tisdag 3 december 2019

Förmågeglapp

Reflektion

Den 03DEC2019 publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut en nyutgåva av dess återkommande rapport, "Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv". Detta inlägg kommer belysa två faktorer i den tidigare nämnda rapporten och utveckla dessa i förhållande till den försvarspolitiska diskussion som nu pågår kring anslagsmängden inför det stundande försvarsbeslutet. Det finns sannolikt skäl för att återkomma till den nyss publicerade rapporten, i senare inlägg och aspekter, då fler intressanta faktorer berörs i den.

Den första intressanta faktorn är att enligt FOI har Ryssland nu, 2019, uppnått förmågan att kunna initiera ett regionalt krig. Det skall jämföras mot tidigare antaganden när Ryssland enbart antogs kunna föra ett lokalt krig. Denna förmågeökning har Ryssland lyckats uppnå på 8 år, mellan 2011-19.1 Beskrivningen FOI använder av regionalt krig är flera nationer som strider i en region i världen där striden sker mellan nationer eller koalitioner vilket t.ex. skulle kunna vara en väpnad konflikt mellan Ryssland och flertalet stater eller koalitioner i Europa.2 Detta korrelerar i stora drag med de ryska väpnade styrkornas definition av ett regionalt krig.3 För att kunna genomföra ett regionalt krig gör FOI bedömningen att det av Ryssland krävs, flertalet kombinerade armékårer, mariner och luftförsvarsarméer.4

Den andra intressanta faktorn FOI tar upp är att huvuddelen av den ryska militära förmågan finns i dess västra geografiska område,5 i praktiken Rysslands västra militärdistrikt (MD V) vilket i sig inte är någon nyhet. Dock skall kraftsamlingen av de mest kvalificerade och kapabla förbanden även genomförts till MD V.6 Vad som även är intressant att notera i FOI rapport är den tydliga ökningen av s.k. bataljonsstridsgrupper (BSG) som skett, enligt FOI skall det 2019 finnas totalt 52 BSG i MD V.7 Vilket skall jämföras med ett antagande av CSIS från 2016 att Ryssland då hade 22 BSG inom MD V.8 Vilket innebär mer än en fördubbling på tre år av förband som med mycket kort varsel är gripbara för att kunna påbörja lösande av uppgift.9 FOI uppskattar att de 52 BSG i MD V omfattar ca. 36-47,000 soldater.10

Vad innebär då detta? Först och främst måste det klargöras att det är en markant skillnad mellan att inneha en förmåga, såsom kunna initiera ett regionalt krig, kontra viljan att genomföra det. Detta kan exemplifieras med den danska militära underrättelsetjänstens riskvärdering publicerad 29NOV2019. Där de gör bedömningen att det är osannolikt att Ryssland skulle påbörja offensiva operationer mot de baltiska staterna eller något annat land i Danmarks närområde, om det skulle kunna medföra en höjd risk för direkt militär konfrontation med NATO,11 vilket det sistnämnda, i skrivande stund, får anses vara troligt skulle ske om Ryssland skulle angripa t.ex. de baltiska staterna.12

Däremot finns alltid risken att t.ex. en incident uppstår maa. den förhöjda militära aktiviteten i vårt närområde vilket snabbt kan eskalera bortom en incident till en väpnad konflikt. Där själva eskalationen underbyggs av de spänningar som det negativa säkerhetsläget har utvecklat i vårt direkta närområde. I det negativa säkerhetsläget ingår t.ex. att de baltiska staterna ser ett ryskt militärt hot mot sitt territorium, men även en generellt ökad insikt bland de övriga Natoländerna om en rysk förmåga och vilja att i vissa situationer använda militära maktmedel för att nå politiska mål.13 Emedan Ryssland även ser ett militärt hot mot sig, då de enligt den danska militära underrättelsetjänsten ej ser det som uteslutet att en väpnad konflikt med NATO kan inträffa antingen i anslutning till eller på tidigare sovjetiskt territorium.14 Hur stor sannolikheten är för att en incident eskalerar bortom kontroll går inte att kvantifiera. Utan det handlar snarare om att möjligheten finns och det mer är slumpen som styr utgången av den.

Dock innebär säkerhetspolitik bl.a. att kunna skapa trösklar för att skydda sig, vad som nu går att konstatera utifrån FOI rapport är att Ryssland troligtvis besitter en hög förmåga då de bedöms kunna initiera ett regionalt krig, där även förmågan att kunna utkämpa ett regionalt krig mot NATO i Europa bedöms som goda av FOI.15 Varvid följande skrivelse i Försvarsmakten svar till Försvarspolitisk proposition 2021-25, "Även om merparten av Försvarsberedningens förslag kan genomföras så nås inte den tröskeleffekt som Försvarsberedningens förslag skulle innebära fullt ut",16 får anses vara något olycksbådande.

Detta skulle kunna innebära i händelse av ett eskalerande händelseförlopp eller konflikt i vårt närområde, dels att vi ej har en tillräcklig tröskeleffekt för att antingen själva eller tillsammans med andra verka konfliktdämpande, dels att vi ej har vad som kan bedömas vara en adekvat försvarsförmåga i händelse av en väpnad konflikt. Där det sistnämnda eventuellt kan indikeras utav Danmarks Försvarsminister, Trine Bramsen, uttalande V947. Där hon framförde att om Sverige eller Finland skulle bli utsatta för ett överraskande angrepp av Ryssland, måste Danmark vara beredd att hjälpa till och försvara de två länderna mot såväl fysiska angrepp som cyberangrepp,17 ett uttalande som blir något intressant mtp. den danska Försvarsmaktens storlek och vår egen.18

Vad avser Trine Bramsens uttalande är det även intressant att notera hur det divergerar gentemot den danska militära underrättelsetjänstens skrivelse att ett väpnat angrepp som inleds av Ryssland mot något land i Danmarks närområde ansågs som mer eller mindre osannolikt. Dock gjorde hon sitt uttalande två veckor innan den danska militära underrättelsetjänstens riskvärdering publicerades. Varvid hon eventuellt ej varit delgiven den slutsatsen.

Utifrån den höjda ryska militära förmågan och den säkerhetspolitiska osäkerhet som råder och troligtvis kommer råda framgent samt eventuellt öka, dels lokalt, dels globalt. Blir den enkla slutsatsen att Försvarsberedningens förslag bör genomförs fullt ut. Varvid själva diskussionen om att kalla in Försvarsberedningen igen eller inte,19 blir irrelevant, utan snarare handlar det om att säkerställa att de finansiella medlen finns för att genomföra förslaget. Tillförs inte dessa medel vilket Sveriges Statsminister, Stefan Löfven, var tydlig med ej kommer ske,20 får det ses som troligt att det fortsatt kommer råda ett s.k. förmågeglapp i vår förmåga att dels skapa en trovärdig tröskeleffekt, dels inneha en adekvat försvarsförmåga. Detta förmågeglapp riskerar även att öka i en allt mer osäker omvärld, såväl lokalt som globalt.

Avslutningsvis, den ryska förmågehöjning som har skett är inte att betrakta som något oväntat. Vad som dock får anses vara något oväntat är den oförmåga många i beslutande positioner i de västliga länderna har haft, och i många fall fortfarande har, i att ta till sig denna förmågeökning och eventuella innebörder av den.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Altinget 1 (Danska)
Center For Strategic & International Studies 1 (Engelska)
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Forsvarets Efterretningstjeneste 1 (Danska)
Försvarsmakten 1, 2 (Svenska)
Reuters 1 (Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1 (Engelska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Engelska)
Valstybes Saugumo Departementas 1 (Engelska)

The International Institute for Strategic Studies. The military balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019.

Slutnoter

1 Oxenstierna, Susanne. Westerlund, Fredrik. (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 4, 19.
2 Ibid. s. 65.
3 Ministry of Defence of the Russian Federation. Mission and Objectives of the Russian Armed Forces. 2019. http://eng.mil.ru/en/mission/tasks.htm (Hämtad 2019-12-03)
4 Oxenstierna, Susanne. Westerlund, Fredrik. (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 65.
5 Ibid. s. 19.
6 Ibid. s. 43.
7 Ibid. s. 39.
8 Hicks, Kathleen H. Conley, Heather A. Evaluating Future U.S. Army Force Posture in Europe: Phase I Report. New York: Center For Strategic & International Studies, 2016, s. 2.
9 Valstybes Saugumo Departementas. National Security Threat Assessment. 2017. Vilnius: Valstybes Saugumo Departementas, 2017, s. 6.
10 Oxenstierna, Susanne (eds). Westerlund, Fredrik (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 39.
11 Forsvarets Efterretningstjeneste. Efterretningsmæssig Risikovurdering 2019. København: Forsvarets Efterretningstjeneste, 2019, s 25.
12 Reuters. Plucinska, Joanna. NATO will respond to any attack on Poland or Baltics: Stoltenberg. 2019. https://www.reuters.com/article/us-nato-summit-stoltenberg-poland/nato-will-respond-to-any-attack-on-poland-or-baltics-stoltenberg-idUSKBN1Y70MC (Hämtad 2019-12-03)
13 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025. Bilaga 1. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 12.
14 Forsvarets Efterretningstjeneste. Efterretningsmæssig Risikovurdering 2019. København: Forsvarets Efterretningstjeneste, 2019, s. 8.
15 Oxenstierna, Susanne. Westerlund, Fredrik. (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 67.
16 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 2.
17 Altinget. Krog, Andreas. Trine Bramsen: Vi skal være parat til at hjælpe Sverige og Finland. 2019. https://www.altinget.dk/artikel/bramsen-vi-skal-vaere-parate-til-at-hjaelpe-sverige-og-finland (Hämtad 2019-12-03)
18 The International Institute for Strategic Studies. The military balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019, s. 100-101, 150-152.
19 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Besked om försvarsberedning dröjer. 2019. https://www.dn.se/nyheter/besked-om-forsvarsberedning-drojer/ (Hämtad 2019-12-03)
20 Svenska Dagbladet. Wallberg, Peter. ÖB kan inte räkna med ännu mer pengar. 2019. https://www.svd.se/ob-kan-inte-rakna-med-mer-pengar (Hämtad 2019-12-03)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar