Fortsatt motstånd på ockuperat område i Ukraina - Del 1 - Några strategiska aspekter

Sammanfattning

Ukraina vidtog redan 2015 åtgärder för att kunna genomföra fortsatt motstånd på ockuperat område, detta genom utbildning av personal samt andra förberedelser. På ett strategiskt plan har Ukraina uppvisat en tydlig försvars-/motståndsvilja, vilket får anses vara direkt avgörande för att möjliggöra fortsatt motstånd på ockuperat område. Därutöver har den ukrainska striden på ockuperat område tydligt uppnått framgångar både mot de fysiska men även moraliska faktorerna av rysk krigföringsförmåga, vilket i förlängningen kan skapa förutsättningar som kan användas för återtagande av förlorat ukrainskt territorium tillsammans med reguljära ukrainska stridskrafter. Fortsatt motstånd på ockuperat område, trots att det kan anses utgöra en historisk metod för krigföring får i och med den andra ryska invasionen utav Ukraina fortsatt anses göra en viktig metod vilket även kan uppnå strategiska effekter, under förutsättningen att förberedelser genomförs i fred för att nästintill omedelbart kunna påbörjas vid ett väpnat angrepp såsom vid den andra invasionen utav Ukraina.

Inledning

Detta inlägg är det första i en serie om tre som berör fortsatt motstånd på ockuperat område i Ukraina. Det första inlägget syftar till att belysa strategiska aspekter, det andra taktiska och stridstekniska aspekter och det tredje avslutande inlägget ämnar belysa de ryska väpnade styrkornas åtgärder på ockuperade områden för att påverka ukrainsk motståndskamp, åtgärder vilket även kan tänkas vidtas annorstädes av Ryssland i händelse av ytterligare invasioner. Historiska paralleller kommer även belysas gentemot det som framkommit i Ukraina samt även vissa svenska aspekter.

Att skriva om ämnesområdet fortsatt motstånd på ockuperat område utifrån en pågående väpnad konflikt är behäftat med vissa svårigheter där den främsta svårigheten utgör att värdera vad som kan vara sant eller falskt, därutöver är det svårt att värdera vad som eventuellt är enskilda stridsföretag som genomförs av ukrainska special- eller jägarförband kontra exempelvis en organiserad motståndsrörelse. Därtill är det även riskfyllt att dra några långtgående slutsatser, då slutresultatet fortfarande inte går att se. Dock har det framkommit tillräckligt med information i den öppna rapporteringen för att skriva ett inlägg utifrån den väpnande konflikten som pågår i Ukraina. Starten på inlägget kommer beröra vilka förberedelser Ukraina förefaller vidtagit innan den andra ryska invasionen den 24 februari 2022.

För den vetgirige finns även ett flertal inlägg på denna blogg som publicerats sedan 2013 avseende fortsatt motstånd på ockuperat område, vilket bör läsas för att få en djupare förståelse i ämnesområdet.

Analys

I detta inlägg kommer undertecknad använda sig av begreppet fortsatt motstånd på ockuperat område, detta för att särskilja den verksamheten något från begreppet fortsatt motstånd som enligt militärstrategisk doktrin från 2022 (MSD 22) är en ”sammanfattande benämning på verksamheter, metoder och tekniker som möjliggör reorganisering, förbandsproduktion och uthållig strid” vilket genomförs för att kunna bestrida en fientlig operation under lång tid i hela eller delar av Sverige.¹ Utifrån beskrivningen i MSD 22 kan det lätt antas att fortsatt motstånd inte har något att göra med strid på ockuperat område. Dock omfattar det även strid på ockuperat område, till exempel inom ramen för det så kallade fria kriget men även i mer organiserad form än det så kallade fria kriget.²

Ukraina förefaller redan 2015, med stöd av USA, påbörjat en utveckling för att kunna bedriva fortsatt motstånd på ockuperat område genom att upprätta grunden för en organiserad motståndsrörelse. En intressant aspekt kring denna amerikanska utbildning är att de Ukrainska individer som genomgått den i vissa fall förefaller blivit ”fysiska måltavlor” för Ryssland efter genomförd utbildning.³ Att USA har en lång erfarenhet av att bygga upp organiserade motståndsrörelser är odiskutabelt. Den minnesgranne kommer säkerligen ihåg att en av dess chefer, William Colby, som underrättelseofficer under inledningen av 1950-talet försökte organisera det i Sverige. Emedan Sveriges Statsminister, Tage Erlander, kom att motsätta sig detta framförallt då denne redan 1949 hade givit uppdraget till ett antal individer att upprätta en⁴ av de svenska grenarna⁵ i vad juridiken benämner den organiserade motståndsrörelsen.

En annan viktig faktor, i att kunna skapa förutsättningarna för en motståndskamp på ockuperat område, är att Ukraina förefaller lyckat skapa en motståndsvilja både indirekt sedan 2004 men även direkt månaderna innan den andra ryska invasionen 2022. Något som bland annat påvisades utifrån mängden Ukrainska medborgare som inmönstrade till de nyupprättade territorialförsvarsförbanden under inledningen av den andra invasionen. Därtill mängden Ukrainska medborgare som indirekt på olika sätt stödjer motståndet mot den ryska invasionen, genom bland annat ekonomiska donationer och dylikt. Men även passivt och aktivt motstånd som Ukrainska medborgare genomfört under den väpnande konflikten hitintills på ockuperat område, påvisar en tydlig motstånds-/försvarsvilja.⁶

Enligt det som får anses utgöra ett av standardverkan i nutid vad avser fortsatt motstånd, det vill säga Försvarshögskolans bok Resistance operating concept (ROC), har Ukraina agerat helt i linje med vad den föreskriver. Detta med anledning att en avgörande faktor för att en nation skall kunna genomföra så kallat fortsatt motstånd är att, dels det är allomfattande åtgärder som genomförs för att kunna motstå en ockupation, dels att en god försvars-/motståndsvilja finns för att kunna genomföra det. Dessa faktorer måste även säkerställas i fredstid, det går således inte att bygga upp dylikt i efterhand med god effekt utan grunden måste läggas långt innan.⁷ Detta är även en historisk sanning som konkluderades efter det andra världskriget slut, vad avser uppbyggnad av motståndsrörelser under en ockupation, med de konsekvenser detta medförde.⁸

Innan inlägget fortsätter, måste vissa folkrättsliga aspekter även beröras kring fortsatt motstånd på ockuperat område, där fokus kommer vara de civilas motståndskamp med vapen mot en ockupant, vilket i folkrätten benämns motståndsrörelse. För att en motståndsrörelses medlemmar skall anses vara kombattanter måste ett antal rekvisit vara uppfyllda enligt folkrätten. Inledningsvis krävs att den erkänns som en part som strider. Exempelvis genom att en angripen part erkänner att en motståndsrörelse tillhör den och strider å dennes vägnar eller till dess stöd. Därefter krävs att dess individer står under befäl av en person som är ansvariga för sina underordnande, de bär ett utmärkande tecken som är fastsittande och igenkännligt på avstånd, bär sina vapen öppet och vid sina operationer iakttar den humanitära rätten.⁹ Dylik information fanns under exempelvis det kalla kriget med i telefonkataloger, men även i vissa av utgåvorna med namnet ”Om kriget kommer”. I dess moderna tappning ”Om krisen eller kriget kommer” från 2016, finns dock inte detta omnämnt vilket får anses vara något olyckligt. Framförallt då spontant motstånd får anses utgöra något som kommer inträffa om Sverige angrips, och delar av landet skulle bli ockuperat. Vilket exempelvis den pågående väpnande konflikten i Ukraina bevisar, men även utgjorde ett antagande i Sverige under det kalla kriget.

I vilka av Ryssland ockuperade områden i Ukraina genomförs då motståndskamp? Enligt information från The Institute for the Study of War (ISW), daterad 19JUL2022, genomförs det framförallt vid Cherson, Nova Kakhovka, större område kring Melitopol, Tokmak, Mariupol, Sievierodonetsk, Kreminna och Velykyi Burluk.¹⁰ Dock är det utifrån det nuvarande läget, samt andra områden har även berörts under de senaste månadernas rapportering varvid det kan tänkas att motståndsgrupperingar finns i en större omfattning än vad som rapporteras och del av striderna på ockuperat område inte tränger fram.

På ett strategiskt plan, vad kan då noteras avseende fortsatt motstånd på ockuperat område i Ukraina? Redan den 27FEB2022, det vill säga på den fjärde krigsdagen, uppmanades den ukrainska befolkningen på anmodan av de ukrainska territorialförbandsledningen att påbörja förberedelser för fortsatt motstånd i norra Ukraina. Detta i form av att upprätta observationsplatser för att rapportera ryska förbandsrörelser, men även använda exempelvis jaktvapen för att skjuta sönder däck på ryska fordon och därmed skapa friktioner för angriparen, men det uppmanades även till användande av brännflaskor mot angriparen, med mera.¹¹

Avseende rapportering av förbandsrörelser och frivilliga territorialförsvarsförband är det intressant ur ett svenskt historiskt perspektiv att notera, att det svenska hemvärnet i respektive hemvärnsområde under en lång tid av det kalla kriget hade krigsplacerade så kallade ”civila rapportörer”. Dessa rapportörers uppgift var att informera kretshemvärnschefen om misstänkt uppträdande men även renodlade militära observationer. Dessa civila rapportörer för det svenska hemvärnet riskerade dock om de skulle bli gripna på ockuperat område att klassas som illegala kombattanter, då de skulle agera enskilt men även under förklädnad det vill säga utan igenkännande tecken med mera, och därmed stå utan det folkrättsliga skyddet vilket kombattanter hade haft.¹² Således var det en synnerligen riskfylld verksamhet dessa individer hade anmält sig frivillig till.

På den fjortonde krigsdagen, den 09MAR2022, uppmanar den Ukrainska regeringen civilbefolkningen att fokusera sin strid på djupet det vill säga på av Ryssland ockuperat område, gentemot ryska televapensystem (spanings- och störningssystem) men även drivmedelsfordon och andra fordonstyper för den ryska underhållstjänsten. Därtill undertecknade Ukrainas President, Volodymyr Zelenskyj, en lag vilket medger att civila kan tilldelas vapen och ammunition men även att de som deltar i striderna mot den invaderande parten erhåller straffrihet för sitt handlande.¹³ Därmed skulle det kunna anses att via lag anses de civila ukrainska medborgarna som strider mot de ryska invaderande styrkorna utgör en erkänd part, om än att lagen får anses ha ett väldigt brett utrymme, som berörts tidigare och utgör kombattanter om de efterlever de övriga kraven enligt folkrätten.

Vid den tjugoandra krigsdagen, 17MAR2022, framkom det ytterligare uppgifter om att Ukraina vidtagit åtgärder för att engagera den civila befolkningen men även territorialförsvarsförband i att påverka de ryska logistiklinjerna på ockuperat ukrainskt territorium. I vad som då, och eventuellt fortsatt, kom/kommit att kallas ”det totala järnvägskriget”. Där inriktningen var/är att påverka järnvägsförbindelserna som sammanbinder Krimhalvön med Melitopol och Cherson samt järnvägsförbindelsen mellan Homel, i Belarus, och Kyjiv, där det sistnämnda nu får anses vara överspelat med tanke på det ryska urdragandet från norra Ukraina. Enligt den polska centret för öststatsstudier, OSW, utgjorde det en tydlig indikator på att någon form av mer omfattande fortsatt motstånd på ockuperat område skulle realiseras i Ukraina.¹⁴ Således utgör det en tydlig brytpunkt, för striden på ockuperat område.

I södra Ukraina märks även från mitten av mars 2022 en tydlig ökning avseende fortsatt motstånd på ockuperat område, i vad som i rapporteringen kommit att benämnas partisanverksamhet, framförallt kring Cherson samt Melitopol. Framförallt förefaller verksamheten bundit upp ryska förband ur både nationalgardet men även armén, vilket under den aktuella perioden kan ha försvårat en fortsatt rysk offensiv. Motståndet förefaller varit väldigt aktivt kring Melitopol där det bland annat framkommer i rapporteringen att cirka 70 ryska soldater hade nedkämpas mellan mitten av mars till mitten av april månad. Aktiviteten förefaller fortsatt under maj månad framförallt i Cherson och Zaporizjzja Oblast där ryska förband antas bundits upp för att motverka det fortsatta motståndet, men även påverkats på grund ut av den.¹⁵

I början av juni månad förefaller det fortsatta motståndet på ockuperat område framförallt i Luhansk Oblast ökat markant, detta med anledning av att ytterligare enheter ur det ryska nationalgardet förflyttas dit men även en bataljonsstridsgrupp explicit på grund av den ökade partisanverksamheten. Därtill har de ryska ockupanterna generellt på ockuperade områden alltmer försökt begränsa den ukrainska civilbefolkningens rörelsefrihet, men även dess möjligheter till att kommunicera, men även en ökad filtreringsprocess genomförs för att försöka lokalisera motståndsmän på ockuperade områden. Trots dessa åtgärder förefaller de ryska ockupanterna ej kunna begränsa det fortsatta motståndet på ockuperat område. Motståndsviljan hos den Ukrainska civilbefolkningen förefaller trots de drakoniska åtgärder som vidtas av de ryska ockupanterna fortsatt vara god under inledningen av juni månad, då de välkomnar den verksamhet de ukrainska partisanerna genomför på ockuperat område.¹⁶

Det fortsatta motståndet på ockuperat område förefaller i slutet av juni 2022 även kraftigt försvåra Rysslands arbete med att implementera ett ockupationsstyre och i slutändan en annektering. Detta genom att den verksamhet som de ukrainska partisanerna genomför bland annat minskar möjligheten att rekrytera ukrainska medborgare för att ingå i ockupationsstyret, men även det administrativa arbetet med att utfärda ryska pass till ukrainska medborgare på ockuperat territorium, samt verksamheten omöjliggör även ryska ansträngningar för att försöka påvisa att ukrainska medborgare på ockuperat område vill ansluta sig till Ryssland. Det fortsatta motståndet förefaller även i slutet av juni månad 2022 börjat utgöra ett signifikant problem för Ryssland. Då de vidtagit kraftiga åtgärder för att försöka identifiera personer anslutna till den verksamheten. Bland annat genom kraftigare ageranden vid vägposteringar, men även kidnappningar av civila ukrainska medborgare som skall ha utsatts för tortyr för att försöka erhålla information om illegala ukrainska aktiviteter på ockuperat område.¹⁷

I början av juli månad 2022 förefaller en koordinerad plan iståndsatts för att påverkan den ryska järnvägstrafiken på ockuperat ukrainskt territorium, där det övergripande syftet förefaller vara att påverka det ryska logistiksystemet. Således fortsätter ”det totala järnvägskriget”. Därutöver förefaller det fortsatta motståndet på ockuperat ukrainskt territorium tillsammans med reguljära förbands motoffensiver binda upp sådan mängd av ryska förband i södra Ukraina att de enbart kan genomföra defensiva operationer. I mitten av juli månad 2022 förefaller även de ryska ockupanterna utökat kontrollen i ockuperade områden genom att vid vägposteringar genomföra visitationer av civila ukrainska medborgare, ytterligare förband har även tillförts för denna verksamhet. Därtill har de ryska ockupanterna fortsatt stora svårigheter i att skapa lokalt stöd till den egna administrationen de försöker upprätta på ockuperat område.¹⁸

Ur ett strategiskt perspektiv vad innebär då det som berörts ovan? Övergripande kan det konstateras att den ukrainska motståndskampen på ockuperat område dels binder upp ryska förband, dels bidrar till att försvaga den ryska offensiva förmågan. Vilket om man exempelvis studerar de effekter som uppnås faller i linje med vad specialoperationsförband (SOF) vill uppnå på ett strategiskt plan vid en väpnad konflikt, där även exempelvis motståndsrörelser tillsammans med SOF på ockuperat område ingår,¹⁹ något Ukraina även tillämpar²⁰ och som kommer beröras i större omfattning i nästa inlägg kring taktik.

Vad avser effekterna förefaller striden, dels vara inriktad mot vad som kan ses som kritiska sårbarheter, dels vara inriktad mot att skapa psykologiska effekter hos fienden. Detta kan översättas i det första fallet till vad som benämns fysiska faktorer och i det andra fallet till moraliska faktorer i hur vi väljer att se på krigföringsförmåga i Sverige.²¹ Striden förefaller bland annat varit inriktad mot televapensystem men även den ryska logistikkedjan. Ser man till det förstnämnda kan det tänkas att det medgett att dels ledning kan genomföras, dels att inhämtning och verkan har kunnat genomföras med exempelvis obemannade flygande farkoster. Sett till det andra kan det innebära att den ryska anfallskraften mattas av, framförallt i samverkan med annan bekämpning mot den ryska logistikkedjan.²²

En tredje variabel i de fysiska faktorerna är att Ryssland förefaller varit tvungna att avdela mer och mer förband för att skydda sitt bakre område, i de ockuperade ukrainska områdena. Detta innebär även att dess anfallskraft minskar, då förband används till bevaknings- och skyddsuppgifter istället för att ingå i offensiva operationer. Vilket i sig inte är någon ny form av strategi, utan användes exempelvis redan under andra världskriget, vad som även blir viktigt är att en degradering av förbandens förmåga gradvis sker vilket även kan skapa möjligheter för att genomföra offensiva ukrainska operationer vilket kan bidra till återtagande av nu ockuperade områden.²³

Ett flertal variabler kan identifieras som påverkar den moraliska faktorn. Den första variabeln är att det ukrainska fortsatta motståndet på ockuperat område bidrar till att demoralisera de ryska soldaterna genom dess angrepp mot dem, vilket medför att dess stridsvärde försämras.²⁴ Den andra variabeln är att det genomförs även angrepp mot dem som väljer att kollaborera med den ryska ockupationsmakten, vilket på ett strategiskt plan har försvårat och sannolikt framgent kommer försvåra för ockupationsmakten att upprätta en ockupationsadministration med tidigare ukrainska medborgare.²⁵ Utifrån ett historiskt perspektiv är detta en metod som även användes av motståndsrörelser på ockuperade områden under det andra världskriget.²⁶

Sammantaget vad avser påverkan på både fysiska och moraliska faktorer på av Ryssland ockuperat område förefaller Ukraina nå framgång med sitt fortsatta motstånd mot den ryska krigföringsförmågan. Detta får även anses utgöra en viktig grund för den fortsatta ukrainska striden mot Ryssland, då det fortsatta motståndet kan utnyttjas som en hävstång för att kunna återta ockuperade områden, där användandet av dylika grupperingar som hävstång misslyckades under det andra världskriget.²⁷ Understöd för återtagande av ockuperat område utgjorde även en deluppgift i det fortsatta motståndet under det kalla kriget i Sverige,²⁸ men även i nutida Försvarsmaktsstudier avseende strid på djupet förefaller det utgöra en aktuell uppgift inom ramen för fortsatt motstånd på ockuperat område.²⁹

Avslutningsvis får det anses vara gynnsamt att det svenska hemvärnet påbörjat utbildning i vad som kan liknas med det Ukrainska upplägget för genomförande av fortsatt motstånd på ockuperat område. Det vill säga att exempelvis SOF skall kunna leda dem i deras strid på ockuperat område. En viktig framgångsfaktor men även strategisk signalering kring detta är att hemvärnet finns över hela Sveriges yta, vilket således en angripare måste beakta redan i sin initiala planering vilket ytterst skulle kunna verka som avskräckande. Det svenska konceptet är dock inget nytt, utan det påminner i mångt om det som Norges hemvärn tillämpade under det kalla kriget.³⁰

Slutsats

På ett strategiskt plan förefaller fortsatt motstånd på ockuperat område fortsatt utgöra en viktig delmängd i en nations existentiella strid. Framförallt när effekter kan uppnås som skapar strategiska följdverkningar gentemot en fiende. Häri får det anses att organiserade motståndsrörelser i olika former, special-, specialoperations- och jägarförband som strider på djupet samt avskurna förband som bedriver det så kallade fria kriget fortsatt har en viktig uppgift att fylla i en allomfattande strategisk planering vid nationellt försvar. Vad som dock blir väldigt tydligt är att oaktat vilken del som berörs i en sådan strid måste den förberedas och utbildas på i fredstid, för att erhålla avsedd effekt när väl en väpnad konflikt uppstår. Har inte detta omhändertages i fred kommer avsedd effekt utebli, vilket i sig är en historisk sanning, men som tål att repeteras som en slutsats.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Ośrodek Studiów Wschodnich 1, 2, 3, 4 (Engelska/Polska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Sveriges Riksdag 1 (Svenska)

Tidningen Hemvärnet 1 (Svenska)

The Institute for the Study of War 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

The New York Times 1, 2 (Engelska)

Yahoo News 1, 2 (Engelska)

Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.

Eriksson, Gunilla (red). Pettersson, Ulrica (red). Special operations from a small state perspective: future security challenges. Cham: Palgrave Macmillan, 2017.

Fiala, Otto C. Resistance operating concept. Stockholm: Swedish defence university, 2019.

Forsvarets Spesialkommando. Heimevernets rolle i norsk spesialstyrketankegang efter 1945. Heimevernsbladet. vol. 68, no. 1, 2015.

Försvarsmakten. Nomenklatur Operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2019.

Försvarsmakten. Studierapport MARK192006S - Strid på djupet 2035. Boden: Försvarsmakten, 2021.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Hugemark, Bo (red). Den stora armén. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2015.

Kiras, James D. Special operations and strategy: from World War II to the War on Terrorism. London: Routledge, 2006.

Slutnoter

¹ Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2022, s. 23, 47.

² Försvarsmakten. Nomenklatur Operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 4.

Försvarsmakten. Studierapport MARK192006S - Strid på djupet 2035. Boden: Försvarsmakten, 2021, s. 40-41.

³ Yahoo News. Dorfman, Zach. CIA-trained Ukrainian paramilitaries may take central role if Russia invades. 2022. https://news.yahoo.com/cia-trained-ukrainian-paramilitaries-may-take-central-role-if-russia-invades-185258008.html (Hämtad 2022-07-20)

⁴ Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 393-394.

⁵ Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 213.

⁶ Ośrodek Studiów Wschodnich. Iwański, Tadeusz. Ukraine: 100 days of existential war. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/osw-commentary/2022-06-04/ukraine-100-days-existential-war (Hämtad 2022-07-20)

⁷ Fiala, Otto C. Resistance operating concept. Stockholm: Swedish defence university, 2019, s. 7-8, 11, 19-20.

⁸ Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 391.

⁹ SOU 2010:72. Svensk manual i humanitär rätt m.m. s. 56-57.

¹⁰ The Institute for the Study of War. Interactive Map: Russia's Invasion of Ukraine. 2022. https://storymaps.arcgis.com/stories/36a7f6a6f5a9448496de641cf64bd375 (Hämtad 2022-07-20)

¹¹ Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Russia’s war against Ukraine: day 4. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-02-28/russias-war-against-ukraine-day-4 (Hämtad 2022-07-20)

¹² Hugemark, Bo (red). Den stora armén. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2015, s. 184.

¹³ Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. The Russian attack on Ukraine: day 14. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-03-10/russian-attack-ukraine-day-14 (Hämtad 2022-07-20)

¹⁴ Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Atak Rosji na Ukrainę – stan po 22 dniach. 2022. https://www.osw.waw.pl/pl/publikacje/analizy/2022-03-18/atak-rosji-na-ukraine-stan-po-22-dniach (Hämtad 2022-07-20)

¹⁵ The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, March 27. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-march-27 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, April 1. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-april-1 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, April 14. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-april-14 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, May 28. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-may-28 (Hämtad 2022-07-20)

¹⁶ The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, June 1. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-june-1 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, June 2. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-june-2 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, June 3. 2022. https://understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-june-3 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, June 4. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-june-4 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, June 7. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-june-7 (Hämtad 2022-07-20)

¹⁷ The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, June 18. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-june-18 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, June 20. 2022. https://understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-june-20 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, June 24. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-june-24 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, June 26. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-june-26 (Hämtad 2022-07-20)

¹⁸ The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, July 2. 2022. https://understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-july-2 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, July 3. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-july-3 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, July 4. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-july-4 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, July 7. 2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-july-7 (Hämtad 2022-07-20)

The Institute for the Study of War. Russian Offensive Campaign Assessment, July 16. 2022. https://understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-assessment-july-16 (Hämtad 2022-07-20)

¹⁹ Eriksson, Gunilla (red). Pettersson, Ulrica (red). Special operations from a small state perspective: future security challenges. Cham: Palgrave Macmillan, 2017, s. 34, 36.

²⁰ The Guardian. Beaumont, Peter. Koshiw, Isobel. ‘The occupier should never feel safe’: rise in partisan attacks in Ukraine. 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/jun/06/ukrainian-partisan-attacks-surge-russia (Hämtad 2022-07-20)

²¹ Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2022, s. 16-17.

²² The New York Times. Schwirtz, Michael. Santora, Marc. Behind Enemy Lines, Scouts Help Ukrainians Execute Deadly Strikes. 2022. https://www.nytimes.com/2022/06/10/world/europe/ukraine-russia-war.html (Hämtad 2022-07-20)

The New York Times. Ward, Euan. Ukraine says its forces hit a Russian ammunition depot in the Kherson region. 2022. https://www.nytimes.com/2022/07/12/world/europe/ukraine-russian-depot-strike.html (Hämtad 2022-07-20)

²³ Kiras, James D. Special operations and strategy: from World War II to the War on Terrorism. London: Routledge, 2006, s. 85.

²⁴ Yahoo News. Weber, Peter. Russia's growing Ukraine occupation partisan resistance problem. 2022. https://news.yahoo.com/russias-growing-ukraine-occupation-partisan-095211601.html (Hämtad 2022-07-20)

²⁵ Ibid.

²⁶ Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 394-395.

²⁷ Kiras, James D. Special operations and strategy: from World War II to the War on Terrorism. London: Routledge, 2006, s. 85.

²⁸ Proposition 1986/87:95. Totalförsvarets fortsatta utveckling. s. 34.

²⁹ Försvarsmakten. Studierapport MARK192006S – Strid på djupet 2035. Boden: Försvarsmakten, 2021, s. 40-41.

³⁰ Forsvarets Spesialkommando. Heimevernets rolle i norsk spesialstyrketankegang efter 1945. Heimevernsbladet. vol. 68, no. 1, 2015, s. 9-15.

Fiala, Otto C. Resistance operating concept. Stockholm: Swedish defence university, 2019, s. 78.

Tidningen Hemvärnet. Åkerstedt, Therese. Svensk-amerikanskt utbyte. 2021. https://tidningenhemvarnet.se/eagle-claw/ (Hämtad 2022-07-20)