Reflektion
Under kvällen den 24AUG2020 meddelade den svenska Försvarsmakten att de hade påbörjat en s.k. beredskapsinsats, i sydöstra samt mellersta Östersjön och på Gotland.1 Denna beredskapsinsats förefaller dels, utgöra en markering mot Ryssland,2 dels utgöra en underrättelseinhämtnings operation men även territoriell övervakning.3 Vilket får utgöra ett utgångsvärde att beakta i fortsättningen av detta inlägg. Ett annat utgångsvärde är Sveriges agerande i samband med den ryska operativa-strategiska övningen Kavkaz-2016, där en beredskapskontroll initierades av Försvarsmakten på Gotland i samband med den ryska övningen.4 Vilket även kom föranledda att permanent svensk militär närvaro tidigarelades 1,5 år.5 I år genomför de ryska väpnade styrkorna den operativa-strategiska övningen Kavkaz-2020, vilket främst skall omfatta dess södra militärdistrikt (MD S).6 Ett tredje utgångsvärde är den instabila säkerhetssituationen i Belarus, efter det genomförda presidentvalet den 09AUG2020.7
Inledningsvis krävs dock en övergripande genomgång kring, dels begreppet beredskapsinsats, dels Försvarsmaktens beredskapssteg. Vad avser begreppet beredskapsinsats förefaller det ej finnas definierat någonstans, utan det Försvarsmakten nu genomför är en skarp operation. Försvarsmaktens beredskapssteg är anpassat utifrån tre strategiska typfall normalläge, kris och väpnat angrepp.8 Vid s.k. normalläge skall Försvarsmaktens kunna, "enskilt och med stöd från andra nationer eller organisationer ständigt hävda Sveriges territoriella integritet och suveräna rättigheter samt kunna skydda egen verksamhet och anläggningar och lämna stöd till det civila samhället".9 Vid kris skall Försvarsmakten, "vid en säkerhetspolitisk kris närområdet (utöver uppgifterna i normalläge) kunna förstärka förmågan att hävda Sveriges territoriella integritet och suveräna rättigheter samt kunna skydda egen verksamhet och anläggningar och lämna stöd till det civila samhället".10 Vid väpnat angrepp skall Försvarsmakten kunna, "enskilt och tillsammans med andra myndigheter, organisationer och nationer kunna försvara Sverige mot ett väpnat angrepp".11 Beredskapsstegen är i sin tur indelade i två nivåer grundberedskap och höjd beredskap.12 Vad avser grundberedskap är den indelade i tre nivåer och Överbefälhavaren har mandat att agera självständigt med beslut kring dessa tre nivåer. De tre nivåerna är normalberedskap, aktivering av krigsförband samt givakt.13
Vid normalberedskap ska Försvarsmakten, "kontinuerligt analysera omvärlden och upptäcka hot, i syfte att kunna vidta beredskapsåtgärder. Militärstrategisk, operativ, taktisk och territoriell ledning ska ske. Resurser avdelade för beredskap ska kunna avvisa kränkningar av det svenska territoriet och skydda staber, baser, anläggningar samt egen verksamhet. Försvarsmakten anpassar vid behov sin beredskap för att hantera ett begränsat försämrat omvärldsläge. Det görs normalt genom att ändra förbandens och stabernas operationsberedskap, det vill säga beredskap att genomföra operationer. Resurser för detta utgörs av kontinuerligt tjänstgörande personal som använder materiel i bruk".14
Vid aktivering av krigsförband skall Försvarsmakten efter beslut av överbefälhavaren krigsförband krigsorganiseras, "utan att regeringen beslutat om höjd beredskap. Det sker genom att sammanföra personal, förnödenheter, anläggningar och planer för att organisera krigsförband. Detta görs normalt med Försvarsmaktens befintliga resurser. Vid aktivering nyttjas kontinuerligt och tidvis tjänstgörande personal men inte totalförsvarspliktiga. Aktivering syftar normalt till att snabbt skapa handlingsfrihet med olika typer av krigsförband för att hantera den strategiska typsituationen kris".15
Givakt beordras av Överbefälhavaren, "då säkerhetsläget snabbt försämras och ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. Det innebär att utökade förbandsresurser snarast ska säkerställas. Givakt kan beordras när som helst under grundberedskap, det vill säga såväl vid normalläge, som då förband redan har aktiverats, och berör samtlig vid förbanden gripbar personal vid alla Försvarsmaktens förband. Samtlig gripbar personal ska vid Givakt göras färdiga till strid, och därefter vara beredd att lösa uppgift med befintlig materiel, enskilt eller i tillfälligt sammansatta förband".16
Utgående från de olika beredskapsstegen får det ses som sannolikt att Försvarsmakten fortfarande befinner sig i normalberedskap dock med ett s.k. begränsat försämrat omvärldsläge i vårt direkta närområde att hantera just nu. Varvid kontinuerligt tjänstgörande förband används för att genomföra den nu påbörjade operationen. Vad gör då denna s.k. beredskapsinsats intressant?
Att Försvarsmakten höjer sin beredskap av och till inom ramen för normalberedskap får anses tillhöra en form av normalbild, dock tillhör det inte vanligheterna att man ger någon större offentlighet åt det och i vissa fall kan det genomföras som planerad övningsverksamhet. Därtill förefaller den s.k. beredskapsinsatsen varit proaktiv och inte reaktiv och skall enl. Dagens Nyheter föranletts utav att Ryssland genomförde en övning med tre stycken landstigningsfartyg, vilket även bekräftas av Försvarsmaktens insatschef viceamiral Jan Thörnqvist. Sveriges Försvarsminister Peter Hultqvist vill ej kommentera vad som utlöste Försvarsmaktens åtgärder. Dock berör statsrådet ett över tiden försämrat säkerhetsläge.17
Ett av de stående underrättelsebehoven de svenska underrättelsemyndigheterna är inriktad mot är förvarning om ett väpnat angrepp,18 vilket under det kalla kriget även får ansetts utgöra den viktigaste maa. det svenska mobiliseringsförsvaret. Utan en tidig förvarning skulle Försvarsmakten ej kunna möta ett angrepp effektivt.19 I och med att den svenska Försvarsmakten även idag till huvudsak utgörs av ett mobiliseringsförsvar,20 får det ses som sannolikt att denna uppgift att ge förvarning om ett väpnat angrepp fortfarande utgör en av de viktigaste uppgifterna för våra underrättelsemyndigheter. Att Sverige fortfarande har denna förmåga bevisades tydlig i samband med Georgienkonflikten 2008.21
Vilket för oss in på den tidigare frågeställningen varför denna s.k. beredskapsinsats är intressant? Den blir intressant ur perspektivet förvarning d.v.s. vilka faktorer som ligger till grund för att Försvarsmakten höjer och sänker sin beredskap för att möta någon form av hotande verksamhet och i värsta fall ett väpnat angrepp. Det kanske mest kända exemplet kring förvarningsarbete en underrättelsetjänst arbetat efter är den s.k. Operation RJaN.22 Totalt bestod den underrättelseinhämtningen av 292 stycken indikatorer som skulle ge förvarning om ett västligt kärnvapenangrepp mot Sovjetunionen.23
Den källa som sannolikt ger mest insikt i hur förvarning avseende ett väpnat angrepp eller ett ökat militär hot kan indikeras är Cynthia Grabos i hennes bok Handbook of warning intelligence som baseras på hennes mångåriga erfarenhet från den amerikanska underrättelsetjänsten inom det aktuella området.24 En stor mängd av indikatorer inom en rad olika ämnesområden berörs i den tidigare nämnda boken.25 En slutsats som kan dras utav en genomläsning i den aktuella boken är att militär beredskap ej höjs på enskilda indikatorer utan det krävs ett flertal indikatorer och ev. inom ett flertal olika ämnesområden för att någon form av beredskapshöjning skall genomföras eller andra former av aktiva åtgärder.26 Här skall understrykas att det gäller vid uppkomna händelser, ej verksamhet som varit känd en lång tid innan där beredskapen kan höjas genom att t.ex. själv genomföra egen övningsverksamhet. Typexemplet för detta får anses vara i samband med den ryska övningen Zapad-2017.27
Således att enbart de tre ryska landstigningsfartygen, med tillhörande eskort, skulle utgöra ett singulärt skäl för Försvarsmakten att iståndsätta en s.k. beredskapsinsats får ses som mindre sannolikt. Troligtvis utgör den instabila säkerhetssituationen i Belarus,28 en ytterligare grund till varför den s.k. beredskapsinsatsen påbörjades. Den ökade ryska militära aktiviteten inför årets operativa-strategiska övning Kavkaz-2020 där det ryska västra militärdistriktet får ses som en trolig sekundär övningsriktning likt under 2016 vilket förefaller föranlett svenska beredskapshöjningar under 2016,29 vilket troligtvis även får ses som ett ytterligare skäl till varför den s.k. beredskapsinsatsen påbörjades och varför längden på beredskapsinsatsen ej avslöjas.30
Vad finns det då för risker med att agera med t.ex. en s.k. beredskapsinsats? Att situationen skulle kunna eskalera av den svenska Försvarsmaktens agerande får ses som mindre sannolikt. Däremot finns alltid risken att t.ex. en egen indikatorlista på när åtgärder skall vidtas kan röjas varvid en motståndare kan anpassa sitt agerande för att dölja offensiva planer. Därutöver finns även möjligheten att inhämtningsmetoder röjs som legat till grund för en beredskapshöjning varvid återigen en motståndare kan komma att anpassa sitt agerande vid sin egen efteranalys av vad som de facto inträffat.
Avslutningsvis, i och med att vi fortsatt förefaller befinna oss i normalberedskap dock med ett begränsat försämrat säkerhetsläge i vårt direkta närområde får krigsrisken ses som låg, vilket även framförts av både Regeringen samt Försvarsmakten. Dock visar denna s.k. beredskapsinsats att vi har ett ytterst instabilt säkerhetsläge att förhålla oss till i vårt direkta närområde där det de facto förefaller finnas en reell krigsrisk. Vilket bör beaktas. Då säkerhetsläget snabbt kan förändras utifrån olika faktorer, dels i vårt direkta närområde, dels bortom det.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1, 2, 3 (Svenska)
Regeringen 1 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Svenska)
The New York Times 1 (Engelska)
The Wilson Center 1 (Engelska)
Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham: Rowman&Littlefield, 2015.
Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016.
Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007.
Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Slutnoter
1 Försvarsmakten. Beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/08/beredskapsinsats-i-ostersjon-och-pa-gotland/ (Hämtad 2020-08-30)
2 Sveriges Television. Schau, Oscar. Hultqvist: Insatsen är en svensk markering. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hultqvist-insatsen-ar-en-svensk-markering (Hämtad 2020-08-30)
3 Sveriges Television. Gelin, Lovisa. Uppgifter: Ryska landstigningsfartyg orsak till höjd svensk beredskap. 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/rysk-landstigningsfartyg-orsak-till-hojd-svensk-beredskap (Hämtad 2020-08-30)
4 Sveriges Television. Lindskog, Mikko. Militären fortsätter på Gotland. 2016. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/militaren-fortsatter-pa-gotland (Hämtad 2020-08-30)
TASS. Strategic exercise Kavkaz-2016 begins in Russia's Southern Military District. 2016. https://tass.com/defense/897869 (Hämtad 2020-08-30)
5 Sveriges Television. Holm, Kerstin. SVT Nyheter avslöjar: Fasta förband på Gotland från i dag. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-nyheter-avslojar-fasta-forband-pa-gotland-fran-i-dag (Hämtad 2020-08-30)
6 TASS. About 150,000 Russian troops go on high alert in snap combat readiness check. 2020. https://tass.com/defense/1179641 (Hämtad 2020-08-30)
7 Sveriges Television. Olsson, Jonas. FOI-expert: Ryska trupprörelser pågår – kan slå ner motstånd i Belarus. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/foi-expert-ryska-trupprorelser-pagar-som-kan-sla-ner-folkligt-motstand-i-belarus (Hämtad 2020-08-30)
8 SOU 2016:88. Logistik för högre försvarsberedskap. Betänkande av Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. s. 73.
9 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 27.
10 Ibid.
11 Ibid. s. 26.
12 SOU 2016:88. Logistik för högre försvarsberedskap. Betänkande av Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. s. 73.
13 Ibid. s. 73-76.
14 Ibid. s. 74.
15 Ibid. s. 74-75.
16 Ibid. s. 75-76.
17 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ryska landstigningsfartyg utlöste höjd svensk beredskap. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryska-landstigningsfartyg-utloste-hojd-svensk-beredskap/ (Hämtad 2020-08-30)
18 Grahn, Jan-Olof. Om svensk underrättelsetjänst. Stockholm: Medström, 2016, s. 29.
19 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 193, 199-200, 205.
Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. FRA kände till Georgienkrig före USA. 2013. https://www.svd.se/fra-kande-till-georgienkrig-fore-usa (Hämtad 2020-08-30)
20 Försvarsmakten. Försvarsmaktens årsredovisning 2019. 2020. Stockholm: Försvarsmakten, s. 1, 67-68.
21 Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. FRA kände till Georgienkrig före USA. 2013. https://www.svd.se/fra-kande-till-georgienkrig-fore-usa (Hämtad 2020-08-30)
Sveriges Television. Larsson, Thomas. FRA förutsåg kriget i Georgien. 2013. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fra-forutsag-kriget-i-georgien (Hämtad 2020-08-30)
22 Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 59-61.
23 The Wilson Center. Fischer, Benjamin B. Jones, Nate. Schaefer, Bernd. Forecasting Nuclear War. 2020. https://www.wilsoncenter.org/publication/forecasting-nuclear-war (Hämtad 2020-08-30)
24 Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham: Rowman&Littlefield, 2015, s. xii-xiv.
25 Ibid. s. v-vii.
26 Ibid. s. 3, 59-65.
27 The New York Times. Gordon, Michael R. Schmitt, Eric. Russia’s Military Drills Near NATO Border Raise Fears of Aggression. 2017. https://www.nytimes.com/2017/07/31/world/europe/russia-military-exercise-zapad-west.html (Hämtad 2020-08-30)
28 Sveriges Television. Bengtsson, Julius. Nya massiva protester i Minsk – flera frihetsberövade. 2020. https://www.svt.se/nyheter/putin-och-lukasjenko-overens-mots-inom-kort (Hämtad 2020-08-30)
29 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nytt hot mot Sverige hölls hemligt. 2016. https://www.dn.se/nyheter/sverige/nytt-hot-mot-sverige-holls-hemligt/ (Hämtad 2020-08-30)
TASS. About 150,000 Russian troops go on high alert in snap combat readiness check. 2020. https://tass.com/defense/1179641 (Hämtad 2020-08-30)
30 Sveriges Television. Hultqvist (S): Beredskapsinsats på Gotland svensk markering. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/hultqvist-s-beredskapsinsats-pa-gotland-svensk-markering (Hämtad 2020-08-30)
Sveriges Television. Larsson, Carl. Tillträdesförbud vid marinhamnen i Fårösund. 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/tilltradesforbud-vid-marinhamnen-i-farosund (Hämtad 2020-08-30)
Ytterligare en dimension skulle kunna vara att FM kan uppleva ett behov att markera mot omvärlden att man har förmåga och vilja till en beredskapsinsats, trots att det ekonomiska läget är ansträngt och att det inte finns någon politisk samsyn på hur stor försvarsbudgeten ska vara.
SvaraRaderaTack, fick svar på mina frågor.
SvaraRadera