Något om operativ chock

Sammanfattning

Ett av de mer undanskymda diskussionsämnena i den svenska säkerhetsdebatten får anses vara begreppet operativ chock, trots att detta har en normerande skrivning i den nu gällande militärstrategiska doktrinen från 2016. Trots denna normerande skrivning förefaller den ha ytterst lite påverkan, trots den möjliga påverkan metoden skulle kunna ha mot Sveriges samlade motståndskraft. Ytterst syftar den operativa chocken till att uppnå ett tillfälligt överläge för att nå ett snabbt avgörande i händelse av en väpnad konflikt.

Analys

I militärstrategisk doktrin från 2016 (MSD16) finns bl.a. följande text att läsa avseende de militärstrategiska utmaningarna och vad dessa innebär, "det militära försvaret dimensioneras för att kunna verka under strategiskt överfall genom operativ chock".¹ Detta inlägg syftar till att ge en beskrivning av vad begreppet "operativ chock" kan innebära. Varför är då detta intressant? Skrivning kring operativ chock i MSD16 får anses vara normerande för Försvarsmakten, vilket får långtgående konsekvenser och själva begreppet operativ chock diskuteras ytterst lite i den svenska säkerhetsdebatten. Huruvida tolkningen av begreppet blir korrekt utifrån den svenska militärstrategiska kontexten är svårt att avgöra, då det ej finns någon förklaring till begreppet i MSD16. Vilket även är en stor anledning till detta inlägg.

I öppna officiella svenska militära skrifter är det svårt att finna något som beskriver begreppet operativ chock ingående. Det närmsta en möjlig beskrivning av begreppet undertecknad funnit, är en fotnot i militärstrategisk doktrin från 2002 (MSD02). I MSD02 beskrivs operativ chock på följande sätt, "Systemchock är en utveckling av den ryska idén om operativ chock, Udar. Udar betyder närmast slag, anfall eller stöt och kom i deras operationskonst att avse att man genom ett (enda) slag skulle försätta motståndaren ur stridbart skick".² Denna förklaring till begreppet är inte särskilt djupgående bortsett från att begreppet härstammar ur rysk operationskonst. Dock anger MSD02 Shimon Navehs bok, "In Pursuit of Military Excellence: The Evolution of Operational Theory" som fördjupningslitteratur i det aktuella kapitlet där begreppet vidrörs.³ Vilket kan utgöra källa till ytterligare fördjupning avseende begreppet.

Likt MSD02 hävdar Naveh att operativ chock härstammar ur det ryska begreppet Udar. Naveh beskriver operativ chock med att ett system, fysiskt och moraliskt, inte längre kan fungera.⁴ Naveh beskriver tre olika metoder för att uppnå operativ chock. Den första metoden innebär att en motståndare splittras.⁵ Den andra metoden innebär ett samtidigt angrepp över motståndarens hela yta.⁶ Den tredje metoden innebär påverkan av en motståndares tyngdpunkter. Det vill säga att identifiera en motståndares kritiska sårbarheter och där angripa denne.⁷ Navehs tolkning av begreppet Udar som operativ chock samt att det skulle innefatta påverkan av ett system, har kraftigt ifrågasatts av Dr. Milan Vego,⁸ som får anses vara något av en nestor avseende operationskonst i västliga sammanhang.

Häri uppstår en intressant frågeställning, utgör begreppet "operativ chock" en villfarelse? I sak kanske det ej har någon betydelse då själva innebörden som hitintills klarlagts av begreppet får anses utgöra ett troligt tillvägagångssätt för en angripare att tillämpa. Dock blir en angripares tillämpning svår att förstå om det ej finns någon substans i det hela. Det blir än farligare om det ej finns någon substans i begreppet, då det nyttjas som ett normerande ord syftande till att skapa inriktningar för t.ex. Försvarsmakten vilket nu förefaller vara fallet. Det kan antas att skrivningen i MSD16 utgår från Navehs definition d.v.s. att det är ett system som påverkas, då det som skrivs är att det militära försvaret, vilket kan likställas med ett system, skall dimensioneras för att kunna verka under operativ chock.

Kan det då finnas något som påminner om begreppet operativ chock utöver Navehs beskrivning? Navehs källor härstammar från sovjetiska militärteoretiker under 1930-talet,⁹ dessa källor anser Milan Vego ej beskriver det Naveh försöker förmedla.¹⁰ Sedan Naveh skrev sin bok och Milan Vego framförde sin kritik har en stor mängd handlingar avhemligats hos den amerikanska underrättelsetjänsten. En av dessa handlingar utgörs av ett föreläsningsunderlag från 1985 vid den sovjetiska generalstabsakademin avseende sovjetisk operationskonst. Denna handling skulle kunna utgöra ytterligare en infallspunkt kring begreppet operativ chock. Handlingen i sig är översatt från ryska till engelska,¹¹ varvid det engelska ordet "strike" får antas kunna innebära att Udar åsyftas.

Inledningsvis bör det noteras att, föreläsningsunderlaget trycker på vikten av att förstå den tilltänkta motståndaren för att kunna genomföra en adekvat operationsplanering. Därtill påtalas även vikten av att vapensystem samt förband organiseras på ett adekvat sätt för att kunna verka på det moderna slagfältet.¹² Härvid kan vi anta att underrättelsetjänstens arbete var av stor vikt för Sovjetunionens förmåga att genomföra en adekvat operativ planering. Men även för att möjliggöra anpassning av förbandstypers uppbyggnad syftande till att nå en optimal effekt mot en motståndare.

Därefter är det värt att notera hur en operation beskrivs. En operation genomförs utifrån en enhetlig plan under en stridskraftsgemensam ledning i syfte att lösa operativ-strategiska och operativa målsättningar antingen längs en strategisk eller operativ riktning inom en föreskriven tidsrymd. Operationen består av den samlade mängden strider som är koordinerade i tid, rum och prioritetsordning. Det påtalas även att det operativa tempot på det moderna slagfältet kommer vara markant högre än under det andra världskriget.¹³

Slutligen framkommer det i föreläsningsunderlaget att i händelse av en väpnad konflikt, skulle Sovjetunionen inleda sina stridigheter med ett massivt första anfall. Vad som kan antas vara Udar beskrivs som en delkomponent i en operation där mark-, flyg- och marinförband men även de strategiska robottrupperna kan användas. Syftet är att under en väldigt kort tidsrymd utsätta en motståndare för ett omfattande angrepp. Fokus förefaller främst varit med nyttjande av robotsystem samt flygstridskrafter men även markförband skulle kunna nyttjas.¹⁴ Vad avser det sistnämnda kan det möjligen utgöras av Spetsnazförband, då dessa utgjorde en resurs för att kunna verka i en fronts riktning,¹⁵ vilket kan antas utgjorts av operativ-strategisk eller strategisk riktning. De mål som skulle bekämpas i det första anfallet var koncentrationer av mark-, flyg- och marinförband.¹⁶

Ytterligare tre faktorer bör omnämnas från föreläsningsunderlaget. Det första är att samtliga operationsplaner skulle omfatta, dels strid med konventionella medel, dels kärnvapen. Detta då en väpnad konflikt kunde övergå från konventionell till nukleär eller vice versa.¹⁷ Den andra är faktorn är att överraskning och vad som kan antas vara Udar, sågs som två viktiga komponenter för operationens genomförande.¹⁸ Avslutningsvis är det intressant att notera, att inom ramen för en operationsplan skulle även hänsyn tas till psykologiska faktorer hos den presumtiva motståndaren, där vad som kan beskrivas som psykologisk krigföring skulle utövas mot motståndarens förband samt civilbefolkning.¹⁹ Där det sistnämnda kan ses som påverkan inom ramen för s.k. moraliska faktorer.²⁰

Utgående från föreläsningsunderlaget avseende sovjetisk operationskonst från 1985, förefaller det funnits ett sovjetiskt koncept som avsåg att med ett massivt insättande av olika former av stridskrafter och vapensystem temporärt handlingsförlama en motståndaren vid inledningen av en operation. Vad som dock ej framkommer i föreläsningsunderlaget är om olika ledningsnivåer, militära som politiska även skulle påverkas. Vilket får anses vara en grundfaktor för att Navehs resonemang avseende påverkan av system skall kunna ses som giltigt.

Stämmer antagandet avseende nyttjande av spetsnazförband vid det initiala massiva insättandet av vapensystem och stridskrafter, får det ses som möjligt att även ledningsnivåer skulle påverkas, då en av uppgifterna de sovjetiska spetsnazförbanden hade var att kunna verka mot ledningsplatser.²¹ Ett av de inhämtningsbehov den sovjetiska underrättelsetjänsten såg framför sig som viktiga att besvara inför och vid start av en väpnad konflikt var bl.a. ledningsplatser.²² Utgående inhämtningsbehovet av den sovjetiska underrättelsetjänsten, får det ses som möjligt att den inhämtande informationen avseende ledningsplatser skulle kunna nyttjas vid det initiala massiva insättandet av vapensystem och stridskrafter.

Sett till de mer aktuella sovjetiska dokumenten, kan det anses som möjligt att Navehs teori om operativ chock som ett sätt att påverka ett system kan anses vara giltiga. Den sovjetiska operationskonsten förefaller under 1980-talet varit inriktad på att över ytan samordnat i tid med hjälp av ett massivt insättande av vapensystem och stridskrafter initialt påverka en motståndare för att nå ett övertag. Detta övertag skulle troligen nyttjas för att snabbt uppnå ett avgörande i den väpnade konflikten. Operationskonsten förefaller även varit inriktade på att påverka fysiska men även moraliska faktorer hos en motståndare. Vilket även kan anses utgöra en faktor som stödjer Navehs teoribildning.

Således, om vi antar att begreppet operativ chock som omnämns i MSD16 är baserad på Navehs teoribildning med sin grund i sovjetisk operationskonst, vad innebär det då här och nu för den svenska militärstrategiska kontexten? En motståndare som skulle tillämpa s.k. operativ chock mot Sverige i dag kommer troligtvis inrikta sig både mot civila och militära mål såväl fysiska som moraliska för att uppnå ett tillfälligt övertag. Detta för att dels, påverka det militära försvaret som i dag får anses vara kraftigt avhängt det civila samhället, dels för att påverka de civila ledningsstrukturerna som ytterst leder det militära försvaret men även skapa en initial paralysering av samhället som kan utnyttjas i den väpnade konflikten.

Härvid kommer troligen kritiska sårbarheter inom, strömförsörjning, digitala förbindelsevägar, tv- och radio, strategiska knutpunkter, högre ledningsnivåer civil som militär, kritiska förbandstyper och materielslag m.m. samordnat i tid påverkas vid den första fientligheten. För att kunna lyckas med detta måste en motståndare ha ett omfattande och detaljerat underrättelseunderlag, vilket kommer kräva en kontinuerlig inhämtning för att säkerställa att en operationsplan baserad på operativ chock skall kunna tillämpas. Här kan det tänkas att innan ett angrepp kommer underrättelseinhämtningen öka, då de flesta planer som upprättas i förväg kontrolleras och till del omarbetas när de skall genomföras.²³ Finns ingen plan upprättad kommer troligtvis en omfattande inhämtning vara tvungen att genomföras.

I detta sammanhang är det intressant att notera, hur den militärstrategiska nivån har identifierat förmågan att motstå operativ chock som ett normerande ingångsvärde. Emedan den nationella ledningen fortsatt förefaller nedprioriterade uppbyggnaden av den civila motståndskraften.²⁴ Den civila motståndskraften får anses vara avgörande för att, dels det militära försvaret skall fungera,²⁵ dels det svenska samhället skall fungera och därmed samhället som helhet skall kunna motstå en operativ chock.

Avslutningsvis vad innebär då begreppet operativ chock? Begreppet torde kunna beskrivas som ett sätt att uppnå temporärt överläge gentemot en motståndare både på det fysiska men även det moraliska planet. Detta överläge uppnås genom ett massivt angrepp över ytan med olika metoder både mot militära som civila mål. Ytterst syftar detta till att nå ett snabbt avgörande i den väpnande konflikten.

Slutsats

Operativ chock förefaller syfta till att skapa ett initialt övertag genom att orsaka, dels ledningsbortfall, dels förmågebortfall härvid bör förmågan till att genom uppdragstaktik agera på redan förutbestämda planer utgöra en grund för att kunna motstå den operativa chocken. En stor repertoar av reservförfaranden bör tas fram. Detta syftande till att kunna leda förband men även nå ut med information till samhället som helhet för att kunna motverka olika former av psykologisk krigföring, som syftar till att paralysera det civila samhället. Avslutningsvis krävs en väl fungerande säkerhetstjänst som tidigt kan identifiera troliga planer hos en motståndare och därmed möjliggöra egna åtgärder för att parera motståndarens initiala angrepp syftande till operativ chock.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Central Intelligence Agency 1, 2, 3 (Engelska)

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Joint Force Quarterly 1 (Engelska)

Riksdagen 1 (Svenska)

Grabo, Cynthia M. Handbook of warning intelligence. Lanham: Rowman & Littlefield, 2015.

Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002.

Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2005.

Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016.

Naveh, Shimon. In Pursuit of Military Excellence: The Evolution of Operational Theory. London: Frank Cass, 1997.

Slutnoter

¹ Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 53.

² Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2002, s. 81.

³ Ibid. s. 95.

⁴ Naveh, Shimon. In Pursuit of Military Excellence: The Evolution of Operational Theory. London: Frank Cass, 1997, s. 16.

⁵ Ibid. s. 16-17.

⁶ Ibid. s. 17-18.

⁷ Ibid. s. 18-19.

⁸ Vego, Milan N. A Case Against Systemic Operational Design, Joint Force Quarterly, vol. 16, no. 2, 2009, s. 70-71.

⁹ Naveh, Shimon. In Pursuit of Military Excellence: The Evolution of Operational Theory. London: Frank Cass, 1997, s. 26-27.

¹⁰ Vego, Milan N. A Case Against Systemic Operational Design, Joint Force Quarterly, vol. 16, no. 2, 2009, s. 70-71.

¹¹ Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Soviet Operational Art. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 3.

¹² Ibid. s. 7-8.

¹³ Ibid. s. 9.

¹⁴ Ibid. s. 11.

¹⁵ Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.

¹⁶ Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Soviet Operational Art. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1988, s. 11.

¹⁷ Ibid. s. 13.

¹⁸ Ibid. s. 14.

¹⁹ Ibid. s. 17.

²⁰ Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2005, s. 60.

²¹ Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 5.

Central Intelligence Agency. USSR General Staff Manual on the Principles of the Organization and Conduct of Operational Reconnaissance in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1978, s. 167.

²² Central Intelligence Agency. USSR General Staff Manual on the Principles of the Organization and Conduct of Operational Reconnaissance in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1978, s. 147, 163.

²³ Grabo, Cynthia M. Handbook of warning intelligence. Lanham: Rowman & Littlefield, 2015, s. 164.

²⁴ Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Risk att Försvarsberedningen spricker. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/risk-att-forsvarsberedningen-spricker/ (Hämtad 2019-05-05)

²⁵ Proposition 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020. s. 12.

Försvarsmakten. Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017. Stockholm: Försvarsmakten, s. 4.