söndag 30 mars 2014

Fördjupat operativt bedömande på Krimkrisen

Sammanfattning

Vid ett väpnat angrepp mot Ukraina kommer bedömt Ryssland nå deras initiala målsättningar. Rysslands lägsta målsättning bedöms vara att säkerställa underhållssäkerhet dels civilt dels militärt till Krimhalvön genom att ta delar av östra Ukraina och därmed öppna en landkorridor till Krimhalvön. En högre målsättning bedöms vara att likväl öppna en landkorridor till Transnistrien och därmed förneka Ukraina någon kust och kraftigt försvåra handel o dyl för dem. En ytterligare målsättning kan även vara att betvinga Moldavien, dock bedöms Ryssland ej hinna detta med ett markanfall genom Ukraina utan andra metoder krävs i sådant fall. Vad som kommer avgöra hur många målsättningar Ryssland kan uppnå är omvärldens reaktioner, inget annat. Förberedelser inför ett väpnat angrepp genomförs i skrivande stund dels inne i Ukraina dels längs ukrainas gränser av de Ryska väpnade styrkorna. Målsättningen för Ryssland är att betvinga Ukraina utan ett väpnat angrepp, är detta ej genomförbart kommer man troligtvis genomföra ett angrepp.

Analys

Läge och förutsättningar. Om Ryssland hade genomfört ett väpnat angrepp mot Ukraina då det första operativa bedömandet skrevs eller i anslutning till dess beredskapskontroll inom MD V och C hade man till del kunna dölja angreppet. Den nuvarande situationen innebär att västs samlade inhämtningsförmågor utnyttjas varvid Rysslands möjlighet att ha en förberedelsesträcka är minimal inför ett angrepp. Man kommer vara tvungen att göra det ur marschgruppering. Sett utifrån de förband som Ryssland i dagsläget har samlat längs och i anslutning till ukrainas gräns kan man göra bedömningen att på en teknologisk nivå är de på mellan till hög nivå. Vilket är avgörande utifrån dess lägre numerär i förhållande till Ukrainas stridskrafter.

Om ett angrepp genomförs mot Ukraina kommer Ryssland att vilja avsluta detta mycket snabbt, dvs nå sina målsättningar inom rimlig tid.. Jag bedömer att man ser framför sig en operation på maximalt 72 timmar. Dels för att uppnå målsättningarna innan väst hinner reagera och påbörja stöd till Ukraina eller fördjupade sanktioner bestämmas/genomföras mot Ryssland. Med dessa tidsförhållanden kommer västvärlden stå inför ett fullbordat faktum att Ryssland står där man står. Dels vill Ryssland inte bli indragen i en lång konflikt med Ukraina vilket kommer demoralisera den egna befolkningen. Man vill ha en snabb och relativt oblodig seger, eftersom en längre konflikt blir mycket kostsam materiellt, ekonomiskt och i människoliv.

Den övergripande målsättningen med operationen får bedömas vara att säkerställa en säker sydlig och sydvästlig flank, för Ryssland mot NATO dvs omöjliggöra en expansion av NATO närmare Ryssland, samt skapa en buffertzon mellan Ryssland och NATO. Delmålsättningar i operationen är bedömt i första hand, säkerställa egen underhållssäkerhet dels militärt dels civilt till Krimhalvön, i andra hand, neutralisera Ukraina och avslutningsvis i tredje hand neutralisera Moldavien. Detta kan uppnås genom ett begränsat angrepp mot Ukraina dvs man anfaller ej för att ta hela landet. Delmål två och tre kommer enbart genomföras om det väpnade angreppet följer tidsplanen och ingen yttre påverkan är trolig.

Bild 1. Koncentrations- och operationsområden. (Källa bakgrundskarta: NE)
Ukrainas terräng möjliggör även en begränsad och snabb operation. Östra Ukraina består till huvudsak av flackt och öppet landskap. Mindre betäckta områden finns dessa kan i huvudsak kringgås. Södra Ukraina har likt östra Ukraina samma terrängutformning. Del av centrala och västra Ukraina har en högre grad av betäckt terräng samt en ökad grad av bergsformationer vilket sänker framryckningshastigheten. Ukraina skärs främst i nord-sydlig riktning av flertalet vattendrag vilka är hindrande.

Infrastrukturellt möjliggörs även en snabb operation i Ukraina. Väg- och järnvägsnätet är väl utbyggt i landet, likväl har Ryssland och Ukraina samma spårvidd på järnvägen. Vad avser vägnätet har man 166,095 km belagd väg och 3,599 km obelagd vägyta. Järnvägsnätet omfattar 21,619 km varav 10,242 km är elektrifierad järnväg. Järnvägsnätet är i huvudsak väl utbyggt i centrala och östra Ukraina och något mindre utbyggt i västra. Vägar och järnväg går i samtliga väderstreck.

Ekonomiska tyngdpunkter inom Ukraina är främst dess industri som i huvudsak är lokaliserad i dess östliga område. I huvudsak är Ukrainas befolkning lokaliserad i städer (69% av befolkningen). I Ukraina finns även en stor andel Rysktalande samt Ryssar (17,3%) dessa bor i huvudsak i de östliga områdena samt i städer.

Vid Ukrainas nordliga och östliga gräns bedöms Ryssland i dagsläget ha cirka 25,000 - 35,000 man som en första echelong detta omfattar markstridsförband samt funktionsförband, detta är exkluderat luftstridskrafterna. Utöver detta bedöms ytterligare förband finns längre in i Ryssland dvs i MD V och C som en andra echelong vilket kan föras fram vid ett angrepp. Koncentrationsområden för de Ryska stridskrafterna längs Ukrainas nordliga och östliga gräns är Bryansk, Kursk, Belgorod samt Rostov Oblast. På Krimhalvön dvs Ukrainas sydliga gräns, finns bedömt cirka 30,000 man dels markstridskrafter dels funktionsförband. Bedömt finns även Ryska markstridskrafter i Vitryssland vilket utgör ett nordligt hot mot Ukraina, oklart dock storleken på dessa.

Bedömt kommer Ryssland begära att de Vitryska stridskrafterna höjer sin beredskap och en partiellmobilisering kommer ske om ett angrepp genomförs. Detta för att utgöra en nordlig kraftsplittringsriktning för Ukraina likväl utgöra ett västligt flankskydd för Ryssland mot NATO stridskrafter.

Således kan vi se att grundförutsättningarna för ett relativt snabbt och oblodigt begränsat väpnat angrepp på Ukraina kan genomföras. Markstridskrafterna finns utgångsgrupperade i koncentrationsområden. Ukrainas terräng medger en snabb framryckning mot tydliga linjer (nord-sydligt rinnande floder) där man antingen kan göra halt för att avbryta en pågående operation eller fortsätta vidare mot nästa linje.

Markstridskrafter. Markstridskrafterna är bedömt grupperade 20-50 km från den ukrainska gränsen, vissa mindre enheter, kompanis storlek, är bedömt grupperade närmre gränsen. Logistikorganisationen är bedömt grupperad mellan 50-70 km från den ukrainska gränsen. Bedömd slagordning på enheterna är att de främre grupperade kompani enheterna är brigadspaningsförband, därefter mekaniserade- och stridsvagnsförband, därefter artilleriförband och slutligen lednings- och logistikförband. Längre in på djupet finns bedömt markrobotförband samt kvalificerat luftvärn grupperat.

En bedömd siffra på cirka 30,000 man direkt i anslutning till Ukrainas N och Ö gräns skulle ge cirka 20,000 man i anfallsförband och cirka 10,000 man i understödjande funktionsförband (lednings-, logistik-, luftvärns- och ingenjörsförband). Av dessa 20,000 är del av styrkan markstridsförband del av styrkan luftlandsättningsförband. En rysk mekaniserad brigad (MekB) består av mellan 4,000-4,500 man (det varierar beroende på vilken öppen källa man använder). Bedömd styrka som Ryssland kan utnyttja från Krimhalvön för att anfalla in i Ukraina är två (2) MekB. Övriga förband på Krimhalvön bedöms utnyttjas för att försvara.

Detta skulle ge på hand att det är bedömt grupperat fyra (4) stycken mekaniserade brigader samt bedömt en (1) luftlandsättningsbataljon i direkt anslutning till Ukrainas gräns. Utöver detta bedöms ytterligare markstridskrafter finnas längre in på Ryskt territorium. Bedömt finns där två (2) till fyra (4) ytterligare brigader att framgruppera vid ett väpnat angrepp. Stridsvärdet på markstridskrafterna får bedömas som högt. Dels består de av kontrakterad personal dels är del av årsklassen i slutet av sin värnpliktsutbildning, utryckning är planerad till April månad. Likväl har förbanden samövat sedan den inom MD V/C genomförda beredskapskontrollen och bedömt identifierades brister där i förmågorna hos brigaderna vilket åtgärdats under den gångna månaden.

En Rysk MekB består bedömt utav 1 st stridsvagnsbataljon, 3 st mekaniseradebataljoner, 2 st bandhaubitsbataljoner, 1 st raketartilleribataljon, 1 st pansarvärnsbataljon, 1 st luftvärnsrobotbataljon, 1 st luftvärnsbataljon, 1 st ingenjörsbataljon, 1 st signalbataljon, 1 st underhållsbataljon, 1 st reparationsbataljon. Fristående kompanier/plutoner under brigadledningen är 1 st brigadspaningskompani, 1 st CBRN kompani, 1 st televapenkompani, 1 st sjukvårdskompani, 1 st brigadstabskompani, 1 st prickskyttepluton, 1 st brigadledningspluton.

Den andra echelongen finns bedömt uppemot 100 km bakom Ukrainas gräns för att kunna framgrupperas. Bedömningen på denna styrka är upptill 50,000 man (vissa uppgifter gör gällande upptill 70,000 man). Detta bör innebära cirka 30,000 - 35,000 ytterligare man i renodlade markstridskrafter och ytterligare 15,000 - 20,000 man i funktionsförband för att möjliggöra markstridskrafternas anfall. Bedömt är det en större mängd i funktionsförbanden i den andra echelongen framför allt avseende logistikförband för att dels möjliggöra anfallet dels konsolidera tagen terräng. Detta skulle ge ytterligare minst sex (6) stycken MekB i den andra echelongen vilket bedömt är en trolig mängd.

Utöver detta bedöms Spetsnazförband finnas dels i Ukraina dels i anslutning till den ukrainska gränsen för att kunna påbörja lösande av uppgifter innan det egentliga angreppet påbörjas. Likväl bedöms förband för psykologisk krigföring finnas i anslutning till gränsen, dessa förband har bedömt även påbörjat insatser mot de ukrainska stridskrafterna för att demoralisera dem inför ett möjligt väpnat angrepp. Dessa två förbands typer finns både i nordöstra och södra Ukraina. Likväl bedöms televapenförband finnas dels längs hela landgränsen dels längs sjögränsen mot Ukraina. Dessa förband genomför i dagsläget inhämtning för att vid ett angrepp kunna genomföra offensiva televapeninsatser mot främst Ukrainas ledningsförmåga.

Sammanfattningsvis består bedömt Rysslands första echelong som anfaller vid ett väpnat angrepp av Ukraina i dess N-Ö gränsområde bedömt av fyra (4) mekaniserade brigader. Den andra echelongen består bedömt av minst sex (6) mekaniserade brigader. Den andra echelongen kommer bedömt utnyttjas för att dels slå kringgångna motståndare dels konsolidera tagen terräng. Bedömt kommer luftlandsättningsförbanden utnyttjas för att dels säkra knytpunkter dels ta infallsportar.

Sjöstridskrafter. Efter att i huvudsak neutraliserat Ukrainas sjöstridskrafter kommer bedömt Ryssland inta en passiv roll med dess sjöstridskrafter vid ett väpnat angrepp. Sjöstridskrafterna kommer bedömt utnyttjas för att förhindra dels att Ukraina för understöd i form av materiel via sjövägen dels förhindra västlig inblandning i konflikten. Ryska Svarta Havsflottan bedöms mot en mindre kvalificerad motståndare vara mycket duglig. Telekrigföring kommer även genomföras från sjöstridskrafterna mot Ukrainas markstridskrafter. Likväl kommer troligtvis kustrobot framgrupperas i norra delen av Krimhalvön för att kunna bekämpa ukrainska fartyg som löper ut från ODESSA.

I dagsläget har den ukrainska flottan mycket små resurser att kunna sätta mot den Ryska Svarta Havs flottan. Bedömt kommer man främst genom utnyttjande av attackdykare försöka neutralisera de kvarvarande ukrainska fartygen. Som sista utväg kommer Ryssland bedömt genomföra direkt angrepp antingen med sjö- eller luftstridskrafter mot fartygen, främst för att undvika sekundära skadar på materiel och civilbefolkning mht att fartygen kan finnas i hamn.

Utöver detta kommer inga offensiva företag genomföras dvs utnyttjande av t ex sjömineringar. Sjöstridskrafterna kommer inta en skyddande skärm mot konfliktområdet för att därmed effektivt blockera alla försök till att påverka händelseförloppet. Fortlöper markoffensiven friktionsfritt kan landstigningsföretag genomföras. Landstigningsföretag bedöms då genomföras mot området kring ODESSA. Syftet med denna landstigning är att dels förneka Ukraina tillgång till Svarta Havet. Dels möjliggöra en markoffensiv in till som minst Transiterna och helst möjliggöra att Moldavien betvingas.

Luftstridskrafter. Luftstridskrafterna som kommer utnyttjas vid ett väpnat angrepp mot Ukraina kommer bedömt komma ur MD C och S. Detta för att bibehålla kvalificerade luftstridsresurser inom MD V i händelse av att konflikten utvidgas. Detta innefattar även det kvalificerat luftvärnet som ingår i luftstridskrafterna. Bedömt kommer även det strategiska bombflyget utnyttjas i inledningsskedet av ett väpnat angrepp.

Attackflygsresurserna kommer inledningsvis att utnyttjas för att bekämpa för motståndaren gränssättande resurser såsom eget flyg, knutpunkter för uppmarsch såsom broar, rangerbangårdar o dyl. Därefter kommer resurserna att kraftsamlas till att understödja markstridsförbandens offensiv. Det strategiska bombflyget kommer bedömt inledningsvis utnyttjas för att nedkämpa för motståndaren gränssättande resurser såsom kvalificerat luftvärn, radarsystem, ledningssystem o dyl. Då denna bekämpning är genomförd återgår bedömt de delar som ingått till att utgöra resurs för den strategiska avskräckningen.

Huvuddel av jaktflygsresurserna kommer inledningsvis vara avdelade för att skydda attackflygets och det strategiska bombflygets insatser. Därefter kommer jaktflyget avdelas för att skydda de egna markstridsförbandens fortsatta offensiv mot flyginsatser. Likväl kommer eget jaktflyg kontinuerligt finnas avdelat i frontområdet för att förhindra ukrainska attackföretag in på Ryskt territorium.

De kvalificerade luftvärnsresurserna kommer placeras i ett bakre område för att dels skydda logistik- och ledningsresurserna dels förhindra att ukrainska luftstridskrafter angriper Ryskt territorium. Bedömt kommer deras placering även medge att de till del upprätthåller en skyddande skärm över egna markstridsförbands framryckning. Dock kommer deras huvudsakliga uppgift vara att skydda det bakre området. Luftvärnsresurserna består främst av S-300 och S-400 förband som under skenet av luftförsvarsövningen vid Kapustin Yar har omdirigerats mot den ukrainska gränsen.

Ukrainas stridskrafter. Ukrainas stridskrafter är i huvudsak i ett mycket dålig tillstånd. Jämför man enbart manskap och utrustning mot varandra så ser det på pappret bra ut, men dels är soldaterna mycket outbildade dels är materielen gammal och i ett mycket dåligt tillstånd. Detta gör att totalt sett har Ukrainas stridskrafter ett mycket dåligt stridsvärde, oaktat att moralen ökar då man slåss för sitt hemland så kan man inte vinna en strid då man ej kan strida än mindre har adekvat utrustning för det. Således är deras utgångsläge mycket dåligt.

Vad avser markstridskrafterna så har rapporter via olika nyhetsbyråer pekat på att det är ytterst sparsamt med ukrainska förband längs dess östra och nordliga gräns mot Ryssland. Detta kan dels vara ett sätt från Ukraina att ej provocera fram en situation dels sammanfaller detta även med markstridsförbandens fredsgrupperingar vilket i huvudsak är väster om floden Dnepr. Likväl finns bedömt små möjligheter till att genomföra långvarig gruppering med möjlighet att bibehålla ett högt stridsvärde i de östra delarna av Ukraina främst pga avsaknad av militärinfrastruktur i området.

Markstridskrafterna bedöms uppgå till ca 77,000 man totalt. I förhållande till de Ryska stridskrafterna är det äldre utrustning de ukrainska stridskrafterna förfogar över. Drygt 70% av stridsvagnarna och pansarskyttefordonen bedöms som äldre modell. Vad som är än mer prekärt är att bedömt är det enbart 20% av besättningarna på stridsvagns- och de mekaniseradeförbanden som har sådan utbildningsståndpunkt att de kan lösa sina stridsuppgifter.

Vad avser luftstridskrafterna (507 stridsflygplan, 121 attackhelikoptrar) så skall enbart 15% av dessa vara i sådant skick att de kan utnyttjas i strid. Situationen är än mer prekär avseende piloterna i luftstridskrafterna av dessa har enbart 10% sådan nivå att de kan lösa stridsuppgifter. Således om uppgifterna stämmer ger det på hand att 18 attackhelikoptrar kan flyga och 76 stridsflygplan av olika typ. Dock har man bara drygt 50 stridspiloter och drygt 12 st helikopterförare som kan bedömas ha tillräcklig utbildningsståndpunkt för att lösa sina uppgifter. Situationen är även mycket prekär kring de kvalificerade luftvärnsresurserna, enbart 10% av personalen bedöms ha sådan färdighet att de kan lösa stridsuppgifter.

Vad avser sjöstridskrafterna har Ukraina i dagsläget (140328) enbart tio (10) stycken fartyg varav enbart ett, fregatten Hetman Sahaydachniy, kan anses lösa sjöstridsuppgifter. Övriga fartyg konfiskerades av Ryssland vid övertagandet av Krimhalvön, dock var enbart ett fåtal fartyg att anses som sjövärdiga vid övertagandet. Vad som dock kan utnyttjas (dock är statusen oklar på skeppet) är landstigningsfartyget Kostiantyn Olshansky, vilket markant skulle öka möjligheterna för genomförandet av landstigningsföretag vid ett väpnat angrepp.

Slutsatser

  1. Koncentrationsområdena tyder på att Ryssland vid ett väpnat angrepp mot Ukraina kommer anfalla på totalt fyra (4) täter in i Ukraina. Tre (3) täter i det norra operationsområdet och på en (1) tät i det södra operationsområdet. Därav även en tydlig uppdelning i två (2) operationsområden det norra och södra.
  2. Om ett väpnat angrepp genomförs kommer Ryssland försöka göra konflikten så oblodig som möjlig, detta för att undvika att dels den egna befolkningen demoraliseras dels för att ej skapa mer aggression mellan den ukrainska befolkningen och den Ryska. Hastigheten är det som möjliggör att konflikten kan bli oblodig och att man enbart tar de områden som i huvudsak har en rysk befolkning.
  3. Ryssland kommer vid ett väpnat angrepp undvika att ta städer, de kommer troligtvis kringgå dessa, och städer som bedöms vara motståndsfickor kommer isoleras. Likväl kommer ej Ryssland ta Kiev, man kommer göra halt längs floden Dnepr. Allt för att undvika att bli indragen i kostsamma strider i de urbaniserade områdena. Syftet bakom detta är att snabbt uppnå målsättningen att skapa en korridor till Krimhalvön, återigen för att uppnå detta krävs hastighet i anfallsrörelsen.
  4. De ryska styrkorna i Transnistrien är för svaga (totalt sett cirka 2,000 man) att utgöra ett hot mot ukrainas västra flank. Dessa kommer bedömt kvarstanna i Transnistrien, däremot kommer de troligtvis bedriva försvars- och fördröjningsförberedelser i händelse av ett ukrainskt angrepp in i Transnistrien. Troligtvis kommer man förstärka de väpnade styrkorna i Transnistrien genom att främst flyga in styrkor ur luftlandsättningstrupperna.
Genomförande

Skede 1 – Destabilisering. Ryssland kommer som en första led inför ett väpnat angrepp genom subversiv verksamhet och psykologisk krigföring försöka bryta ned den ukrainska motståndsviljan. Detta genomförs dels av Spetsnazförband inom Ukrainas gränser dels genom psykologisk krigföring främst i media. Exempel på detta kan vara vad avser subversiv verksamhet att orsaka demonstrationer som övergår till upplopp, troligtvis även med dödsfall. På det psykologiska planet kan det vara att utstuderat trycka på det låga stridsvärdet hos de ukrainska förbanden vilket sänker moralen dels hos befolkningen dels hos de egna stridskrafterna vilket ger en känsla av hopplöshet. Sammantaget syftar dessa åtgärder till att destabilisera Ukraina som helhet och därmed förenkla den egna stridens förande. Denna fas kan pågå i veckor dels för att destabilisera situationen dels för att invänta rätt tillfälle att påbörja det väpnade angreppet.

Skede 2 – Konsolidering. Med hänsyn att den strategiska överraskningen har utgått kommer själva overtyren var mycket våldsam och snabb. Bedömt 24 timmar innan angreppet påbörjas kommer gradvisa störningar ske i el-, mobil-, tele- och dataförbindelser inom hela Ukraina. Bedömt tidigast 18-12 timmar innan angreppet kommer även upplopp ske i Kiev där utvalda ministrar antingen kommer kidnappas eller likvideras för att störa och omöjliggöra effektiv civil ledning. Likväl kommer våldsamma upplopp med flertalet dödsfall uppstå inom de östra delarna av Ukraina. Vid denna tidpunkt kommer även Ryssland utsätta Ukraina för kraftiga politiska påtryckningar. Målsättningarna med dessa är att om möjligt möjliggöra en rysk inmarsch utan angrepp för att säkra en landkorridor till Krimhalvön dock under förevändningen att skydda den stora ryska befolkningskoncentrationen i östra Ukraina. Likväl är detta ett sätt att för omvärlden legitimera ett angrepp, under förevändningen att Ukraina ej kan upprätthålla lag och ordning på sitt eget territorium samt ryska medborgares liv svävar i fara.

Troligtvis 2-6 timmar innan angreppet påbörjas kommer öppna sabotage påbörjas dessa kommer inriktas mot Ukrainas luftförsvar samt ledningsförmåga. Syftet bakom det sekventiella agerandet i overtyren är att möjliggöra för Rysslands ledning att avbryta själva angreppet i händelse av att vad som är på gång upptäcks och de utsätts för påtryckningar, därav kan de fortfarande avsluta det och internationellt ej förlora ansiktet. Det övergripandet syftet med detta skede i angreppet är att destabilisera Ukraina ytterligare samt omöjliggöra en effektiv militär och civil ledning av landet vid själva angreppet.

Skede 3 – Förberedelser. Detta skede inleds bedömt 2 timmar innan de reguljära markstridskrafterna påbörjar sitt angrepp. Denna fas omfattar taktiska luftlandsättningar med helikopter. Dessa luftlandsättningar syftar till att ta knytpunkter som krävs för att möjliggöra ett snabbt övertagande utifrån de givna målsättningarna för operationen. Det omfattar även omfattande likvideringar av ledande ministrar samt chefer inom Ukrainas militär och polis. Likväl kommer det kvalificerade luftvärnet utsättas för direkt angrepp av spetsnazförband på marken, troligtvis med långräckviddiga vapensystem såsom tungkalibriga prickskyttesystem. Då detta skede påbörjas finns det ytterst få möjligheter att avstyra det väpnade angreppet, de två tidigare skedena kan avslutas utan att det exakt går att utpeka Ryssland som skyldig. Spetsnazförband kommer innästlas hjälp av flygplan på djupet i Ukraina. Syftet bakom detta är dels att kunna genomföra stridsföretag på djupet för att störa Ukrainas stridskrafter och därmed binda upp förband som egentligen skulle krävas vid fronten. Dels genomföra informationsinhämtning dvs spaning på djupet för att möjliggöra beslutsfattning.

Skede 4 – Angrepp. K+0 det vill säga tidpunkten då det väpnande angreppet inleds kommer det ske med ett mycket våldsamt artilleri, raketartilleri, markrobot samt flygangrepp mot de gränssättande funktionerna samt de förband som finns grupperade vid gränsområdet dels i det norra operationsområdet dels i det södra operationsområdet. Omfattande televapeninsatser kommer även genomföras. Det övergripande syftet med detta är tvådelat dels vill man orsaka en initial ledningskollaps för att möjliggöra att de egna förbanden snabbt kan ta sig in på djupet av Ukraina. Dels vill man skapa en bild av underlägsenhet hos de ukrainska stridskrafterna.

Flygangrepp kommer även genomföras mot broar som man bedömer troliga för de ukrainska stridskrafternas framryckning och som ej behövs för egen framryckning. Detta syftar till att försvåra och helst hindra en ukrainsk motoffensiv. Dessa flygangrepp kommer genomföras i centrala och västra Ukraina. De kommer ej genomföras inom östra Ukraina i och med att dessa broar behövs för egen framryckning.
Bild 2. Angrepp med hög målsättning. (Källa bakgrundskarta: NE)
Hög målsättning. Denna målsättning får vi förutsätta är målbilden med det väpnande angreppet. För att detta angrepp skall kunna fullbordas krävs att tre grundfaktorer blir uppnådda i ett tidigt skede, a) luftherravälde uppnås tidigt b) sjöherravälde uppnås tidigt c) de ukrainska styrkornas motstånd är svagt. I det norra operationsområdet kommer två samordningslinjer utnyttjas för att avgöra operationens sannolikhet att lyckas, vilket påverkar utfallet i det södra operationsområdet. I det södra operationsområdet kommer två samordningslinjer utnyttjas varav en utnyttjas i händelse av framgång i det norra operationsområdet.

Första echelongens förband måste bedömt ta samordningslinje 1 (TJERNIHIV – POLTAVA – DONETSK) i det norra området samt samordningslinje 3 (CHERSON – MELITOPOL – BERDIANSK) i det södra området inom K+12 timmar för att ytterligare delar i operationen skall kunna påbörjas. Tas dessa samordningslinjer inom tidsramen kommer bedömt sjöstridskrafterna i det södra operationsområdet påbörja formering och framryckning mot det troliga landstigningsområdet kring ODESSA, markstridsförbanden är vid angreppets början redan ilastade i landstigningstonnaget. Andra echelongens förband kommer framrycka tätt bakom första echelongens förband för att möjliggöra en styrkeuppväxling mot kraftigare motstånd möts samt genomföra kringgång för att fortsätta mot samordningslinje 2. Inom det södra området kommer även en fördröjningszon från linje 3 och söder mot Krimhalvön upprättas för att fördröja och helst hindra en ukrainsk motoffensiv.

Tas samordningslinje 2 (BROVARY – KREMENTJUK – DNIPROPETROVSK – ZAPORIZJZJA – CHERSON) inom bedömt K+24 timmar i det norra operationsområdet kommer en operativ landstigning genomföras väster och öster om ODESSA. Inom det norra operationsområdet kommer främst första echelongens förband samt delar ur andra echelongen konsolidera den tagna terrängen och genomföra försvarsförberedelser mot en ukrainsk motoffensiv. Den stora delen av andra echelongens förband kommer finnas dels i nära anslutning till samordningslinje 2 samt på djupet av det norra operationsområdet. För att kunna genomföra rörlig försvarsstrid mot en ukrainsk motoffensiv. Inom det södra operationsområdet kommer andra echelongens förband genomföra förberedelser för att påbörjat ett angrepp i nordvästlig riktning.

Den operativa landstigningen kommer föregås av en operativ/taktisk luftlandsättning med fallskärmstrupp i anslutning till landstigningsområdena. Detta kommer i tid ske i nära anslutning till landstigningens genomförande. Syftet med luftlandsättningen är att ta och säkra landstigningsområdena för markstridsförbanden. Landstigning kommer bedömt ske norr och söder ODESSA för att möjliggöra att två anfallsriktningar uppnås. En nordlig och en östlig anfallsriktning kommer bedömt eftersträvas. Den östra landstigningen kommer utveckla sin anfallskraft i nordöstlig riktning mot MYKOLAIV för att där förena sig med de förband som anfaller i nordlig riktning från CHERSON. Den södra landstigningen kommer utveckla sin anfallskraft i nordlig riktning. Vid K+48-72 har markoffensiven i det södra operationsområdet troligtvis nått en trolig samordningslinje, linje 4 (NIKOPOL - MYKOLAIV - UKRAINAS GRÄNS), där konsoliderar de tagen terrängen och genomför försvarsförberedelser.
Bild 3. Angrepp med låg målsättning. (Källa bakgrundskarta: NE)
Låg målsättning. Har markstridsförbanden inom det norra området ej passerat samordningslinje 1 (KONOTOP – IZIUM – KRASNYJ LUTJ) kommer man troligtvis ej genomföra landstigning vid ODESSA mht att man ej kan garantera framgång inom den totala tidsrymden för operationen. Andra echelongens förband har förts fram till den tidigare ukrainska gränsen. Vid K+24 skall bör förbanden tagit djup intill samordningslinje 2 (TJERNIHIV – POLTAVA – DONETSK) i det norra operationsområdet. I det södra operationsområdet skall markstridskrafterna tagit djup intill samordningslinje 4 (CHERSON – MELITOPOL) och därmed etablerat ett fördröjningsområde mot Krimhalvön i händelse av ett Ukrainskt motangrepp. Andra echelongens förband står nu i höjd med samordningslinje 1 och kommer gradvis öka sin framryckning inom den nordöstra delen av det norra operationsområdet.

Troligtvis vid K+36 befinner sig förbanden i det norra operationsområdet vid samordningslinje 3 (BROVARY – KREMENTJUK – DNIPROPETROVSK – MARIUPIL). Förbanden som befinner vid denna linje kommer påbörja försvarsåtgärder för att hejda ukrainska motangrepp. Andra echelongens förband förs fram för att möjliggöra motanfall om linjen skulle svikta. Utöver detta genomför andra echelongens förband en utbrytning inom avsnittet DNIPROPETROVSK – MARIUPIL för att binda samman det norra och södra operationsområdet. Vid K+48 har andra echelongens förband bundit samman operationsområdena och upprättat en samordningslinje, linje 5, mellan DNIPROPETROVSK – ZAPRIZJZJA – CHERSON. Ytterligare förband förs fram för att möjliggöra försvar av frontavsnittet mot ukrainska motangrepp.

Stort tack till Oplatsen, Skipper, Wiseman och Johan Wiktorin för synpunkter!

Have a good one! // Jägarchefen

Källor

AFP 1 (Engelska)
CBS News 1, 2, 3 (Engelska)
CIA 1 (Engelska)
CNN 1, 2, 3 (Engelska)
English Russia 1 (Engelska)
Kyivpost 1 (Engelska)
Nationalencyklopedin 1 (Svenska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (Engelska)
RUSI 1 (Engelska)
RIA Novosti 1, 2 (Engelska)
The New York Times 1 (Engelska)
The Jamestown Foundation 1, 2, 3 (Engelska)
The Wall Streat Journal 1, 2 (Engelska)
The Interpreter 1 (Engelska)
The Washington Times 1 (Engelska)

21 kommentarer:

  1. Mycket bra!
    Tror du att den av ryssarna beslagtagna materielen kommer återbördas Ukraina som de indikerat?
    Kommer den i så fall vara funktionsduglig?

    Otroligt att ryssarna har både haubitsar- OCH raketartilleribataljon i sina brigader. Vilken styrka.

    Något jag har observerat verkar vara bristen på mörkerstridsmedel. Tom deras SF förband har agerat dagtid på Krim med risk för massmedial exponering.
    Agerar de helst dagtid eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar!

      Mht statusen på materielen samt utbildningsståndpunkten hos de ukrainska stridskrafterna är jag varken förvånad att de gör det inte heller om de kommer fortsätta med det. Stridsvärdet är så lågt dels materiellt dels personellt så de utgör inget hot mot rysslands väpnade styrkor. Likväl skall man inte underskatta PR kuppen kring det hela.

      De har mörkermateriel, det man särskilt skall beakta avseende att det uppträdande med SF förbanden i dagsljus på Krimhalvön är att fotograferna från tidningarna inte har mörkermateriel, hela agerandet på Krimhalvön var en stor psykologisk operation för att betvinga de ukrainska stridskrafterna sk "kontaktlöst krig". Det vill säga man har visat upp sig och sina förmågor och därmed skrämt dem till underkastelse.

      Radera
  2. Imponerande analys av olika scenarier.

    SvaraRadera
  3. Mycket intressant analys av läget, jag lyfter på baskern. Det jag funderat kring är huruvida det skulle vara ett bra beslut att gå mot det du benämner Linje 4. I mina ögon känns det som att om Ryssland stannar vid Dneper så har man en kortare front som dessutom består av en flod. Samtidigt så tar man flertalet av de viktiga ekonomiska resurserna som finns i östra Ukraina och säkrar vatten och strömförsörjning till Krim.

    Att förneka Ukraina Odessa känns som att det mer är en förlust för Ukraina än en vinst för Ryssland. Om Ukraina förlora Odessa och sin tillgång till Svarta Havet så gör det att situationen blir så pass allvarlig att man kommer ha väldigt svårt att finna en politisk lösning och ökar risken för en eskalering. Risken blir att Ukraina känner att man nästan inte har något kvar att förlora. Det känns som att hotet att ta Odessa har ett högre värde än att faktiskt göra det.

    Love Alm
    lovealm.wordpress.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar!

      Helt rätt, ODESSA är ett riktigt vågspel, men ser man till vissa tongångar som går just nu så är inriktningen att Ukraina skall bli en svag satellitstat enl Sovjetisk modell, förnekar man dem tillgången till havet gör jag bedömningen att man verkligen har dem i ett strypgrep. Dock är det ett vågspel och frågan är om de törs, dock en ytterligare faktor är de 2,000 ryska soldaterna i Transnistrien som bedömt kommer hamna i en mkt prekär situation om en landkorridor på något sätt ej upprättas.

      Radera
  4. Mycket detaljerat och, som det ser ut i mina ögon, väl insatt redogörelse! Imponerande!

    SvaraRadera
  5. Intressant och läsvärt som vanligt.

    Beroende på hur höga målsättningarna är skulle man inte även kunna se en rysk modell av typ Schlieffenplanen där ryska samt vitryska styrkor skär av Ukrainas gräns mot Polen genom ett anfall över Pripjat/Rokitnoträsken? Om inte annat bara för förvilla och kraftsplittra det ukrainska motståndet?

    Pripjat är ingen idealisk uppmarschväg pga att det är just ett träsk men den villervalla och panik detta skulle kunna leda till i de ukrainska leden är nog inte att underskatta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar!

      Intressant vinkling, dock tveksam, moraliskt kan Ryssland få stödet dels inom landet dels inom delar av Ukraina om man håller sig till de Ö delarna, därav tror jag att det är där man kommer genomföra ett begränsat väpnat angrepp om det skulle gå så långt. Likväl där har man den ekonomiska tyngdpunkten för Ukraina. Likväl om du tittar på RUSI länken finns där en karta med samtliga Ukrainska förbands fredsgrupperingar utplacerade, huvuddelen är just riktad mot Polen och Vitryssland, ytterligare en faktor som pekar mot det. Dock tror jag att vi kan se en partiell mobilisering av Vitryska stridskrafter som en del i en kraftsplittring, likväl skall delar ur 76. LLdiv från Pskov till Vitryssland i närtid på övning, vilket i sig även utgör en kraftsplittring.

      Radera
    2. Nej, jag delar din analys att det är det som historiskt sätt har benämnts Novorossija samt övriga östra delar som ligger på agendan om Kreml anser att de måste intervenera. Ser fram Emot nästa analys från din sida.

      Radera
    3. Hur stor är risken att Ukraina begär omedelbar hjälp från Polen? Polackerna stoppar nog gärna Ryssarna vid Dnepr om de kan. Det ger Ukraina större möjlighet kraftsamla mer öster och söderut och därmed öka riskerna och kostnaderna för Ryssland.

      Radera
    4. Det som är mest motbjudande med Sovj... jag menar Rysslands agerande är att de i framtiden, om 20-50 år, kommer till att använda sig av motiveringen att dessa annekterade områden av hävd tillhör Ryssland, och de kommer redan imorgon börja pumpa in ryssar i territoriet och trycka ut Ukrainare. Så kommer en omfattande historierevisionism att äga rum i Ryssland och Krim. Om ett par decennier så kommer de följa upp med att utvidga sitt dittillsvarande territorium med en stor tugga till. Och så återupprepas den imperialistiska processen.

      Roger Klang

      Radera
    5. @Gronvita30 mars 2014 22:56

      Tvivlar på att Polen kommer till undsättning, nato land som de är, är att utmanna ödet mer än nödvändigt samt NATO (läs USA) kommer hålla tillbaka ett sådant händelseförlopp från polsk sida.

      Radera
  6. Omfattande och intressant analys.
    De långsiktiga politiska följderna av ett angrepp enligt ovan är förstås svåra att förutspå. Det inflytande Ryssland har i Ukraina bl.a. pga den stora ryska befolkningen i öst går om intet vid erövrande av östra Ukraina, vilket kan innebära att gränsen mot Västeuropa flyttas österut till Dnepr. Om Ryssland vid pågående "förhandling" inte får tillräckligt gehör för sin strategiska målsättning vad gäller Ukrainas position i det internationella militärstrategiska spelet, finns en risk för ryskt agerande i enlighet med Jägarchefens analys..

    SvaraRadera
  7. Tack för en mycket intressant och sakkunnig analys om läget! Lärorikt på många sätt för en amatör som en gång i tiden blev utbildad för att se till att det kommer indirekt eldunderstöd när och där det behövs. Även om det framgått i många sammanhang att Ukraina inte har vårdat sin försvarsförmåga (som så mycket annat) så blev jag ändå lite förvånad över att mark- och luftstridskrafterna är i ett så katastrofalt tillstånd som du beskriver. Det öppnar givetvis upp för att Ryssland snabbt skulle kunna uppnå flera av de tänkbara målsättningarna om du anger.

    Men, och det är ett stort men, samtliga de scenario som du beskriver skulle trots allt utgöra blodiga operationer med nästintill oöverskådliga konsekvenser, på både lång och kort sikt. Krim utgjorde ett mycket speciellt insatsområde och man bör nog vara mycket försiktig med att göra några förutsägelser för andra områden utifrån den insatsen (för Gotlands del finns det dock saker att lära, t ex hur effektiva taktiska luftlandsättningar kan vara i ett oskyddat område). På kort sikt så kan mycket gå snett på grund av operativa misstag och dessutom finns det en stor risk att denna typ av insats skulle väcka en stark motståndsvilja och ökad stridsmoral hos stora delar av den ukrainska befolkningen och militären, även i delar av SÖ Ukraina. Dessutom finns det en stor osäkerhet i hur väst/NATO skulle reagera. Även om få bedömer att man skulle riskera ett storkrig så verkar det enligt min bedömning osannolikt att man inte skulle reagera alls i militärt operativa termer. Det skulle sannolikt skapas ett enormt politiskt tryck i många västländer för någon form av konkret insats. Den som då tar ett initiativ skulle vinna många politiska poäng. På lite längre sikt så är det om möjligt ännu svårare att förutsäga konsekvenserna. Det skulle utan tvekan bli en form av nytt kallt krig, med en rad politiska och ekonomiska följder, och relationen mellan den ukrainska och ryska befolkningen skulle vara kraftigt försämrad för mycket, mycket lång tid. Den senare aspekten tror jag att vi i väst ofta underskattar i våra bedömningar. Det finns mycket starka band mellan dessa befolkningar. Det vet och känner även den ryska ledningen.

    Sammantaget så blir min bedömning därför att sannolikheten för en rysk invasion av Ukraina i den närmaste framtiden är mycket liten. Den ryska ledningen suger ännu på Krim-karamellen och vill nog fortsätta med det ett bra tag till, samtidigt som man fortsätter att bygga upp sin förmåga ytterligare. Ledningen har ett starkt stöd hos den ryska befolkningen, inklusive den ryska majoritetsbefolkningen på Krim. Reaktionerna från omvärlden är hittills relativt svaga och kommer troligen att avta med tiden. Jag har svårt att se att man skulle ha några större problem med försörjningslinjer till Krim den närmaste framtiden. Ukraina kommer att passa sig för att ge Ryssland en ursäkt för ytterligare insatser genom att försvåra försörjning via landvägar och Ryssland fri tillgång till sjö- och lufttransporter. Ryssland kommer att fortsätta sätta press på den ukrainska ledningen (nu har man redan demonstrerat vad som skulle kunna hända) och väst kommer att locka och pocka från sitt håll. Vad som händer på några års sikt är givetvis svårt att säga, mer än att både Ukraina och många andra länder i utsatta lägen har att förhålla sig till att världsordningen återigen är på väg att förändras.

    Det som kanske främst talar emot bedömningen om att det inte kommer att bli ett större ”shooting war” den närmaste tiden är olika rapporter om förberedande aktiviteter inne i Ukraina. Här gäller det dock att vara synnerligen källkritisk. Den källa bakom dessa påstådda aktiviteter som jag oftast sett som RT hos ledande svenska försvars-twittrare har inte haft rätt i en enda förutsägelse, så vitt jag har kunnat se.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar!

      1) Först och främst så är det en analys kring hur ett bedömt begränsat väpnat angrepp på Ukraina kan tänkas genomföras - läs scenario - därav mina nedanstående svar kring några av funderingarna:
      1) Hellt riktigt ett angrepp kommer bli blodigt, vilket båda parter vet, att Krimhalvön är ej Ö Ukraina så delar din bedömning helt där att det går ej att dra slutsatser kring vad som skett där och bedömt ett "one hit wonder".
      2) Tvivlar starkt på att NATO eller något Västeuropeiskt land kommer agerar militärt i händelse av att ett begränsat ryskt väpnat angrepp genomförs mot Ukraina, finns dels inget av värde för Väst i Ukraina dels är det inte värt att riskera en eskalering av konflikten.
      3) Delar din bedömning kring att ett nytt kallt krig samt en "ekonomisk härdsmälta" skulle uppstå i händelse av ett väpnat angrepp.
      4) Helt klart skulle stämmningarna mellan befolkningarna bli mycket dåligt samt moralen hos framför allt den ryska befolkningen skulle sjunka mht att man angripit ett "broderfolk" därav att jag bedömer sannolikheten för destabilisering (läs påverkan i val processen) som högre än väpnat angrepp i sammanfattningen
      5) Vad avser försörjningslinjerna så kolla på bl a elförsörjningen till Krim är bl a det som kan ses som en indikator mht i dagsläget avsaknad av intresse att göra något seriöst försök att lösa det.

      Radera
  8. "Det dunkelt sagda/skrivna är det oklart tänkta". Förlåt, men Du strör ordet "likväl" omkring Dig med stor generositet på ett sätt som gör det betydligt svårare att följa Dina resonemang. Enl SAOL är "likväl" synonymt med "ändå" - men är det det Du menar?

    SvaraRadera
  9. En otroligt intressant analys, tack!
    Intressant med destabiliseringsfasen inför krimkrisen är att vi från Sveriges sida genom Bildts närvaro på Majdan spelade en roll som passade Ryssland perfekt. Kan man misstänka att Ryssland understödde revolten mot Janukovytj som en medveten upptakt och destabiliseringsfas till annekteringen av Krim?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!

      Tror inte att de gjorde det, för många möjliga händelseutvecklingar för att vara en säker operation som går mot ens egna mål, ponera om motrevolt skett m m kan glidit dem fullständigt ur händerna, sen har bedömt Ryssland funnits i bakgrunden och påverkat händelse helt klart men inte hela händelseförloppet...

      Radera
  10. Det vore intressant med motsvarande bedömning för NATO eller likställda enheter.

    SvaraRadera