Sammanfattning
De
uppgifter som sporadiskt framkommit sedan 2008 i Finland, rörande en
möjlig koppling till underrättelseverksamhet vid ryska mark- och
fastighetsköp i Finland, får till del anses stämma. En mindre del
av dessa inköp har, bedömt, en koppling till
underrättelseverksamhet, som bl.a. den finska säkerhetskommittén
påtalar. Dessa inköp syftar, bedömt, till att utgöra stödpunkter
för olika former av underrättelseverksamhet i fred och i händelse
av en väpnad konflikt för sabotageförband.
Analys
En
mycket intressant företeelse som tidigare berörts på denna blogg
är de s.k. ryska mark- och fastighetsköpen i Finland nära, för
det finska totalförsvaret, strategiska platser. Finlands
säkerhetskommitté kom i februari, 2016, med en promemoria belysa
detta något mer ingående,1 vilket gör att informationen
rörande dessa fastighets- och markaffärer kan värderas något mer,
än vad som hitintills framkommit i både nationell finsk och
internationell media.
Sedan
tidigare är det känt att en stor andel av de ryska mark- och
husköpen är koncentrerade till, dels södra Karelen, dels
gränstrakterna mellan Finland och Ryssland. Vissa av dessa mark- och
husköp har skett i anslutning ammunitionsförråd, radarstationer,
stamnät för elförsörjning och andra för det finska
totalförsvaret strategiska installationer. Därtill har även
fastigheter och mark inhandlats i Åbo skärgård.2 Samma
företag som genomförde inköpen i Åbo skärgård, köpte även två
fartyg av den finska marinen, där originalmålningen på fartygen
bibehölls.3
Bild 1. Riksväg 6 samt södra Karelen. |
Vad
som är nytt i sammanhanget är information som framkommit i den
finska säkerhetskommitténs utredning avseende s.k. "hybridhot"
vilket bl.a. berörde dessa markköp. Informationen som framkommit ur
den studien är något tydligare, dels specificeras ytterligare
platser, dels klarläggs geografiskt område något tydligare samt
även vilken typ av byggnader som införskaffats. Bland annat nämner
de att markområden och byggnader har köpts upp, utöver de tidigare
nämnda, i anslutning till vapendepåer, militära flygfält,
kommunikationsmaster, kärnkraftverk och knytpunkter för tågtrafik
och vägnät.4
Vad
avser byggnader skall det bl.a. röra sig om gränsbevakningsstationer
som den finska gränsbevakningen har avyttrat, därtill skall hotell,
servicestationer, skolor och lägergårdar även
upphandlats. Enbart längs, finska, riksväg (RV) 6 skall det finnas
närmare 30 stora fastigheter i ryskt ägo, fastigheterna har
inhandlats under förevändningen att idka turistnäring, men
den verksamheten förefaller ej kommit igång som utlovats.5
Sedan tidigare är det känt att bl.a. äldre ödehus har
köpts upp.6
I
Åbo skärgård är det sedan tidigare känt, att ett företag med
rysk koppling har köpt upp mark och även hus, samt även byggt hus.
I huvudsak rör det sig om mindre fritidshus där storleken är om
100-200 kvadratmeter, dock finns två stora hus om 350 kvadratmeter.7
Placeringen av dessa fritidshus är längsmed samtliga större
farleder in till Åbo samt Nådendal.8 Åbo är, dels
Finlands viktigaste hamn och distributionscentrum,9 dels
finns utanför Åbo, Pansio flottbas.10 Därtill är dessa
fritidshus placerad vid farleder med större vattendjup som leder ut
till öppet hav.11
Bild 2. Fastighets- och markköp i Åbo skärgård. |
De
tidigare hinder/krav, i Finland, som fanns för utländska
fastighetsaffärer avreglerades i två etapper under 1990-talet, det
första steget genomfördes 1993 och det andra avslutande 1999. Detta
var ett led, och förutsättning, för det finska medlemskapet i EU,
då det ej får finnas begränsningar med fastighetsaffärer för
medlemsstaterna i EU. Finland kom även, i samband med detta,
avreglera fastighetsmarknaden för medborgare i länder utanför EU.
I början av 2000-talet kom de ryska mark- och fastighetsaffärerna i
Finland påbörjas, av både företag och privatpersoner. Affärerna
skall ha genomförts både via företag men även bulvaner.12
Redan 2008 förefaller civila individer i Finland, uppmärksammat de
ryska fastighetsköpens geografiska spridning, invid viktiga
installationer, för det finska totalförsvaret.13
Den
finska Försvarsmakten förefaller identifierat faktorer som innebär
att vissa av dessa markköp kan vara, eller är, förberedelser
syftandes till att försvåra en mobilisering av den finska
Försvarsmakten. I händelse av t.ex. en situation där mobilisering
skall genomföras är det, den finska polisens uppgift att tömma
dessa fastigheter. Den finska polismyndigheten bedömer dock att en
tömning av dessa strategiskt anskaffade fastigheter ej kommer kunna
ske effektivt, som de förutsatt i dess beredskapsplaner.14
Bild 3. Fredstida gruppering av förband. |
Den
finska Försvarsmaktens fredsgrupperade förband är i huvudsak
koncentrerade till landets södra del samt med en tyngdpunkt i dess
mellersta och västra delar.15 Utgår vi från den
tidigare basfakta, där en tydlig koncentration skall vara längs RV
6 samt i södra Karelen, så finns det längs med RV 6 totalt tre
militära enheter, inom södra Karelen finns en militär enhet.
Således kan koncentrationen av inköpta fastigheter och markområden
ej genomförts till dessa fredstida grupperingar, utan måste vara
vid koncentrationsområden och basområden, för den finska
Försvarsmakten, i händelse av mobilisering och/eller ett försämrat
säkerhetspolitiskt läge eller väpnad konflikt, vilket indirekt
beskrivs i de finska artiklar som finns avseende ämnesområdet.
För
att få någon form av, möjlig, rätsida på de finska uppgifterna
får vi se bakåt i historien om det finns några möjliga
paralleller som går att vidareutveckla till vår nutid. Vad avser
fritidsfastigheter i kustband och skärgårdar så finns det
beskrivet hur den svenska säkerhetspolisen, SÄPO, under 1980-talet,
förefaller kontrollerat ett antal sådana fastigheter som varit
inköpta av individer med utländskt medborgarskap, kopplat till den
främmande undervattensverksamhet som bedrevs, längs den svenska
kusten och i skärgården.16 I detta sammanhang blir de
uppgifter som förekom under 1980-talets svenska ubåtsjakter,
avseende ljussignalering från land ut mot vatten, intressanta.17
Vad
avser fastighetsköp, så får Matrecos verksamhet i Sverige vara det
mest kända, där de genom en omfattande spridning av dels,
servicepunkter, dels filialer, hade möjlighet att täcka in en stor
del av Sverige. Enligt chefen för SÄPO kontraspionage, Olof
Frånstedt, vid den aktuella tidpunkten, var det den militära
underrättelsetjänsten, GRU, som bedrev inhämtningsverksamhet med
Matreco som en täckverksamhet.18 Vad avser Matreco, så
förefaller det kommit s.k. "bilexperter" från
Sovjetunionen för att utföra visa bilarbeten, i Sverige, dessa
övernattade/bodde då i Matreco lokaler. Dessa "experter"
förefaller,ej haft någon djupare kunskap, i bilarbete.19
Därtill förefaller de både på filialnivå samt vid huvudkontoret
dirigerat lastbilstrafik, TIR märkta lastbilar, men även
upprätthållit samband med fartyg.
Utöver
det så beskrivs det även i det s.k. Mitrochinarkivet hur
t.ex. en bensinstation i Mexiko vid gränsen till USA, skulle
utnyttjas för att, dels fungera som stödpunkt för sabotageförband,
dels fungera som förvaringsplats av utrustningen till
sabotageförband, som i händelse av en konflikt med USA, skulle
genomföra sabotage där.20 Materiel gömdes även nära
objekt där sabotage skulle genomföras mot, oftast skildes tänd-
och sprängmedel från radiomateriel. Materielen kunde även befinna
sig nära luftlandsättnings- och landstigningsområden för
sabotageförbanden, då var den antingen nedgrävd i marken eller så
hade den gömts i byggnader, som en agent ägde.21 I detta
sammanhang blir uppgifter rörande Sovjetiska lastbilschaufförer som
iakttagits, under det kalla kriget, gräva ned utrustning i Sverige,
mycket intressanta. Iakttagelserna har genomförts då de parkerat
sina lastbilar i obebodda områden, i samband med detta skall bl.a.
radiosändare omhändertagits i efterhand, vid plats där iakttagelse
genomförts.22
Således
dessa perspektiv visar på att, under det kalla kriget fanns det,
bedömt, både fastigheter där man visste om att de var i utländskt
ägo och eventuellt i svenskt, där underrättelseverksamhet bedrevs,
därtill terrängområden där utrustning fanns gömd, men ytterst
lite gjordes åt verksamheten, förutom att den hölls under
bevakning i olika former. Därtill visar det på, trots att det var
betydligt svårare, att dölja, under det kalla kriget, så var
Sovjetunionen beredd att ta stora risker i form av att genomföra
denna form av verksamhet, trots att det tydligt skulle kunna härledas
till Sovjetunionen. Något som är viktigt att ta med sig i det
fortsatta resonemanget.
Den
ryska köpkraften började öka vid 2000-talets inledning,23
den hade då så sakteliga börjat återhämta sig efter den
finanskris som inträffade 1998.24 Vilket även
sammanfaller med starten för de ryska mark- och fastighetsköpen i
Finland.25 Vad som även sammanfaller med de ryska mark-
och fastighetsaffärerna, är den tydliga ökningen av rysk
underrättelseverksamhet, som påbörjades vid den omedelbara
inledningen av 2000-talet.26 En ökning som förefaller
haft målsättningen att återskapa samma underrättelseförmåga som
fanns, under den mest ansträngda tiden, vid det kalla kriget.27
Således
finns det, dels en historisk koppling till utnyttjande av faciliteter
samt markområden för genomförande av olika former av
underrättelseverksamhet, dels förefaller en ökning i den ryska
underrättelseverksamheten korrelera i tid, gentemot en ökning av
ryska fastighets- och markköp i anslutning till för det finska
totalförsvaret viktiga objekt. Härav finns det skäl att anta att,
åtminstone, del av dessa mark- och fastighetsaffärer har en
koppling till underrättelseverksamhet.
Koncentrationen
av de finska stridskrafterna är, och var även under det kalla
kriget, i landets södra del, därtill finns huvuddelen av
befolknings- samt industriella- och administrativa centra, där.28
Det finska mobiliseringssystemet kunde under inledningen av
1990-talet under några dagar, bedömt 3-5, mobilisera cirka hälften
av dess totala volym,29 en stor del av dessa torde varit
koncentrerade till landets södra delar. Trots, nästan, en halvering
i storlek av manskap,30 jämfört med det kalla
kriget, så torde en huvuddel av dessa fortsatt vara koncentrerade i
händelse av en väpnad konflikt till Finlands sydöstra delar.
Sett
till hur Finland såg framför sig hur ett möjligt angrepp kunde
tänkas genomföras under det kalla kriget mot dem, i form av ett
strategiskt överfall, så förefaller koncentrationen av de
Sovjetiska förbanden varit till de sydöstra delarna av Finland, i
vad som kunnat utläsas av information som framkommit under
2010-talet. Därtill korrelerar bedömda mål, väl med de uppgifter
som framkommit i nutid, vart mark- och fastighetsaffärerna
genomförts. Därtill sett till hur ett reguljärt angrepp skulle
kunna tänkas genomföras, i vår tid, så får de tankegångarna
d.v.s. en form av strategiskt överfall, fortsatt ses som giltiga.31
Således, ur detta perspektiv blir koncentrationen av mark- och
fastighetsinköp till områden längsmed RV 6 och i södra Karelen,
fullt rimliga.
Om
nu en del av dessa mark- och fastighetsaffärer har en koppling till
underrättelseverksamhet, kan det skilja sig något mot tidigare
eller ej? Inleder vi med markaffärerna, som torde vara den
stora avvikelsen, så kan det finns en logisk förklaring.
Virkesuttaget torde ökat markant sedan det kalla kriget, därtill så
har även hastigheten man kan göra uttaget i, ökat markant. Mellan
perioden 1991 och 2015 dubblades nästan virkesuttaget i Finland.28
Således, torde även risken för ofrivillig exponering av t.ex. i
fredstid utlagda upplag dubblerats. Ett sätt att minska denna risk
är i sådant fall markköp. En annan anledning till markköp i
anslutning till viktiga objekt, kan vara möjligheten till
utplacering av teknisk inhämtningsutrustning, som genom markköpet
löper mindre risk för ofrivillig exponering.
Vad
avser fastighetsköpen får man se tre förklaringar. Den första,
torde vara att del av dessa fastigheter fungerar som stödpunkter för
underrättelsepersonal i fredstid, på samma sätt som Matreco
filialer fungerade under det kalla kriget, sett till vilken typ av
byggnader, hotell o.dyl., som nämnts. Den andra, torde vara
att vissa fastigheter, främst ödefastigheter, kan fungera som s.k.
"brevlådor" för att förflytta information eller
utrustning och möjligen som gömslen för personal. Den tredje
torde även vara som stödpunkt, i händelse av ett försämrat
säkerhetspolitiskt läge innan en väpnad konflikt, som möjliggör
att sabotageförband kan återhämta sig samt förbereda sig, inför
lösandet av uppgifter.
Har
då samtliga mark- och fastighetsinköp en koppling till
underrättelseverksamhet? Nej de har det, bedömt, ej. Men sett till
hur den Sovjetiska underrättelsetjänsten arbetade, så får det ses
som högst sannolikt att dess ryska arvtagare, fortsatt i samma spår.
Vilket gör det högst sannolikt, med de nya uppgifter som
publicerats att ett antal av dessa mark- och fastighetsinköp har en
koppling till underrättelseverksamhet. Därtill utgör mängden
mark- och fastighetsinköp ett skydd i sig. Själva mängden, som den
finska polismyndigheten själva uppger, försvårar, bedömt, att,
dels fastställa vilka inköp som har koppling till
underrättelseverksamhet, dels genomförandet av någon form av
adekvat övervakning i fredstid och påverkan i t.ex. ett
skymningsläge.
Agerar
Ryssland i sådant fall på liknande sätt i alla länder? Det är
jag tveksam till, bedömt är det ett agerande man kan tänkas ta
till i sitt absoluta närområde, för att säkerställa att ett
buffertområde d.v.s. flytta fram sitt försvarsdjup, i händelse av
en konflikt, kan genomföras snabbt. Därtill med minimala resurser
d.v.s. man väljer att agera med sabotageförband och
fjärrstridsmedel i stor omfattning för att uppnå en systemchock
och sen med mindre reguljära förbandsenheter upprättar man ett
buffertområde, för att effektivare kunna skydda själva Ryssland.
Slutsats
Den
slutsats man kan dra är att det är ett fullt rimligt antagande, som
genomförts i Finland, att vissa av de mark- och fastighetsaffärer
som genomförts har en koppling till underrättelseverksamhet. Bedömt
utgör dessa markområden samt fastigheter, stödpunkter som kan
utnyttjas i fred, kris och konflikt för, dels underrättelsepersonal,
dels sabotageförband.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting
Corporation 1
(Engelska)
Foreign Affairs 1
(Engelska)
Iltalehti 1
(Finska)
Ilta Sanomat 1
(Finska)
Merivoimat 1
(Svenska)
Naturresursinstitutet
1
(Svenska)
Sveriges Television
1
(Svenska)
Världsbanken 1
(Engelska)
Åbo Hamn Ab 1
(Svenska)
Andrew, Christopher.
Sword and the Shield: The Mitrokhin Archive and the Secret History
of the KGB. New York: Basic Books, 2000, E-bok.
Bugajski, Janusz.
Assenova, Margarita. Eurasian Disunion: Russia’s Vulnerable
Flanks. Washington DC: The Jamestown Foundation, 2016.
Forss, Stefan, et
al. The development of Russian military policy and Finland.
Helsinki: National Defence University, 2013.
Frånstedt, Olof.
Spionjägaren. D. 1, Bland agenter, terrorister och affärer.
Västerås: Ica, 2013.
Försvarsmakten.
Soldatens handbok 2015. Försvarsmakten: Helsingfors, 2015.
Nilsson, Ulf I.
'Spionerna i Ströms bro', Arbetarbladet, 23 Mars 2014, s.
16-17.
Nordblom, Charlie.
Krig i fredstid. Stockholm: Timbro, 1988.
Nylander, Bengt. Det
som inte har berättats: 25 år vid SÄPO:s kontraspionage.
Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2016.
Visuri, Pekka.
Evolution of the Finnish military doctrine 1945-1985.
Helsinki: War College, 1990.
Slutnoter
1
YLE. Tuula, Malin. Ryska markaffärer ett hot - Säkerhetskommittén
listade hybridkrigsfenomen. 2016.
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen
(Hämtad 2016-10-22)
2
Foreign Affairs. Braw, Elisabeth. Back to the Finland Station. 2015.
https://www.foreignaffairs.com/articles/finland/2015-06-18/back-finland-station
(Hämtad 2016-10-22)
3
Iltalehti. Tuula, Malin. Varustamo välitti armeijan alukset
venäläisfirmalle. 2015.
http://www.iltalehti.fi/uutiset/2015020819157278_uu.shtml
(Hämtad 2016-10-22)
4
YLE. Tuula, Malin. Ryska markaffärer ett hot - Säkerhetskommittén
listade hybridkrigsfenomen. 2016.
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen
(Hämtad 2016-10-22)
5
Ibid.
6
Foreign Affairs. Braw, Elisabeth. Back to the Finland Station. 2015.
https://www.foreignaffairs.com/articles/finland/2015-06-18/back-finland-station
(Hämtad 2016-10-21)
7
Ilta Sonomat. Beach, Niko. Honkamaa, Antti. Venäläiset ostivat
Suomen saaria tärkeältä väylältä - "Varakas herrasmies
arvosti rauhaa ja turvallisuutta". 2015.
http://www.iltasanomat.fi/kotimaa/art-2000000812464.html
(Hämtad 2016-10-22)
8
YLE. Tuula, Malin. Ryska markaffärer ett hot - Säkerhetskommittén
listade hybridkrigsfenomen. 2016.
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen
(Hämtad 2016-10-22)
9
Åbo Hamn Ab. 860 år av handel och sjöfart. 2016.
http://www.portofturku.fi/portal/se/presentation/historia/
(Hämtad 2016-10-22)
10
Merivoimat. Styrkan till sjöss. 2016.
http://merivoimat.fi/sv/kustflottan
(Hämtad 2016-10-22)
11
YLE. Tuula, Malin. Venäläisten maakaupat uhkien joukossa –
Turvallisuuskomitea listasi hybridisodan ilmiöitä. 2016.
http://yle.fi/uutiset/3-8664889
(Hämtad 201-10-22)
12
YLE. Tuula, Malin.
Ryska markaffärer
ett hot - Säkerhetskommittén listade hybridkrigsfenomen.
2016.
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen
(Hämtad 2016-10-22)
13
Foreign Affairs. Braw,
Elisabeth. Back to
the Finland Station.
2015.
https://www.foreignaffairs.com/articles/finland/2015-06-18/back-finland-station
(Hämtad 2016-10-22)
14
YLE. Tuula, Malin.
Ryska markaffärer
ett hot - Säkerhetskommittén listade hybridkrigsfenomen.
2016.
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen
(Hämtad 2016-10-22)
15
Försvarsmakten.
Soldatens handbok
2015.
Försvarsmakten: Helsingfors, 2015, 266.
16
Nylander, Bengt. Det
som inte har berättats: 25 år vid SÄPO:s kontraspionage.
Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2016, s.
86.
17
Nordblom, Charlie. Krig
i fredstid.
Stockholm: Timbro, 1988, s.
211.
18
Frånstedt, Olof.
Spionjägaren. D. 1,
Bland agenter, terrorister och affärer.
Västerås: Ica, 2013, s.
82-83.
19
Nilsson, Ulf Ivar.
'Spionerna i Ströms bro', Arbetarbladet,
23 Mars 2014, s. 16-17.
20
Andrew, Christopher.
Sword and the
Shield: The Mitrokhin Archive and the Secret History of the KGB.
New York: Basic Books, 2000, E-bok, s. 363.
21
Ibid. s. 364.
22
Nordblom, Charlie. Krig
i fredstid.
Stockholm: Timbro, 1988, s. 224.
23
The World Bank Group.
Russia GDP per
capita (current US$).
2016.
http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD?end=2015&locations=RU&start=1989
(Hämtad 2016-10-22)
24
Sveriges Television.
Liebermann, Andreas. Ryssland
efter Sovjetunionen.
2008. http://www.svt.se/nyheter/ryssland-efter-sovjetunionen-1
(Hämtad 2016-10-22)
25
Foreign Affairs. Braw,
Elisabeth. Back to
the Finland Station.
2015.
https://www.foreignaffairs.com/articles/finland/2015-06-18/back-finland-station
(Hämtad 2016-10-22)
YLE.
Tuula, Malin. Ryska
markaffärer ett hot - Säkerhetskommittén listade
hybridkrigsfenomen.
2016.
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/15/ryska-markaffarer-ett-hot-sakerhetskommitten-listade-hybridkrigsfenomen
(Hämtad 2016-10-22)
26
Bugajski, Janusz.
Assenova, Margarita. Eurasian
Disunion: Russia’s Vulnerable Flanks.
Washington DC: The Jamestown Foundation, 2016, s. 20.
27
British Broadcasting
Corporation. Profile:
Russia's SVR intelligence agency.
2010. http://www.bbc.co.uk/news/10447308
(Hämtad 2016-10-22)
28
Visuri, Pekka.
Evolution of the
Finnish military doctrine 1945-1985.
Helsinki: War College, 1990, s. 93
29
Ibid. s. 94-95
30
YLE. Kronvall, Kerstin.
Värnplikt gör
Finlands försvar billigt.
2014.
https://svenska.yle.fi/artikel/2014/09/07/varnplikt-gor-finlands-forsvar-billigt
(Hämtad 2016-10-23)
31
Forss, Stefan, et al. The
development of Russian military policy and Finland.
Helsinki: National Defence University, 2013, 42-43.
32
Naturresursinstitutet.
Virkesuttag och
virkesförrådets avgång.
2016. http://stat.luke.fi/sv/avverkningar-och-avgang
(Hämtad 2016-10-22)
Intressanta synpunkter, väl skrivet. Kommateringen i texten utgör, bedömt, ett större hot mot globalt välmående än GRU.
SvaraRaderaMed andra ord sagt: ryssarna har nu gamla krigsfartyg målade i finska armens färger intill Ålands skärgård...
SvaraRadera