Robotbrist och kärnvapen

Reflektion 

I olika sammanhang har det sedan i slutet av april 2022¹ framförts att Ryssland kan tänkas erhållit en brist på långräckviddiga precisionsbekämpningsmedel såsom den ballistiska roboten till det så kallade Iskander systemet, men även kryssningsroboten Kalibr.² Detta med anledning av dess användande utav dylika system under den nu pågående andra ryska invasionen av Ukraina som påbörjades den 24FEB2022. 

Denna brist förefaller uppstått, dels på grund av låg produktionskapacitet för dylika system i Ryssland, dels på grund av en avsaknad av avancerade tekniska komponenter som krävs för produktionen av dessa system. Där det sistnämna blir ännu svårare att införskaffa för Ryssland, i och med de införda sanktionerna som en följd utav den andra ryska invasionen av Ukraina.³ Detta inlägg kommer försöka belysa några aspekter kring denna brist, om det råder någon brist, och hur Ryssland möjligen kan komma att förändra sin övergripande säkerhetspolitiska inriktning. 

Vad avser den ryska produktionskapaciteten framförde Roger N. McDermott & Tor Bukkvoll i en artikel publicerad hos The Journal of Slavic Military Studies 2018 att den antogs vara kring 50–100 Kalibr kryssningsrobotar per år. Pavel Luzin framför i en artikel hos The Jamestown Foundation i juni 2022 att den ryska produktionskapaciteten sammantaget inte kan vara högre än totalt 225 Onik, Kalibr, Kh-101, 9M729 och Kh-59 kryssningsrobotar samt taktiska ballistiska robotar till Iskander per år.⁴ Således förefaller den antagna akademiska analysen ge i hand att den ryska produktionskapacitet för konventionella långräckviddiga precisionsbekämpningssystem är låg. 

En intressant aspekt kring rysk långräckviddig konventionell precisionsbekämpning är att dess förmåga att utveckla dylika system kom i ett väldigt sent skede, det var inte förrän 2010 som kryssningsrobotar med konventionella stridsspetsar började utvecklas. Därefter tog det fem år intill det användes av Ryssland i Syrien,⁵ vilket i sig får anses utgöra en relativt snabb progression. En intressant aspekt kring avsaknaden utav denna konventionella förmåga, är att det utgjorde/utgör ett av skälen till att taktiska kärnvapen har bibehållits i en större omfattning hos Ryssland än hos andra länder.⁶ 

Vad avser de taktiska kärnvapnen som Ryssland kan använda till Iskander systemet antas det utgöra cirka 70 kärnvapenladdningar och till den mer långräckviddiga markbaserade kryssningsroboten SSC-8, det vill säga det system som bröt mot INF-avtalet, antas det finnas cirka 20 kärnvapenladdningar. Vad avser mängden kärnvapenladdningar till exempelvis Kalibr systemet framgår det inte i den mest trovärdiga källan i form av Hans M Kristensen sammanställning avseende rysk kärnvapenförmåga för 2022. Ser man dock till den ryska marinen som helhet, där Kalibr systemet finns, förefaller de ha en tilldelning om cirka 935 taktiska kärnvapenladdningar.⁷ Varvid säkerligen en del av dessa är avdelade för användande med Kalibr systemet. Därmed kan det antas att Ryssland kommer säkerställa en mindre mängd robotar alltid kommer finnas kvar att kunna använda för insättande utav taktiska kärnvapen. 

En något märkvärdig avvikelse kring diskussionen avseende robotbrist utgörs dock av Rysslands President, Vladimir Putin, uttalande att denne kan tänkas förse Belarus med Iskander systemet vilket Belarus President, Aleksandr Lukasjenko, efterfrågat tidigare. Vad som även är värt att notera, är att Rysslands President även uttalade sig om att modifierade attackflygplan av typen SU-25 som Belarus förfogar över för att kunna bära kärnvapen, vilket innebär taktiska kärnvapen.⁸ Antagandet från inledningen av 2022 är att Belarus förfogar över 22 attackflygplan av typen SU-25,⁹ huruvida samtliga eller enbart ett antal flygplan eventuellt kan komma att modifieras för denna typ av uppgift har ännu inte framkommit. 

Detta skulle således kunna innebära att produktionskapaciteten för robotar hos Ryssland i dagsläget är högre än vad som antas, alternativt att det hela utgör ett propagandaagerande och att Ryssland inte kan förse Belarus med robotarna men med övriga delar till Iskander systemet. Men det innebär även att Ryssland tydligt signalerar att de vill utöka förmågan att kunna insätta taktiska kärnvapen i och med användande av belarusiska SU-25. 

Några säkra uppgifter i den akademiska diskursen kring Rysslands totala tillgång på robotar för långräckviddig precisionsbekämpning förefaller ej finnas att tillgå. Vad som dock kan konstateras är att USA hävdar att Ryssland avfyrat mer än 1,900 robotar av olika modeller mot Ukraina mellan 24FEB2022 och den 29APR2022.¹⁰ Detta i sig skulle kunna innebära att en större mängd robotar än tidigare antagits kan ha producerats utav Ryssland. 

Att Ryssland kan tänkas inneha fler robotar än en minsta nivå som krävs för insättande utav taktiska kärnvapen, det vill säga det råder per se ingen robotbrist, skulle även kunna bekräftas i och med att Estland framfört att Ryssland övat fjärrbekämpning mot dem i närtid, under vad som förefaller vara juni månad 2022.¹¹ Detta skall dock inte tas som intäkt för att Ryssland har ett överskott på robotar, då det är simulerade elektroniska avfyrningar som övats, vilket ej kräver skarpa robotar. 

En annan faktor som kan tänkas styrka att Ryssland fortfarande har kvar robotar utöver minsta nivån för användandet av taktiska kärnvapen utgörs av den ryska synen på konventionell fjärrbekämpningsförmåga som delgavs 2017. Vilket bland annat förordade en ansats att fyrdubbla denna förmåga. Ett annat uttalande var att förmågan till långräckviddig precisionsbekämpning var tvungen att ökas framtill 2021, vilket om det uppnåddes skulle innebära att Ryssland kunde lämna nukleär avskräckning till förmån för konventionell avskräckning.¹² 

Vägs dock uttalanden, produktionskapacitet samt användande av robotar mot Ukraina från och med den 24FEB2022, får det ses som sannolikt att Ryssland har börjat uppnå en robotbrist för att kunna genomföra långräckviddig konventionell precisionsbekämpning. 

Varför är då denna robotbrist intressant i ett större perspektiv? Frågan besvaras sannolikt i att om inte konventionell avskräckning kan uppnås kommer nukleär avskräckning bli än viktigare för Ryssland. Som tidigare skrivits har Ryssland historiskt satt stor vikt vid taktiska kärnvapen då de inte haft förmågan till långräckviddig konventionell precisionsbekämpning. En annan viktig faktor som även måste beaktas är att innan den andra ryska invasionen utav Ukraina ansågs tröskeln för att Ryssland skulle kunna tänkas använda taktiska kärnvapen vid en väpnad konflikt vara låg.¹³ Vilket blir synnerligen beaktansvärt med tanke på det kraftigt försämrade säkerhetsläget som inträtt efter den 24FEB2022.¹⁴ 

Avslutningsvis, det kraftigt försämrade säkerhetsläget tillsammans med en sannolik robotbrist för genomförande av konventionell långräckviddig precisionsbekämpning och en tidigare låg tröskel för användande av kärnvapen hos Ryssland kan medföra att tröskeln för användande av taktiska kärnvapen utav Ryssland har sänkts ytterligare utifrån den nuvarande utvecklingen. Detta är således något som måste bejakas i en än högre omfattning i den nuvarande svenska säkerhetspolitiska diskursen, då det ryska kärnvapenhotet fortfarande förefaller vara något det blundas för. Trots simulerade kärnvapenangrepp mot Sverige vid minst ett tillfälle sedan 2000-talets inträdde, i form av påsken 2013.¹⁵ 

Have a good one! // Jägarchefen 

Källförteckning 

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Bloomberg 1 (Engelska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Reuters 1 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

The Department of Defense 1 (Engelska)

The Financial Times 1 (Engelska)

The Jamestown Foundation 1 (Engelska)

The New York Times 1, 2 (Engelska)

Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Russian nuclear weapons, 2022. Bulletin of the Atomic Scientists, 2022. vol. 78 no.2, s. 98-121. DOI: 10.1080/00963402.2022.2038907

McDermott, Roger N. Bukkvoll, Tor. Tools of Future Wars — Russia is Entering the Precision-Strike Regime. The Journal of Slavic Military Studies, 2018, vol. 31, no. 2. s. 191-213. DOI: 10.1080/13518046.2018.1451097

The International Institute for Strategic Studies. The Military Balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2022.

Ven Bruusgaard, Kristin. Russian nuclear strategy and conventional inferiority. Journal of Strategic Studies, 2021. vol. 44, no. 1, s. 3-35. DOI: 10.1080/01402390.2020.1818070

Zysk, Katarzyna. Nonstrategic nuclear weapons in Russia’s evolving military doctrine. Bulletin of the Atomic Scientists, 2017. vol. 73, no. 5. s. 322-327. DOI: 10.1080/00963402.2017.1362908 

Slutnoter 

¹ The Financial Times. Foy, Henry. Schwartz, Felicia. Russia running short of precision missiles, say western officials. 2022. https://www.ft.com/content/f81234cc-cd05-45e8-9dc0-3219b8886490 (Hämtad 2022-06-28)

² The New York Times. Ismay, John. Russian Guided Weapons Miss the Mark, U.S. Defense Officials Say. 2022. https://www.nytimes.com/2022/05/09/us/politics/russia-air-force-ukraine.html (Hämtad 2022-06-28)

³ Ibid.

The Jamestown Foundation. Luzin, Pavel. Russian Challenges in Missile Resupply. 2022. https://jamestown.org/program/russian-challenges-in-missile-resupply/ (Hämtad 2022-06-28)

⁴ Ibid.

McDermott, Roger N. Bukkvoll, Tor. Tools of Future Wars — Russia is Entering the Precision-Strike Regime. The Journal of Slavic Military Studies, 2018, vol. 31, no. 2. s. 203. DOI: 10.1080/13518046.2018.1451097

⁵ McDermott, Roger N. Bukkvoll, Tor. Tools of Future Wars — Russia is Entering the Precision-Strike Regime. The Journal of Slavic Military Studies, 2018, vol. 31, no. 2. s. 203. DOI: 10.1080/13518046.2018.1451097

⁶ Zysk, Katarzyna. Nonstrategic nuclear weapons in Russia’s evolving military doctrine. Bulletin of the Atomic Scientists, 2017. vol. 73, no. 5. s. 323. DOI: 10.1080/00963402.2017.1362908

⁷ Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Russian nuclear weapons, 2022. Bulletin of the Atomic Scientists, 2022. vol. 78 no.2, s. 99. DOI: 10.1080/00963402.2022.2038907

The New York Times. Gordon, Michael R. Russia Deploys Missile, Violating Treaty and Challenging Trump. 2017. https://www.nytimes.com/2017/02/14/world/europe/russia-cruise-missile-arms-control-treaty.html (Hämtad 2022-06-28)

⁸ British Broadcasting Corporation. Russia promises Belarus Iskander-M nuclear-capable missiles. 2022. https://www.bbc.com/news/world-europe-61938111 (Hämtad 2022-06-28)

Reuters. Belarus leader says he wants Russian nuclear-capable missile systems. 2021. https://www.reuters.com/business/aerospace-defense/belarus-leader-says-he-wants-russian-nuclear-capable-missile-systems-2021-11-13/ (Hämtad 2022-06-28)

⁹ The International Institute for Strategic Studies. The Military Balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2022, s. 183.

¹⁰ The Department of Defense. Senior Defense Official Holds a Background Briefing. 2022. https://www.defense.gov/News/Transcripts/Transcript/Article/3015570/senior-defense-official-holds-a-background-briefing/ (Hämtad 2022-06-28)

¹¹ Bloomberg. Tammik, Ott. NATO Member Estonia Says It’s Targeted by Russian Missile Simulations. 2022. https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-06-21/nato-s-estonia-says-it-s-targeted-by-russian-missile-simulations (Hämtad 2022-06-28)

¹² McDermott, Roger N. Bukkvoll, Tor. Tools of Future Wars — Russia is Entering the Precision-Strike Regime. The Journal of Slavic Military Studies, 2018, vol. 31, no. 2. s. 197. DOI: 10.1080/13518046.2018.1451097

¹³ Ven Bruusgaard, Kristin. Russian nuclear strategy and conventional inferiority. Journal of Strategic Studies, 2021. vol. 44, no. 1, s. 6. DOI: 10.1080/01402390.2020.1818070

¹⁴ Ds 2022:7. Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige. s. 7.

¹⁵ Sveriges Television. Larsson, Thomas. Olsson, Jonas. Ryssland övade kärnvapenanfall mot Sverige. 2016. https://www.svt.se/nyheter/ryssland-ovade-karnvapenanfall-mot-sverige (Hämtad 2022-06-28)