söndag 12 juli 2020

Något ytterligare om underrättelsekriget

Reflektion

Den 26JUN2020 publicerande The New York Times en, numera uppmärksammad, artikel som framförde att den ryska militär underrättelsetjänsten, GU, hade erbjudit irreguljära grupperingar i Afghanistan prispengar på, dels amerikanska soldater, dels koalitionssoldater.1 Denna artikel kom att dementeras av den amerikanska administrationen,2 dock har både amerikanska och brittiska anonyma underrättelsekällor bekräftat de initiala uppgifterna från The New York Times.3 Den ryska administrationen har dementerat att de skulle utlovat prispengar på antingen amerikanska trupper eller koalitionstrupper i Afghanistan.4

Enl. den brittiska tidningen The Times skall den enhet ur den ryska militära underrättelsetjänsten som varit delaktig i den eventuella ryska operationen i Afghanistan utgöras av enhet 29155. Det vill säga samma enhet Storbritannien utpekat som ansvarig för mordförsöket, med nervgiftet Novitjok, mot den utväxlade ryska underrättelseofficeren Sergej Skripal 2018.5 Enheten påstås även varit involverad i kuppförsöket i Montenegro 2016,6 samt det utreds om de även kan ha varit delaktiga i oroligheterna i spanska Katalonien.7 Enheten skall enl. en tidigare rysk underrättelseofficer, ur GU, lösa s.k. diversionsuppgifter, eg. enheten är ett s.k, diversionsförband. Enheten skall enl. denne kunna lösa uppgifter antingen med enskilda underrättelseofficerare eller i grupp. Denne exemplifierar uppgifterna som enheten kan lösa utgörs av lönnmord, bombdåd o.dyl.8 Begreppet diversionsförband och diversionsuppgifter är en äldre sovjetisk/rysk term som går att härleda till 1930- och 1940-talet för förband som löste s.k. sabotageuppgifter bakom en motståndares linjer. Själva verksamheten var även djupt förankrad i den sovjetiska militära underrättelsetjänsten under mellankrigstiden, d.v.s. perioden mellan det första och andra världskriget, och ingick i dess krigsförberedande verksamhet.9 Vilket utgör ett viktigt ingångsvärde att ta med sig framgent i detta inlägg.

Huruvida enhet 29155 de facto varit involverad i Afghanistan blir utifrån den öppna information som publicerat svårt att avgöra. Vad som ffa. framförs i den offentliga rapporteringen, är att den amerikanska underrättelsetjänsten har bevis på att pengar överförts från ett konto som används av den ryska militära underrättelsetjänsten till irreguljära grupperingar i Afghanistan. Utifrån detta och andra underrättelseuppgifter förefaller den amerikanska underrättelsetjänsten, möjligen, dragit slutsatsen att den ryska militära underrättelsetjänsten satt prispengar på amerikanska soldater samt koalitionssoldater.10

Dock får det ses som möjligt att de pengar som, eventuellt, överförts från den ryska militära underrättelsetjänsten till irreguljära grupperingar i Afghanistan kan ha använts till någon form av subversiv verksamhet. Detta utifrån det faktum att det 2018 publicerades uppgifter om att Ryssland hade överfört vapenmateriel till irreguljära grupperingar i Afghanistan,11 där konfidensgraden på uppgifterna får anses vara hög. Huruvida pengarna eventuellt användes för att understödja irreguljära grupperingar eller var prispengar på amerikanska soldater eller koalitionssoldater torde för eller senare framkomma, dock är det för tidigt att utifrån de nuvarande uppgifterna att slå fast exakt vad de använts till.

Del av den uppkomna diskussionen i kölvattnet utav de av The New York Times publicerade uppgifterna har varit att Rysslands ev. agerande i Afghanistan skulle varit en form av vedergällning maa. det amerikanska stödet till den s.k. Mujahedin rörelsen under den sovjetiska konflikten i Afghanistan mellan 1979 och 1989, men eventuellt även en vedergällning maa. det amerikanska vapenstödet till Ukraina.12 Här bör det dock beaktas att Rysslands President, Vladimir Putin, även framfört att minst skall den amerikanska underrättelsetjänsten understött den Tjetjenska separatist rörelsen.13 Huruvida det var fallet eller ej, kommer troligtvis aldrig kunna bevisas, däremot skulle det kunna ses som en förlängning på USA agerande gentemot Sovjetunionen/Ryssland från 1980-talet. Varvid det skulle kunna utgöra en ytterligare drivkraft för Ryssland att agera gentemot USA med hjälp av olika irreguljära grupperingar runt om i världen, såsom i Afghanistan.

Vad som även framförts i debatten är att den ryska militära underrättelsetjänsten med enhet 29155 skulle agerat oprofessionellt maa. de avslöjanden som kommit i kölvattnet av dess ev. verksamhet.14 Här vill jag dock framföra att det i dagens tidsålder är väldigt svårt på gränsen till omöjligt att kunna dölja underrättelseofficerare och dess verksamhet maa. de datoriserade informationssystem som numera finns att tillgå. Får dessa system även samköras blir det ytterst svårt att kunna undgå upptäckt vilket kanske främst accentuerades ur ett svenskt hänseende med den s.k. "Transportstyrelseskandalen".15 Lägg därtill övriga risker i händelse av att mer offensiva underrättelseoperationer genomförs såsom i fallet med t.ex. Sergej Skripal, blir det inte konstigt att verksamheten avslöjas. Vad som bör noteras är att mängden gripna agenter eller förklarade underrättelseofficerare som persona non grata fortsatt är väldigt låg i de västliga länderna, d.v.s. inhämtning kan fortsatt gå obemärkt förbi, likt tidigare. Dock får det ses som troligt i fallet med Sergej Skripal och valet av metod att även den ryska militära underrättelsetjänsten, innan genomförandet, visste att operationen skulle röjas maa. den kunskap som fanns om nervgiftet.16

I och med att enhet 29155 verksamhet snarare kan anses vara militär vs inhämtningsinriktad, när enheten förefaller genomföra s.k. diversionsuppgifter bör några faktorer särskilt belysas. För det första bygger all militär verksamhet på omfall då verksamheten sannolikt aldrig kommer kunna genomföras enligt plan. Vad är då ett omfall? Det är hur en enhet eller förband väljer att agera i händelse av att en trolig händelse inträffar.17 För det andra består all militär verksamhet av friktioner, vilket återigen faller inom området omfall, varvid inget kommer fungera i enlighet med den plan som är lagd.18 För det tredje förefaller både sovjetiska och ryska underrättelseoperationer sedan 1920-talet haft inbyggda omfall hur dessa fortsatt skall kunna exploateras och orsaka skada i händelse av att de avslöjas.19 Ur det perspektivet bör enhet 29155 operationer betraktas kontra den allmänna uppfattning som nu förmedlas av att de ej är är professionella, vilket snarare indikerar att de som framför åsikterna kring enheten saknar förståelse för hur, dels underrättelse-, dels specialförbandsoperationer genomförs och kan utvecklas under dess genomförande.

Här skulle det kunna argumenterats för att de västliga länderna vidtagit kraftåtgärder t.ex. vid användandet av nervgiftet Novitjok mot den utväxlade ryska underrättelseofficeren Sergej Skripal.20 Dock förefaller de åtgärderna trots allt varit kortvariga.21 Varvid den ev. ryska diversionsoperationen får anses varit framgångsrik då den enbart utgjort ett form av "media brus" att hantera för den ryska ledningen. Vilket ytterligare stärker tesen om att enhet 29155 agerande är allt annat än oprofessionellt när det slutliga resultatet kan observeras.

För att återgå till begreppet diversionsförband, är det intressant att notera de skrivningar kring dylika förband som finns i ett nummer av tidningen Flygvapennytt från 1983. Där kanske det mest intressanta är att artikeln även framför att diversion kan genomföras i fredstid då som ett sätt att försvaga en presumtiv motståndare, dock skulle det enbart vara imperialistiska stater som använder sig av detta enl. den sovjetiska militära encyklopedin vilket Flygvapennytt refererar till. Vad som även framkommer är att det är en verksamhet som genomförs av mindre avdelningar eller enstaka individer. Där syftet bl.a. är att förstöra militära och industriella objekt, sambandssystem, påverka försvarsförmågan moraliskt och psykologiskt genom att likvidera viss personal och förstöra militär materiel. Därtill är det även intressant att notera att enl. Flygvapennytt artikel skall det finnas specialister för kemisk krigföring i dessa enheter men även radioaktiva ämnen kan användas för att lösa de tilldelade uppgifterna.22 Vad avser kemisk krigföring förefaller det vara vederlagt att nervgiftet Novitjok användes av det ryska diversionsförbandet 29155. I sammanhanget är det även intressant att notera bruket av det radioaktiva ämnet polonium gentemot den tidigare KGB samt FSB officeren Aleksandr Litvinenko i Storbritannien 2006, vilket förefaller varit en rysk diversionsoperation.23

Undertecknad m.fl. har under de senaste åren framfört att det pågår ett underrättelsekrig, eller om man så vill en form av lågintensiv strid med olika former av underrättelseförband. Detta maa. det, sedan minst 2008 men möjligen sedan 1999,24 försämrade säkerhetsläget mellan de västliga länderna och Ryssland. Den svenska diskussionen kring det försämrade säkerhetsläget har främst varit inriktad mot olika former av påverkansoperationer men även datornätverksoperationer vilket i diskursen fått symbolisera själva gråzonsproblematiken. Här vill undertecknad hävda att det är ett för snävt synsätt att betrakta saker och ting. Detta kan ev. bero på en beröringsskräck över att den faktiska gråzonsproblematiken, de facto, av och till kan bli högst fysisk. Vilket bör vara ett område som berörs än mer i den allmänna diskussionen. Ur detta perspektiv bör troligtvis även den svenska säkerhetspolisens skrivelse från 2019 beaktas, d.v.s. att statssanktionerade likvideringar även kan inträffa på svensk territorium.25

Här skulle det såldes kunna argumenteras för att det enbart är Ryssland som genomför dylika diversionsoperationer, dock har historien visat på att även de västerländska länderna genomför dylika operationer. Varvid det får ses som möjligt ev. troligt att även västerländska länder i dagsläget genomför liknande operationer som de ryska diversionsförbanden.

Avslutningsvis, det får ses som troligt att det återigen, likt under det kalla kriget, pågår ett s.k. underrättelsekrig mellan ett flertal länder inom ramen för det nu försämrade säkerhetsläget,. Detta s.k. underrättelsekrig skulle mycket väl kunna utgöra en katalysator för s.k. ofrivillig eskalering i händelse av att någon form av operation orsakar en för kraftig påverkan, varvid en väpnad konflikt kan uppstå. Vad som även bör beaktas är att den s.k. gråzonsproblematiken inte enbart består av icke-kinetiska verkansmedel utan även av kinetiska, vilket särskilt bör beaktas i den fortsatta diskussionen i Sverige.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 12 (Engelska)

Foreign Policy 1 (Engelska)

Flygvapennytt 1 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Jamestown Foundation 1 (Engelska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

Reuters 1234 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

Säkerhetspolisen (Svenska)

The New York Times 1234 (Engelska)

The Times 12 (Engelska)

The Washington Post 1 (Engelska)

Voice of America 1 (Engelska)

Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.

Clausewitz, Carl von. Om kriget. Stockholm: Bonnier fakta, 1991.

Slutnoter

1 The New York Times. Savage, Charlie. Schmitt, Eric. Schwirtz, Michael. Russia Secretly Offered Afghan Militants Bounties to Kill U.S. Troops, Intelligence Says. 2020. https://www.nytimes.com/2020/06/26/us/politics/russia-afghanistan-bounties.html (Hämtad 2020-07-12)

2 The Washington Post. DeYoung, Karen. Hudson, John. Nakashima, Ellen. Ryan, Missy. Russian bounties to Taliban-linked militants resulted in deaths of U.S. troops, according to intelligence assessments. 2020. https://www.washingtonpost.com/national-security/russian-bounties-to-taliban-linked-militants-resulted-in-deaths-of-us-troops-according-to-intelligence-assessments/2020/06/28/74ffaec2-b96a-11ea-80b9-40ece9a701dc_story.html (Hämtad 2020-07-12)

3 Ibid.

Sky News. Bunkall, Alistair. Russia offered Taliban-linked fighters bounties to attack British troops - as senior Tory MP seeks answers. 2020. https://news.sky.com/story/russia-paid-taliban-fighters-to-attack-british-troops-in-afghanistan-12016425 (Hämtad 2020-07-12)

4 The New York Times. Higgins, Andrew. Kramer, Andrew E. Russia Denies Paying Bounties, but Some Say the U.S. Had It Coming. 2020. https://www.nytimes.com/2020/07/03/world/europe/russia-bounties-putin-afghanistan.html (Hämtad 2020-07-12)

5 The Times. Evans, Michael. Putin paid Taliban in plot to kill US and British troops. 2020. https://www.thetimes.co.uk/article/putin-paid-taliban-in-plot-to-kill-us-and-british-troops-dgrmksqhm (Hämtad 2020-07-12)

6 The New York Times. Schwirtz, Michael. Top Secret Russian Unit Seeks to Destabilize Europe, Security Officials Say. 2019. https://www.nytimes.com/2019/10/08/world/europe/unit-29155-russia-gru.html (Hämtad 2020-07-12)

7 Voice of America. Arostegui, Martin. Hunt for Russian Black Ops Specialist Ranges From Spain to Bulgaria. 2020. https://www.voanews.com/europe/hunt-russian-black-ops-specialist-ranges-spain-bulgaria (Hämtad 2020-07-12)

8 The New York Times. Schwirtz, Michael. Top Secret Russian Unit Seeks to Destabilize Europe, Security Officials Say. 2019. https://www.nytimes.com/2019/10/08/world/europe/unit-29155-russia-gru.html (Hämtad 2020-07-12)

9 Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 276.

10 The New York Times. Callimachi, Rukmini. Goldman, Adam. Mashal, Mujib. Savage, Charlie. Schmitt, Eric. Suspicions of Russian Bounties Were Bolstered by Data on Financial Transfers. 2020. https://www.nytimes.com/2020/06/30/us/politics/russian-bounties-afghanistan-intelligence.html (Hämtad 2020-07-12)

11 British Broadcasting Corporation. Rowlatt, Justin. Russia 'arming the Afghan Taliban', says US. 2018. https://www.bbc.com/news/world-asia-43500299 (Hämtad 2020-07-12)

12 The New York Times. Higgins, Andrew. Kramer, Andrew E. Russia Denies Paying Bounties, but Some Say the U.S. Had It Coming. 2020. https://www.nytimes.com/2020/07/03/world/europe/russia-bounties-putin-afghanistan.html (Hämtad 2020-07-12)

13 British Broadcasting Corporation. Rainsford, Sarah. Russia's Putin: US agents gave direct help to Chechens. 2015. https://www.bbc.com/news/world-europe-32487081 (Hämtad 2020-07-12)

14 Foreign Policy. Mackinnon, Amy. What’s This Unit of Russian Spies That Keeps Getting Outed?. 2020. https://foreignpolicy.com/2020/07/01/what-is-unit-29155-gru-russian-spies-bounties/ (Hämtad 2020-07-12)

15 Jägarchefen. Försvarsunderrättelseförmåga. 2018. https://jagarchefen.blogspot.se/2018/12/forsvarsunderrattelseformaga.html (Hämtad 2020-07-12)

16 Reuters. Factbox: A few facts about the nerve agent Novichok. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-chemicalweapons-factbo/factbox-a-few-facts-about-the-nerve-agent-novichok-idUSKCN1GO2JG (Hämtad 2020-07-12)

17 Försvarsmakten. Omfallsplanering. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/ordlista/#/word/omfallsplanering (Hämtad 2020-07-12)

18 Clausewitz, Carl von. Om kriget. Stockholm: Bonnier fakta, 1991, s. 79-81.

19 Jamestown Foundation. Goble, Paul. Kremlin Exploiting Reports GRU Paid Taliban to Kill US Soldiers. 2020. https://jamestown.org/program/kremlin-exploiting-reports-gru-paid-taliban-to-kill-us-soldiers/ (Hämtad 2020-07-12)

20 Reuters. Holden, Michael. Rampton, Roberta. U.S., EU to expel more than 100 Russian diplomats over UK nerve attack. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-usa/u-s-eu-to-expel-more-than-100-russian-diplomats-over-uk-nerve-attack-idUSKBN1H21MR (Hämtad 2020-07-12)

21 Reuters. Russia and Britain to start returning diplomats in January: Russian embassy. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-diplomacy/russia-and-britain-to-start-returning-diplomats-in-january-russian-embassy-idUSKCN1OR12O (Hämtad 2020-07-12)

The Times. Fisher, Lucy. Rise of Russian diplomats in UK ‘emboldens Putin’. 2019. https://www.thetimes.co.uk/article/rise-of-russian-diplomats-in-uk-emboldens-putin-jpm295dwc (Hämtad 2020-07-12)

22 Flygstaben. Flygvapennytt nr 4. Stockholm: Flygstaben, 1983, s. 12-13.

23 Reuters. Holden, Michael. Russia's Putin probably approved London murder of ex-KGB agent Litvinenko: UK inquiry. 2016. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-litvinenko/russias-putin-probably-approved-london-murder-of-ex-kgb-agent-litvinenko-uk-inquiry-idUSKCN0UZ0Z6 (Hämtad 2020-07-12)

24 Associated Press. Putin suggests he was key in Kosovo airport occupation. 2020. https://apnews.com/7041cf8bee6cd83dba9fb454e53eb65d (Hämtad 2020-07-12)

25 Säkerhetspolisen. Årsbok 2019. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2020, s. 25.