söndag 11 juli 2021

Kärnvapenavskräckning till stöd för partnerländer

Reflektion

Doktrinära dokument för nationers Försvarsmakter, Krigsmakter eller om man använda epitetet Väpnade styrkor innehåller, dels en inriktning för vilken väg som anträtts under en längre tidsperiod för samtliga underordnade att anpassa sig efter men även utveckla sig gentemot, dels innehåller det ofta strategiska budskap till andra länder som läser de doktrinära dokumenten. Därav är det intressant att notera vissa skrivningar i den sedan 17APR2020 senast gemensamma gällande doktrinen avseende kärnvapenoperationer (Joint Nuclear Operations) för den amerikanska Försvarsmakten. Vilket eventuellt även kan innehålla en indirekt eller direkt påverkan för Sveriges säkerhetssituation i händelse av en väpnad konflikt, vilket kommer utvecklas längre fram i inlägget.

Inledningsvis bör det påtalas att enligt den amerikanska gemensamma doktrinen för kärnvapenoperationer har tröskeln sänkts för användande av kärnvapen i ett flertal regioner i världen, där kärnvapenstater finns.1 Vilket bör beaktas utifrån vad som även framkommer i den svenska Försvarsmaktens doktrin för gemensamma operationer från 2020 (DGO20). Enligt DGO20 kan en motståndare tänkas inleda en väpnad konflikt mot Sverige genom användandet av så kallade taktiska kärnvapen. Detta i syfte att uppnå en så kallad strategisk chock och/eller för att uppnå ett snabbt avslut på en väpnad konflikt.2 Ur det perspektivet kan det således ses som troligt till sannolikt att Nordeuropa utgör ett av de regionala områdena där risken för användandet av kärnvapen har ökat, om än att det per se inte finns någon kärnvapenstat utöver Ryssland i området. Dock skyddas ett stort antal länder utav USA:s kärnvapenarsenal i och med att de är allierade inom ramen för försvarsalliansen Nato.

I både den nutida men även historiska svenska säkerhetspolitiska debatten förefaller ett argument som förvånansvärt ofta framförs vara det att Sverige kommer vika sig inför användandet utav kärnvapen mot svenskt territorium och/eller den svenska befolkningen. I den debatten förefaller det ofta bortses från att Sverige under en längre tid av det kalla kriget förefaller befunnit sig under USA kärnvapenskydd. En möjlig anledning till detta kan utgjorts utav att Sverige valde att avveckla sitt eget kärnvapenprogram, som var väldigt långt gånget.3 En annan möjlig förklaringsmodell till detta kan utgjorts utav Sveriges geostrategiska position under det kalla kriget för både USA men även Nato. Varvid både en högst reell konventionell säkerhetsgaranti kan ha existerat,4 men även en nukleär sådan.5

Sveriges hållning i nutid förefaller vara att ingen form av säkerhetsgaranti finns utlovad, men även tidigare amerikanska tjänstepersoner förefaller driva den linjen.6 Detta trots att USA Vicepresident under Obama administrationen, Joe Biden, förklarade att svenskt territorium var okränkbart.7 Men även en av USA Försvarsministrar, James Mattis, under Trump administrationen förklarade, om Sverige skulle bli angripet skulle USA komma att stödja Sverige.8 Där det sistnämnda får anses utgöra ett synnerligt tydligt ställningstagande. Men precis som i dåtid, kan det i nutid vara troligt att trots inga offentliga garantier kan de geostrategiska förhållandena vara en tydlig faktor som trots allt ger Sverige säkerhetsgarantier. Att geostrategi fortfarande spelar en tydlig roll kan exemplifieras med den tidigare chefen för USA:s Arméförband i Europa, General Ben Hodges, uttalande sig 2017 avseende Gotland. Där denne officiellt framförde att Gotland kan vara en av de mest strategiskt viktiga öarna i världen.9 Därmed torde även svenskt territorium indirekt påverka USA:s officiella säkerhetsåtagande gentemot dess allierade i svenskt närområde, likt det gjorde under det kalla kriget.

Vad har då detta att göra med kärnvapen? I de två senaste policy dokumenten avseende USA kärnvapenstrategi, dels från 2010, dels från 2018 framförs att både allierade och partners omfattas utav USA säkerhetsgaranti med kärnvapen. Dock framförs inga länder explicit med namn vad avser partnerländer.10 Varvid det inledningsvis bör beaktas att Sverige har ett välutvecklat samarbete, dels med USA,11 dels med NATO.12 Vilket i grund och botten inte skiljer sig något från det kalla kriget, om än att de försvarssamarbeten vi nu genomför är officiella, i förhållande till de inofficiella försvarssamarbetena Sverige genomförde under det kalla kriget. Till detta bör även Sveriges geostrategiska position i förhållande till den nuvarande kraftmättningen mellan västliga länder samt Ryssland beaktas.13 Vad avser den geostrategiska positionen bör även de tidigare amerikanska uttalandena rörande Sverige tas med i åtanke.

Huruvida Sverige kan tänkas omfattas av någon form av amerikansk säkerhetsgaranti med kärnvapen berördes utav Sveriges Television 2018, när det senaste policy dokumentet avseende USA kärnvapen publicerades. Filosofie doktor Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut uttalade sig avseende den frågan för Sveriges Television. Dalsjö såg det som en möjlighet att Sverige kunde tänkas omfattas av en säkerhetsgaranti med kärnvapen. Detta med anledning utav det historiska arv som tidigare berörts i inlägget.14 Ett år efter den nya amerikanska kärnvapenpolicyn hade offentliggjorts kom även en ny amerikansk gemensam doktrin för kärnvapenoperationer, vilket kan antas utgöra en konkretisering utav kärnvapenpolicyn från 2018.

I den gemensamma amerikanska doktrinen för kärnvapenoperationer från 2019 berörs USA åtagande avseende avskräckning mot en motståndare för, dels allierade, dels partnerländer under en separat rubrik. Enligt det avsnittet har USA ett sådant åtagande mot allierade i Asien, Europa och Stilla Havet. Det framförs även att detta åtagande utgör ett medel för att avskräcka eller besegra hot mot partnerländer till USA.15 I utgåvan från 2020 kan en intressant diskrepans noteras. Där berörs enbart partner i avsnittet kring avskräckning i rubriken. Någon ytterligare utveckling likt i utgåvan från 2019 där partnerländer nämns explicit, genomförs ej.16

Vad som dock är intressant att notera i utgåvan från 2020 är hur den amerikanska nukleära fjärrflygsförmågan berörs bland annat som ett sätt för USA att kunna genomföra en tydlig och flexibel nukleär avskräckning mot en motpart samtidigt som det utgör ett sätt att påvisa USA åtagande att genomföra nukleär avskräckning för både allierande men även partnerländer.17 Därutöver framkommer det även att USA enbart kan tänka sig använda kärnvapen under extrema omständigheter för att försvara allierades men även partnerländers vitala intressen i händelse utav att den nukleära avskräckningen misslyckas. Vad som även framförs är att grunden utgörs av att avskräcka en motståndare från att använda kärnvapen mot allierade eller partnerländer. Men även att försvara USA allierade och partnerländer med kärnvapen.18

Således förefaller USA trots att det under rubriken avseende försäkran gentemot allierade och partnerländer avseende amerikanska kärnvapen ej nämnts något explicit land eller länder utav dess partnerländer än mindre att något explicit skrivs vad innebörden är för partnerländer. Inarbetat ett antal budskap i sin nuvarande doktrin för användande av kärnvapen, där även partnerländer förefaller omfattas utav den amerikanska kärnvapenavskräckningen. Vilket sannolikt får ses som ett tydligt strategiskt budskap utav USA gentemot ett antal länder. Där länderna främst kan antas utgöras av Iran, Kina, Nordkorea och Ryssland då dessa benämns som möjliga motståndare till USA i den gemensamma amerikanska doktrinen för kärnvapenoperationer.19

Därutöver när inget explicit partnerland omnämns omfattas utav den amerikanska kärnvapengarantin får det anses öka osäkerheten för de av USA utpekade möjliga motståndarna, vilket åtminstone hypotetiskt skulle kunna verka avskräckande för ett möjligt användande utav kärnvapen av dem. Vad som även bör beaktas ur en svensk kontext är att trots de delade uppfattningar som förekom i Sverige avseende ett undertecknande om Förenta Nationernas avtal för förbud mot kärnvapen, kom Sverige att ställa sig utanför ett sådant avtal. Där bland annat Försvarsmakten som remissinstans menade att ett sådant undertecknande skulle kunna påverka den svenska försvarsförmågan menligt.20 Vilket eventuellt skulle kunna innebära ett tydligt strategiskt ställningstagande utav Sverige som partnerland med, dels Nato, dels USA vad avser användandet utav kärnvapen i händelse av en väpnad konflikt.

Avslutningsvis, finns det något definitivt som pekar på att Sverige omfattas utav det som populärt benämns USA:s "kärnvapenparaply"? Nej det går ej att peka på något explicit. Däremot går det att peka på tidigare historiska exempel samt nutida amerikanska uttalanden och hur vi i Sverige framför det försämrade säkerhetsläget i våra doktriner men även med våra strategiska samarbeten samt vår geostrategiska position. Vägs dessa tillsammans, men även med det uttalade amerikanska stödet till partnerländer avseende nukleär avskräckning. Får det ses som troligt att Sverige även i nutid omfattas utav en amerikansk säkerhetsgaranti innehållande kärnvapen. Vilket bör beaktas i det säkerhetspolitiska samtalet, där det i en svensk kontext förefaller finnas en omfattande beröringsskräck kring kärnvapen. Trots det utgör en högst reell faktor som alltid måste beaktas i både vår försvars- men även säkerhetspolitik samt planering inför en eventuell väpnad konflikt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Federation of American Scientists 12 (Engelska)

Försvarsmakten 12 (Svenska)

Dagens Nyheter 123 (Svenska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Sveriges Television 12345 (Svenska)

Agrell, Wilhelm. Svenska förintelsevapen: utvecklingen av kemiska och nukleära stridsmedel 1928-1970. Lund: Historiska media, 2002.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Slutnoter

1 Joint Chiefs of Staff. Joint Publication 3-72: Nuclear Operations. Washington DC: Joint Chiefs of Staff, 2020, s. I-1.

2 Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

3 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Se historien om den svenska atombomben. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-ville-ha-karnvapen (Hämtad 2021-07-11)

4 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 314-321.

5 Agrell, Wilhelm. Svenska förintelsevapen: utvecklingen av kemiska och nukleära stridsmedel 1928-1970. Lund: Historiska media, 2002, s. 305.

6 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Hultqvist: Inga försvarsgarantier från USA. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hultqvist-inga-forsvarsgarantier-fran-usa (Hämtad 2021-07-11)

Sveriges Television. Olsson, Jonas. Obamas rådgivare: FN:s kärnvapenförbud försvårar svenskt Nato-samarbete. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/amerikansk-presidentradgivare-svarare-for-sverige-att-samarbeta-med-nato-om-regeringens-undertecknar-fn-s-karnvapenforbud (Hämtad 2021-07-11)

7 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Biden vill att den ryska gasledningen stoppas. 2016. https://www.dn.se/nyheter/sverige/biden-vill-att-den-ryska-gasledningen-stoppas/ (Hämtad 2021-07-11)

8 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Mattis: USA vid Sveriges sida vid ett ryskt angrepp. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mattis-usa-vid-sveriges-sida-vid-ett-ryskt-angrepp/ (Hämtad 2021-07-11)

9 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Stor amerikansk närvaro i svensk militärövning. 2017. https://www.dn.se/arkiv/nyheter/stor-amerikansk-narvaro-i-svensk-militarovning/ (Hämtad 2021-07-11)

10 Sveriges Television. Olsson, Jonas. FOI:s expert om USA:s nya kärnvapenpolicy: ”Kan omfatta Sverige”. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/foi-s-expert-om-usa-s-karnvapenpolicy-kan-omfatta-sverige (Hämtad 2021-07-11)

11 Skr. 2020/21:56. Internationella försvarssamarbeten. s. 14, 15.

12 Ibid. s. 18.

13 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 32.

14 Sveriges Television. Olsson, Jonas. FOI:s expert om USA:s nya kärnvapenpolicy: ”Kan omfatta Sverige”. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/foi-s-expert-om-usa-s-karnvapenpolicy-kan-omfatta-sverige (Hämtad 2021-07-11)

15 Joint Chiefs of Staff. Joint Publication 3-72: Nuclear Operations. Washington DC: Joint Chiefs of Staff, 2019, s. I-2.

16 Joint Chiefs of Staff. Joint Publication 3-72: Nuclear Operations. Washington DC: Joint Chiefs of Staff, 2020, s. I-5 - I-6.

17 Ibid. s. II-2.

18 Ibid. s. VI, X, III-1.

19 Ibid. s. I-1 – I-2.

20 Sveriges Television. Fock, Carin. Lönnroth, Alexandra. Jansson, Ida. Wallström: Sverige kommer inte att skriva under FN-förbud mot kärnvapen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-anser-sverige-om-karnvapennedrustningen (Hämtad 2021-07-11)

Sveriges Television. Olsson, Jonas. ÖB:s syn på FN-avtal om kärnvapenförbud: ”Gagnar inte Sveriges intressen”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ob-om-fn-s-karnvapenforbud-konventionen-gagnar-inte-sveriges-intressen (Hämtad 2021-07-11)