Reflektion
Den 11SEP2020 publicerade Dagens Nyheter en artikel skriven av Mikael Holmström avseende det kommande försvarsbeslutet för perioden 2021-25. Historiskt har de svenska försvarsbesluten haft en bred förankring oaktat regeringskonstellationen,1 detta maa. av det i huvudsak även lägger den långsiktiga säkerhetspolitiska linjen/inriktningen för nationen Sverige.2 Försvarsbeslutet för perioden 2021-25 måste även ses ur perspektivet kring det fördjupade försvarssamarbetet med Finland som nu även sträcker sig bortom kränkningar och kris d.v.s. det omfattar även ett ev. väpnat angrepp. d.v.s. krig.3 Vad som nu ev. förefaller kunna hända är att försvarsbeslutet under detta år för perioden 2021-25 kan gå om intet maa. en för stor oenighet mellan Sveriges riksdagspartier.4 Sveriges Överbefälhavare (ÖB), General Micael Bydén, förefaller även efterfråga ett långsiktigt beslut för Försvarsmaktens inriktning. Detta maa. att försvarsförmåga tar lång tid att bygga upp, varvid ÖB efterfrågar även vad de ekonomiska medlen två år bortom försvarsbeslutsperioden (2021-25) kommer innefatta.5 Således kan ett uteblivit försvarsbeslut under detta år få långtgående konsekvenser för uppbyggnaden av försvarsförmågan för nationen Sverige.
Vad framfördes då i artikeln? Enl. ordföranden i riksdagens försvarsutskott Pål Jonson (M) finns det en överhängande risk att det ej kommer kunna genomdrivas ett nytt försvarsbeslut under KV III-IV 2020 som sträcker sig över perioden 2021-25.6 För de som arbetar inom Försvarsmakten är det väldigt tydligt/självklart att bygga upp en förmåga tar lång tid. En tumregel som används i sammanhanget är att det tar ca 10 år för en förmågeuppbyggnad, i allt från att inskaffa materiel, utbilda personalen på materielen, därefter utbilda soldater på materielen, för att i slutändan erhålla ett fungerande krigsförband. Detta torde inte utgöra ett okänt resonemang för våra försvarspolitiker.7 Varvid ett uteblivet långsiktigt försvarsbeslut kommer innebära ett synnerligt stort avbräck i uppbyggnaden av Försvarsmaktens förmåga men även den s.k. Totalförsvarsförmågan.
Således befinner sig Sverige i en situation där enbart ett riksdagsparti har motsatt sig Försvarsberedningens skrivelse att Sverige kan hamna i en väpnad konflikt, d.v.s. krig.8 Men Försvarsbeslutet riskerar att stranda maa. att man ej är villig att betala vad det kostar att skapa en s.k. tröskeleffekt för att ev. kunna hindra att Sverige involveras i en väpnad konflikt, d.v.s. krig.9 Här bör det även påminnas om att antagandet från Försvarsberedningen är att om ett annat land i Östersjöregionen hamnar i en väpnad konflikt, d.v.s. krig, kommer Sverige oundvikligen involveras i det.10 Varvid det sistnämnda får ses som ett synnerligen viktigt utgångsvärde i fortsättningen av detta inlägg, då Sverige antingen sekundärt involveras eller innan en större konflikt inträffar, riskerar vi även att involveras initialt i den väpnade konflikten d.v.s. krig.11
Här uppstår nu något av ett intressant fenomen. En parlamentarisk kommission med samtliga riksdagspartiet utom ett har skrivit sig fast i att Sverige kan hamna i krig.12 Dock förefaller nationen Sverige ej vara villig att tillföra de ekonomiska medlen som krävs för att skapa en tillräcklig tröskeleffekt i syfte att Försvarsmakten skall kunna verka krigsavhållande. Här har bl.a. motiv som följdverkningar av COVID-19 framförts som ett skäl till varför en signifikant och långsiktig ökning av Försvarsbudgeten ej kan genomföras.13 Dock ställer jag mig frågande till om kortsiktiga budgetlösningar för att dämpa följdverkningar av COVID-19, kan vägas mot kostnaderna av ett ev. väpnat angrepp mot Sverige med det de skulle kunna innebära, dels i förluster av människoliv, dels förstörd bruttonationalprodukt utifrån bakgrunden av att en parlamentarisk kommission mer eller mindre unisont kommit fram till att Sverige kan hamna i krig.
Detta debacle kring försvarsbudgeten blir än mer beklämmande utifrån det finsk-svenska försvarssamarbetet, där en av de mer tongivande finska säkerhetspolitiska experterna, Stefan Forss, tydligt klargjort att svensk och finsk försvarsförmåga är avhängd varandra.14 Varvid det nuvarande svenska lagförslaget om stöd till Finland i händelse av en väpnad konflikt, d.v.s. krig, och vise versa kan te sig direkt löjeväckande om det ej går att bevisa från svensk sida att reella resurser finns i bakgrunden som underbygger den nuvarande lagtexten. Då det riskerar bli utfästelser liknande den försvarsplanering som genomfördes under 1930-talet från svensk sida, tillsammans med Finland.15 Här skall även beaktas att övriga nationer i vårt närområde sannolikt följer upp vår säkerhetspolitiska diskurs och just nu torde den inte direkt imponera hos huvuddelen, utan snarare torde den skapa oro och ej vara stabiliserande.
Avslutningsvis, det förefaller vara nu omvärldsutvecklingen hinner ikapp nationen Sverige och den kranka verkligheten visar sig. Antingen väljer vi att agera, så vi kan vara proaktiva eller så väljer vi en linje där vi är reaktiva med allt vad det kan innebära. Det hela kan liknas med en granne som varken har telefon eller hemförsäkring. När väl branden kommer hoppas denne på att någon i kvarteret ringer brandkåren och att någon reder ut situationen som hemförsäkringen ej täckt. Där står vi just nu som nation inför det stundande försvarsbeslutet.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Jägarchefen 1 (Svenska)
Regeringskansliet 1 (Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1, 2, 3 (Svenska)
Slutnoter
1 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Sverige riskerar stå utan försvarsbeslut i höst. 2020. https://www.dn.se/sverige/sverige-riskerar-sta-utan-forsvarsbeslut-i-host (Hämtad 2020-09-13)
2 Riksdagen. Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020. 2015. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/sakerhetspolitisk-inriktning---sveriges-forsvar_H201UF%C3%B6U5 (Hämtad 2020-09-13)
3 Regeringskansliet. Riksdagen beslutar lagstiftning som förbättrar möjligheter till operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. 2020. https://www.regeringen.se/artiklar/2020/09/riksdagen-beslutar-lagstiftning-som-forbattrar-mojligheter-till-operativt-militart-stod-mellan-sverige-och-finland/ (Hämtad 2020-09-13)
4 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Sverige riskerar stå utan försvarsbeslut i höst. 2020. https://www.dn.se/sverige/sverige-riskerar-sta-utan-forsvarsbeslut-i-host/ (Hämtad 2020-09-13)
5 Sveriges Television. Bonnevier, Ulf Hambraeus. ÖB vill ha långsiktigt besked: ”Önskar tydliga besked”. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ob-vill-ha-langsiktigt-besked (Hämtad 2020-09-13)
6 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Sverige riskerar stå utan försvarsbeslut i höst. 2020. https://www.dn.se/sverige/sverige-riskerar-sta-utan-forsvarsbeslut-i-host/ (Hämtad 2020-09-13)
7 Svenska Dagbladet. Magnå, Joakim. Hultqvist: Tar tid bygga militära förband. 2019. https://www.svd.se/hultqvist-tar-tid-bygga-militara-forband (Hämtad 2020-09-13)
Sveriges Television. Holgersson, Josefine. Totalförsvaret tar tid att bygga – kan dröja upp mot tio år. 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/totalforsvar-tar-tid-att-bygga-viktigt-att-vi-ar-robusta (Hämtad 2020-09-13)
8 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 18, 44, 104, 107, 113,343-355.
9 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Sverige riskerar stå utan försvarsbeslut i höst. 2020. https://www.dn.se/sverige/sverige-riskerar-sta-utan-forsvarsbeslut-i-host (Hämtad 2020-09-13)
10 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 44, 113.
11 Ibid. s. 113-114.
12 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 18, 44, 104, 107, 113,343-355.
13 Svenska Dagbladet. Hultqvist, Peter. ”Corona påverkar även försvarets ekonomi”. 2020. https://www.svd.se/corona-paverkar-aven-forsvarets-ekonomi (Hämtad 2020-09-13)
Sveriges Television. von Sydow, Johan. Förhandlingar om försvaret förlängs. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vi-befinner-oss-mycket-mycket-langt-ifran-en-uppgorelse Hämtad 2020-09-13)
14 Svenska Dagbladet. Forss, Stefan. Svensk försvarsförmåga är också Finlands sak. 2020. https://www.svd.se/svensk-forsvarsformaga-ar-ocksa-finlands-sak (Hämtad 2020-09-13)
15 Jägarchefen. Några historiska aspekter på finsk-svenskt försvarssamarbete. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/07/nagra-historiska-aspekter-pa-finsk.html (Hämtad 2020-09-13)
Vi behöver inte längre något försvar i Sverige, det finns inte något av värde att försvara...
SvaraRadera