Den kontinuerliga vågen

Reflektion

Gråzonsproblematik är något som ofta berörs i den svenska säkerhetsdebatten. Någon egentlig definition på begreppet "gråzon" förefaller inte finnas i dagsläget. Begreppet har stundtals "buntats" ihop med hybridhot, hybridkrigföring och s.k. icke-linjär krigföring. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kan gråzonen, "ses som ett tillstånd eller ett skede som syftar till att vinna något utan eskalering och/eller att skapa fördelar inför en eventuellt eskalerad situation, dvs. krigsförberedelser". FOI skriver även att "hybridkrigföring är därmed något som kan förknippas med såväl gråzonen som kriget".¹

I den slutliga redovisningen av perspektivstudie 2016-18 från Försvarsmakten, skrivs bl.a. följande om gråzonsproblematiken. "En motståndare väntas under lång tid och med stort tålamod använda ett brett spektrum av påverkansmedel med element av icke-linjär krigföring. Syftet är att försämra svensk situationsförståelse och möjligheter till strategisk kommunikation, att utmatta och kraftsplittra resurser samt att minska allmänhetens förtroende för myndigheter och medier, liksom tilliten medborgarna emellan".²

Utifrån dessa förklaringar kan en slutsats vara att ett agerande i den s.k. "gråzonen" inte kommer vara ett hastigt agerande, mellan fred och krig, utan snarare ett utdraget sådant. Där ett av syftena kan vara att sänka motståndskraften och därmed göra den utsatte gripbar. Det skulle kunna liknas med ett virus som gradvis försvagar immunförsvaret hos en människa, när immunförsvaret väl sänkts till en tillräcklig grad blir människan gripbar för ett annat virus, som ej behöver vara särskilt kraftfullt men ändå inkapaciterar människan.

En annan liknelse skulle även kunna genomföras med den sovjetiske militärteoretikern G.S. Issersons tankar kring djupstrid. Där han bl.a. menar att djupstriden kan liknas med en kontinuerlig våg som slår emot en kustlinje och vidare inåt land.³ I fallet med gråzonsproblematik skulle det kunna ses som att vågorna kontinuerligt slår mot barriärer, de viktiga delarna av ett samhälle, över hela ytan som gradvis urholkas och slutligen kan barriärerna rämnas. Detta skulle således kunna ske vid en vald tidpunkt, då väl barriärerna urholkats, utifrån Försvarsmaktens och FOI beskrivning av den s.k. "gråzonen".

I detta sammanhang är det intressant att notera en artikel, avseende underrättelsetjänstens roll att förhindra överraskning, i den ryska dagstidningen Nezavisimaja gazeta.⁴ Artikeln publicerades samma dag, 02NOV2018, som uppmärksammandet av den moderna ryska militära underrättelsetjänstens 100 års jubileum.⁵ Vad som gör denna artikel intressant är att den i de inledande styckena berör hur s.k. "hybrid krigföring" kan uppnå⁶ vad som i svensk militär nomenklatur skulle benämnas som en s.k. "operativ chock". Det vill säga att i ett enda slag nå ett avgörande,⁷ eller minst ett tillfälligt övertag.

En viktig faktor att ha i beaktande i detta sammanhang är att, i den ryska militärteoretiska diskussionen finns inte begreppet "hybrid krigföring", på ryska "gibridnoj vojnje", definierat. Utan detta begrepp anses härröra till den västerländska krigföringen.⁸ Varvid själva artikeln i Nezavisimaja gazeta, får anses vara inriktad på hur Ryssland skall kunna försvara sig mot denna form av krigföring. Vad som dock inte framgår i artikeln är hur detta skulle gestalta sig, dock framkommer det att ett antal områden i en nation skulle kunna utgöra fokusområden för den s.k. "hybrid krigföringen". Dessa områden är bl.a. politiska, ekonomiska och kulturella.⁹

Utifrån de exemplifierade områdena får det anses vara svårt att skapa ett omedelbart övertag utan en gradvis förberedelse genomförts innan, oaktat vilken nation det än må vara som blir utsatt. Varvid den tidigare exemplifieringen avseende "gråzonen" med en våg som kontinuerligt slår mot barriärer, blir intressant. Det får även ses som troligt att en nation som skall tillämpa "gråzonen" som förberedelser inför en väpnad konflikt kan vara tvungen att avsätta stora resurser för det. Samhällsutvecklingen har dock gjort många nationer mer sårbara för påverkan, även med relativt enkla medel, varvid resursåtgången nödvändigtvis inte behöver vara stor.

Sammanfattningsvis, kan nyttjande av den s.k. "gråzonen" utgöra en del i för att uppnå s.k. "operativ chock". Där en motståndare aktivt över hela ytan och över tiden påverkar en nationens skyddsstrukturer samt fundament, med syftet att försvaga dessa. Denna urholkning syftar till att göra den utsatta nationen omedelbart påverkansbar om behovet skulle uppstå. Dessa åtgärder innebära inte att en väpnad konflikt uppstår, utan det kan ses som en förberedelse inför ett möjligt behov. Det får även ses som troligt att genomförandet av detta kräver en lång tidsrymd med särskilt avdelade resurser.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Military Review 1 (Engelska)

Nezavisimaja gazeta 1 (Ryska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002.

Galeotti, Mark. Hybrid war or Gibridnaya Voina? : getting Russia's non-linear military challenge right. Prague: Mayak intelligence, 2016.

Isserson, Georgii Samoilovich. The evolution of operational art. Fort Leavenworth: Combat Studies Institute Press, 2013.

Slutnoter

¹ Jonsson, Daniel K. Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018. s. 2-3.

² Försvarsmakten. Slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018. Stockholm: Försvarsmakten, 2018. s. 31.

³ Isserson, Georgii Samoilovich. The evolution of operational art. Fort Leavenworth: Combat Studies Institute Press, 2013, s. xx-xxi, 57.

⁴ Независимая газета. Бартош, Александр. Роль разведки в предотвращении внезапности. 2018. http://nvo.ng.ru/realty/2018-11-02/9_1020_role.html (Hämtad 2018-11-11)

⁵ President of Russia. Ceremonial event to mark centenary of GRU. 2018. http://en.special.kremlin.ru/events/president/transcripts/59032 (Hämtad 2018-11-11)

⁶ Независимая газета. Бартош, Александр. Роль разведки в предотвращении внезапности. 2018. http://nvo.ng.ru/realty/2018-11-02/9_1020_role.html (Hämtad 2018-11-11)

⁷ Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002, s. 81.

⁸ Galeotti, Mark. Hybrid war or Gibridnaya Voina? : getting Russia's non-linear military challenge right. Prague: Mayak intelligence, 2016, s. 39.

Military Review. Thomas, Timothy. The Evolving Nature of Russia's Way of War. 2017. https://www.armyupress.army.mil/Journals/Military-Review/English-Edition-Archives/July-August-2017/Thomas-Russias-Way-of-War/ (Hämtad 2018-11-11)

⁹ Независимая газета. Бартош, Александр. Роль разведки в предотвращении внезапности. 2018. http://nvo.ng.ru/realty/2018-11-02/9_1020_role.html (Hämtad 2018-11-11)