Reflektion
Den
23JUL2018 publicerade The Wall Street Journal
uppgifter att delar av det amerikanska elnätet hade blivit utsatt
för dataintrång. Intrånget skulle, dels genomförts mot isolerade
nätverk, dels varit så pass kvalificerat att strömförsörjning
hade kunnat stängas av. Enligt officiella uttalanden från
Amerikanska tjänstemän skall det varit en rysk grupp knuten till
den ryska staten som genomfört intrången.1
Under
våren 2017, framkom även uppgifter om misstänkta intrångsförsök
i bl.a. datornätverk för elförsörjningen hos de baltiska
staterna. Intrången skulle påbörjats vid 2015, enligt de anonyma
källor som uttalat sig i ärendet till media, misstänks intrången
genomförts av Ryssland. Intrången misstänks, dels utgjort kartläggning, dels utgjort förberedelser för att kunna avbryta
elförsörjningen inom de baltiska staterna.2
Det
tydligaste exemplet, just nu, på hur datoriserade intrång kan
påverka elförsörjning går att spåra till Ukraina den
23DEC2015. Där cirka 80,000 personer blev strömlösa under cirka
sex timmar, vid ett IT-angrepp mot tre eldistributörer. Enligt den
undersökning som företogs hade förberedelser för angreppet
påbörjats cirka ett halvår innan det genomfördes. Utöver att
påverka strömförsörjningen överbelastades även kundtjänsterna
hos de drabbade företagen, varvid felanmälningar avseende strömavbrottet
förhalades till företagen och de svävade initialt i ovisshet om
vad som hade skett. Med anledning av att angreppets utformning var av
sådan art att det ej skulle uppmärksammas av personalen som
övervakade elsystemen.3
Vad
avser svenska förhållanden framkom uppgifter avseende
intrångsförsök mot det svenska elnätet, vid uttalanden under Folk
och Försvars rikskonferens i Sälen 2017. Enligt Försvarets
Radioanstalt (FRA) skall förberedelser genomförts för att kunna
påverka det svenska elnätet av främmande makt/makter.4
I sammanhanget är det intressant att notera en bild som FRA visade
vid Dagens Industris informationssäkerhetskonferens i november 2016.
Bilden
utgjordes av en satellitbild utvisande Sverige och dess närområde,
där del av de IT-angrepp som hade genomförts mot Sverige under en
månad var geografiskt representerade.5 I de stora hela är
det svårt att dra några egentliga slutsatser kring vad som grafiskt
utvisas på FRA bild. Dock kan möjligtvis vissa slutsatser
dras kring vad som utvisas i inlandet av de norra delarna av Sverige.
De
stora ödemarksområden som finns i inlandet av norra Sverige gör
det något enklare att identifiera känslig infrastruktur. Utifrån
den av FRA uppvisade bild skulle delar av de IT-angrepp som
geografiskt utvisas kunna varit riktat mot elförsörjning och då
främst mot vattenkraftverk alternativt de större ställverk som
finns vid dessa. Vissa av dessa vattenkraftverks geografiska
positioner förefaller korrelera med FRA uppvisade bild.
Varvid det får anses som minst vara möjligt att så är
fallet. Detta utgående från uppgifterna som delgivits, dels vid
Dagens Industris säkerhetskonferens, dels vid Folk och Försvars
rikskonferens i Sälen januari 2017.
Vad
avser effekterna av avbrott i elförsörjningen i Sverige vid s.k.
gråzonsproblematik, berörs det översiktligt av FOI i Typfall
5: Utdragen och eskalerande
gråzonsproblematik från 2018.6 Därtill
sammanfattar den tidigare Generaldirektören för Svenska kraftnät,
Mikael Odenberg, det mycket bra vid Folk och Försvars
rikskonferens i Sälen 2017, med att mycket av det normala
samhällslivet skulle bryta samman om elsystemet skulle slås ut.7
Många
av konsekvenserna mot elförsörjningen vid s.k. gråzonsproblematik är desamma under en
väpnad konflikt ffa. mot civilsamhället. Dock tillkommer några
områden vid en väpnad konflikt som ej berörts i
någon nämnvärd omfattning i den svenska debatten.
Utgående
från att vissa positioner som FRA uppvisat kan utgöras av
vattenkraftverk i norra Sveriges inland, får det anses som möjligt
att dessa vattenkraftverk utgörs av de som ligger längst upp i vissa
älvdalar av Norra Sverige. Därvid kan det i händelse av att en
främmande makt erhållit möjligheten att ta kontroll över
styrsystem genom intrång, ses som fullt möjligt att de t.ex. skulle kunna reglera vattenflöden från dessa vattenkraftverk.
Vilket
i praktiken kan innebära att en kedjereaktion skulle kunna skapas
genom att öppna upp t.ex. dammluckor högst upp i en älvdal för
att påverka hållfasthet hos dammar längre ned i en reglerad älvdal
och därmed ytterst få dammar att brisera och vattenbelägga
områden. Alternativt att kontroll tagits av samtliga vattenkraftverk
längs en älvdal och därmed kan samtliga dammluckor öppnas
samtidigt för att vattenbelägga en älvdal.
Vad
det även innebär är att t.ex. infrastruktur för rörlighet längs
med en älvdal kommer påverkas såsom broar för fordons- och
järnvägstrafik. Antingen kommer dessa raseras eller dess
hållfasthet påverkas markant varvid det får ses som möjligt
att de ej kan nyttjas. Därmed påverkas framförallt rörlighet i
nord-sydlig riktning, samtidigt avreglas även stridsfältet.
Liknande
tankar fanns under det kalla kriget, dock bedömdes det då vara mer
troligt att en motståndare skulle nyttja flygbekämpning mot
infrastruktur. Dock bedömdes angreppen kraftsamlas till en av
älvdalarna för att erhålla maximal effekt, därmed skulle
förbandstillförsel till norra Sverige försvåras från södra
Sverige.8 I dag påverkas både förbandstillförsel i
nordlig och sydlig riktning maa. förmågor som enbart finns i norr
och enbart i söder för att kunna kraftsamla till brigad.9
Vad
avser vattenbeläggning av områden för att försvåra framryckning
för en part, är det även något som funnits i svenska
försvarsplaner.10 Vilket tyder på att det skulle kunna
vara ett effektivt sätt att avregla stridsfältet som tidigare
berörts. Det skulle även kunna nyttjas som en form av
utpressningsvapen av en motståndare som har möjligheten att
genomföra det, ffa. inom ramen för s.k. "gråzonsproblematik".
Där en motståndare skulle kunna lägga fram ett ultimatum, gör si
annars vattenbelägger vi en av era älvdalar och förevisar t.ex.
med att öppna upp dammluckorna i en av dammarna längst ned i en
älvdal.
Avslutningsvis,
detta kan säkert te sig orealistiskt för vissa, tyvärr får det
nog anses vara högst realistiskt att det skulle kunna ske en
påverkan gentemot, dels vårt elnät, dels de faciliteter som skapar
elektriciteten till vårt elnät. Vad som skiljer Sverige mot många
länder är att huvuddelen av våra faciliteter som producerar
elektricitet även kan nyttjas som en form av "vapensystem"
mot oss, då det ej i huvudsak rör sig om kolkraft eller vindkraft,
utan vattenkraft och kärnkraft som i sig har en inneboende kraft, en
kraft som tydligt kan nyttjas för att påverka oss.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
Försvarsmakten 1
(Svenska)
Sveriges Television
1
(Svenska)
The
Wall Street Journal 1
(Engelska)
Totalförsvarets
forskningsinstitut 1
(Svenska)
Twitter 1
(Svenska)
Hugemark, Bo. Den
stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget.
Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.
Slutnoter
1
The Wall Street Journal. Smith, Rebecca. Russian
Hackers Reach U.S. Utility Control Rooms, Homeland Security Officials
Say. 2018.
https://www.wsj.com/articles/russian-hackers-reach-u-s-utility-control-rooms-homeland-security-officials-say-1532388110
(Hämtad 2018-07-24)
2
Reuters. Jewkes, Stephen. Vukmanovic, Oleg. Suspected
Russia-backed hackers target Baltic energy networks.
2017.
https://www.reuters.com/article/us-baltics-cyber-insight/suspected-russia-backed-hackers-target-baltic-energy-networks-idUSKBN1871W5
(Hämtad 2017-07-24)
3
Reuters. Finkle, Jim. Hackers
used malware to confuse utility in Ukraine outage -report.
2016.
https://www.reuters.com/article/ukraine-cybersecurity-attack/hackers-used-malware-to-confuse-utility-in-ukraine-outage-report-idUKL2N14U01H20160110
(Hämtad 2018-07-24)
Reuters.
Polityuk, Pavel. Ukraine
sees Russian hand in cyber attacks on power grid.
2016.
https://www.reuters.com/article/us-ukraine-cybersecurity/ukraine-sees-russian-hand-in-cyber-attacks-on-power-grid-idUSKCN0VL18E
(Hämtad 2018-07-24)
4
Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA:
IT-spioner förbereder attack mot elnätet.
2017.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet
(Hämtad 2018-07-24)
5
Wiktorin, Johan. Twitter post, November 15, 2016, 17:35.
https://twitter.com/forsvarsakerhet/status/798564998138171392?s=12
(Hämtad 2018-07-24)
6
Jonsson, Daniel K. Typfall
5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik.
Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2018, s. 4-6.
7
Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA:
IT-spioner förbereder attack mot elnätet.
2017.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet
(Hämtad 2018-07-24)
8
Hugemark, Bo. Den
stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget.
Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 60-61.
9
Försvarsmakten. Organisation.
2018. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/
(Hämtad 2018-07-24)
10
Hugemark, Bo. Den
stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget.
Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s.
69, 78
Det går att skydda sej mot IT-relaterade angrepp på produktion och överföring av el. Det kan göras billigt och hållbart över tid. Däremot är det en mardröm att skydda sej mot vanliga hederliga sabotage. I högspänningsnäten finns punkter med teknisk utrustning som inte enkelt kan ersättas. Det beror bl a på att de ofta är unika. Över tid har olika delar bytts ut. Det medför att ingående delar anpassats efter övriga delar. Resultatet är en anläggning som består av gammalt och nytt kombinerat på ett innovativt sätt, läs improviserat. När något går sönder måste man åka ut och kika på vad som gått sönder, hur och med vad delen kan ersättas. Reservdelshållningen är svag. Det kan ta tid att hitta en ersättning. Några få sabotage får effekt under lång tid. Möjligheten att leda om elen är begränsad. Om sabotören innan (mord), i närtid efter (med försåt) och sedan återkommande slår mot det fåtal reparatörer som har rätt kompetens slås elen ut under mycket lång tid.
SvaraRadera