Reflektion
I
den norska säkerhetspolisens hotbedömning för 2020 framkommer en
rad olika inhämtningsmetoder främmande makter kan tänkas tillämpa
för att att kartlägga verksamheter och infrastruktur av betydelse
för Norges säkerhet. De inhämtningsmetoder den norska
säkerhetspolisen beskriver är:
- Underrättelseofficerare stationerade i Norge,
- Tillresta underrättelseofficerare,
- Underrättelseofficerare som arbetar under falsk identitet och nationalitet,
- Användande av den främmande maktens egna medborgare,
- Rekrytering av agenter med norsk eller utländsk identitet,
- "Insiders" i norska företag
- Flyg, fartyg, fordon och obemannade flygande farkoster,
- Avlysning från mobila och stationära plattformar i och utanför Norge,
- Datornätverksoperationer mot enheter anslutna till internet,
- Datornätverksoperationer mot slutna system och
- inhämtning samt systematisering av öppen information.1
Ur
ett historiskt perspektiv går huvuddelen av inhämtningsmetoderna
främmande makter antas tillämpa i Norge att känna igen. Vad som
får anses vara nytt i sammanhanget är datornätverksoperationer och
obemannade flygande farkoster. Troligtvis tillämpar även främmande
makter liknande metoder i Sverige som i Norge utifrån vad den
svenska säkerhetspolisen öppet publicerat.2 Detta inlägg
kommer dock inte avhandla inhämtningsmetoder generellt, om än att
det finns ett antal intressanta områden den norska säkerhetspolisen
berör, utan enbart fokusera på skrivningen avlyssning från
mobila och stationära plattformar i
och utanför ett land och ytterligare
avgränsa till i ett land.
Inledningsvis
kommer inlägget fokusera på stationära plattformar i
ett land. Den
norska säkerhetspolisen ger ingen beskrivning på hur begreppet
plattform skall tolkas utan ett antagande får göras att en
stationär plattform t.ex. utgörs av en byggnad. Ur ett historiskt
perspektiv finns sådana exempel från det kalla kriget.
Sovjetunionen genomförde signalspaning från ett stort antal av
deras beskickningar runt om i världen under det kalla kriget.3
USA genomförde som minst signalspaning från dess ambassad i Moskva
under inledningen av 1970-talet.4 Eventuellt har även
Sverige bedrivit signalspaning från sin ambassad i Finland enligt
uppgifter som publicerades 1991,5 huruvida det stämmer
förefaller inte klarlagts.
Under
det kalla kriget genomförde således ett flertal nationer
signalspaning från sina beskickningar runt om i världen. I sak inte
olovligt, men troligtvis i gråzonen för vad som kan tolereras i
verksamhet vid en beskickning på en annan nations territorium. Det
får ses som sannolikt att dylik verksamhet även genomförs i dag på
olika nationers beskickningar runt om i världen, vilket t.ex. den
amerikanska stängningen av det ryska konsulatet i San Francisco
indikerar.6 Dock får utnyttjandet av beskickningar för
signalspaning anses utgöra en legitim form av inhämtning, om än i
gråzonen för hur diplomatiska beskickningar är tänkt att
användas.
Genomförs
då någon form av signalspaning från stationära plattformar i
Sverige av främmande makter? Vid den svenska säkerhetspolisens
presentation av sin årsrapport för verksamhetsåret 2018 framförde
de att Ryssland genomför signalspaning i Sverige. Hur denna
signalspaning genomförs beskrev inte den svenska säkerhetspolisen.7
Däremot får det anses ligga nära till hands att anta, att denna
signalspaning genomförs från någon av dess beskickningar på
svenskt territorium. Vilket skulle falla in i ett modus operandi som,
dels tillämpades av Sovjetunionen under det kalla kriget runt om i
världen,8 dels bedrevs 2016, och troligtvis fortsatt
bedrivs, av Ryssland i t.ex. Litauen.9
Huruvida
någon form av stationär signalspaning genomförts utanför någon
beskickning av främmande makter förefaller det ej finnas
någon offentlig rapportering om. Dock får det ses som möjligt att
främmande makter skulle kunna använda sig av många av de civila
lösningar som i dagsläget finns tillgängliga i syfte att skapa ett
signalspaningssystem på en annan nations territorium.10
Det skulle kunna innebära att radioutrustning utplaceras i t.ex.
fastigheter med tillhörande antenner och sedermera fjärrstyrs över
internet men även överför den upptagna informationen över
internet till den främmande makten som genomför signalspaningen på
en annan nations territorium. Dylika kommersiella lösningar finns
för privatpersoner i dagsläget, varvid en främmande makt torde
kunna utnyttja dessa eller utveckla egna system bestående av de
civila komponenter som nyttjas i de tekniska lösningarna vilket i
dag finns.11
Givetvis
skulle även renodlade statliga signalspaningslösningar kunna
tillämpas och utplaceras på olika sätt, för att utgöra en s.k.
stationär plattform. I Sten Ekmans bok, Sverige och
Finland under kalla kriget: hemligt
militärt samarbete, publiceras
en intervju med en
helikopterförare, enl.
den tidigare nämnda
författaren, vid
den s.k. Flygenhet 66. Denna
enhet sorterade
under den svenska militära underrättelsetjänsten. Denne
helikopterförare hävdar att
han
skall ha utplacerat signalspaningsutrustning på ryskt territorium,
under
en helikopterflygning i Ryssland.12
Stämmer uppgifterna, vilket
undertecknad ställer sig kritisk till, bör utrustningen utplacerats
någon gång under 1990-talet maa. att Flygenhet 66, enl.
författaren och journalisten Mikael Holmström,
skall avvecklats 1998.13
Vad
avser mobila plattformar i ett land
får det antas att den norska säkerhetspolisen åsyftar
signalspaningsutrustning placerad på något som rör sig såsom
fartyg, fordon och luftfarkost. Återigen ur ett historiskt
perspektiv förefaller Sovjetunionen och som minst andra
Warszawapakts länder under det kalla kriget tillämpat sig av fordon
för att genomföra signalspaning på andra nationers territorium.14
Ett exempel på detta är den överenskommelse som upprättades efter
andra världskrigets slut och kom att gälla under det kalla kriget,
att de allierade ockupationsmakterna kunde genomföra rekognosering i
respektive ockupationszon i Tyskland. Detta kom bl.a. leda till att
personbilar utrustades med signalspaningsutrustning.15
Vad avser personbilar kan dessa ev. även använts för
signalspaningsoperationer i Sverige under det kalla kriget.16
I
ett svenskt perspektiv under det kalla kriget får den s.k.
"TIR-trafiken" med lastbilar anses utgöra ett ev. exempel
på möjlig signalspaning på svenskt territorium med mobila
plattformar.17 Dock har den svenska debatten
efter det kalla krigets slut främst glidit mot att den s.k.
"TIR-trafiken" enbart skulle utgjort ett svenskt problem.
Detta är dock inte fallet utan det förefaller varit en omfattande
trafik över hela Västeuropa med TIR skyltade långtradare.18
Ett annat historiskt exempel är användande av olika former av
icke-militära fartyg för genomförande av signalspaning.19
Detta får även anses utgöra en form av mobil plattform.
Finns
det då exempel på inhämtning med mobila plattformar inom ett land
i nutid? Enligt den brittiska tidningen The Times
förefaller rysk underrättelsetjänst inneha diplomatiska fordon
utrustade för signalspaning utplacerade i olika nationer. Dessa
fordon skall även förmåga att kunna skicka meddelande till s.k.
agenter.20 Det får även ses som möjligt att
icke-militära fartyg kan användas som signalspaningsplattformar,
dock är detta ej bekräftat men utifrån tidigare modus
operandi får det ses som en möjlighet.21
Det bör även ses
som en möjlighet att främmande makter kan använda flygplan eller
helikoptrar på olika sätt för att genomföra signalspaning som en
mobil plattform, i dåtid såsom nutid. Återigen blir det ett
historiskt exempel. Enligt författaren Sten Ekman som intervjuat en
tidigare helikopterpilot i Flygenhet 66, skall denna enhet även
genomfört signalspaningsuppdrag över Ryssland, dels genom att vara
utrustad med signalspaningsutrustning vid flygfärder, dels utrustat
ovetande flygförare med signalspaningsutrustning som flugit i
anslutning till Ryssland.22
Avslutningsvis,
bör signalspaningshotet från främmande makter inom en egen nations
gränser tas på allvar? Onekligen bör det tas på största allvar.
Dagens avregleringar och globala rörlighet medger betydligt mer
möjligheter än under det s.k kalla kriget. Till detta skall även
det informationssamhälle vi lever i tas i beaktande. Vilket medger
oanade möjligheter till tekniska lösningar för att inhämta
information inom signalspanings arenan.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
Foreign Policy 1
(Engelska)
Politiets
sikkerhetstjeneste 1
(Norska)
RAND Corporation 1
(Engelska)
Remote Ham Radio 1
(Engelska)
Säkerhetspolisen 1
(Svenska)
The
New York Times 1
(Engelska)
The
Times 1
(Engelska)
Youtube 1
(Engelska)
Välisluureamet 1
(Engelska)
Andrew,
Christopher M. For the president's eyes
only: secret intelligence and the
American presidency from Washington to
Bush. New York: HarperPerennial, 1996.
Andrew,
Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the
shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB.
New York: Basic Books, 1999.
Ball, Desmond.
Soviet Signals Intelligence (SIGINT).
Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of
Pacific Studies, The Australian National University, 1989.
Ekman, Sten. Sverige
och Finland under kalla kriget:
hemligt militärt samarbete. Stockholm: Svenskt
militärhistoriskt biblioteks förlag, 2017.
Holmström, Mikael.
Den dolda alliansen: Sveriges hemliga
NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.
Huchthausen, Peter
A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek:
the untold story of Cold War
naval espionage. Hoboken: John Wiley & Sons, 2009.
Second Investigation
Department under the Ministry of National Defence. State Security
Department. National Threat Assessment. Vilnius: Second
Investigation Department under the Ministry of National Defence,
State Security Department, 2016.
Slutnoter
1
Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal
trusselvurdering
2020.
Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s.
10.
2
Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen
2018.
Stockholm: Säkerhetspolisen, 2019, s. 31-32, 35, 37.
Sveriges
Television Nyheter. Säkerhetshotet mot Sverige:
Säpo presenterar årsrapport för 2018.
Stockholm: Sveriges Television Nyheter. 2019.
3
Andrew, Christopher M.
Mitrochin, Vasilij Nikitič. The
sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of
the KGB. New York:
Basic Books, 1999, s. 343-349.
Ball,
Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT).
Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of
Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 38-39.
4
Andrew, Christopher M. For
the
president's
eyes
only:
secret
intelligence
and
the
American
presidency
from
Washington
to
Bush.
New York: HarperPerennial, 1996, s.
359.
5
Svenska
Dagbladet. Signalspaning från ambassad. Svenska
Dagbladet.
23 Oktober 1991, s. 5.
6
Foreign Policy. Dorfman, Zach. The
Secret History of the Russian Consulate in San Francisco.
2017.
https://foreignpolicy.com/2017/12/14/the-secret-history-of-the-russian-consulate-in-san-francisco-putin-trump-spies-moscow/
(Hämtad 2020-02-16)
7
Sveriges Television Nyheter. Säkerhetshotet
mot
Sverige:
Säpo
presenterar
årsrapport
för
2018.
Stockholm: Sveriges Television Nyheter. 2019.
8 Andrew,
Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The
sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of
the KGB. New York:
Basic Books, 1999, s. 343-349.
Ball,
Desmond. Soviet Signals Intelligence (SIGINT).
Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of
Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 38-39.
9
Second Investigation
Department under the Ministry of National Defence. State Security
Department. National
Threat Assessment.
Vilnius: Second Investigation Department under the Ministry of
National Defence, State Security Department, 2016, s. 29.
10
Berner, Steven. McClintock, Bruce. Weinbaum, Cortney. SIGINT
for
Anyone:
The
Growing
Availability
of
Signals
Intelligence
in
the
Public
Domain.
Santa Monica: RAND Corporation, 2017, s. 1-8.
12
Holmström, Mikael. Den
dolda
alliansen:
Sveriges
hemliga
NATO-förbindelser.
Stockholm: Atlantis, 2011, s.
325.
Ekman,
Sten. Sverige och Finland under kalla
kriget: hemligt militärt samarbete.
Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2017, s.
182.
13
Holmström, Mikael. Den
dolda
alliansen:
Sveriges
hemliga
NATO-förbindelser.
Stockholm: Atlantis, 2011, s.
335.
14
Ball, Desmond. Soviet
Signals
Intelligence
(SIGINT).
Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of
Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 71.
15
The New York Times. Markham, James M. Patrols
in Germany: Postwar Vestige.
1985.
https://www.nytimes.com/1985/03/29/world/patrols-in-germany-postwar-vestige.html
(Hämtad 2020-02-16)
16
Holmström, Mikael. Den
dolda
alliansen:
Sveriges
hemliga
NATO-förbindelser.
Stockholm: Atlantis, 2011, s.
21.
17
Svenska Dagbladet. Tullen ville stoppa östlångtradare. Svenska
Dagbladet.
30 November 1986, s. 6.
18
Ball, Desmond. Soviet
Signals
Intelligence
(SIGINT).
Canberra: Strategic and Defence Studies Centre, Research School of
Pacific Studies, The Australian National University, 1989, s. 72-73.
19
Holmström, Mikael. Den
dolda
alliansen:
Sveriges
hemliga
NATO-förbindelser.
Stockholm: Atlantis, 2011, s.
249.
Huchthausen,
Peter A. Sheldon-Duplaix, Alexandre. Hide and seek:
the untold story of Cold War
naval espionage. Hoboken: John Wiley & Sons, 2009,
s. 182-183.
20
The Times. Mooney, John. Russia
‘smuggling
in
spy
cars’
to
Ireland
under
diplomatic
cover.
2018.
https://www.thetimes.co.uk/article/russia-smuggling-in-spy-cars-to-ireland-under-diplomatic-cover-zhqt9rv37
(Hämtad 2020-02-16)
21
Estonian Foreign Intelligence Service. International
Security
and
Estonia
2019.
Tallin: Estonian Foreign Intelligence Service, 2019, s. 12-14.
22
Ekman, Sten. Sverige
och
Finland
under
kalla
kriget:
hemligt
militärt
samarbete.
Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag, 2017, s.
181-182.