Reflektion
Finlands
president, Sauli Niinistö, uttalade sig den 28JUN2018
avseende det kommande toppmötet mellan USA President, Donald
Trump, och Rysslands President, Vladimir Putin,
i en rad olika frågor. Bland annat uttalade sig Finlands President
om säkerhetsläget i Finlands närområde. Där han bl.a. påtalade
att spänningarna i Östersjöområdet ökat över tiden och
att Finland är oroad avseende detta, samt att han skulle lyfta den
frågan vid det planerade toppmötet. Detta syftandes till att
klarlägga om det fanns något sätt för att minska spänningarna.1
I sammanhanget är det värt att notera skillnaden i hur den finska
presidenten uttrycker sig kontra de olika svenska uttalandena om ett
s.k. "nytt normalläge".
Vad
avser toppmötet förefaller bedömare ej se att något
substantiellt genombrott kommer ske mellan de två länderna (USA och
Ryssland).2 Vilket får ses som högst troligt,
däremot bör faktorn avseende den Amerikanska Presidenten tas i
beaktande. Där toppmötet mellan USA President och Nordkoreas s.k.
”högsta ledare”, Kim Jong-un, tydligt kan
exemplifiera detta, i och med att USA plötsligt valde att avbryta
viss övningsverksamhet med Sydkorea på den Koreanska halvön,3
där beslutet ej förefaller diskuterats i någon större
krets innan det togs.4 Därtill agerandet av den
Amerikanska Presidenten vid G7 ländernas toppmöte i Kanada,5
men även uttalanden om NATO i samband med Sveriges Statsministers,
Stefan Löven, statsbesök i USA.6 Varvid en
slutsats förefaller bli att dagsformen eller tidigare inflytelser
kan spela en stor roll för hur USA President väljer att agera.
Vilket
gör vissa av NATO ländernas oro inför, dels det kommande NATO
toppmötet, dels USA Presidents toppmöte med Rysslands President i
Helsingfors förståelig. Detta innebär även att toppmötet mellan
USA President och Rysslands President, mycket väl kan få avgöranden
om än på ett sätt som internationella bedömare ej tänkt
sig. Därutöver visar det på vilka osäkerhetsfaktorer som just nu
råder kring hur den internationella "spelplanen" kan
utvecklas. Troligt är att den som förstår sig på USA
President bäst och har en tydlig agenda, kan påverka det till sin
fördel.
Detta
nyckfulla beteende av USA President skapar givetvis frågetecken om
hur mycket värda den Amerikanska Försvarsministerns, James
Mattis, uttalande är avseende att USA står på Sveriges sida
i händelse av en kraftigt försämrad säkerhetsutveckling i vårt
direkta närområde och i värsta fall ett väpnat angrepp mot
Sverige.7 Därtill skapar det frågetecken kring det
samarbete vi inlett sedan maj 2018,8 men även strategiska
materielinköp såsom ett eventuellt inköp av Patriot systemet från
USA.9 Sett till det säkerhetsläge som utvecklats på den
Koreanska halvön under de senaste åren, blir frågan befogad mtp.
USA President agerande den senaste månaden.
I
förhållande till detta blir vissa uttalanden och ageranden av
medlemsländerna i den Europeiska Unionen förståeliga.10
Vad som särskilt bör beaktas är det gamla uttrycket
"ingen rök utan eld",
dessa uttalanden och ageranden kommer inte för intet, utan för att
andra inofficiella uttalanden och ageranden har genomförts från
amerikansk sida, som antingen varit riktade mot Europeiska länder
eller framförts mot europeiska länder. Vilket skulle kunna
exemplifieras med Norge, dock inte ett medlemsland i den Europeiska
unionen, där USA President ansåg att de ej ansträngde sig
tillräckligt för att stärka NATO, men något som även framförts
till andra länder.11
I
förhållande till detta blir det väldigt intressant att notera den
amerikanska ambassadören till Estlands entledigande på egen
begäran under den gångna veckan, V826.12 Vilket
indikerar att relationerna i den transatlantiska länken ej är
tillfyllest. Då en ambassadör, under två olika administrationer,
väljer att avgå, mitt under ett kallt krig (här divideras det
kraftfullt om det är ett kallt krig eller ej, men sett till de
konfrontationer som pågår påminner det i mångt om vad som
tidigare definierades som det kalla kriget) p.g.a. hur den politiska
agendan förs av den styrande administrationen indikerar det att
något ej står rätt till. ffa. då det
är i ett "frontland" i det nya kalla kriget.
Om
nu den Amerikanska Presidenten är på väg att förändra USA
förhållningssätt till NATO och Europa uppstår en intressant
frågeställning, hur skulle det gå? Inledningsvis går det att
konstatera att om USA skulle förändra sitt förhållningssätt
skulle det troligtvis få grava påverkningar för NATO
ländernas underrättelse- och ledningsstruktur, där USA får anses
bidra på ett tydligt sätt maa. sina olika tekniska förmågor. Men
det som även uppstår är en omvänd "Life-line lost"
jämfört med Sverige som under 1980-talet "avvecklade" sin
livlina mot USA, förefaller nu USA under den nuvarande
administration se att samarbetet med Västeuropa skall ske på andra
premisser än tidigare. Vilket på olika sätt kan förändra de
säkerhetsstrukturer vi tidigare tagit för giviet.
Urvattnas
de Amerikanska säkerhetsgarantierna, dels mot Sverige, dels mot
NATO, kommer det uppstå ett säkerhetsvakuum, som kommer att fyllas
av olika aktörer. Sett till vår direkta närområde, blir det
således än mer tydligt att det i ett eventuellt frånfall av
Amerikansk "närvaro" krävs det av Sverige att vi tar ett större
ansvar för den säkerhetspolitiska situationen. Likt vi
gjorde från 1950-talet och framgent, för att skapa en
säkerhetspolitisk stabilitet på Nordkalotten.
Oaktat
vilka Sveriges säkerhetspolitiska vägval må bli efter
riksdagsvalet 2018, framstår det således allt mer tydligt att
"själv är bäste
dräng". Just nu förefaller det råda ett
säkerhetspolitiskt "gungfly". Varvid det
blir än mer tydligt att det som benämns som utgiftsområde 6 i
budgetpropositionen (Försvar och samhällets krisberedskap) bör
stärkas substantiellt. Som militärt alliansfritt land har
Sverige inte längre råd att "chansa" på avtal som eventuellt
kan tänkas stärka vår säkerhetspolitiska position i
händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Då
det är tydligt att ingångna avtal ej längre är värda
något i det storpolitiska rummet.
Således
får Försvarsmaktens perspektivplanering inför 2035 ses som fullt
rimlig, med en avvikande uppfattning vilket är tidsförhållandet.
De förmågor som Försvarsmakten anser att Sverige behöver, måste
finnas på plats långt tidigare än 2035. Dock får
det ses som något problematiskt att uppnå alla dessa innan den
tidsplanens mål 2035. Men för att ta ett säkerhetspolitiskt ansvar
men även garantera Sveriges säkerhet och oberoende kommer det
troligtvis krävas att dessa målsättningar uppnås tidigare än
2035, utifrån den nuvarande utvecklingen.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting
Corporation 1
(Engelska)
Dagens Nyheter 1
(Svenska)
Sveriges Radio 1
(Svenska)
Sveriges Television
1
(Svenska)
The Guardian 1
(Engelska)
The Times 1
(Engelska)
The Washington Post
1
(Engelska)
Slutnoter
1
YLE. Burgt, Lotte Krank-Van De. Niinistö
om toppmötet: Jag vill ta upp det arktiska området och det svarta
kolet. 2018.
https://svenska.yle.fi/artikel/2018/06/28/niinisto-om-toppmotet-jag-vill-ta-upp-det-arktiska-omradet-och-det-svarta-kolet
(Hämtad 2018-07-01)
2
Reuters. Chiacu, Doina. Osborn, Andrew. First
Trump-Putin summit has Cold War backdrop, U.S. allies nervous.
2018.
https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-putin/first-trump-putin-summit-has-cold-war-backdrop-u-s-allies-nervous-idUSKBN1JO1A5
(Hämtad 2018-07-01)
3
Foreign Policy. Seligman, Lara. Experts
Question Wisdom of Canceling U.S. Exercises with South Korea, As
Mattis Makes It Official.
2018.
https://foreignpolicy.com/2018/06/26/experts-question-wisdom-of-canceling-u-s-exercises-with-south-korea-as-mattis-makes-it-official/
(Hämtad 2018-07-01)
4
Reuters. Smith, Josh. Stewart, Phil. Trump
surprises with pledge to end military exercises in South Korea.
2018.
https://www.reuters.com/article/us-northkorea-usa-military/trump-surprises-with-pledge-to-end-military-exercises-in-south-korea-idUSKBN1J812W
(Hämtad 2018-07-01)
5
British Broadcasting Corporation. G7
summit: Donald Trump lashes out at America's key allies.
2018. https://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-44434558
(Hämtad 2018-07-01)
The
Guardian. Borger, Julian. Trump
trashed Nato at G7, calling it ‘as bad as Nafta’, officials
confirm. 2018.
https://www.theguardian.com/us-news/2018/jun/28/trump-nato-latest-news-as-bad-as-nafta-g7-summit
(Hämtad 2018-07-01)
6
The Washington Post. Rogin, Josh. Biden:
European leaders reeling from Trump’s hostile behavior.
2018.
https://www.washingtonpost.com/news/josh-rogin/wp/2018/06/26/biden-european-leaders-reeling-from-trumps-hostile-behavior/
(Hämtad 2018-07-01)
7
Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Mattis:
USA vid Sveriges sida vid ett ryskt angrepp.
2017.
https://www.dn.se/nyheter/sverige/mattis-usa-vid-sveriges-sida-vid-ett-ryskt-angrepp/
(Hämtad 2018-07-01)
8
Sveriges Radio. Boglind, Kajsa. Sverige,
Finland och USA fördjupar militärt samarbete.
2018.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6949357
(Hämtad 2018-07-01)
9
Sveriges Television. Olsson, Jonas. Sverige
har fått offert på amerikanskt luftvärn för hemlig
miljardkostnad.
2018.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-har-fatt-offert-pa-amerikanskt-luftvarn-for-hemligt-miljardkostnad
(Hämtad 2018-07-01)
10
Reuters. After
summits with Trump, Merkel says Europe must take fate into own hands.
2017.
https://www.reuters.com/article/us-germany-politics-merkel/after-summits-with-trump-merkel-says-europe-must-take-fate-into-own-hands-idUSKBN18O0JK
(Hämtad 2018-07-01)
Reuters.
Emmott, Robin. EU to
deepen military readiness, raise spending, leaders say.
2018.
https://www.reuters.com/article/uk-eu-summit-defence/eu-to-deepen-military-readiness-raise-spending-leaders-say-idUKKBN1JP0YX
(Hämtad 2018-07-01)
The
Times. Waterfield, Bruno. Prepare
for break-up of Nato, EU leaders are told.
2018.
https://www.thetimes.co.uk/article/prepare-for-break-up-of-nato-eu-leaders-are-told-90z9r72qx
(Hämtad 2018-07-01)
11
Foreign Policy. Gramer, Robbie. Ahead
of NATO Summit, U.S. President Exhorts Allies to Pay Up.
2018.
https://foreignpolicy.com/2018/06/27/ahead-of-nato-summit-u-s-president-exhorts-allies-to-pay-up-transatlantic-alliance-trump-brussels-summit-letter-to-allies-burden-sharing-two-percent-defense-spending/
(Hämtad 2018-07-01)
Reuters.
Trump says Norway
lacks 'credible' defense spending plan: paper.
2018.
https://www.reuters.com/article/us-norway-nato-trump/trump-says-norway-lacks-credible-defense-spending-plan-paper-idUSKBN1JM2U4
(Hämtad 2018-07-01)
12
Foreign Policy. Gramer, Robbie. U.S.
Ambassador to Estonia Resigns in Disgust After Trump Anti-Europe
Rants. 2018.
https://foreignpolicy.com/2018/06/29/u-s-ambassador-to-estonia-resigns-in-disgust-after-trump-anti-europe-rants-nato-european-union-diplomacy-transatlantic-alliance/
(Hämtad 2018-07-01)
Nyckfullt beteende? Kanske verkar nyckfullt om allt man gör är att följa politiska "experter" (som inte förstår geopolitiska skiften och ny teknik) och fake news (massmedia). Om man över huvudtaget följt Trump så utför han saker som han sagt sedan hans Presidentkampanj påbörjades (över 2 år sedan): NATO-medlemmar måste betala mer, USA kommer inte längre stå för notan. Samma sak gäller FN, och övriga pakter. Det star klart att USA håller på att omlägga en ny geopolitisk strategi baserat på reciprokala utbyten, eftersom Bretton-Woods världsordningen är död. USA vann och är herre på täppan, och behöver således inte fortsätta dåliga avtal i utbyte mot allians mot Soviet. Se Norge, som inset denna nya direkta utbyteshandel med USA för att få beskydd. Förhoppningsvis inser Sverige att man inte kan fortsätta att sätta sig emot och försöka förlöjliga Trump, utan att Trump kommer tvinga allierade att förbättra sig själva, och inte göra sig beroende av USA.
SvaraRadera