Säkerhetspolitiska irrgångar

Reflektion

Inledningsvis bör det skrivas att undertecknad ej tagit någon ställning till ett Nato medlemskap, det finns både fördelar och nackdelar med ett medlemskap. Dock har jag med intresse följt diskussionerna kring frågan genom åren. Men nu förefaller diskussionerna kring frågen blivit väldigt märkliga och tvetydiga, därav nedanstående inlägg.

Vid 2021 års rikskonferens för Folk och Försvar talade Sveriges Utrikesminister, Ann Linde, talet kan i sin huvudsak beskrivit Sveriges säkerhetspolitiska linje efter det nu fattade försvarsbeslutet och kan så även ses som ett s.k. linjetal vilket torde analyseras, dels av våra grannländer, dels av ett flertal större nationer däribland Ryssland. Enligt Utrikesministern skall, "Sveriges säkerhetspolitiska linje vara långsiktig, förutsägbar och präglas av kontinuitet". Därefter kom även Utrikesministern i sitt tal beröra den s.k. Nato optionen med orden, "Att tvärtom, som skedde för en månad sedan i riksdagen, utan samråd och beredning, söka ändra denna linje riskerar att skapa spekulationer om ytterligare förändringar". Enligt Utrikesministern skall detta även skapat osäkerheter kring Sveriges säkerhetspolitiska linje.¹ I en efterföljande intervju med Dagens Nyheters reporter Mikael Holmström, framförde även Sveriges Utrikesminister att ett svenskt Nato medlemskap skulle ge "starka reaktioner som jag inte tror skulle vara positivt för Sveriges säkerhet". På motfrågan av vem då svarade Utrikesministern, "från våra grannländer, exempelvis Ryssland".²

Vad avser de starka reaktionerna bör det noteras, vilket säkert den minnesgode kommer ihåg, att regeringen påtalade i den nu antagna försvarspropositionen att, "Höga ryska företrädare har vid upprepade tillfällen varnat för att ett svenskt Natomedlemskap skulle tvinga Ryssland att vidta svarsåtgärder".³ Här kan en fundera över om vi som nation de facto har tappat antingen vår vilja eller är under så svåra påtryckningar, att vi ej längre i enlighet med Helsingfors och Parisstadgarna självständigt kan välja vår egen säkerhetspolitiska väg. Om vi skall ta hänsyn till starka reaktioner.

Utrikesministern kom även under sitt tal beröra de bilaterala Försvarssamarbeten Sverige har påbörjat under de senaste åren samt det fördjupade samarbetet med Nato.³ Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, belyste detta under sitt tal. Han kom även att trycka på den samordnade operationsplaneringen som skall genomföras tillsammans med Norge, Danmark, USA, Storbritannien och Nato. Vilket enligt Försvarsministern syftar till att, "skapa ett riktigt fungerande samarbete med handlingsfrihet i händelse av en kris eller konflikt".⁴ För att tydliggöra försvarssamarbetena, rör det sig om totalt åtta enskilda nationer som Sverige har samarbete med. Därtill genomförs samarbete inom ramen för det nordisk-baltiska samarbetet, ett fördjupat operativt försvarssamarbete mellan Finland, Norge och Sverige, samt som tidigare nämnts inom ramen för organisationen Nato men även EU och FN.⁵

Varpå ett textstycke, återigen från den nu antagna försvarsproposition bör belysas. Enligt Regeringen har, "på senare tid ryska företrädare också kritiserat Sveriges och Finlands samarbete med Nato, och hävdat att också detta tvingar Ryssland till svarsåtgärder".⁶ Vilket blir synnerligen intressant att beakta utifrån att Sverige förefaller vilja ha en gemensam försvarsplanering tillsammans med Nato men även bilateralt med ett flertal andra länder. Det är nu den så kallade långsiktiga, förutsägbara och oavbrutna svenska säkerhetspolitiska linjen, mer börjar likna ett nystan istället för en linje. Vi skall inte gå med i Nato för det kan orsaka reaktioner, men vi skall ha en gemensam försvarsplanering med Nato (vilket i normalfallet enbart genomförs med medlemsstaterna maa. den kollektiva försvarsklausulen i Nato stadgan), fast det har Regeringen även skrivit kan utlösa reaktioner hos Ryssland i sin egen försvarsproposition.

Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv torde den nuvarande linjen vara mer oförutsägbar, och framförallt fylld med irrgångar som skapar denna oförutsägbarhet. Främst för utomstående analytiker som skall försöka förstå sig på Sverige och ge underlag till sina myndighetschefer ffa. ryska sådana, som vi förefaller ska ta hänsyn till, numera, i våra säkerhetspolitiska vägval.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Regeringskansliet 1, 2, 3, 4 (Svenska)

Slutnoter

¹ Regeringskansliet. Tal av utrikesminister Ann Linde vid Folk och Försvars rikskonferens. 2021. https://www.regeringen.se/tal/2021/01/tal-av-utrikesminister-ann-linde-vid-folk-och-forsvars-rikskonferens/ (Hämtad 2020-01-13)

² Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ministern till attack mot riksdagens nya Nato-linje. 2021. https://www.dn.se/sverige/ministen-till-attack-mot-riksdagens-nya-nato-linje/ (Hämtad 2021-01-13)

³ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 34.

⁴ Regeringskansliet. Tal av försvarsminister Peter Hultqvists vid Folk och Försvars rikskonferens 2021. 2021. https://www.regeringen.se/tal/2021/01/forsvarsminister-peter-hultqvists-tal-vid-folk-och-forsvar-2021/ (Hämtad 2021-01-13)

⁵ Skr. 2020/21:56. Internationella försvarssamarbeten. s. 2.

⁶ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 34.