tisdag 11 december 2018

Försvarsunderrättelseförmåga

Reflektion

Den 09DEC2018 vittnade chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), Generalmajor Gunnar Karlsson, i arbetsdomstolen rörande Transportstyrelsens hantering av hemlig information och närmare bestämt rörande kvalificerade skyddsidentiteter.1 De kvalificerade skyddsidentiteterna kan tilldelas personal inom Försvarsmakten, Polisen och Säkerhetspolisen för inhämtning gentemot olika former av verksamhet.2 Enligt Dagens Nyheter skall chefen för MUST sagt, ”Vi måste utgå från att informationen är röjd”.3 I sig ingen nyhet, utan något som redan förmedlats under hösten 2017.4 Dock är det ny information att den allvarligaste informationsförlusten är kring de kvalificerade skyddsidentiteterna. Vilket i sig är något som gått att räkna ut, men mig veterligen inget som officiellt förmedlats.

I sammanhanget är det värt att notera vilken information Försvarsmakten förmedlade under sommaren 2017, när skandalen kring Transportstyrelsen verkligen tog fart. Enligt Försvarsmakten skall det inträffade "inte märkbart påverkat försvarsunderrättelseförmågan". Därutöver framförde Försvarsmakten att det inträffade, "inte haft någon påtaglig påverkan Försvarsmaktens samlade operativa förmåga".5 Utifrån den information som förmedlades sommaren 2017, skall Försvarsmakten ej tagit någon anmärkningsvärd skada av hur Transportstyrelsen misskött hemlig information. Försvarsmakten torde vid det aktuella uttalandet, under sommaren 2017, utgått från att all information skulle anses vara röjd (vilket brukar vara praxis).

Vad kan då tagit skada och hur kan det tett sig? Inledningsvis krävs en belysning av begreppet försvarsunderrättelser. Försvarsunderrättelseverksamheten skall bedrivas som ett stöd till svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Regeringen fastställer inriktningen på försvarsunderrättelseverksamheten.6 Denna verksamhet får bedrivas av Försvarsmakten (FM), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarets materielverk (FMV) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).7 Inom ramen för försvarsunderrättelseverksamheten används bl.a. teknisk och personbaserad inhämtning.8

Således är det totalt fyra myndigheter som genomför försvarsunderrättelseverksamhet. Vad avser den personbaserade inhämtningen kan det främst antas vara kontoret för särskild inhämtning (KSI), sorterande under MUST, som genomför denna verksamhet.9 Vad avser den tekniska inhämtningen kan det i huvudsak antas vara FRA som genomför denna.10 Vad avser de kvalificerade skyddsidentiteterna kan det främst antas vara KSI som tilldelas dessa, inom ramen för försvarsunderrättelseverksamheten.11

Utifrån Försvarsmaktens uttalande sommaren 2017, kan det antas vara korrekt att debaclet på Transportstyrelsen som helhet inte påverkat försvarsunderrättelseförmågan märkbart. Då försvarsunderrättelseförmågan totalt omfattar fyra olika myndigheters verksamhet. Dock framträder teknisk inhämtning och personbaserad inhämtning som två viktiga ben i försvarsunderrättelseförmågan. Där det kan antas vara den tekniska inhämtningen som utgör den större delen12 och den personbaserade inhämtningen utgör den mindre delen13 av försvarsunderrättelseförmågan. Den personbaserade inhämtningen torde därmed utgjort den del som främst tagit skada av Transportstyrelsens hantering med de kvalificerade skyddsidentiteterna. Därmed påverkades ett av två ben, som särskilt omnämns i försvarsunderrättelseverksamheten.

Vad kan det då inneburit för den personbaserade inhämtningen, att informationen avseende de kvalificerade skyddsidentiteterna ansetts röjd? Det närmsta historiska exemplet i Sverige som går att uppbringa är troligtvis avslöjandet om IB 1973, av Jan Guillou och Peter Bratt i tidningen Folket i Bild/Kulturfront. Detta avslöjande kom främst drabba utrikesdelen av IB.14 Det gör att en viss beröringsyta finns med den nutida personbaserade inhämtning som genomförs av KSI.

Vad vidtog då IB för åtgärder? När väl avslöjandet av IB var ett faktum, kom alla kontakter med agenter och utländska tjänstemän tillfälligt avbrytas. IB utrikesverksamhet kom förbli stängd under ett antal veckor. En stor del av personalstyrkan bytes ut och nyrekrytering kom att genomföras. Kontakterna med befintliga agenter och värvningen av nya kom att försvåras. Därutöver kom hela inhämtningsförmågan att reduceras under en relativt lång tid. Därtill blev ett stort antal täckadresser för verksamheten tvungen att bytas ut, när dessa inte ansågs säkra.15

Utifrån detta kan ett form av "nödprotokoll" skönjas, som iståndsattes av IB vid avslöjandet. Där all verksamhet tillfälligt stängdes ned för att inte skapa ytterligare skador mot organisationen och skydda källorna/agenterna. Ett motsvarande "protokoll" för agerande kan iståndsatts av KSI när det blev ett faktum att informationen kring de kvalificerade skyddsidentiteterna fanns gripbar för främmande makt.16

Vilka åtgärder kan då vidtagits? Utifrån det som är känt kring IB agerande, kan det ses som möjligt att kontakter med befintliga agenter åtminstone tillfälligt kom att försvåras då de möjligen var tvungen att avbrytas för att skydda dem. Därutöver, sett till den publicitet som debaclet på Transportstyrelsen orsakat kan möjligen nyrekrytering av agenter försvårats, men även samarbete med vänligt sinnade nationer. Har mer omfattande åtgärder vidtagits av KSI, såsom byta ut personal, kan det ses som möjligt att den personbaserade inhämtningsförmågan, likt med IB, eventuellt reducerats under en längre tid. Avslutningsvis, i vilken omfattning KSI vidtog åtgärder kommer troligtvis aldrig bli känt, utan det är enbart något det går att föra en hypotetisk diskussion kring. Därutöver, är det heller inget som bör bli känt.

Att detta inträffat vid en tidpunkt med försämrat säkerhetsläge är mycket olyckligt. Då konsekvenserna för den personbaserade inhämtning kan vara långt större än vad som är känt och någonsin kommer bli känt. Den samlade försvarsunderrättelseförmågan utgör en av de viktigaste delarna för att kunna vidta åtgärder syftande till att bevara Sveriges oberoende. Det får ses som möjligt att detta till del kringskurits iom den dåvarande Generaldirektören vid Transportstyrelsen agerande.17 Varvid det minst sagt är beklämmande att den enda straffpåföljden, hitintills, är ett strafföreläggande gentemot den dåvarande Generaldirektören.18

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1, 2 (Svenska)
Ekonomistyrningsverket 1, 2 (Svenska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Nationalencyklopedin 1 (Svenska)
Riksdagen 1, 2, 3, 4 (Svenska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
Transportstyrelsen 1 (Svenska)

Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.

Slutnoter

1 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Must-chefen: It-skandalen medförde ökad risk för Sveriges hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/must-chefen-it-skandalen-medforde-okad-risk-for-sveriges-hemliga-agenter/ (Hämtad 2018-12-11)
2 Lag 2006:939. Om kvalificerade skyddsidentiteter.
3 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Must-chefen: It-skandalen medförde ökad risk för Sveriges hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/must-chefen-it-skandalen-medforde-okad-risk-for-sveriges-hemliga-agenter/ (Hämtad 2018-12-11)
4 Sveriges Television. Crona, Malin. Transportstyrelsen bekräftar att känsliga uppgifter har röjts. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/transportstyrelsen-bekraftar-att-kansliga-uppgifter-kan-ha-rojts (Hämtad 2018-12-11)
5 Försvarsmakten. ÖB: ”Ingen påtaglig påverkan på vår samlade operativa förmåga”. 2017. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/07/ob-ingen-pataglig-paverkan-pa-var-samlade-operativa-formaga/ (Hämtad 2018-12-11)
6 SFS 2000:130. Lag (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.
7 SFS 2000:131. Förordning (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet.
8 SFS 2000:130. Lag (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.
9 Prop. 2006/07:63. En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. s. 20.
10 Ibid. s. 21.
11 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Örstadius, Kristoffer. It-utlokaliseringen drevs igenom trots varning om livsfara för hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/it-skandal-drevs-igenom-trots-varning-om-livsfara-for-hemliga-agenter/ (Hämtad 2018-12-11)
12 Ekonomistyrningsverket. Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarets radioanstalt. 2017. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18679 (Hämtad 2018-12-11)
13 Ekonomistyrningsverket. Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Försvarsmakten. 2017. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18518 (Hämtad 2018-12-11)
14 Nationalencyklopedin. IB-affären. 2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ib-affären (Hämtad 2018-12-11)
15 Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 200-201.
16 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Must-chefen: It-skandalen medförde ökad risk för Sveriges hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/must-chefen-it-skandalen-medforde-okad-risk-for-sveriges-hemliga-agenter/ (Hämtad 2018-12-11)
17 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Örstadius, Kristoffer. It-utlokaliseringen drevs igenom trots varning om livsfara för hemliga agenter. 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/it-skandal-drevs-igenom-trots-varning-om-livsfara-for-hemliga-agenter/ (Hämtad 2018-12-11)
18 Transportstyrelsen. Åklagarmyndighetens beslut om strafföreläggande mot vår före detta generaldirektör Maria Ågren. 2017. https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/aklagarmyndighetens-beslut-om-strafforelaggande-mot-var-fore-detta-generaldirektor-maria-agren/ (Hämtad 2018-12-11)

1 kommentar:

  1. Bra och vederhäftig beskrivning av det sk debaclet. När jag läser dina inlägg så slås jag alltid av den mängd data och information som du behandlar. Återkommer alltid till dig när jag behöver fakta och analys. Vad det gäller utkrävande av ansvar samt påföljd, måste jag bara konstatera faktum. Att brott med så allvarliga konsekvenser passerar utan reaktion från rättsväsendet kan bara betyda en degradering alternativt oförståelse med politiska förtecken. Då i beaktan av hur nationen agerat historiskt. Beklämmande och ytterst allvarligt.

    SvaraRadera