Reflektion
Den
sovjetiske militärteoretikern och Generalen Alexander Svetjin
skriver i sin bok "Strategi" bl.a. "För varje
konflikt krävs en särskild strategi; varje konflikt är unik, som
kräver sin egen logik och ej tillämpning av någon mall,
oaktat hur förträfflig den än må vara"
(fritt översatt).1 Vad innebär då texten? Först och
främst vet nog enbart författaren i detalj vad som åsyftas. Att
analysera enskilda stycken ur militärteoretiska verk, kan oftast
innebära att fler svar än ett framkommer och vad som är rätt och
fel blir svårt att avgöra. Dock är det ett ofta citerat stycke,
vilket vi kommer återkomma till längre fram i inlägget.
Ett
möjligt
förhållningssätt till texten kan vara, att varje konflikt har sina
egna unika förutsättningar (utgående från flertalet ämnesområden
såsom geografi, demografi, infrastruktur m.m.), varvid konflikten
kommer gestalta sig utifrån detta. De krigförande parterna måste
ta detta i beaktande samt planera och agera utifrån detta och ej
nyttja reglementerade lösningar. Detta skulle ev. kunna styrkas av
ett annat stycke kort efter det tidigare citerade ur Svetjins
bok, där han skriver att, "Enbart manövrar är enkelsidiga,
en konflikt är dubbelsidig. Vi måste därför förstå
konflikten utifrån motståndarens perspektiv och klargöra dess
målsättningar" (fritt översatt).2
Enligt
Svetjin utgör den militära strategin en förlängning av den
politiska.3 Vilket skulle kunna liknas med Clausewitz
tankar avseende kriget som en fortsättning av politiken men med
andra medel.4 Varvid det innebär att politiska nivån ger
målsättningarna som skall uppnås med den militära verksamheten.
Därefter utformas, strategin och i förlängningen operationsplanen
utifrån de förutsättningar som råder, för att uppnå
målsättningen som är ställd av den politiska nivån. Utifrån
Svetjins synsätt skulle det innebära att ingen strategi och
plan är den andra lik utan allt anpassas utifrån de rådande
förutsättningarna.
För
de som studerat taktik, operationskonst och strategi är detta inget
nytt som beskrivs. Det får anses vara en grundregel. Dock har
handböcker och reglementen ofta en negativ inverkan, som gör att ett
stereotypiskt beteende infaller. Studier av nutida konflikter kan
även skapa en bild av att det är på följande sätt en konflikt
kommer gestalta sig, därefter tas det som intäkt och anpassningar
sker för att möta det. Vilket gör Svetjins tankar värda
att ha i bakhuvudet, ett annat tänkvärt citat ur hans skrift är: "Regler är olämpliga i strategi. Det är sant att det
kinesiska ordspråket sade att visdom skapades för visa män och
lagar skapades för dårar".5 En mer burdus
svensk version finns kring detta, "Reglementet
är ett stöd för den svage och begränsning för dåren".
Andemeningen med detta är att ett kreativt tänkande bör finnas
inom vissa givna ramar.
Varför
då detta inlägg kring ett antal valda citat ur en sovjetisk
militärteoretikers verk för över 90 år sedan, kring strategi? Den
ryske generalstabschefen, General Valerij Gerasimov,
valde vid sitt numera ytterst omtalade framförande inför den
ryska krigsvetenskapsakademin 2013, att citera Svetjin samt omtala en annan rysk militärteoretiker nämligen G.S.
Isserson.6 Varvid dessa två militärteoretiker
fortsatt förefaller inneha en framträdande roll i den ryska
militärteorin, men även dess framtida tänkande. Därmed blir de av
intresse att studera, för den eller de som har ett militärteoretiskt
intresse. Det kan även finnas ett ytterligare värde i den samtida
debatten.
Det
den ryske generalstabschefen valde att citera ur Svetjin var,
"Varje konflikt är unik, som kräver sin egen logik ej
tillämpning av någon mall, oaktat hur förträfflig den
än må vara" (fritt översatt).7 Detta blir
intressant mtp. mängden av, dels akademiska artiklar, dels utländska
militära handböcker som tar sin utgångspunkt i annekteringen av
Krimhalvön 2014 och den pågående väpnade konflikten i östra
Ukraina. Många av dessa artiklar och handböcker förefaller
även ta som intäkt att en eventuell väpnad konflikt mellan
Ryssland och någon annan nation skulle kunna gestalta sig på det
sättet. Där en tyngdpunkt förefaller ligga på den ryska militära operationens genomförande på Krimhalvön.
Vad
som dock förefaller bortses är konflikten mellan Georgien och
Ryssland 2008, den sedan 2015 pågående ryska militära operationen
i Syrien samt hur det inhemska ryska övningsmönstret gestaltat sig.
Vilket i mångt är helt annorlunda än det mönster som utspelade
sig på Krimhalvön 2014 och den efterföljande, samt pågående
konflikten i östra Ukraina. Appliceras därefter Svetjins
tankar, som den ryske generalstabschefen förefaller tagit
fasta på, att varje konflikten kräver sin egen strategi. Får det
anses vara väldigt vanskligt att se, dels den militära
operationen på Krimhalvön, dels den fortgående konflikten i östra
Ukraina som något normativt. Utan det bör snarast ses som allt
annat än normativt.
Därmed
uppstår frågeställningen hur skall rysk taktik, operationskonst
och strategi närmas om det ej går att nyttja t.ex. handböcker,
mallar? Enligt den svenska Säkerhetspolisen är del av den ryska
underrättelseverksamheten som genomförs i Sverige
krigsförberedande.8 Vilket innebär att Ryssland ser det
som möjligt att de kan bli involverad i en konflikt med
Sverige i något hänseende. Därmed skulle detta kunna vara ett sätt
att närma sig rysk taktik och operationskonst. Den
underrättelseverksamhet som genomförs på svenskt territorium kan
ge en indikation på hur Ryssland skulle agera i händelse av en
väpnad konflikt. Därmed kan en form av "omvänd
ingenjörskonst" genomföras d.v.s. den
underrättelseverksamheten som genomförs, kan ge svaret hur en
väpnad konflikt skulle kunna gestalta sig, i Sverige. Dock ger det
ej ett svar på hur en konflikt skulle kunna gestalta sig i t.ex. Baltikum
eller Finland.
Fortsätter
vi utifrån svenska förhållanden, kan givetvis en egen genomförd
sårbarhetsanalys ge svar på områden som kan exploateras i händelse
av en väpnad konflikt. En sådan sårbarhetsanalys bör genomföras
utifrån en stor mängd områden såsom geografi, infrastruktur,
demografi, etnografi m.m. Syftande till att skapa en förståelse hur
dessa områden skulle kunna nyttjas mot oss. Därutöver bör det vid
alla dessa analyser finnas en ställd målsättning med vad en möjlig
motståndare kan tänkas vilja uppnå vid en väpnad konflikt, detta
kommer i sin tur kunna ge svar på hur olika faktorer kan utnyttjas vid en väpnad konflikt.
Avslutningsvis,
om Svetjins tankar till del är styrande, vilket kan förmodas,
bör inte en överdriven fokusering ske kring tidigare konflikter.
Utan snarare bör det som beskrivs i inlägget, tas ett helhetsgrepp
kring hur en konflikt kan gestalta sig inom ett specifikt geografiskt
område med de förutsättningarna som där råder. Däremot kan
tekniska och taktiska lösningar d.v.s. metoder från andra
konflikter komma att nyttjas i en ny. Dock kan det förutsättas att
en ny konflikt även kommer innehålla många nya moment och metoder, samt
en unik operationsplan utifrån de rådande förutsättningarna.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
Sveriges Radio 1
(Svenska)
Vojenno-Promysjlennyj
Kurjer 1 (Ryska)
Clausewitz, Carl
von. Om kriget. Stockholm: Bonnier fakta, 1991.
Svechin, Aleksandr
A. Strategy.
Minneapolis: East View Information Services, 2004, E-bok.
Slutnoter
1
Svechin, Aleksandr A. Strategy.
Minneapolis: East View Information Services, 2004, E-bok, Loc
1602.
2
Ibid.
3
Ibid. Loc 1762.
4
Clausewitz, Carl von. Om
kriget. Stockholm:
Bonnier fakta, 1991, s.
42.
5
Svechin, Aleksandr A. Strategy.
Minneapolis: East View Information Services, 2004, E-bok, Loc
1640.
6
Военно-промышленный курьер. Герасимов,
Валерий. Ценность
науки в предвидении.
2013. https://vpk-news.ru/articles/14632
(Hämtad 2018-11-04)
7
Ibid.
8
Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo:
Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande.
2014.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5830857
(Hämtad 2018-11-04)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar