Reflektion
Den nyhet som troligtvis förbisetts mest i nyhetsrapporteringen avseende
stridskraftsförhållanden under maj månad, 2016, är
återupprättandet
av 11.
Armékåren i Kaliningrad Oblast. Under det s.k. "kalla kriget" var den 11.
Armékåren inordnad i det Baltiska
militärdistriktet och var placerad
i Kaliningrad Oblast. Armékåren kom att finnas
t.om. 1997 då den upplöstes och förbanden inordnades i
Östersjömarinen (ÖM).
I
dagsläget förefaller inga ytterligare förband tillföras
Kaliningrad Oblast och den nyupprättade armékåren, utan detta
förefaller vara en strikt administrativ åtgärd. Ser vi till den
organisation man hade innan återupprättandet av armékåren, så
var det en väldigt stor mängd förband som var direkt underställda
chefen för ÖM, varvid detta troligtvis förenklar ledningen av
förbanden, armékåren kommer fortsatt vara underställd chefen för
ÖM.
I
sammanhanget är det intressant att påminna om återupprättandet av
1. Pansararmén inom det västra militärdistriktet (MD V) samt
upprättandet av ytterligare två (2) nya divisioner inom MD V. Med
11. Armékårens återupprättandet så har de ryska väpnande
styrkorna under de senaste tre (3) åren dels förändrat
organisationen inom MD V dels återgått till en organisation mer lik
den som fanns under Sovjetunionens tid inom MD V.
Anledningen
till detta kan vara olika, generellt sett, oaktat vilken nation det
än må röra, så är väpnande styrkor väldigt obenägna att
förändra sig till nya strukturer, vilket säkert kan vara en
bidragande orsak, dock så är det i MD V som en återgång till
divisionskoncept kan skönjas. Hade det varit en generell trend att
man ej trodde på den inslagna vägen med brigadkoncept som man
antagit, torde trenden varit mer omfattande att återgå till
divisioner i de övriga militärdistrikten.
En
bidragande orsak kan troligtvis vara att minska antalet direkt
underställda chefer (DUC) inom armékårerna, då man får en mer
hierarkisk struktur med divisionskonceptet, vilket generellt sett
förenklar ledningen. Sett till början av reformprogrammet för de
ryska väpnande styrkorna, var det en väldigt platt organisation som
skapades med väldigt många DUC till ett fåtal ledningsnivåer.
Vilket kan jämföras med hur det såg ut i Sverige under en period
efter militärdistrikten upplöstes och det ej fanns någon
ledningsnivå mellan förband och t.ex. Armétaktiskstab (ATS).
En
annan förklaring till återupprättandet av divisioner kan vara att
man upplever att denna struktur lämpar sig bättre för en möjlig
konventionell konflikt mellan Ryssland och NATO. Framförallt då
många av de högre cheferna inom den ryska armén är utbildad i
detta koncept. Det som motsäger detta är dock övningsmönstren, i
de strategiska övningarna så har brigadkonceptet varit i fokus och
bataljonsövningar är generellt rådande i den ordinarie
övningsverksamheten inom militärdistrikten.
Det
troliga blir således att divisionsnivån enbart är en ledningsnivå
för att förenkla för armékårstaberna ledningen av sina förband.
Istället för att ha en stor mängd brigader direkt under
armékårerna, sammanfogar man de till divisionsledningsnivå, vilket
skapar enkelhet för staberna. Striden kommer troligtvis fortfarande
föras inom ramen för manöverbrigader, och bataljonsstridsgrupper,
som tankegångarna varit med reformprogammet för de väpnande
styrkorna från första början.
Dock
bör man se upprättandet av de två (2) nya divisioner främst som
en kaderorganisation i dagsläget, då man ej har manskap till det
inom MD V. Vilket skulle kräva omfördelning av förband från t.ex.
det centrala (MD C) och/eller östra militärdistriktet (MD Ö), för
att bemanna dessa fullt ut. Vissa indikationer finns att förband är
på väg att förflyttas, dock finns det ingen entydig media
rapportering på det, varvid kaderorganisation som sedan bemannas av
reservister vid mobilisering är det troliga i dagsläget.
Have
a good one! // Jägarchefen
Intressant och tack för uppdateringen!
SvaraRadera/Micke