På havets vågade, vågade våg

Reflektion

Den 11JAN2022 passerade två stycken landstigningsfartyg av Roputja klassen och ett av Ivan Green klassen ur den ryska Norra Marinen (NM) in i Östersjön.¹ Sedan tidigare finns fyra stycken landstigningsfartyg ur Roputja klassen baserade i Östersjön tillhörande 71. Landstigningsfartygsbrigaden i den ryska Östersjömarinen (ÖM). Ingående därutöver i 71. Landstigningsfartygsbrigaden är två stycken Pomornik svävare, tre stycken Diugon, två stycken Ondatra och tre stycken Serna landstigningsfartyg, dessa fartyg är av mindre storlek.² Således har ÖM totalt 14 stycken landstigningsfartyg av olika klasser för att kunna genomföra landstigningsoperationer med i Östersjön. Praktiskt torde dock inte alla landstigningsfartyg vara gripbara över tid för ÖM utav olika anledningar.

Roputja klassen utgör den största/tyngsta klassen av landstigningsfartyg som ÖM har till sitt förfogande. Fartygsklassen kan exempelvis transportera 8-10 stridsvagnar tillsammans med 150 soldater eller 10-12 pansarskyttefordon med 150 soldater.³ Ivan Gren klassen kan förflytta exempelvis 13 stridsvagnar tillsammans med 300 soldater eller 36 stycken pansarskyttefordon tillsammans med 300 soldater därutöver har fartyget även två stycken helikoptrar av modellen Ka-29.⁴ En konklusion blir således att med de tre landstigningsfartygen ur NM som nu befinner sig i Östersjön har den tunga landstigningskapaciteten, tillfälligt, nästintill fördubblats i Östersjön. Dock bör det beaktas att det är en teoretisk modell, praktiskt kan ÖM ha en eller flera Roputja fartyg på översyn eller dylikt, varvid de i sådant fall inte skulle vara gripbara. Vad som dock kan konstateras är att alla Roputja fartygen ingående i ÖM förefaller befinna sig i Östersjön vid skrivande stund.

Vad innebär då detta praktiskt, utöver att den stora/tunga landstigningskapaciteten i princip fördubblats på ett dygn i Östersjön? Det första tanken är givetvis att möjligheterna för att kunna genomföra en större landstigningsoperation har ökat. Traditionellt lämpar sig Östersjön för landstigningar från våren till hösten,⁵ varvid en landstigningsoperation vid dags datum inte torde vara realistisk utifrån det antagandet. Denna uppfattning motbevisades dock under december månad 2021,⁶ då den ryska Östersjömarinen de facto genomförde en landstigningsövning.⁷ Därutöver har även landstigningsövningar genomförts med mindre landstigningsfarkoster i februari månad och med svävare samt större landstigningsfartyg i mars månad sedan tidigare i Östersjön.⁸

Vad som dock bör beaktas är att landstigningsoperationer är mycket komplexa och desto större de är desto mer komplexa blir de. Planeringen för denna typ av operationer är även långsiktiga. Det vill säga det tar månader eller år att planera därav genomförs planeringen i förväg, där bland annat faktorer som motangrepp av kärnvapen beaktas. Dock finns exempel från andra världskriget avseende sovjetiska taktiskt-operativa landstigningar som planerades under 24 timmar. Komplexiteten i operationen blir avhängt dess ingående delar såsom tillhörande luftlandsättningar, flygunderstöd, maritimt skydd för genomförandet av överskeppningen men även landstigningen, minsvepning med mera.⁹ Därutöver är även en landstigningsoperation väder beroende, framförallt om amfibiska fordon skall simma in till stranden vid landstigningen. Landstigningsoperationen är även terrängberoende det vill säga det måste finnas utrymme för förbanden som landstiger.¹⁰ Således finns en rad faktorer som kan begränsa en landstigningsoperations genomförande, där väderfaktorn torde vara den mest avgörande.

En annan intressant aspekt med de landstigningsfartyg som nu befinner sig i Östersjön ur NM, är att delar ur den 61. Marininfanteribrigaden ingående i NM¹¹ genomförde övningsverksamhet tillsammans med den 336. Marininfanteribrigaden ingående i ÖM¹² under augusti månad 2021 i Östersjön.¹³ Det skulle kunna innebära att till exempel chefer i huvudsak utgjorde den övade truppen i augusti, med tanke på det låga deltagarantalet ca 100 stycken. Ett sådant samövningsmoment skulle kunnat syfta till att agera tillsammans med de båda förbanden i något hänseende vid någon tidpunkt. Detta skulle i förlängningen möjligen kunna innebära att de tre ryska landstigningsfartygen ur NM i sådant fall medfört både marininfanteri och tillhörande materiel lastat från sin hemmabas på Kolahalvön.

En tredje aspekt åtminstone vad avser Roputja klassen är att dessa landstigningsfartyg även kan användas för utläggning av sjöminor, vilket även övats genom åren av ÖM.¹⁴ Det innebär att den ryska förmågan att kunna avregla områden i Östersjön genom sjömineringar även har ökat med dessa  landstigningsfartyg. En fjärde aspekt till varför landstigningsfartygen från NM nu befinner sig i Östersjön och till hamn i Baltjisk kan vara att de transporterat materiel från Kolahalvön till den ryska exklaven Kaliningrad. Förfarandet kan te sig synnerligen omständligt, dock kan det finnas fördelar med ett dylikt agerande då det kan medge en mer dold ilastning på Kolahalvön om man vill dölja något specifikt än vad till exempel ilastning av materiel i Sankt Petersburg eller Ust-Luga innebär för att flytta den till Kaliningrad.

Utifrån de olika aspekter som berörts bör det dock beaktas att större landstigningsfartyg utgör en strategisk eller operativ förmåga inom ramen för offensiv verksamhet. Det vill säga fartygen är konstruerade och har som huvuduppgift att förflytta militära förband med ingående materiel för att genomföra en landstigning och ta terräng. Därmed får det ses som möjligt utifrån att en landstigningsövning har genomförts i december, att en landstigningsövning även kan komma att genomföras i januari eller februari månad. Denna landstigningsövning kan möjligen även omfatta samtliga större ryska landstigningsfartyg i Östersjön. Ett sådant agerande skulle troligtvis utlösa en svensk motreaktion med anledning av hur Försvarsmakten agerade i oktober 2020 i samband med en rysk landstigningsövning.¹⁵

Det är även möjligt att landstigningsfartygen ur NM enbart befinner sig i Östersjön som en strategisk signal med anledning av det försämrade säkerhetsläget som råder. Således är det även en möjlighet att de enbart kommer ligga till kaj för att visa "flagg". Ett signal agerande kan även innebära att landstigningsstyrkan ur NM tillsammans med delar ur ÖM landstigningsbrigad genomför övningsverksamhet till sjöss utan landstigning. Vilket i sig även skulle kunna utgöra en form av strategisk signalering i det rådande säkerhetsläget med tanke på storleken den landstigningsstyrkan skulle ha.

Avslutnings- och sammanfattningsvis, det går inte entydigt identifiera vad landstigningsstyrkan ur NM har för avsikt med sin närvaro i Östersjön. Dock kan det konstateras att det får ses möjligt att genomföra landstigningar även i januari och februari månad om väderbetingelserna är goda, vilket innebär att det möjligen kommer genomföras. Därutöver kan det konstateras att den tunga landstigningskapaciteten har nästintill fördubblats, vilket får ses som ett synnerligen anmärkningsvärt ryskt agerande i ett redan spänt säkerhetsläge med anledning utav att större landstigningsfartyg utgör ett offensivt verktyg för den strategiska och operativa nivån. Det vill säga agerandet är inte spänningsdämpande utan snarare eskalerande.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

Dagens Nyheter 1, 2 (Svenska)

Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5, 6 (Ryska)

TASS 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2 (Engelska)

Försvarsmakten. Handbok Markstrid - motståndaren. Stockholm: Försvarsmakten, 2021.

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.

Slutnoter

¹ Aftonbladet. Grandlund, John. Bilder: Här seglar ryska landstigningsfartyg in i Östersjön. 2022. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0G0A46/bilder-har-seglar-ryska-landstigningsfartyg-in-i-ostersjon (Hämtad 2022-01-12)

² Kjellén, Jonas. The Russian Baltic Fleet – Organisation and role within the Armed Forces in 2020. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 34, 72-73.

³ Ibid. s. 34, 63.

⁴ TASS. Russia’s new amphibious assault ships to differ radically from Ivan Gren-class warships. 2019. https://tass.com/defense/1065269 (Hämtad 2022-01-12)

⁵ Kjellén, Jonas. The Russian Baltic Fleet – Organisation and role within the Armed Forces in 2020. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 63.

⁶ Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Försvarsexperter: Sveriges säkerhetsläge försämras vid ett krigsutbrott. 2021. https://www.dn.se/sverige/forsvarsexperter-sveriges-sakerhetslage-forsamras-vid-ett-krigsutbrott/ (Hämtad 2022-01-12)

⁷ Ibid.

Министерство обороны Российской Федерации. Морские пехотинцы Балтийского флота приступили к практическим занятиям по морской десантной подготовке. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12399743@egNews (Hämtad 2022-01-12)

⁸ Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте состоялось учение по переброске боевой техники на десантных катерах. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12275868@egNews (Hämtad 2022-01-12)

Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте прошло учение по переброске и высадке морского десанта. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12283756@egNews (Hämtad 2022-01-12)

Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте отрабатывалась высадка морского десанта. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12169170@egNews (Hämtad 2022-01-12)

⁹ Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 198-199.

¹⁰ Försvarsmakten. Handbok Markstrid - motståndaren. Stockholm: Försvarsmakten, 2021.s. 142.

¹¹ Westerlund, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 38, 45.

¹² Ibid. s. 37, 45.

¹³ Министерство обороны Российской Федерации. Корабли и катера БФ в рамках учения с подразделениями морской пехоты Балтийского и Северного флотов отработали задачи по высадке десанта. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12376729@egNews (Hämtad 2022-01-12)

¹⁴ Министерство обороны Российской Федерации. Большие десантные корабли Балтийского флота во время плановых занятий по боевой подготовке выполнили минные постановки в морских полигонах. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12166846@egNews (Hämtad 2022-01-12)

Министерство обороны Российской Федерации. Большой десантный корабль Балтийского флота в рамках проверки боеготовности выполнил минные постановки в море. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12254561@egNews (Hämtad 2022-01-12)

¹⁵ Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ryska landstigningsfartyg utlöste höjd svensk beredskap. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryska-landstigningsfartyg-utloste-hojd-svensk-beredskap/ (Hämtad 2022-01-12)