvapen som används i retoriken och som ett påtryckningsmedel för att uppnå någon form av målsättning.
I retoriken har det, som tidigare skrivits, även framförts av Rysslands President att denne vill ha säkerhetsgarantier för att ingen ytterligare östlig expansion av Nato kommer genomföras. I den kontexten har Ryssland även framfört att de vill att Nato bryter sitt löfte till Georgien och Ukraina att de kan söka medlemskap i den västliga försvarsalliansen. Ryssland har även framfört att inga vapensystem som kan hota Rysslands säkerhets framgrupperas i angränsande länder.22 Dessa utspel hör sannolikt samman med de säkerhetsåtgärder som Rysslands President hade givit som uppgift till det ryska Utrikesministeriet att framarbeta.
I sammanhanget bör det noteras att Rysslands Utrikesminister framfört att de västliga länderna bör ta förslaget på allvar samt att säkerhetssituationen kan förvärras än mer och det blir en återgång till tiden när risken för militär konfrontation var överhängande,23 här kan det antas att det som åsyftas är den senare delen av det kalla kriget. Vad avser Rysslands inställning till vissa säkerhetsgarantier förefaller USA President, Joe Biden, vara villig att genomföra samtal med andra Nato länder avseende den frågan.24
I sammanhanget bör det även noteras att förmågan för att genomföra direkta diplomatiska samtal mellan Ryssland och USA förefaller minskat allteftersom, detta med anledning av deras ”tit-for-tat” ageranden i olika sammanhang där konsekvensen utgjort minskning av diplomatisk personal i de båda länderna.25 Det utgjorde även en samtalspunkt mellan Rysslands Utrikesminister och USA Utrikesminister vid OSSE mötet i Stockholm under inledningen av december månad 2021.26 Avsaknaden av diplomatisk personal på plats i respektive land medför sannolikt även att risken ökar för att misstolka olika diplomatiska utspel varvid ”vantolkningar” kan uppstå därefter. Vilket Frankrikes President, Emmanuel Macron, indirekt berörde i ett uttalande den 10DEC2021 att en hotbild i sig kan bli en så kallad självuppfyllande profetia.27
Risken för misstolkningar får, utöver avsaknad av diplomatisk personal hos de två främsta aktörerna, även anses vara väldigt hög i de rysk-västliga relationerna, då de viktigaste besluten i Ryssland fattas med mycket kort varsel och av en ytterst begränsad krets kring Rysslands President vilket medför en snabb beslutskedja.28 Därutöver förefaller västliga länder vid ett flertal tillfällen blivit överraskade över ryskt militärt agerande,29 och eventuellt även sakna information från den ryska inre beslutscirkel.30
Ovanstående samt det som berörts tidigare avseende kärnvapen kan härröras till retorik. Fil.Dr. Oscar Jonsson har bland annat framfört att retoriken har hårdnat under det senaste halvåret.31 Att retoriken även kan ha nått högre nivåer avseende säkerhetsläget kan eventuellt indikeras av att Påven även uttalat sig och framfört att en seriös internationell dialog krävs kring den nuvarande säkerhetssituationen i Ukraina.32 Därutöver har just den mer synliga aggressiva retoriken framförts av andra som kontinuerligt följer de rysk-västliga förbindelserna, även undertecknad har noterat det höjda tonläget under de senaste månaderna.
Vilket för oss in på den andra faktorn. Saknas förmågan att kunna tolka dels retorik, dels militäruppbyggnad vad respektive part de facto försöker uppnå får det ses som troligt att risken för en ofrivillig eskalering kan inträffa vid genomförandet av olika former av militära ageranden, såsom förflyttningar av militära förband eller omfattande övningsverksamhet, samt vid en misstolkning av uttalanden som föranleder en militär styrkeuppbyggnad av någon involverad part, men även i händelse av en ej planerad incident.
Något som berörts tidigare i inlägget är även den ryska militära styrkeuppbyggnaden i anslutning till Ukrainas gräns, att denna genomförs är att anses som fakta det vill säga bekräftad information.33 Ryssland har å sin sida framfört att de inte kan deeskalera situationen, det vill säga minska sin styrkeuppbyggnad, med anledning av en enligt Ryssland ukrainsk styrkeuppbyggnad mot dess landgräns.34 Vad som dock berörs i mindre omfattning är vilken faktisk påverkan denna styrkeuppbyggnad kan ha som konsekvens på vårt direkta närområde. Hitintills är kanske det tydligaste utspelet i den frågan genomfört av ordföranden i det finska försvarsutskottet, Ilkka Kanerva, som framfört att i händelse av en rysk militär operation mot Ukraina kommer det framtvinga en höjning av den finska militära beredskapen.35 Vad exakt det innebär explicit framkom inte, dock utgörs den finska Försvarsmakten i huvudsak av värnpliktiga varvid en beredskapshöjning eventuellt skulle kunna innebära någon form av anpassad/selektiv mobilisering.
Detta kan säkerligen för någon te sig något märkligt, dock är det inte märkligt. En bidragande faktor till en finsk beredskapshöjning i händelse av en rysk militär operation mot Ukraina, är risken för så kallad horisontal eskalation. I den senaste norska försvarspropositionen framförs den risken,36 den amerikanska tankesmedjan RAND har även varnat för den risken.37 Denna risk är framförallt kopplat till upprättandet av det så kallade bastionförsvaret för majoriteten av den ryska ubåtsbaserade andraslagsförmågan med kärnvapen på Nordkalotten.38 Vilket enligt västerländsk syn förefaller komma omfatta delar av finskt men även norskt territorium,39 här kan det även antas att svenskt territorium även kan komma att involveras i stridigheter. Detta med anledning till upprättandet av bastionsförsvaret,40 i och med att Norge har ett behov av att förflytta förband genom Sverige och Finland för att kunna försvara dess nordliga landsända41 men även för att hela Norden kan ses som ett sammanhängande militärstrategiskt område.42
Hur stor risken för ett dylikt ryskt agerande på Nordkalotten kan tänkas vara i händelse av en militär operation mot Ukraina får anses vara svår att kvantifiera, och framförallt får den även anses vara avhängd om Ryssland tror att någon av de västliga nationerna kan komma att agera militärt mot dem. Dock förefaller inte USA i skrivande stund ge Ukraina några försvarsförpliktelser,43 varvid risken får anses vara låg. Men vad som dock kan konstateras är att Ryssland var beredd att höja stridsberedskapen på dess kärnvapenstyrkor i samband med den militära operationen mot Krimhalvön 2014.44 Detta kan säkerligen varit tänkt att använda som en strategisk signal gentemot ett flertal länder att inte beblanda sig i den pågående militära operationen mot Krimhalvön. Dock visar det på hur Ryssland kan tänkas använda sig av sin kärnvapenarsenal som ett påtryckningsmedel i händelse av en ny väpnad konflikt, vilket innebär att risken för så kallad horisontal eskalation på Nordkalotten får anses vara tydlig.
Vad som även bör beaktas i det hänseendet är den ryska förmågan att snabbt kunna förstärka med militära förband/förmågor på Nordkalotten, detta har vid två tillfällen fått ett större medialt genomslag. Det ena tillfället var vid genomförandet av en beredskapskontroll under våren 2015, den styrkeuppbyggnaden får anses genomförts synligt då det ryska försvarsministeriet själva rapporterade om den.45 Det andra tillfället var i samband med den operativa-strategiska övningen Zapad-2017, där styrkeuppbyggnaden förefaller genomförts med mer dolda metoder.46 Vad som dock bör beaktas är att utöver att en tyrkeuppbyggnad kan genomföras relativt snabbt, har Ryssland även förmågan att vilseleda till exempel IMINT (satellitspaning) och SIGINT (signalspanings) system.47
Avseende det sistnämnda är det även intressant att notera hur rysk krigskonst ser på vilseledning. I diskursen avseende den ryska militära styrkeuppbyggnaden kring Ukraina har det framförts att det kan utgöra en förberedelser för ett anfall mot Ukraina. Vad avser vilseledningen är den indelad i strategisk, operativ och taktisk vilseledning. Där den strategiska är mest intressant i detta sammanhang, då det består i att hemlighålla förberedelserna för strategiska operationer och fälttåg men även vilseledning av försvaren avseende egna dispositioner och avsikter. Till detta tillkommer en rad metoder, såsom att kunna överbelasta analys- och bearbetningskapaciteten hos en motståndares underrättelsetjänst med mera.48
Vilket för oss in på den tredje faktorn. Utan tvekan utgör den ryska militära uppbyggnaden ett möjligt hot mot Ukraina, men utgående från rysk krigskonst som beskrivits ovan men även västerländsk får det ses som ett väldigt ologiskt agerande av Ryssland att genomföra ett väpnat angrepp mot Ukraina under de premisser som de själva byggt upp. Detta med anledning av att de totalt förlorat all form initiativ för ett sådant agerande. Varvid orsaken till det ryska agerandet möjligen kan vara att uppnå andra målsättningar än territoriella landvinningar. En faktor som ofta återkommit i debatten kan vara att försöka inordna Belarus än mer i den ryska federationen än vad de redan är. Dock förefaller Belarus vara inordnad i stor omfattning redan med tanke på att till exempel den estländska underrättelsetjänsten använder, om än i citationstecken, uttrycket det ”Belarusiska militärdistriktet” för att beskriva den militära samverkan som genomförs med Belarus och Ryssland.49 Varvid det får ses som troligt att Belarus redan nu är tydligt inordnat under Ryssland åtminstone i militära sammanhang.
Således för det oss fram till att försöka få en konklusion kring vad som just nu händer. Att Ryssland har militärförmåga att genomföra ett väpnat angrepp mot Ukraina för att uppnå vissa territoriella landvinningar utifrån den mängd förband och förmågor som samlats är högst sannolikt.50 Dock får det ses som mindre troligt att det utgör den faktiska målsättningen, utan snarare får det ses som troligt att det rör sig om påverkan med militära maktmedel i bakgrunden. Detta argument kan förstärkas ytterligare med den retorik som framförts även med faktorn kärnvapen i bakgrunden. Dock kan det ses som möjligt att en rysk militär operation kan genomföras annorstädes då agerandet med de militära förbanden kring Ukraina kan utgöra en vilseledning och Rysslands förmåga att snabbt ta beslut men även kraftsamla i en ny operationsriktning. Genomförs dock en militär operation gentemot Ukraina eller annorstädes får det ses som möjligt att även Nordkalotten kan komma att involveras.
Den troliga till sannolika målsättningen Ryssland försöker uppnå med sitt nuvarande agerande är att skapa en så kallad cordon sanitaire, där Ukraina och Georgien ej skall tillfalla ur ett ryskt perspektiv en västlig intressesfär som kan hota Ryssland det vill säga en förlängning av den så kallade Brezjnev doktrinen. Därmed, det Ryssland försöker skapa med sitt agerande är en egen intressesfär. Vad som dock särskilt bör beaktas är den geostrategiska vikt Ryssland fäster vid Arktis samt Nordkalotten varvid det får ses som troligt att även Finland och Sverige på något sätt är inarbetade i det nuvarande ryska agerandet. Varvid de ryska påtryckningarna mot Finland och Sverige kan komma att öka framgent även med tydliga militära maktmedel i bakgrunden. Vad som särskilt bör beaktas är hur retoriken kring kärnvapen använts i den nu pågående ”kraftmätningen” i vad som troligtvis till sannolikt handlar om upprättande av en intressesfär, vilket likväl skulle kunna bli riktat mot Finland och Sverige i retorisk form.
Slutsats
Det får ses som möjligt att en väpnad konflikt kan inträffa mellan Ryssland och Ukraina, alternativt är det möjligt att en väpnad konflikt eller militär operation kan inträffa annorstädes där den nu militära uppbyggnaden mot Ukraina utgör en vilseledning av Ryssland. I de både scenarierna är det även är möjligt att länderna på Nordkalotten blir involverad med anledning av risken för horisontal eskalation. Det troliga till sannolika scenariot är dock att det nuvarande ryska agerandet utgör en påverkan med militära maktmedel i bakgrunden för att uppnå politiska samt militärstrategiska målsättningar gentemot de västliga länderna i form av upprättandet av en tydlig intressesfär.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Associated Press 1, 2, 3 (Engelska)
British Broadcasting Corporation 1, 2, 3, 4 (Engelska)
Cable News Network 1, 2 (Engelska)
Defense One 1 (Engelska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Hufvudstadsbladet 1 (Svenska)
Jägarchefen 1 (Svenska)
Oslo Militære Samfund 1 (Norska)
RAND Corporation 1 (Engelska)
Regeringskansliet 1, 2 (Svenska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 (Engelska)
Russian strategic nuclear forces 1 (Engelska)
TASS 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (Engelska)
The New York Times 1 (Engelska)
Sveriges Television 1, 2, 3 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
The Economist 1 (Engelska)
The Washington Post 1, 2 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2 (Svenska)
United States European Command 1 (Engelska)
Valisluureamet 1 (Engelska)
Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.
Slutnoter
1 Associated Press. Keyton, David. Cook, Lorne. NATO chief says allies must prepare for the worst in Ukraine. 2021. https://apnews.com/article/europe-russia-ukraine-moscow-riga-b0971e8a973026ec7fb1964a8d38d2eb (Hämtad 2021-12-17)
Cable News Network. Liptak, Kevin. US intelligence estimates Russian troop levels on Ukraine bo Pope calls for 'serious international dialogue' to defuse Ukraine tensions rder could reach 175,000. 2021. https://edition.cnn.com/2021/12/04/politics/russia-ukraine-troops-border-us-intelligence-reports/index.html (Hämtad 2021-12-17)
Reuters. Siebold, Sabine. Emmott, Robin. NATO warns Russia over Ukraine military build-up. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/nato-warns-russia-over-ukraine-military-build-up-2021-11-15/ (Hämtad 2012-12-XX)
Reuters. Pamuk, Humeyra. Lewis, Simon. U.S. says 'all options' on the table over Russian troop buildup near Ukraine. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/us-state-dept-says-all-options-table-over-russian-troop-build-up-near-ukraine-2021-11-26/ (Hämtad 2021-12-17)
The Washington Post. Harris, Shane. Sonne, Paul. Russia planning massive military offensive against Ukraine involving 175,000 troops, U.S. intelligence warns. 2021. https://www.washingtonpost.com/national-security/russia-ukraine-invasion/2021/12/03/98a3760e-546b-11ec-8769-2f4ecdf7a2ad_story.html (Hämtad 2021-12-17)
2 Westerlund, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 59.
3 TASS. Putin tasks Russian Foreign Ministry to begin talks on system of security guarantees. 2021. https://tass.com/politics/1363765 (Hämtad 2021-12-01)
4 TASS. Russia’s Foreign Ministry preparing initiative on security guarantees at western borders. 2021. https://tass.com/politics/1369099 (Hämtad 2021-12-01)
5 TASS. Putin puts forward bid for detailed talks on stopping NATO’s eastward expansion. 2021. https://tass.com/politics/1369341 (Hämtad 2021-12-17)
6 TASS. Putin spoke in favor of ensuring calm, stable situation for all countries worldwide. 2021. https://tass.com/politics/1369333 (Hämtad 2021-12-17)
7 TASS. Putin says Russia taking ‘adequate’ measures in response to NATO’s provocations. 2021. https://tass.com/defense/1369273 (Hämtad 2021-12-17)
8 Sveriges Television. Ajdinovic, Mersiha. Migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus – ett storpolitiskt spel. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/migrantkrisen-vid-gransen-mellan-polen-och-belarus (Hämtad 2021-12-17)
9 Reuters. Emmott, Robin. Siebold, Sabine. Sytas, Andrius. Lithuania, EU say Belarus using refugees as 'political weapon'. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/belarus-using-refugees-weapon-must-face-more-eu-sanctions-lithuania-says-2021-07-12/ (Hämtad 2021-12-17)
10 Reuters. Russia sends bombers to fly over Belarus, blames EU for migrant catastrophe. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russia-blames-eu-looming-catastrophe-over-migrants-belarus-poland-border-2021-11-10/ (Hämtad 2021-12-17)
Reuters. Belarus leader says he needs Russian nuclear-capable bombers to navigate border crisis. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russian-nuclear-capable-bombers-rehearse-bombing-runs-belarus-training-exercise-2021-11-11/ (Hämtad 2021-12-17)
11 Associated Press. Isachenkov, Vladimir. Belarus president offers to host Russian nuclear weapons. 2021. https://apnews.com/article/russia-ukraine-germany-migration-europe-ab1efae5e65bf01af3be2f6139ef6f4b (Hämtad 2021-12-17)
12 TASS. Lavrov: West’s reckless policy drives Lukashenko to eye deploying Russian nukes in Belarus. 2021. https://tass.com/politics/1369141 (Hämtad 2021-12-17)
13 Reuters. Russia to West: offer us guarantees or risk unravelling security. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russia-new-european-missile-crisis-must-be-avoided-before-its-too-late-2021-12-10/ (Hämtad 2021-12-17)
14 Sveriges Television. Borgert, Linnéa. Nu löper kärnvapenavtalet INF ut: ”Oron är berättigad”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-loper-karnvapenavtalet-inf-ut-oron-ar-berattigad (Hämtad 2021-12-17)
Reuters. Astakhova, Olesya. Kauranen, Anne. Putin says U.S. is able to deploy new cruise missile in Europe. 2019. https://www.reuters.com/article/uk-finland-russia-summit-missiles-idUKKCN1VB1Y3 (Hämtad 2021-12-17)
15 Reuters. Ali, Idrees. U.S. tests first ground-launched cruise missile after INF treaty exit. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-pentagon-missiles-russia-idUSKCN1V91IV (Hämtad 2021-12-17)
Reuters. Ali, Idrees. U.S. tests ground-launched ballistic missile after INF treaty exit. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-military-russia-idUSKBN1YG287 (Hämtad 2021-12-17)
16 British Broadcasting Corporation. INF nuclear treaty: Nato 'to avoid arms race' after US-Russia pact ends. 2019. https://www.bbc.com/news/world-europe-49207281 (Hämtad 2021-12-17)
17 Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Russian nuclear weapons, 2021. Bulletin of the Atomic Scientists, vol. 77, no. 2, s. 90-91. DOI: 10.1080/00963402.2021.1885869
18 The Economist. Allies fear Germany’s incoming government will go soft on nukes. 2021. https://www.economist.com/europe/2021/11/20/allies-fear-germanys-incoming-government-will-go-soft-on-nukes (Hämtad 2021-12-17)
19 TASS. US nuclear weapons may end up in Eastern Europe if Germany rejects them — NATO. 2021. https://tass.com/defense/1363759 (Hämtad 2021-12-17)
20 Reuters. Germany to remain part of NATO's nuclear sharing under new government. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/germany-remain-part-natos-nuclear-sharing-under-new-government-2021-11-24/ (Hämtad 2021-12-17)
21 Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.
22 Reuters. Russia urges NATO to break promise to Ukraine as part of security package. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/russia-demands-rescinding-nato-promise-ukraine-georgia-2021-12-10/ (Hämtad 2021-12-17)
23 British Broadcasting Corporation. Russia Ukraine: Lavrov warns of return to military confrontation nightmare. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-59503762 (Hämtad 2021-12-17)
Svenska Dagbladet. Lavrov: Mardrömslik militär konfrontation. 2021. https://www.svd.se/lavrovs-och-blinkens-mote-pagar-i-stockholm (Hämtad 2021-12-17)
24 Associated Press. Knickmeyer, Ellen. Lee, Matthew. Merchant, Nomaan. Biden assures Ukraine’s leader of US support to deter Russia. 2021. https://apnews.com/article/joe-biden-russia-ukraine-europe-vladimir-putin-8193787ec21ca2aded4a37fa325f07b5 (Hämtad 2021-12-17)
25 Reuters. Russia orders some U.S. diplomatic staff to leave as embassy spat expands. 2021. https://www.reuters.com/world/russia-says-some-us-embassy-staff-must-leave-january-2021-12-01/ (Hämtad 2021-12-17)
26 The Washington Post. Khurshudyan, Isabelle. Hudson, John. Amid heightened tensions, Russia and U.S. make quiet breakthrough on staffing at Moscow embassy. 2021. https://www.washingtonpost.com/world/europe/russia-us-moscow-embassy/2021/12/03/2a459f56-49fe-11ec-beca-3cc7103bd814_story.html (Hämtad 2021-12-17)
27 Reuters. Macron warns against "self-fulfilling" prophecies on Ukraine-Russia risks. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/macron-warns-against-self-fulfilling-prophecies-ukraine-russia-risks-2021-12-10/ (Hämtad 2021-12-17)
28 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 72.
29 United States European Command. Senate Armed Services Committee Opening Statement by General Phil Breedlove, Commander, U.S. European Command. 2015. https://www.eucom.mil/article/33031/senate-armed-services-committee-opening-statement-by-general-phil-breedlove-commander-u-s-european (Hämtad 2021-12-17)
30 Cable News Network. Bertrand, Natasha. Sciutto, Jim. Lillis, Katie Bo. US struggles with intelligence blind spot as Russia builds up forces near Ukraine. 2021. https://edition.cnn.com/2021/11/15/politics/us-intelligence-russia-ukraine/index.html (Hämtad 2021-12-17)
31 Sveriges Television. Bengtsson, Olle. Tre frågor om konflikten i Ukraina. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tre-fragor-om-konflikten-i-ukraina (Hämtad 2021-12-17)
32 Reuters. Pullella, Philip. Pope calls for 'serious international dialogue' to defuse Ukraine tensions. 2021. https://www.reuters.com/world/uk/pope-calls-serious-international-dialogue-defuse-ukraine-tensions-2021-12-12/ (Hämtad 2021-12-17)
33 The Washington Post. Harris, Shane. Sonne, Paul. Russia planning massive military offensive against Ukraine involving 175,000 troops, U.S. intelligence warns. 2021. https://www.washingtonpost.com/national-security/russia-ukraine-invasion/2021/12/03/98a3760e-546b-11ec-8769-2f4ecdf7a2ad_story.html (Hämtad 2021-12-04)
34 Reuters. Kremlin says Russia cannot de-escalate due to Ukrainian troop presence nearby. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/kremlin-says-russia-cannot-de-escalate-due-ukrainian-troop-presence-nearby-2021-12-01/ (Hämtad 2021-12-17)
35 Hufvudstadsbladet. Gestrin-Hagner, Maria. Rysk anfallsplan för Ukraina avslöjad – Kanerva: "Finland kan tvingas höja beredskapen". 2021. https://www.hbl.fi/artikel/rysk-anfallsplan-for-ukraina-avslojad-kanerva-finland-kan-tvingas-hoja-beredskapen/ (Hämtad 2021-12-17)
36 Prop. 62 S (2019 – 2020). Vilje til beredskap – evne til forsvar Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 23.
37 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 8.
38 Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2021. https://russianforces.org/navy/ (Hämtad 2021-12-17)
39 Black, James et al. Enhancing deterrence and defence on NATO’s northern flank: Allied perspectives on strategic options for Norway. Santa Monica: RAND Corporation, 2020, s. 9.
40 Forsvarsdepartementet. Et felles løft - Ekspertgruppen for forsvaret av Norge. Oslo: Forsvarsdepartementet, 2015, s. 20.
41 Prop. 62 S (2019 – 2020). Vilje til beredskap – evne til forsvar Langtidsplan for forsvarssektoren. s. 82.
42 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 68.
43 British Broadcasting Corporation. Russia Ukraine: Sending US troops not on table – Biden. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-59582013 (Hämtad 2021-12-17)
44 British Broadcasting Corporation. Ukraine conflict: Putin 'was ready for nuclear alert'. 2015. https://www.bbc.com/news/world-europe-31899680 (Hämtad 2021-12-17)
45 Jägarchefen. Si vis pacem, para bellum - Beredskapskontroll 16-21MAR15. 2015. https://jagarchefen.blogspot.se/2015/04/si-vis-pacem-para-bellum.html (Hämtad 2021-12-17)
46 Oslo Militære Samfund. Etterretningstjenestens årlige statusoppdatering - Fokus 2018. 2018. https://oslomilsamfund.podbean.com/e/oms-etterretningstjenestens-arlige-statusoppdatering-fokus-2018/ (Hämtad 2021-12-17)
47 Defense One. Tucker, Patrick. Potemkin Jets Unlikely To Fool US Satellites. 2016. https://www.defenseone.com/technology/2016/10/potemkin-jets-unlikely-fool-us-satellites/132350/ (Hämtad 2021-12-17)
Kjellén, Jonas. Russian Electronic Warfare: The role of Electronic Warfare in the Russian Armed Forces. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018, s. 23-24, 53.
The New York Times. Kramer, Andrew E. A New Weapon in Russia’s Arsenal, and It’s Inflatable. 2016. https://www.nytimes.com/2016/10/13/world/europe/russia-decoy-weapon.html (Hämtad 2021-12-17)
48 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 153-154.
49 Valisluureamet. International Security and Estonia. Tallinn: Valisluureamet, 2021, s. 53.
50 Reuters. Polityuk, Pavel. EXCLUSIVE Ukraine sees no sign of Russia withdrawing troops from border. 2021. https://www.reuters.com/world/europe/exclusive-ukraine-sees-no-sign-russia-withdrawing-troops-border-2021-12-15/ (Hämtad 2021-12-17)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar