lördag 22 januari 2022

På tåg västerut

Reflektion

Detta inlägg var i grunden tänkt att avhandla de förbandsrörelser som har genomförts,1 men som även fortgår,2 från det ryska östra militärdistriktet till det västra militärdistriktet. Där den övergripande majoriteten av förbanden förefaller förflyttas till Belarus. Dock är stora delar av det inlägget redan överspelat men det finns en dimension vilket det överspelade inlägget även berörde som inte berörts i någon större omfattning i den allmänna säkerhetspolitiska diskursen kring det nu tydligt försämrade säkerhetsläget vi ser, vilket utgör vad detta inlägg kommer beröra.

Inledningsvis, Ryssland är indelade i fem stycken militärdistrikt (på svensk militär nomenklatur benämns de militärområden). Det västra, norra, södra, centrala och östra militärdistriktet (MD V, N, C och Ö).3 Det bör även noteras Rysslands omfattande storlek, till ytan världens största land,4 vilket innebär att den förflyttning, eller om man så vill logistikoperation, som påbörjats med att förflytta förband från MD Ö till MD V inte är en mindre operation utan den genomförs av en anledning. Vad som framförts officiellt är att det utgör en del i en beredskapskontroll som syftar till att öva förbanden inom MD Ö inför Rysslands årliga operativa-strategiska övning som i år genomförs i MD Ö och benämns Vostok, men beredskapskontrollen syftar även till att öva förbanden i Belarus inom ramen för Rysslands åtaganden inom den så kallade Unionsstaten tillsammans med Belarus.5

Bild 1. Rysslands Militärdistrikt.

En viktig faktor i all form av rysk militär planering utgörs av styrkeförhållanden, detta omfattar inte enbart numerära förhållanden utan även teknologiska förhållanden, anda och moral, geografisk storlek samt utformning av operationsområdet med mera. Stridsberedskapen anpassas även utifrån snabbt förändrade styrkeförhållanden, exempelvis om en större mängd förband förflyttas till ett geografiskt område där de ryska väpnande styrkorna är numerärt underlägsna.6 Ur det perspektivet blir det synnerligen intressant att Ryssland i dagsläget förefaller förflytta sina mest kvalificerade förband, i form av dess anställda soldater och officerare, från MD Ö till MD V med anledning utav att MD Ö angränsar mot Kina.

Här tänker säkerligen vän av ordning att Kina och Ryssland har sedan 2001 ett vänskapsavtal,7 det borde innebära att det inte utgör ett problem, dock är inte säkerhetspolitik så enkel. Detta kan exemplifieras med den ryska övningen Vostok-2010. Vid denna övning övades insättande av taktiska kärnvapen, i form av större ”kärnvapenminor”, för att hejda ett större anfall i MD Ö där den fiktiva motståndaren i övningen sannolikt utgjordes av Kina.8 Dock har förhållandet mellan Kina och Ryssland ändrats sedan 2014 i och med den ryska annekteringen av Krimhalvön samt dess lågintensiva militära verksamhet i östra Ukraina.9

Kina och Ryssland har i dag vad som kan liknas med ett informellt samarbete baserat på ett pragmatiskt förhållningssätt till varandra i en rad olika frågor. Detta informella samarbete uppstod redan innan 2014, som en motpol för Ryssland gentemot de västliga länderna men även för att Kina jämfört med under inledningen av 2000-talet i förhållande till inledningen av 2010-talet blev en markant starkare makt på många områden än Ryssland. Detta informella och pragmatiska samarbete omfattar även den militära sfären. Till del ur ett ryskt perspektiv förefaller detta samarbetes drivkraft kunna finnas i hur de upplever de västliga länderna som ett hot mot Ryssland.10

Rysslands President, Vladimir Putin, uteslöt inte heller under 2020 att Kina och Ryssland skulle kunna ingå en militär allians, men att inga sådana målsättningar var satta,11 detta får troligtvis anses utgjort en varning till de västliga länderna. Det militära samarbetet mellan Kina och Ryssland har även uppnått en hög grad av interoperabilitet mellan de båda länderna så till den grad att de skulle kunna ingå en militär allians med varandra. Dock är det mer troligt att de båda länderna genom att uppnå denna interoperabilitet kan skapa osäkerheter för de västliga länderna, men även anpassa sitt samarbete när så krävs istället för att ingå en bindande allians med säkerhetsgarantier för varandra.12

Den militära övningsverksamheten har omfattat både mark-,13 sjö-,14 och luftövningar.15 Den gemensamma kinesiska och ryska övningsverksamheten har även genomförts i Östersjön.16 Men vad som kanske fått minst uppmärksamhet men torde haft störst genomslag är den gemensamma övningsverksamheten med luftburna kärnvapenbärande förmågor. Detta har genomförts vid minst två tillfällen varav vid ett tillfälle öppnade sydkoreanskt flyg eld mot ett ryskt luftburet ledningsflygplan som ansågs kränkt sydkoreanskt luftrum.17 Men samarbetet mellan de två länderna omfattar även export av kvalificerade ryska system till Kina såsom förvarningsradar mot ballistiska robotangrepp.18

Trots detta samarbete får det fortsatt anses att Ryssland är vaksam på sin territoriella integritet,19 då detta baseras på en lång historisk erfarenhet att Ryssland kan bli angripit och historiskt blivit det en till två gånger var hundrade år. Historiskt har dessa invasioner kommit från två riktningar, den ena är över den Eurasiska stäppen som sammanbinder Ryssland med Centralasien vilket exempelvis Mongolerna använda. Den andra invasionsvägen har varit över den Nordeuropeiska slätten vilket bland annat Nazityskland använde.20 Utöver det långa historiska arvet avseende olika invasioner mot Ryssland av flera nationer, finns det även en misstro från rysk sida gentemot Kina men även kulturella skillnader mellan de båda länderna vilket förefaller medföra svårigheter i det militära samarbetet.21

Trots detta har USA framfört att Kina och Ryssland 2022 är mer samordnande med varandra än de någonsin varit under de senaste 60 åren, dock förefaller USA vara försiktiga med antagandet att en militärallians kan utvecklas mellan de båda länderna som tillsammans delar en 4,000 km lång gräns. Dock förenas de båda länderna i att de vill minska amerikanskt inflytande vilket kan innebära att de samarbetar i större omfattning än vad som tillsynes framkommer. Vad som även är viktigt att beakta är handeln mellan Ryssland och Kina, som redan under de första nio månaderna av 2021 kom att vara större än 2020 (100 miljarder dollar), men även gasledningen mellan Ryssland och Kina som antas vara i drift 2025 kommer öka den ekonomiska vinningen för Ryssland i handeln med Kina.22

Tillsammans med Iran utgör även Kina och Ryssland de tre länderna som just nu medför att USA tydligt kan komma att kraftsplittras och vara tvungen att välja vart de skall agera.23 De tre länderna genomför exempelvis i skrivande stund, 22JAN2022, en gemensam flottövning,24 vilket indikerar på att de tillsammans har gemensamma intressen. Vilket troligtvis utgörs av att kunna påverka USA i olika former. Dock får det anses att Kina utgör den stora vinnaren i ett sådant informellt samarbete för att påverka USA då det krävs en övervägande del av USA militära resurser för att kunna utmana Kina, vilket lämnar de övriga två geografiska områdena mer öppna för att de respektive staterna skall kunna agera.25 Men det skulle i sådant fall även innebära att USA tvingas lämna de två andra geografiska områdena, vilket inte får anses troligt i skrivande stund.

Bild 2. Påverkanstriaden mot USA.

För att återgå till Kina och Ryssland, som tidigare framförts förenas de i att de vill minska det amerikanska inflytandet. Det informella samarbetet kan även medföra att de inte behöver oroa sig över vad den ena parten kan tänkas företa sig mot den andre. Varvid de kan fokusera på sina olika geografiska intresseområden. Men det innebär även att de båda länderna kan komma att ge varandra stöd i olika hänseende, sannolikt inte militärt, men i andra former. En viktig faktor att beakta är återigen handeln mellan de båda länderna, men även handeln med olika tekniska komponenter som de båda länderna behöver framförallt för sin vapenindustri men även inom andra områden.26 Vilket exempelvis skulle kunna minska skadeverkningarna av eventuella sanktioner från de västliga länderna i händelse av ett ytterligare ryskt väpnat agerande mot Ukraina,27 tillsammans med det ekonomiska skydd Ryssland skapat sedan 2014 men som i dagsläget inte förefaller skapa någon ekonomisk utveckling.28

Vad har då allt det ovanstående att göra med styrkeförhållanden? Som tidigare nämnts sätter Ryssland en stor vikt kring styrkeförhållanden och om de påverkas negativt utav olika orsaker kan de komma att förstärka geografiska områden med ytterligare förband. I det aktuella fallet som beskrivits har de i stället förflyttat en stor mängd av dess mest kvalificerade förband från en geografiskt område där man för 12 år sedan ansåg sig nödgad att öva insättande av taktiska kärnvapen under en övning för att hindra en motståndares framryckning. Det innebär sannolikt att Ryssland vet med sig att Kina i dagsläget inte kommer genomföra någon form av militär aktion mot dem.

Detta kan exemplifieras med hur Sovjetunionen under andra världskrigets inledning kvarhöll stora mängder förband i Sibirien då de antog att Japan kunde tänkas anfalla dem. Dock hade Sovjetunionen en spion, Richard Sorge, med tillgång till information från den inre beslutsfattande cirkeln i Japan. Den information Sorge fick fram var att Japan ej skulle anfalla Sovjetunionen. Detta medförde att Sovjetunionen kunde förflytta en stor mängd förband från Sibirien till Moskva. När den tyska anfallskraften kulminerade utanför Moskva i början av december 1941 kunde dessa förband som hade förflyttats till Moskva användas i en motoffensiv.29 Således, kunskapen om att inget skulle inträffa medförde att man kunde förflytta förband utan att oroa sig för det försämrade styrkeförhållandet inom ett geografiskt område.

Varvid det kan antas att Ryssland i dagsläget inte ser något hot från Kina mot MD Ö. Vilket utgör slutsatsen som kan dras av att förband förflyttas från MD Ö till MD V. Dock vill jag poängtera att förbandsförflyttningen av förband från MD Ö till MD V per se inte behöver innebär att Ryssland kommer påbörja ytterligare militära operationer mot Ukraina. Däremot medför förbandsförflyttningarna från MD Ö till MD V en indikator på att så kan vara fallet, vilket innebär bland alla andra indikatorer att det väger mellan troligt och sannolikt att en militär operation kommer genomföras, med tanke på hur pass stor vikt Ryssland fäster vid styrkeförhållanden. Det är även värt att notera att Rysslands President och Kinas President, Xi Jinping, kommer träffas under februari månad 2022 för att eventuellt underteckna ett enligt Kina ”avgörande dokument”.30 Vilket eventuellt kan innebära att ytterligare fördjupningar i de två ländernas samarbete kommer delges.

Avslutningsvis, det kinesiska och ryska samarbetet över ett stort antal områden men kanske främst det säkerhetspolitiska måste börja beaktas i en större omfattning, men den säkerhetspolitiska diskursen måste även börja beröra det i en än större omfattning än vad den gör just nu. Förbandsförflyttningarna från MD Ö till MD V får anses utgöra en tydlig indikator på detta, då diskussionen inte berört varför det kan genomföras. Dock blir konsekvensen att ett större tryck kan utövas mot Rysslands primära konfliktområde vilket utgör dess västra landgräns. Vilket även i slutändan innebär att Europa måste börja ta ett större ansvar för sin egen säkerhet då USA inte längre kan ses som garanten för att militära förband och förmågor kommer finnas tillgängliga i större omfattning om säkerhetsläget kring Kina försämras än mer i den pågående konflikten som råder i det aktuella området.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Central Intelligence Agency 1 (Engelska)

European Council on Foreign Relations 1 (Engelska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

Reuters 123 (Engelska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

Stratfor 12 (Engelska)

Nationalencyklopedin 12 (Svenska)

TASS 123456789 (Engelska)

The Economist 1 (Engelska)

The Wall Street Journal 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 123 (Svenska)

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.

Slutnoter

1 Stratfor. Russia, Ukraine: Russian Forces Redeploy Westward as European Security Talks Falter. 2022. https://worldview.stratfor.com/situation-report/russia-ukraine-russian-forces-redeploy-westward-european-security-talks-falter (Hämtad 2022-01-22)

2 TASS. Two battalions of S-400 systems redeploying from Russia to Belarus for joint drills. 2022. https://tass.com/defense/1391463 (Hämtad 2022-01-22)

3 Westerlund, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 24, 36-41.

4 Central Intelligence Agency. The World Factbook: Russia. 2022. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ (Hämtad 2022-01-22)

5 TASS. Snap combat readiness checks kick off in Eastern Military District. 2022. https://tass.com/defense/1388035 (Hämtad 2022-01-22)

TASS. Russia, Belarus to hold Union Resolve 2022 drills on February 10-20 — top brass. 2022. https://tass.com/defense/1389595 (Hämtad 2022-01-22)

6 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 121-123, 157, 161, 165.

7 Reuters. Russia, China extend friendship and cooperation treaty -Kremlin. 2021. https://www.reuters.com/world/china/russia-china-extend-friendship-cooperation-treaty-kremlin-2021-06-28/ (Hämtad 2022-01-22)

8 Ekström, Markus. Rysk operativ-strategisk övningsverksamhet under 2009 och 2010. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2010, s. 60-61.

9 European Council on Foreign Relations. Liik, Kadri. It’s complicated: Russia’s tricky relationship with China. 2021. https://ecfr.eu/publication/its-complicated-russias-tricky-relationship-with-china/ (Hämtad 2022-01-22)

10 Ibid.

11 President of Russia. Meeting of the Valdai Discussion Club. 2020. http://en.kremlin.ru/events/president/news/64261 (Hämtad 2022-01-22)

12 European Council on Foreign Relations. Liik, Kadri. It’s complicated: Russia’s tricky relationship with China. 2021. https://ecfr.eu/publication/its-complicated-russias-tricky-relationship-with-china/ (Hämtad 2022-01-22)

13 TASS. China to take part in Vostok-2018 strategic drills in Russia. 2018. https://tass.com/defense/1017824 (Hämtad 2022-01-22)

14 TASS. Russia and China complete joint naval drills in Sea of Japan. 2021. https://tass.com/defense/1350633 (Hämtad 2022-01-22)

15 TASS. China to send 1,600 troops, about 30 aircraft to Russia’s strategic military drills. 2019. https://tass.com/defense/1075535 (Hämtad 2022-01-22)

16 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Första rysk-kinesiska militärövningen i Östersjön är igång. 2017. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/forsta-rysk-kinesiska-militarovningen-i-ostersjon-ar-igang (Hämtad 2022-01-22)

17 Jägarchefen. En flygövning med strategiska förtecken. 2021. https://jagarchefen.blogspot.se/2021/01/en-flygovning-med-strategiska-fortecken.html (Hämtad 2022-01-22)

18 TASS. China’s new missile warning system to reduce probability of big war, say Russian experts. 2019. https://tass.com/defense/1081529 (Hämtad 2022-01-22)

19 European Council on Foreign Relations. Liik, Kadri. It’s complicated: Russia’s tricky relationship with China. 2021. https://ecfr.eu/publication/its-complicated-russias-tricky-relationship-with-china/ (Hämtad 2022-01-22)

20 Stratfor. The Geopolitics of Russia: Permanent Struggle. 2012. https://worldview.stratfor.com/article/geopolitics-russia-permanent-struggle (Hämtad 2022-01-22)

21 Hsiung, Christopher Weidacher. China’s Evolving Security Alignment with Russia – Content, Motivations and Future Prospects. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 5.

22 The Wall Street Journal. Forrest, Brett. Simmons, Ann M. Deng, Chao. China and Russia Military Cooperation Raises Prospect of New Challenge to American Power. 2022. https://www.wsj.com/articles/china-russia-america-military-exercises-weapons-war-xi-putin-biden-11641146041 (Hämtad 2022-01-22)

23 Ibid.

24 TASS. Iran, China, Russia to kick off joint naval drills in Indian Ocean on January 21 — media. 2022. https://tass.com/defense/1390761 (Hämtad 2022-01-22)

25 The Wall Street Journal. Forrest, Brett. Simmons, Ann M. Deng, Chao. China and Russia Military Cooperation Raises Prospect of New Challenge to American Power. 2022. https://www.wsj.com/articles/china-russia-america-military-exercises-weapons-war-xi-putin-biden-11641146041 (Hämtad 2022-01-22)

26 Hsiung, Christopher Weidacher. China’s Evolving Security Alignment with Russia – Content, Motivations and Future Prospects. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 2-3, 6.

27 Reuters. Stolyarov, Gleb. Moscow plays down threat of U.S. electronics curbs. 2022. https://www.reuters.com/world/europe/moscow-plays-down-threat-us-electronics-curbs-2022-01-20/ (Hämtad 2022-01-22)

Reuters. Strohecker, Karin. Explainer: How Western sanctions might target Russia. 2022. https://www.reuters.com/markets/europe/how-financial-western-sanctions-might-target-russia-2022-01-19/ (Hämtad 2022-01-22)

28 The Economist. The Kremlin has isolated Russia’s economy. 2021. https://www.economist.com/briefing/2021/04/23/the-kremlin-has-isolated-russias-economy (Hämtad 2022-01-22)

29 Nationalencyklopedin. Richard Sorge. 2022. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/richard-sorge (Hämtad 2022-01-22)

Nationalencyklopedin. Andra världskriget. 2022. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/andra-världskriget (Hämtad 2022-01-22)

30 TASS. Putin, Xi to approve crucial political document in Beijing, Chinese politician says. 2022. https://tass.com/world/1381839 (Hämtad 2022-01-22)