Reflektion
Den
22FEB2018 genomförde Säkerhetspolisen sin öppna och årliga
verksamhetsredovisning för året 2017. Presskonferensen i sig
fokuserade främst på olika aspekter kring det stundade
riksdagsvalet i Sverige, utifrån de olika sektionernas områden.
Utifrån en säkerhetspolitisk aspekt mellan stater,
var nog ett uttalande av Daniel Stenling vid
presskonferensen det mest intressanta där han bl.a. påtalar att,
"Ryskt spionage utgör fortfarande det största
underrättelsehotet mot Sverige. Detta beror på att Ryssland finns i
Sveriges direkta närområde och kan kopplas till en potentiell
militär konflikt".1
Häri uppstår en intressant frågeställning hur ordalydelsen
"potentiell militär konflikt" skall värderas.
Inleder
vi med ordet potentiell, beskrivs det enligt Svenska Akademins
Ordbok som, möjlig, slumrande, latent.2
Nationalencyklopedin beskriver ordet på samma sätt.3
Detta kan tyckas vara ordklyveri dock finns det ett syfte med det,
för att kunna sätta ordet i en kontext. Säkerhetspolisen ser det
alltså som möjligt att en militär konflikt kan uppstå. Detta blir
viktigt att ta fasta på ur ett retoriskt perspektiv,
vilket granskas av många officiella bedömare i våra grannländer,
hur ser den svenska säkerhetstjänsten på omvärldsutvecklingen i
dess officiella kommunikation. Ofta, men inte alltid, brukar det som
kommuniceras vid dessa former av presskonferenser och officiella
skrifter, "nagelfaras" mer än en gång om det kan
kommuniceras eller ej, dels ur sekretessaspekter dels ur
ställningstaganden.
Vari
ligger då det intressanta? Minst vid årsredovisningen 2014 och 2015
samt vid en intervju med den f.d. chefen för Säkerhetspolisen,
Anders Thornberg, i slutet av 2017, nyttjades ej
ordalydelsen "potentiell militär konflikt",
utan då användes uttrycken "krigsförberedelser",
och "förbereder militära operationer", i
samband med att rysk underrättelseverksamhet på svenskt territorium
berördes.4 Givetvis kan "potentiell militär
konflikt" vara en omskrivning av de tidigare nyttjade
orden. Då det Säkerhetspolisen indirekt framförde med
värdeorden "krigsförberedelser" och "förbereder
militära operationer" är att Ryssland i någon
strategisk kontext, ej utesluter att en väpnad konflikt med Sverige
kan uppstå, eg. "potentiell militär konflikt".
Dock
blir nyttjandet av "potentiell militär konflikt"
en tydlig retorisk förändring även om innebörden indirekt
varit densamma, sett till den ovan nämnda retoriska historiken som
nyttjats av Säkerhetspolisen, under nästan fyra års tid. Denna
retoriska förändring har troligtvis noteras av våra
grannländer. Därutöver behöver krigsförberedelser och förbereder
militära operationer per se ej innebära potentiell
militär konflikt. Skillnaden numera med den retoriska förändringen
är att det utan omsvep sägs att en militär konflikt ej kan
uteslutas, sen med vilken sannolikhet den ligger inom går ej att
värdera, när själva ordvalet ej följer, åtminstone, gängse
militära bedömningsgrader.
Vad
som kan ha gett upphov till den retoriska förändringen, går heller
ej att utläsa varken i den senaste publicerade årsboken eller av
presskonferensen där den presenterades av Säkerhetspolisen. En
möjlighet kan vara att de tidigare omnämnda
krigsförberedelserna har fortgått över sådan lång tid att
värderingen blir att de kan kopplas till en potentiell militär
konflikt. En annan möjlighet kan vara att dessa förberedelser
har ändrat karaktär vilket t.ex. skulle kunna vara att de övergått
från varit renodlad inhämtning till vissa fysiska förberedelser av
olika slag. Ytterligare en möjlighet kan vara att information
via inhämtning har erhållits som ger i hand potentiell militär
konflikt m.m.
Detta
i sak aktualiserar återigen debatten från Folk och Försvars
Rikskonferens 2018, där Sveriges Statsminister, Stefan
Löfven, och Utrikesminister, Margot Wallström,
kraftigt vände sig mot Försvarsberedningens slutsats,5
att "Ett väpnat angrepp
mot Sverige kan inte uteslutas".6
När säkerhetspolisen nu nämner "potentiell militär
konflikt" i samband med rysk underrättelseverksamhet
riktad mot Sverige, blir det en tydlig diskrepans mellan vad å ena
sidan Regeringen säger och å andra sidan, Försvarsberedningen och
Sveriges säkerhetstjänst säger. Framförallt då Regeringen bör
fått mer utförlig information av Säkerhetspolisen kring innebörden
av "potentiell militär konflikt", när och
innan det tas upp på en öppen och officiell presskonferens.
Avslutningsvis,
ordförändringen behöver inte innebära att en förändring de
facto skett. Är det en förändring, innebär "potentiell
militär konflikt" ej akut krigsrisk. Det
kalla kriget varade i nästan 50 år, om något får det anses att
det rådde förutsättningar för "potentiell
militär konflikt" under den tidsepoken. Nu
övergick inte det kalla kriget till ett varmt krig mellan
supermakterna, sunt förnuft fick råda, om än att det kalla kriget
även tog sig uttryck i form av proxykonflikter där det ej kan sägas
att sunt förnuft rådde. För att nyttja ett uttryck som användes
under Säkerhetspolisens presskonferens går det dock onekligen att
konstatera att ett nytt normalläge råder, åtminstone retoriskt.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
Nationalencyklopedin
1
(Svenska)
Regeringen 1
(Svenska)
Svenska Akademiens
Ordbok 1
(Svenska)
Svenska Dagbladet 1
(Svenska)
Sveriges Radio 1
(Svenska)
TV 4 1
(Svenska)
Slutnoter
1
Sveriges Television. Säpo
presenterar sin årsrapport.
2018.
https://www.svtplay.se/video/17099366/nyheter-direkt/svt-nyheter-sapo-presenterar-sin-arsrapport
(Hämtad 2018-02-25)
2
Svenska Akademiens Ordbok. Potentiell.
2018. https://www.saob.se/artikel/?unik=P_1433-0426.px6O
(Hämtad 2018-02-25)
3
Nationalencyklopedin. Potentiell.
2018. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/potentiell
(Hämtad 2018-02-25)
4
Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo:
Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande.
2014.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5830857
(Hämtad 2018-02-25)
Svenska
Dagbladet. Nygårds, Olle. Säpos
rapport om operativa händelser.
2015. https://www.svd.se/sapos-rapport-om-operativa-handelser
(Hämtad 2018-02-25)
TV
4. Varningen: Så
stort är ryska spionhotet - kan slå mot valet.
2017. https://www.tv4play.se/program/link/3948635
(Hämtad 2018-02-25)
5
Sveriges Television. Knutson, Mats. Analys:
Konflikten allt tydligare mellan Wallström och Hultqvist.
2018.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/konflikten-allt-tydligare-mellan-wallstrom-och-hultqvist-1
(Hämtad 2018-02-25)
6
DS 2017:66. Motståndskraft.
Inriktningen av
totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025.
s. 61.
Väl tolkat, som vanligt läses detta
SvaraRaderainte av dem som skulle behöva det
Visst kan man se detta som retoriskt hårklyveri, men man kan ju även tolka det som ett klarläggande av en ökning av hot. Fienden utpekas klart och även konflikt området. Det som saknas är en ännu tydligare klartext. Förberedelse= handling eller samling handlingar som utförs vid en viss tidpunkt i syfte att underlätta eller förbättra en situation som väntas inträffa senare i tiden.
SvaraRaderaKrigsförberedelse=krigshandling eller samling handlingar som utförs vid en viss tidpunkt i syfte att underlätta eller förbättra en situation som väntas inträffa senare i tiden.
Förbereder militära operationer= handling eller samling handlingar som utförs vid en viss tidpunkt i syfte att underlätta eller förbättra en situation som väntas inträffa senare i tiden av militärkaraktär.
Potentiell= möjlig; slumrande; som finns latent. Potential= möjlighet; potentiell chans att lyckas.
Potentiell militär konflikt= slumrande militär konflikt
Min tolkning av förändringen är från "Ett antal handlingar som skett har ökat risken för en framtida konflikt" Till" Vi står inför en möjlig konflikt." Att våra politiker sedan misslyckas att förstå gradökningen är sorgligt, för det minska chansen att avvärja konflikten. Nästa retoriska ökning torde vara "Vi har en militär
konflikt!"
Borde det inte vara betydligt svårare för Ryssland att rekrytera femtekolonnare i dag än vad det var förr i tiden, då det vimlade av kommunister.
SvaraRaderaSvenska politiker/miltärer kommer allltid vara puck tvåa då man reagerar på händelser istället för att leda dit man vill. Man ligget minst 10 år fel med planering av material och soldater(värnplikt) Sverige har inte råd med yrkes försvar och tidigare svensk värnplikt var utan tvekan i paritet med andra länders yrkessoldater. Sen finns det alltid vissa tjänster man möjligen kan behöva ha som underofficers tjänster då de är vitala.
SvaraRadera