lördag 19 september 2015

Lagt kort ligger

Reflektion

Att den svenska Försvarsmaktens numerär är allt annat än adekvat anpassat för nationellt försvar, är de flesta försvarsdebattörer överens om. I en studie av Kungliga krigsvetenskaps akademin, som delar av redovisats i ett inlägg av Frank Rosenius, delges en väldigt avgörande slutsats kring Gotland. För att kunna uppnå någon form av avskräckningseffekt, eller kunna försvara Gotland, krävs minst att halva armén samt hela marinen utnyttjas.

I sig är detta ingen nyhet, då numerären är så liten, men exemplet med Gotland, tydliggör problematiken som både Försvarsmakten men i synnerhet den politiska ledningen måste hantera. Vilken ytterst begränsad geografisk del av Sverige skall man välja att försvara? För det är vad det handlar om. Likt väl blir konsekvenserna väldigt tydliga, där man väljer att placera någon del av armén, så blir det en "lagt kort ligger" konsekvens.

Vad avser jag då med "lagt kort ligger", flyttar vi t.ex. över förband till Gotland vid ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge kring Östersjön, så har man lagt sitt kort, de förbanden kommer inte snabbt kunna flyttas tillbaka över till fastlandet. Flyttas någon av brigaderna i en riktning, så är den i den riktningen, under en mycket lång tid, då resurserna för att kunna förflytta förband o.dyl. är så begränsade.

Vad som kanske är mest allvarligt, är utifrån den begränsade numerär som Försvarsmakten består av i dagsläget, så blir man mycket sårbar för vilseledning. Lyckas en motståndare förleda oss till att tro att en militär operation skall påbörjas i en riktning som är falsk men vi flyttar våra förband dit, så har han troligtvis stora möjligheter att lyckas lösa militära operationer i andra delar av Sverige. Detta kan även föranledda passivitet från vår sida, vi väntar för länge att placera ut våra förband, varpå effekten blir densamma som om vi skulle blivit vilseledda.

Nu är ju inte kvantitet allt, men sett till Sveriges geografiska yta, så krävs en viss kvantitet av förband, det är inte heller någon form av "invasionsförsvars nostalgi" utan ett faktum. Man kan inte tro att man, snabbt, skall kunna samla våra två (2) brigader som i sina ordinarie grupperingsplatser är utsprida över hela Sveriges yta, till ett kraftsamlingsområde. Därtill så kan man inte tro att man skall kunna flytta dessa brigader snabbt i en ny riktning om det är så att kraftsamlingsområdet visar sig vara fel, de resurserna finns helt enkelt inte i dagsläget, lägg därtill de friktioner som uppstår i en konflikt, så har vi återigen "lagt kort ligger" konsekvensen.

Detta ger som tidigare nämnts, strategiska och operativa, konsekvenser. Tar vi då åter Gotland som ett exempel, så har politikerna på det strategiska planet varit väldigt tydliga i den antagna försvarspolitiska inriktningen, att Gotland har ett stort strategiskt värde, utifrån KKrVA spel, så vet vi att minst halva armén d.v.s. en (1) av två (2) brigader måste avdelas till ön för att uppnå någon trovärdighet. Skall det då finnas någon trovärdighet i våra folkvaldas antagna inriktning, så måste Gotland försvaras, varpå en brigads storleken blir trolig. Det innebär, utifrån det förda resonemanget, att övriga Sveriges yta, skall försvaras med en (1) brigad. Givetvis finns hemvärnsbataljonerna men de är varken utrustade eller inriktade mot renodlade anfalls och försvars uppgifter mot en kvalificerad reguljär motståndare.

Vart någonstans skall då denna enda brigad som är kvar på fastlandet placeras i händelse av en konflikt? Vilken del av det svenska fastlandet är värd att försvara? Frågor som inte går att besvara, vänder man på myntet, så blir det än mer obehagligt, skall vi undvika att förstärka försvaret av Gotland i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge? Som ni förstår så befinner vi oss i ett moment 22, oaktat hur man väljer att "lägga sina kort" kommer det få oerhörda konsekvenser p.g.a. en numerär som ej är adekvat anpassat mot en reguljär motståndare.

Utifrån denna låga numerär så blir det mer eller mindre omöjligt att ta fram strategiska riktlinjer och utifrån det operativa planer. Givetvis kan man planera, men det blir enbart planer, som mest troligt inte går att realisera utifrån den numerär som Försvarsmakten idag består av. För återigen numerären ligger oss i "fatet", där vi väljer att placera ut våra kort kommer korten ligga.

Här är oftast motargumentet, att vi står inte ensamma, Sverige kommer inte ensidigt dras in i en konflikt i Östersjöregionen m.m. Helt korrekta antaganden, men att få någon hjälp i händelse av en konflikt, bedömer jag att vi kan avskriva helt inom den närmsta fem (5) års perioden. Då krigsspel visar på att NATO själva ej kan försvara de baltiska staterna, så blir det väldigt naivt att tro att man kommer ha förband över till att understödja ett militärt alliansfritt land såsom Sverige, då man själva just nu saknar förmågan att effektivt försvara sina egna medlemsländer.

Inom vissa NATO länder förefaller man även se hybridkrigföring som den enda formen av krigföring man kan tänkas möta, vilket medfört att satsningar på konventionella förmågor uteblir, vilket är en grundförutsättning för att kunna försvara de baltiska staterna,då dessa är dyrare än satsningar mot hybridkrigföring. Tendenser till en liknande debatt finns även i Sverige, att hybridkrigföring är det nya allena rådande konceptet, vilket skulle kunna försvara vår låga numerär.

Att se hybridkrigföring som den enda formen av krigföring, är ett mycket vanskligt antagande, ffa. då ryskt operativt tänkande tydligt visar på att reguljär krigföring alltid kommer ske i en konflikt, vilket även är det man främst övar, manöverkrigföring med stora förband i samverkan med flyg- och sjöstridskrafter, däremot kan inledningsskedet av en konflikt vara av en okonventionell karaktär.

Våra folkvalda står således inför två val, antingen låter man den låga numerären kvarstå och chansar på att de säkerhetspolitiska spänningarna kommer avta, dock med Sveriges oberoende som insats. Eller så väljer man att öka försvarsförmågan, vilket måste innebära, fler brigader, fler ytstridsfartyg och fler stridsflygplan.

Have a good one! // Jägarchefen

10 kommentarer:

  1. I ljuset av det ovanstående framstår nedläggningen av Kustartilleriet som ganska märkligt. Varför lägga ned ett helt vapenslag, varför tänka i termer av 0 eller 1, hel nedläggning eller inte? Man kunde ha behållit KA3, åtminstone.

    Jag gjorde lumpen inom Kustartilleriet 1988 (KA2 och Berga Örlogsskolor) och mitt bestående minne är av ett skickligt vapenslag med avsevärd förmåga att tillfoga en fiende svåra skador.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att KA lades ner var fullkomligt logiskt då "sanningen" då var att det aldrig skulle bli krig i Östersjön igen. Samma logik ledde till att FVs krigsbaser avvecklades förutom två som man inte hann med innan man slog stopp på avvecklingen.
      Är det något KA-förband som borde ha behållts så är det KA2 som utbildade de rörliga förbanden.

      Radera
  2. Det utbildades rörligt på KA3 också, dock inte 15/80 el RBS15 i Tungt KRbBatt. Men det är på Gotland dessa förband skulle ha gjort mest nytta, och skulle kunna ha gjort nytta ännu idag.

    SvaraRadera
  3. I linje med Svensk logik så ska vi väl inte försöka försvara Gotland?
    Gotland är ju med största sannolikhet ett geografiskt område som är strategiskt attraktivt för en motståndare
    Vi ska självklart fokusera på att försvara ett geografiskt område som är ointressant för en motståndare
    Då blir ju risken för konfrontation och förluster minimal
    Varför inte koncentrera hela det svenska försvaret till t ex Jämtland?
    Då behöver vi ju inte ha ett större försvar än vi har idag

    SvaraRadera
  4. Jag skulle vilja säga att Sverige är försvarslöst i dagsläget, det mesta är antingen avvecklat, bortskänkt eller icke-fungerande i ett skymningsläge. Spelar ingen roll hur mycket det poängteras att vi har ett försvar, i jämförelse mot en ev. invasionsmakt är vi rena dagiset och det enda vi kommer att märka av att invasionen är färdig är att nyheter är på ett annat språk.

    SvaraRadera
  5. "Då krigsspel visar på att NATO själva ej kan försvara de baltiska staterna, så blir det väldigt naivt att tro att man kommer ha förband över till att understödja ett militärt alliansfritt land såsom Sverige, då man själva just nu saknar förmågan att effektivt försvara sina egna medlemsländer." Citat Jägarchefen

    Au contraire! Ett försvarat Gotland är en förutsättning för att Nato ska kunna försvara Baltikum. Men det är jävligt fult gjort av Sverige att då inte ta av sig silkesvantarna och spotta sig i nävarna.

    "Inom vissa NATO länder förefaller man även se hybridkrigföring som den enda formen av krigföring man kan tänkas möta, vilket medfört att satsningar på konventionella förmågor uteblir, vilket är en grundförutsättning för att kunna försvara de baltiska staterna,då dessa är dyrare än satsningar mot hybridkrigföring. Tendenser till en liknande debatt finns även i Sverige, att hybridkrigföring är det nya allena rådande konceptet, vilket skulle kunna försvara vår låga numerär." Citat Jägarchefen

    Där håller jag med dig fullständigt! Låt MSB sköta civilförsvaret som en fristående myndighet, så kan FM och FML rikta in sig på väpnad krigföring om de får medel till det. Men även lite punktförsvar av viktig infrastruktur, skapande av krigsflygbaser och lite sådant bör tillfalla FM och regeringen att lösa. Tyvärr är chefen för MSB tillsatt av fjantarna i Nya Moderaterna, och han är inte förmögen att spotta i nävarna.

    Roger

    SvaraRadera
  6. Vad hjälper det om vi har en eller hundra brigader på Gotland när det inte finns något luftvärn i dessa.

    SvaraRadera
  7. Ett förslag för utbyggandet av det svenska försvaret
    Landkomponent
    1 Divisionsstab med 4-5 brigader varav:
    1 brigad i Norrland
    1 Brigad i Södra Sverige
    1 Brigad i Stockholmsområdet
    1-2 brigader som strategisk reserv i Västra Götaland (Skövde, Karlsborg)
    Pus stödtrupper i form av bl.a. luftvärnsregemente, ingenjörsregemente mm
    Dessutom behövs cirka 20 infanteribataljoner för statiskt försvar av Stockholm, Malmö, Göteborg och på Gotland.
    Flygvapnet
    Minimum 4 Flygflottiljer med 8-12 divisioner
    3 jakt (Ronneby, Uppsala, Luleå)
    1 attack: Såtenäs
    Marinen
    Kustartilleriet
    Kustförsvaret ska byggas ut, rörliga komponent, minst 5-6 artilleribataljoner (kanoner plus robotar) förstärkt med minst 5-6 kustjägarbataljoner.
    Flottan: Minst 8 korvetter plus 6 minst ubåtar.
    Återinför frivillig värnplikt enligt finskt modell dvs. 6-9-12 månader (cirka) som stöd till yrkesförsvar.

    SvaraRadera
  8. Strategiska riktlinjer operativa planer om Den förväntade invasionen av Sverige.
    som blev beräknat till ca år 2239 efter folkvaldas önskedrömmar. Innan dess hinner alla andra drabbas först enligt förväntningar.
    Sen (Avskilja (tappa huvudet i((Boden) från (Karlsborg med (Överkalix (Luleå)irriterande)) kartan med) se främmande härar gemenanfalla Umeå, samtidigt Göteborg, glöm Malmö, för Stockholm, blir överaskade Västervik. Offra Umeå.
    Sen Högkvarteret försvaras. Så att de inte kan inta staden. Så Hörnösand anfall från havet.
    Skjut på fiendehären. Med hjälp av svenska flygvapnet mm. Ve Veda luften Räkne felet.
    Försvara Göteborg = Ge vika till Kungälv för fika.

    Glöm Malmö samtidigt. =>
    Falsterbo binder Trelleb. Ysta_ LandstigningLandslaget 5 - 0 => Ge vika till Hässleholm för fika.
    Samtidigt ett anfall mot Stockholm av främmande flotta. Svenska flottan gör motstånd. &. fatta brödstycket.
    Många hundra flygplan ifrån den främmande hären anfaller Stockholm från luften samtidigt som anfallet från havet. = Prioriterade inte intagna ruiner. Sundsvall anfalls från havet och... sedan massor med flyg mot Kumla, Kvarntorp, (), Örebro, Fagersta, Avesta, (G), Sandviken, Bofors klarar striden. ...Sen blir det kolsvart

    SvaraRadera