söndag 18 oktober 2020

Något ytterligare om fortsatt motstånd

Reflektion

I Försvarsmaktens underlag inför regeringens försvarspolitiska proposition för perioden 2021–2025, går det att finna en intressant skrivning avseende fortsatt motstånd. Under operativa målsättningar i händelse av ett väpnat angrepp framkommer det att Försvarsmakten skall kunna, "genomföra organiserat fortsatt motstånd om en angripare etablerat sig på svenskt territorium och styrkeförhållandena inte medger en hög ambitionsnivå".1 Dock uppstår problematiken med att förstå vad det, de facto, innebär. Att det skall kunna genomföras om en motståndare befinner sig på svenskt territorium framgår tydligt i skrivningen. Försvarsmakten brukar i de flesta fallen definiera begrepp, så även i detta fall. Dock är det inte förrän 2019 begreppet fortsatt motstånd förefaller vara fastställt i dess nuvarande form.

Enligt Försvarsmaktens skrivelse Nomenklatur Operationer (NOMEN OP) är fortsatt motstånd en, "Sammanhållande benämning på koncept, metoder och verksamheter som möjliggör överlevnad, reorganisation, förbandsproduktion och uthållig strid när en motståndare lyckats etablera sig på svenskt territoriumDet som benämns fria kriget är en delmängd av det fortsatta motståndet".2 Vad avser det s.k. fria kriget definierar NOMEN OP det på följande sätt, "Strid som syftar till att störa och försvåra motståndarens verksamhet på djupet i områden där denne har etablerat operativ kontroll och som genomförs när ordinarie ledningsförhållanden och förbandsstruktur har upphört att fungera samt när tidigare uppgifter inte kan lösas. Striden genomförs i mindre enheter, eventuellt tillfälligt organiserade".3

I Försvarsmaktens svar, samt i definitionen på fortsatt motstånd används ordet etablerat, i begreppet fria kriget används det ordet även i samband med operativ kontroll. Varvid det kan antas att en motståndares etablering på svenskt territorium skulle kunna tolkas som att det är när en motståndare har markoperativ kontroll eventuellt det s.k. fortsatta motståndet skall påbörjas och/eller genomföras. Operativ Doktrin från 2014 beskrivs markoperativ kontroll på följande sätt, "markoperativ kontroll är uppnådd när arméförbanden – efter att ha tagit och besatt ett område – har tillräcklig handlingsfrihet att lösa tilldelade uppgifter samtidigt som möjligheterna till större påverkan från motståndaren är undanröjda".4 Därutöver skrivs det att, "generellt kräver markoperativ kontroll närvaro av förband över tiden"5 samt, "markoperativ kontroll är en förutsättning för att marinförband och flygvapenförband ska kunna operera från sina basområden".6

Arméreglemente Taktik från 2013, beskrivning av markoperativ kontroll är något mer utförlig. Den beskriver det på följande sätt, "Markoperativ kontroll är uppnådd när våra förband – efter att ha tagit och besatt ett område – har handlingsfrihet att lösa tilldelade uppgifter samtidigt som möjligheterna till större påverkan från motståndaren är undanröjda. Denna handlingsfrihet kan exempelvis utgöras av att chefen har reserver avdelade och att den egna rörligheten och uthålligheten är möjliggjord. Motståndarens förband skall i huvudsak vara slagna och våra förband skall fokusera på att till exempel försvara tagen terräng mot ett motanfall".7 Det skrivs även att, "Markoperativ kontroll i ett område kräver militär närvaro över tiden och är beroende av understöd från luften och ibland även från havet. Markoperativ kontroll och den handlingsfrihet denna medger är en förutsättning för att våra förband skall kunna verka i området under erforderlig tid och med bibehållen förmåga".8

I samma avsnitt som markoperativ kontroll, berörs även begreppet markherravälde. Det beskrivs på följande sätt, "Markherravälde innebär att man skaffar sig frihet avseende nyttjande av marken och samtidigt förnekar en motståndares nyttjande av detsamma. Totalt markherravälde är det tillstånd som råder i fredstid. Det innebär att man äger oinskränkt möjlighet att genomföra militär och civil verksamhet på marken och samtidigt förnekar en motståndare all möjlighet att genomföra operationer på marken. Markherravälde kan teoretiskt sett även uppnås i en krigssituation efter en total bekämpning av en motståndares stridskrafter".9

Begreppet ockupation måste även belysas, då det får ses som ofrånkomligt att komma in på det utifrån skrivningen "om en angripare etablerat sig på svenskt territorium". Enligt den statliga utredningen Folkrätt i väpnad konflikt från 2010, uppstår en ockupation när, "territoriet befinner sig under den fientliga arméns herravälde (HK IV, art. 42) och då övergår den lagliga maktens befogenheter till motståndaren. Ockupationsmakten övertar samtidigt ansvaret för den civilbefolkning som stannar kvar i området".10 I den tidigare nämnda utredningen skrivs även att, "ockupation är ett temporärt tillstånd som inte får medföra någon förändring varken för det ockuperade territoriets statstillhörighet eller civilbefolkningens statsrättsliga ställning",11 samt "ett permanent övertagande av territorium från motparten kallas annexion".12 Citaten ur den statliga utredningen får ses som en grov förenkling för att beskriva den s.k. ockupationsrätten i syfte att hålla ned inläggets längd. För den vetgirige rekommenderas den tidigare nämnda utredningen som fördjupning.

I doktrin för gemensamma operationer, DGO, från 2020 berörs även begreppet fortsatt motstånd, om än mycket kortfattat. I den skrivs, "i situationer där Försvarsmakten förlorat förmågan till gemensamma operationer och ett avgörande stöd från tredje part uteblir eller avsevärt dröjer, genomförs ett organiserat fortsatt motstånd för att över tiden bidra till politisk handlingsfrihet. Här ingår verksamhet som det fria kriget".13 Det som skiljer den skrivningen från övriga är att den berör gemensamma operationer samt s.k. tredje part. Definitionen på gemensamma operationer är, "en operation där flera stridskrafter samordnas".14 Vad avser tredje part definieras det ej i Doktrin för gemensamma operationer från 2020, utan det får antas vara en yttre statsmakt eller organisation som ingriper till stöd för Sverige i händelse av en väpnad konflikt.

När påbörjas då det fortsatta motståndet? Utifrån skrivningen i Försvarsmaktens svar till regeringen avseende den kommande försvarspolitiska propositionen samt NOMEN OP, får det ses som troligt att s.k. fortsatt motstånd påbörjas strax innan eller när en motståndare har uppnått s.k. markoperativ kontroll inom ett geografiskt område, då det enligt undertecknad får ses som ett minimum för att en motståndare skall vara etablerad på svenskt territorium. Därtill får det antas att våra egna förband ej bedömas kunna genomföra ett motanfall för att slå motståndaren inom det område denne har uppnått markoperativ kontroll. Detta maa. det även står "och styrkeförhållandena inte medger en hög ambitionsnivå", vilket även torde innefatta att en s.k. tredje part heller ej kan stödja oss.

Vad avser en motståndares markoperativa kontroll på svenskt territorium, det vill säga ockupation, krävs dock en fördjupning i vad som kan tänkas utgöra ett troligt angreppsscenario gentemot Sverige. Ett sådant övergripande scenario finns beskrivet i DGO från 2020. Vad avser markstriden enligt DGO kommer, "stridsfältet vara förhållandevis glest. Vid ett angrepp kan viktiga områden i Sverige besättas, som en del av en större operation".15 Således kan slutsatsen dras att, markstriden ej kommer genomföras över hela Sveriges yta, utan troligtvis vid ett eller flera geografiska områden i Sverige. Detta korrelerar med vad Försvarsberedningen skriver i sin rapport Värnkraft. Dock skriver de även att den eller de delar av svenskt territorium som omfattas av strider kommer drabbas av intensiv stridsverksamhet med stora konsekvenser lokalt och regionalt. Vad som även framförs i Värnkraft är att det kan vara problematiskt att avgöra vilken eller vilka delar av Sverige som kan vara intressant för en motståndare. Detta kan säkerligen även bero på i vilken kontext det väpnade angreppet genomförs.16 Försvarsberedningen konstaterar även att Sverige har ett antal strategiskt viktiga geografiska områden, dessa är Stockholmsområdet, Gotland, sydöstra Sverige inklusive Öresundsregionen, Västkusten med Göteborg, västra Svealand, samt delar av Jämtlands och Norrbottens län.17 Huruvida dessa områden kan antas utgöra troliga områden vid ett väpnat angrepp mot Sverige och om markstrid kan tänkas ske vid dem som slutligen övergår till en markoperativ kontroll för en motståndare, framgår ej av försvarsberedningens rapport. Således ett viktigt utgångsvärde blir även att enbart delar av Sverige kan tänkas bli involverade vid ett väpnat angrepp, samt det är svårt att avgöra vilka delar eller om det enbart är en del som blir involverad.

Men vad kan då s.k. fortsatt motstånd innebära i praktiken? Definitionen av fortsatt motstånd kan ge några indikationer kring vad begreppet de facto innebär i praktiken. En delmängd i fortsatt motstånd förefaller vara s.k. reorganisation. Enligt Arméhandbok begrepp innebär reorganisation, "Åtgärder, främst beträffande logistik och personaltjänst (ofta ersättning), som genomförs i syfte att återställa stridsvärdet hos ett förband som lidit stora förluster avseende personal och materiel. Detta sker med tillförda resurser".18 Detta skulle kunna ses ur två aspekter, det ena är att reorganisation genomförs av förband på eget behärskat område, strategisk och operativa nivå, för att kunna fortsätta motståndet. Den andra aspekten, taktisk nivå, är att förband som befinner sig inom det område som motståndaren har markoperativ kontroll inom reorganiserar antingen själva eller med stöd av ett annat förband, t.ex. jägarförband som tanken var med de svenska fria jägarförbanden under det andra världskriget med dess i förväg organiserade stödpunkter.19

Nästa del som berörs i definitionen är förbandsproduktion, likt reorganisation kan användandet av begreppet vara tvådelat. Förbandsproduktionen på en strategisk nivå kan innebära att trots Sverige befinner sig i krig, skall förband utbildats på eget behärskat område för att sedermera kunna användas i den väpnade striden. Det skulle även kunna innebära, på taktisk nivå, att t.ex. reorganiserade förband inom det område som motståndaren har markoperativ kontroll över, erhåller utbildning av t.ex. jägarförband för att kunna genomföra fortsatt strid inom det området.20 Detta maa. att stridsteknik och taktik skiljer sig markant för att kunna agera inom ett område där en motståndare har markoperativ kontroll. Därutöver skulle eventuellt förbandsproduktion även kunna genomföras utav s.k. krigsfrivilliga inom ett område där motståndaren har markoperativ kontroll och skulle då kunna innebära utbildning av s.k. partisanförband vilket t.ex. skulle kunna ledas av befäl ur ett jägarförband, vilket till del skulle motsvara den verksamhet som inom amerikansk nomenklatur benämns Unconventional warfare.21

Nästa begrepp i definitionen utgöras av överlevnad, likt de två tidigare är detta eventuellt också tvådelat. Överlevnad på strategisk nivå, skulle kunna innebära att försörjningslinjer till Sverige hålls öppna, i syfte att kunna fortsätta motståndet mot det väpnade angreppet. Vilket t.ex. förslaget i den nu lagda försvarspropositionen kring upprättandet av I 13 i Falun, I 21 i Sollefteå med tillhörande utbildningsdetachement i Östersund tydligt indikerar.22 Men det kan eventuellt även innebära att t.ex. riksledningen kan föras ut ur landet för att säkerställa att en legitim svensk ledning fortsatt finns,23 m.m. Överlevnad på en taktisk nivå hos ett förband som agerar inom ett område där motståndaren har markoperativ kontroll inom ramen för fortsatt motstånd, har en annan aspekt. För att ett sådant förband skall kunna agera under längre tid kommer det krävas att stödpunkter finns med mat, ammunition, fältarbets- och sjukvårdsmateriel, vapensystem m.m. Därutöver krävs det att dessa stödpunkter kan försörjas mellan det område som motståndaren behärskar och vi behärskar med olika metoder. På en stridsteknisk nivå krävs även en hög förmåga i överlevnadskunskaper,24 dock torde det ej vara det sistnämnda som åsyftas i definitionen. En annan aspekt av överlevnad handlar även om att visa att motståndet ej har upphört utan att svenska förband fortsatt finns inom det ockuperade området,25 varvid den taktiska och strategiska nivån verkar i symbios.

Utgår vi således från att begreppet "fortsatt motstånd" omfattar åtgärder som vidtas i händelse av en s.k. ockupation av svenskt territorium krävs det olika former av åtgärder på, dels strategisk nivå, dels taktisk nivå för att möjliggöra detta, som ytterst skall samordnas av den operativa nivån. Åtgärderna kan även upplevas som väsensskilda men de syftar ytterst till att det väpnade motståndet mot angriparen ej skall upphöra förrän denne har lämnat svenskt territorium. Antingen via vår egen kraftansträngningen eller tillsammans med en s.k. tredje part. Att även öppet signalera att så är fallet, får anses utgöra en väldigt viktig och tydlig strategisk signalering.26 Då det innebär för en angripare att denne kommer vara tvungen att avdela betydligt större resurser än vad som ev. initialt varit tänkt. Med anledning av att det kommer innebära att svenskt motstånd kommer fortsätta även på ockuperat område. Varvid själva åtgärden med s.k, fortsatt motstånd indirekt även skapar en s.k. tröskeleffekt genom dess strategiska signalering.27

Vad innebär då detta allt i praktisk handling? Här vill jag påpeka och understryka att jag ej har någon som helst kännedom om vidtagna åtgärder inom detta område. Vad undertecknad dock kan konstatera är att området fortsatt motstånd är mångfacetterat. Detta inlägg, som titeln indikerar, berör de reguljära aspekterna av begreppet. Vad avser den strategiska nivån kommer jag ej beröra detta. Fortsättningen av inlägget kommer beröra åtgärder som krävs på den taktiska nivån och till del den operativa nivån.

Utifrån de offentligt och officiella publicerade hotbildsscenarion i t.ex. Doktrin för gemensamma operationer, men även i försvarsberedningens utredning Värnkraft går det ej att fastställa vilket geografiskt område i Sverige som kan tänkas beröras av en väpnad konflikt. Därmed krävs det, sett till den taktiska men även operativa nivån, en förmåga att kunna iståndsätta s.k. fortsatt motstånd i det geografiska område som en motståndare eventuellt uppnår markoperativ kontroll inom i händelse av en väpnad konflikt. Ytterst krävs det således förband som kan placeras inom ett geografiskt område som berörs av den väpnande konflikten och därefter påbörja s.k. fortsatt motstånd.

Således kommer det krävas förband som kan förflyttas till det geografiska området där den väpnande konflikten genomförs, men även i ett senare skede kan påbörja s.k. fortsatt motstånd. Detta kommer även kräva att förbandet eller förbanden medför utrustning och övrig materiel för att kunna genomföra en långvarig strid.28 Men det kommer även krävas att samtliga förband i Sverige har t.ex. en grundläggande förmåga i det s.k. "Fria kriget".29 För att i händelse av att de hamnar inom ett område som en motståndare har markoperativ kontroll över kan ledas av ett eller flera särskilda förband inom fortsatt motstånd efter viss kompletterande utbildning.

Det naturliga valet för sådan verksamhet och uppgift ter sig vid en första anblick borda tillfalla Försvarsmaktens Specialförband,30 dock utgör det en strategisk resurs varvid dess användande torde krävas annorstädes än för att genomföra s.k. fortsatt motstånd inom svenskt territorium. Därutöver torde dess personella mängd även vara begränsad, för att kunna lösa en sådan allomfattande uppgift inom eget territorium varvid s.k. kraftsplittring kan uppstå i förhållande till andra uppgifter. Därmed bör det naturliga valet snarare vara att uppgiften tillfaller de reguljära förband som organisatorisk skall agera inom ett område som motståndaren behärskar. Det vill säga K 3 samt blivande K 4 bataljoner, då dessa troligtvis kommer befinna sig i det område som berörs av en väpnad konflikt maa. dess förmågor. Dock får det ses som troligt att denna uppgift ej är något som värnpliktig personal kommer hinna behärska under sin utbildningstid. Utan snarare rör det sig om att kontinuerligt tjänstgörande personal i olika kategorier vid dessa bataljoner, skall erhålla särskild utbildning och därmed förmågan att kunna organisera och lösa s.k. fortsatt motstånd på taktisk nivå.

Oaktat vilket förband som tilldelas en sådan uppgift finns det ett antal utmaningar att lösa. Historiskt identifierade redan de s.k. fria jägarförbanden att de behövde medföra materiel eller organisatoriskt utplacera materiel för att kunna påbörja vad som numera skulle benämnas s.k. fortsatt motstånd.31 Utifrån ett sådant perspektiv bör även det eller de förband som erhåller en uppgift om fortsatt motstånd tilldelas extra materiel för att kunna lösa uppgiften fortsatt motstånd. Denna materiel bör läggas upp i s.k. upplag som sedermera kan utgöra s.k. stödpunkter i det fortsatta motståndet. Finns det även mer troliga områden än andra som kommer beröras av en väpnad konflikt bör materiel redan i fredstid utplaceras där. Vilket t.ex. genomfördes under det andra världskriget.32 Härvid blir även de reguljära förbanden en viktig faktor att ta i beaktande kontra en dold organiserad motståndsrörelse, vid s.k. fortsatt motstånd. Då det förefaller varit problem att genomföra rekrytering över hela Sveriges yta redan under det s.k. kalla kriget,33 för denna. Varvid en förmåga som kan placeras, utifrån behov, inom ett geografiskt område torde vara mer flexibel.

Avslutningsvis, detta inlägg har berört de reguljära förbandens verksamhet inom s.k. fortsatt motstånd. För att detta skall kunna genomföras bör utbildning i det s.k. fria kriget återinföras som ett obligatoriskt moment för alla svenska värnpliktiga inom ramen för dess grundutbildning. De befälsuttagna värnpliktiga bör även erhålla en utökad utbildning inom ramen för det fria kriget. Alla anställda gruppchefer bör erhålla en ytterligare fördjupad utbildning i det s.k. fria kriget. Alla kadetter bör inom ramen för sin officersutbildning erhålla en utbildning i det s.k. fria kriget och då med viss inriktning mot s.k. fortsatt motstånd. All anställd personal vid de svenska jägarförbanden bör erhålla en särskild och fördjupad utbildning inom ramen för s.k. fortsatt motstånd. Vidtas dessa åtgärder kan begreppet s.k. fortsatt motstånd få en hög trovärdighet och därmed även skapa en s.k. tröskeleffekt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Försvarsmakten 1234 (Svenska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Riksdagen 1 (Svenska)

Department of the Army. ATP 3-18.1. Special Forces Unconventional Warfare. Washington DC: Department of the Army, 2019.

Ekman, Sten. Kalixlinjen – kalla krigets lås i norr: befästningarna, fasta artilleriet, de svenska planerna och det tänkta sovjetryska anfallet. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013.

Fiala, Otto C (red). Resistance operating concept. Stockholm: Swedish defence university, 2019.

Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén - Norrlandsjägarbataljon 2000. Stockholm: Försvarsmakten, 2000.

Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013.

Försvarsmakten. Operativ Doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2014.

Försvarsmakten. Handbok Armé - Begrepp och förkortningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2016.

Försvarsmakten. Nomenklatur Operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2019.

Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994.

SOU 2010:72. Folkrätt i väpnad konflikt: svensk tolkning och tillämpning.

Slutnoter

1 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025: Bilaga 1. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 26.

2 Försvarsmakten. Nomenklatur Operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 4.

3 Ibid. s. 5.

4 Försvarsmakten. Operativ Doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2014, s. 39.

5 Ibid.

6 Ibid.

7 Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013, s. 45.

8 Ibid.

9 Ibid. s. 44.

10 SOU 2010:72. Folkrätt i väpnad konflikt: svensk tolkning och tillämpning. s. 111.

11 Ibid.

12 Ibid.

13 Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 26.

14 Ibid. s. 96.

15 Ibid. s. 18.

16 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 113-115.

17 Ibid. s. 119.

18 Försvarsmakten. Handbok Armé - Begrepp och förkortningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 22.

19 Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

20 Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén - Norrlandsjägarbataljon 2000. Stockholm: Försvarsmakten, 2000, s. 42-43.

21 Ibid.

Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

Department of the Army. ATP 3-18.1. Special Forces Unconventional Warfare. Washington DC: Department of the Army, 2019, s. 1-1.

22 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 116-117.

23 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 383.

24 Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén - Norrlandsjägarbataljon 2000. Stockholm: Försvarsmakten, 2000, s. 42-44.

25 Ibid. s. 42.

26 Fiala, Otto C (red). Resistance operating concept. Stockholm: Swedish defence university, 2019, s. 78, 171.

27 Ibid.

28 Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

29 Försvarsmakten. Om kriget kom, avsnitt 8, "Fria kriget". 2017. https://www.youtube.com/watch?v=xQkppE6OvEA (Hämtad 2020-10-18)

30 Försvarsmakten. Specialförband. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/specialforband/ (Hämtad 2020-10-18)

Försvarsmakten. Särskilda operationsgruppen. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/sarskilda-operationsgruppen/ (Hämtad 2020-10-18)

31 Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

32 Ekman, Sten. Kalixlinjen – kalla krigets lås i norr: befästningarna, fasta artilleriet, de svenska planerna och det tänkta sovjetryska anfallet. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013, s. 57-60.

33 Dagens Nyheter. Kanger, Thomas. Hedin, Oscar. Erlanders hemliga gerilla. I ett ockuperat Sverige skulle det nationella motståndet ledas från Äppelbo skola i Dalarna. 1998. https://www.dn.se/arkiv/sondag/erlanders-hemliga-gerilla-i-ett-ockuperat-sverige-skulle-det-nationella-motstandet-ledas-fran/ (Hämtad 2020-10-18)

2 kommentarer:

  1. "Vad som även framförs i Värnkraft är att det kan vara problematiskt att avgöra vilken eller vilka delar av Sverige som kan vara intressant för en motståndare."

    Jag ber att få påpeka att det som bör avgöra våra beslut om åtgärder inte enbart är vilka delar av Sverige som kan vara intressanta för "en motståndare". Lika viktigt är vilka resurser "en motståndare" har. Jag tänker då på antalet landstigningsfartyg och antalet förband på Kolahalvön. När det gäller luftnedsläpp så vore det extremt dumt av Ryssland att släppa ned mer förband än vad man kan få tillbaka till egen mark i händelse av att man måst dra sig ur på grund av t.ex. förändrade internationella förhållanden. Om de ändå gör så, så riskerar de att förbanden om de förblir stridande nedgörs, förnedras och tas tillfånga tillsammans med sina stridsfordon med alla de negativa konsekvenser som kommer av det.

    Vad gäller det fria kriget så är det nog så viktigt att planera för det, men ännu viktigare att undvika det. Viktigare är att vi har planer för hur vi ska bryta kontakterna helt med Ryssland och kunna fortsätta undvika att Kreml skrämmer upp enskilda personer med insinuationer om att "om ni gör så och så under kriget, så kommer ni att bli kärnvapenangripna" eller "om ni inte gör så eller så under kriget, så kommer ni att bli kärnvapenangripna". Sådana som agerar nyttiga idioter måste hållas tystade under ett krig, och det är det som är det svåra för oss, inte det "fria kriget" vilket bör vara en ganska enkel nöt att knäcka. Men visst, vi bör planera och göra förberedelser för det "fria kriget" som en plan B. Dock så tar det upp för mycket tid och resurser som stjäl tid från övrig utbildning för att det ska kunna komma ifråga som "plattform" för försvarsmakten. Det riskerar även att ta fokus från huvuduppgiften för försvarsmakten.

    SvaraRadera
  2. Hej!
    Fortsatt motstånd kan inte ses enbart ur ett militärt perspektiv eftersom syftet är nationellt. Det är landets djupförsvar, kanske bäst beskrivet som det "totala försvaret"? Härom är försvarsmakten en delmängd. Tröskeleffekten uppstår till största delen av att förberedelser (planering, organisering osv) görs tillsammans med
    andra nationella aktörer, härvid är förstås FM kunskaper viktiga, men konstitutionen gör att FM inte kan ha beslutsmandatet i denna typ av frågor.
    Fria kriget är ju FMs egna sätt att lösa motståndet under speciella omständigheter, men avser de egna resurserna och grundas i moralen att vilja försvara sig. Därför finns också en direkt koppling till värnplikt, att då nischa specialister
    till att leda och genomföra fortsatt motstånd (och fria kriget) blir som att låta legoknektar göra jobbet. Historien visar att detta brukar gå dåligt.

    SvaraRadera