söndag 21 mars 2021

Något om signalspaning mot Sverige

Reflektion

Den 08FEB2021 meddelade Sveriges Utrikesdepartement att de hade förklarat en rysk medborgare med diplomatisk status i Sverige vid den ryska ambassaden i Stockholm förklarats icke önskvärd (Persona non grata) och ombetts lämna Sverige.1 Detta utgjorde en svarsåtgärd på det ryska agerandet att förklara en svensk, polsk och tysk diplomat i Ryssland som icke-önskvärda. Dessa tre skall enl. Ryssland deltagit i otillåtna demonstrationer till stöd för den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.2 Ryssland vidtog denna åtgärd samtidigt som den Europeiska Unionens högsta representant i utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, befann sig i Moskva för samtal med Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, den 05FEB2021.3

Enligt Dagens Nyheter skall den ryske personen med diplomatstatus som blev förklarade icke-önskvärd arbetat för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, SVR. Vederbörandes arbetsuppgift vid den svenska ambassaden och för SVR förefaller varit signalspaning.4 I sammanhanget bör det noteras att 2019 blev Sverigechefen, d.v.s. Residenten,5 för SVR även förklarade icke-önskvärd i samband med att en av Ryssland rekryterad svensk medborgare greps misstänkt för spionage å Rysslands vägnar. Residenten för SVR i Sverige var den som genomförde mötet med denna svensk, på en restaurang i Stockholm.6 Detta inlägg kommer beröra det förstnämnda fallet det vill säga den ryske underrättelseofficeren som förefaller arbetat med signalspaning vid Rysslands ambassad i Stockholm.

För att placera den ovan nämnda händelsen i en större kontext krävs det inledningsvis att vi går tillbaka till det kalla kriget. Sovjetunionen hade under det kalla kriget en omfattande signalspaningsorganisation både på sina ambassader men även konsulat och vid andra faciliteter.7 I Sverige förefaller Sovjetunionen haft signalspaningsförmåga vid, dels dess ambassad i Stockholm, dels dess konsulatet i Göteborg.8 Vid Sovjetunionens upplösning förefaller SVR övertagit KGB signalspaningsförmåga vid Rysslands diplomatiska posteringar runtom i världen.9 Den sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU förefaller även genomfört signalspaning.10 Huruvida det var KGB eller GRU som genomförde signalspaning i Sverige vid, dels dess ambassad, dels dess konsultat går inte att avgöra. Dock förefaller GRU främst agerat från ambassader, varvid det får ses som möjligt att de genomförde signalspaning från ambassaden i Stockholm under det kalla kriget.

Är det då illegalt att genomföra denna form av verksamhet? Respektive stats diplomatiska beskickning är enl. artikel 21 i Wienkonventionen från 1961 okränkbar d.v.s. den stat där beskickningen befinner sig får inte tillträde till den såtillvida inte beskickningschefen medgivit det. Däremot får inte beskickningslokalen enl. artikel 41 användas på ett oförenligt sätt.11 Att genomföra signalspaning från en beskickning får onekligen anses vara oförenligt med Wienkonventionen från 1961. Varvid en stat kan vidta åtgärder för att avbryta dylik verksamhet, vilket t.ex. USA gjorde 2016.12 Historiskt har flera länder än Sovjetunionen även genomfört signalspaning från sina beskickningar däribland Sverige och USA.13

Personbilar med diplomatisk immunitet förefaller även använts av Frankrike, Storbritannien, Sovjetunionen och USA för att genomföra signalspaning inom ramen för det avtal som upprättades mellan länderna för att bevaka dess militära verksamhet i dels Västtyskland, dels Östtyskland efter andra världskrigets slut.14 Huruvida fordon tillhörande beskickningar även har använts får anses utgöra en svår fråga att besvara. Detta maa. att dessa fordon ej får genomsökas. Däremot har det framförts teorier att så varit fallet i bl.a. USA under det kalla kriget utifrån hur fordon från de Sovjetiska beskickningarna har parkerats i anslutning till olika platser.15 I Sverige dök den debatten upp kring de s.k. TIR-lastbilarna. Några konkreta bevis för att signalspaning skulle genomförts av Warszawapakts länder i Sverige från dessa lastbilar har aldrig lagts fram. Andra metoder för signalspaning kan säkerligen även använts om än att dessa ej framkommit. Den svenska militära underrättelsetjänsten IB, förefaller enl. en finsk uppgift bl.a. genomfört signalspaning i Finland med hjälp av fartyg, men även på land vid den finsk-sovjetiska gränsen.16

Vad var då den sovjetiska signalspaningen inriktad mot vid dess beskickningar under det kalla kriget? Signalspaningen förefaller dels varit inriktad mot att tillförskansa sig militära och civila underrättelser i olika former.17 Dels förefaller den varit inriktad mot att följa agerandet som värdlandets kontraspionage genomförde för att kunna avbryta egen verksamhet som underrättelseofficerare genomförde18 och därmed undvika att röja agenter m.m. Sovjetunionen förefaller även haft viss framgång i sin inhämtning genom signalspaning, där kanske mycket även kan tillgodoräknas att de rekryterade individer som kunde förse dem med krypteringsnycklar för att förenkla forceringsarbetet med de inhämtade radio meddelandena. Västerländsk personal som arbetade med krypteringsuppgifter utgjorde även var en högt prioriterad uppgift att rekrytera för KGB.19

Vid den svenska Säkerhetspolisens årsredovisning för 2018 påtalades att Ryssland genomförde signalspaning i Sverige, hur denna signalspaning bedrevs/bedrivs kom inte att specificeras närmare.20 Vid den norska säkerhetspolisens hotbedömning för 2020 framkom det att främmande makt/-er kunde genomföra signalspaning via mobila och stationära plattformar i Norge.21 Utgående från Ryssland är uppgifter som framkommit kring ombyggnationen av dess Ambassad i Irland intressanta. Irland förefaller göra antagandet att ombyggnationen antingen syftar till signalspaningsförmåga eller att det skall agera som en sambandscentral för annan rysk inhämtningsverksamhet i Europa.22 I sammanhanget är det även intressant att notera en annan uppgift, nämligen att Ryssland misstänks använda diplomatiska fordon för att genomföra sändningar eller mottagande över radio av uppgifter från agenter. Här påtalas även att övervakningsutrustning även kan vara installerade i fordonen,23 vilket skulle kunna utgöra signalspaningsutrustning.

Hur pass viktig denna signalspaningsverksamhet är för Ryssland blir svårt att definiera utifrån öppna uppgifter. Vad som dock kan konstateras är att mängden flygföretag med renodlade signalspaningsflygplan över Östersjön från rysk sida förefaller vara låg. Mellan 2018-2020 förefaller Ryssland genomfört ca 20 stycken sådana per år.24 Här kan säkerligen andra luftfarkoster även använts för att genomföra signalspaning. Dock blir det en förhållandevis låg mängd, vilket skulle kunna indikera att inhämtningen genomförs på andra sätt via t.ex. fartyg eller via diplomatiska beskickningar. Varvid det sistnämnda i sådant fall kan anses vara viktig, när mängden ryska signalspaningsflygningar ställs mot den svenska FRA genomför, som går att följa via ett antal öppna internet baserade tjänster. Inriktningen på signalspaningen torde fortsatt vara densamma som under det kalla kriget.

Avslutningsvis, utifrån vad som är känt historiskt avseende Sovjetunionens signalspaning i länder under det kalla kriget. Får det anses ses som sannolikt att Ryssland genomför signalspaning från sina beskickningar i Sverige och möjligt att fordon även används för denna verksamhet av Ryssland runt om i Sverige. Hotbilden utav denna signalspaningsverksamhet från Ryssland på svenskt territorium torde även kunna vara tydlig maa. att Sverige förklarade en av de som genomför verksamheten med diplomatisk täckbefattning som icke-önskvärd i Sverige. Det får även ses som troligt att Ryssland sätter stor vikt vid genomförandet av denna signalspaning från sina beskickningar.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 12 (Svenska)

Politiets sikkerhetstjeneste 1 (Norska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Reuters 1 (Engelska)

Sveriges Television 12 (Svenska)

The New York Times 1 (Engelska)

The Times 12 (Engelska)

Andrew, Christopher M. For the president's eyes only: secret intelligence and the American presidency from Washington to Bush. New York: HarperPerennial, 1996.

Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001.

Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). Canberra: The Australian National University, 1989.

Ball, Desmond. Soviet signals intelligence: Vehicular systems and operations. Intelligence and National Security, vol. 4, no. 1, 1989, s. 5-27.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Mitrokhin, Vasili. KGB Lexicon: The Soviet Intelligence Officers Handbook. London: Routledge, 2002.

Rislakki, Jukka. Finland'S Military Intelligence in War and Peace. Journal of Intelligence and CounterIntelligence, vol. 21, no.3, 2008, s. 461-486.

Slutnoter

1 Sveriges Television. Bolin, Vendela. Sverige svarar: Rysk diplomat skickas hem. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sverige-utvisar-rysk-diplomat-1 (Hämtad 2021-03-21)

2 Sveriges Television. Frenker, Clarence. Ryssland utvisar svensk diplomat. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svensk-diplomat-utvisas-ur-ryssland (Hämtad 2021-03-21)

3 British Broadcasting Corporation. Russia expels European diplomats over Navalny protests. 2021. https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-55954162 (Hämtad 2021-03-21)

4 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Misstänkt spion utvisad – Sveriges svar till Ryssland. 2021. https://www.dn.se/sverige/misstankt-spion-utvisad-sveriges-svar-till-ryssland/ (Hämtad 2021-03-21)

5 Mitrokhin, Vasili. KGB Lexicon: The Soviet Intelligence Officers Handbook. London: Routledge, 2002, s. 120.

6 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Holmström, Mikael. Hög rysk diplomat pekas ut som spionchef i Sverige. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/hog-rysk-diplomat-pekas-ut-som-spionchef-i-sverige/ (Hämtad 2021-03-21)

7 Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). The Australian National University: Canberra, 1989, s. 38-39.

Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 343, 346, 350

8 Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). The Australian National University: Canberra, 1989, s. 42.

9 Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 354.

10 Ball, Desmond. Soviet signals intelligence (SIGINT). The Australian National University: Canberra, 1989, s. 39, 42-43.

11 Sveriges Överenskommelser med Främmande Makter. 1967. s. 19, 21, 41.

12 Reuters. Torbati, Yeganeh. Schectman, Joel. Flitter, Emily. Russians leave country retreats in the U.S., ordered out by Obama. 2016. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-cyber-compounds-idUSKBN14J1HI (Hämtad 2021-03-21)

13 Andrew, Christopher M. For the president's eyes only: secret intelligence and the American presidency from Washington to Bush. New York: HarperPerennial, 1996, s. 359.

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 332.

14 The New York Times. Markham, James M. Patrols in Germany: Postwar Vestige. 1985. https://www.nytimes.com/1985/03/29/world/patrols-in-germany-postwar-vestige.html (Hämtad 2021-03-21)

15 Ball, Desmond. Soviet signals intelligence: Vehicular systems and operations. Intelligence and National Security, vol. 4, no. 1, 1989, s. 17.

16 Rislakki, Jukka. Finland'S Military Intelligence in War and Peace. Journal of Intelligence and CounterIntelligence, vol. 21, no. 3, 2008, s. 477.

17 Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 344, 346, 348.

18 Ibid. s. 348-349.

19 Ibid. s. 344-346, 352.

20 Sveriges Television Nyheter. Säkerhetshotet mot Sverige: Säpo presenterar årsrapport för 2018. Stockholm: Sveriges Television Nyheter. 2019.

21 Politiets sikkerhetstjeneste. Nasjonal trusselvurdering 2020. Oslo: Politiets sikkerhetstjeneste, 2020, s. 10.

22 The Times. Mooney, John. Intelligence officers search Russian embassy for spy base. 2021. https://www.thetimes.co.uk/article/intelligence-officers-search-russian-embassy-for-spy-base-5xdj68xd9 (Hämtad 2021-03-21)

23 The Sunday Times. Mooney, John. Russia ‘smuggling in spy cars’ to Ireland under diplomatic cover. 2018. https://www.thetimes.co.uk/article/russia-smuggling-in-spy-cars-to-ireland-under-diplomatic-cover-zhqt9rv37 (Hämtad 2021-03-21)

24 Sammanställning utav öppna uppgifter som publicerats kring IL-20 flygningar över Östersjön mellan 2018-20. Genomförd utav en ej namngiven individ.

tisdag 2 mars 2021

Bland linjetal och utspel

Reflektion

Den svenska säkerhetspolitiska diskursen börjar allt mer likna en hagelsvärm i luften, kontra ett skott med en rak linje vilket skulle kunna jämföras med en sammanhållen nationell linje i den frågan. Att säkerhetspolitik skall diskuteras det hör till, allt annat vore otänkbart i en demokrati. Däremot är säkerhetspolitik ofta behäftat med att externa aktörer tolkar och läser in vad som framförs av ledande personer, d.v.s. statsråd men även riksdagsledamöter i ordförande positioner inom utskott som omfattas av den säkerhetspolitiska arenan, vid tal, debattartiklar m.m. Populärt brukar det talas om s.k. linjetal vilket t.ex. det senaste exemplet i Sverige får anses utgöra den svenska Utrikesdeklarationen. En deklaration som säkerligen har "nagelfarits" i stor omfattning av våra närmsta grannländer men även andra länder. Men linjen är allt annat än rak, utan snarare består den av ett antal avvikelser.

Om inte ett linjetal, så får den beslutade totalförsvarspropositionen anses utgöra en form av säkerhetspolitisk deklaration. Där Sveriges omvärldsuppfattning och de antagna hotbilderna deklareras. Men även vilken väg Sverige väljer att ta, för att möta dessa hotbilder. Här kommer den första diskrepansen i vad som framförs kontra vad som de facto skall göras. Å enda sidan förefaller sig det ledande regeringspartiet å det grövsta motsätta sig riksdagsmajoritetens vilja om att börja diskussionen kring en s.k. NATO option i linje med vad Finland haft en längre tid. Å andra sidan förefaller operationsplanering tillsammans med NATO ej vara ett problem för det ledande regeringspartiet att lägga fram för beslut i riksdagen. Jag undrar onekligen hur en utomstående betraktare ställer sig till detta faktum.

Detta har i sin tur föranlett att det ledande regeringspartiets ordförande i utrikesutskottet tillsammans med två andra riksdagsledamöter ur det ledande regeringspartiet, valt att påtala att ett svenskt NATO medlemskap skulle kunna provocera Ryssland. Vilket å ena sidan får ses troligt mtp. ett uttalande av Rysslands President, Vladimir Putin, 2017 men även ett uttalande från 2016 av Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, 2016. Å andra sidan uppstår här nästa diskrepans. Vid dessa uttalanden klargjorde Sveriges Statsminister, Stefan Löfven, och Sveriges dåvarande Utrikesminister, Margot Wallström, att Sverige formar sin egen säkerhetspolitik och Ryssland skall undvika att hota Sverige. Vilket ur en utomstående betraktares perspektiv säkerligen blir intressant mtp. den nuvarande linjen åtminstone från utrikesutskottets ordförande att vi skall undvika att provocera Ryssland, men även Sveriges nuvarande Utrikesminister Ann Linde har framfört mer eller mindre argument i form av att det skulle leda till starka reaktioner.

Nästa del i den svenska säkerhetspolitiska linjen, är de olika kommunala utspelen eller agerandena inom det säkerhetspolitiska området. Detta accentueras främst med lokala införanden av kärnvapenfria zoner men Nordstream 2 (NS2) utgör även ett synnerligen gott exempel hur saker hade kunnat utvecklas. Där det får anses att det kommunala självstyret kan påverka den svenska säkerhetspolitiska linjen, då enskilda förtroendevalda kommer kunna skapa ett stort genomslag i den nuvarande globaliserade mediabilden men även påverkan för Sverige. Här kan exemplet med den s.k. ”strategiska korpralen” användas d.v.s. en individ längst ned i beslutskedjan tar ett beslut som får strategiska implikationer för ett helt land.

Ovanstående utgör ett fåtal exempel från de senaste åren. Men bara utifrån denna begränsade utblick blir det åtminstone för undertecknad väldigt tydligt att det finns ingen sammanhållen säkerhetspolitisk linje i Sverige. Från lägsta nivå till högsta förefaller säkerhetspolitiken mer blivit ett inrikespolitiskt debattforum. Där kvalitén på vad som framförs kraftigt kan ifrågasättas stundtals. Vad detta dock riskerar vill jag hävda, är att Sveriges säkerhetspolitiska linje kraftigt kan ifrågasättas av en utomstående betraktare. Samt det som även kan ifrågasättas är vilken linje har Sverige? Vilket även skulle kunna anses vara destabiliserande. För uppträder en splittrad bild i vad den faktiska säkerhetspolitiska linjen är över bredden, kan det även verka provocerande då det inte finns en sammanhållning.

Avslutningsvis, det krävs omtag i den svenska säkerhetspolitiska linjen. Vi förefaller närma oss ett paradigmskifte, i hur vi skall agera men även betrakta det säkerhetspolitiska området. Detta mtp. globaliseringens påverkan men även hur områdena där hotbilden framträder, signifikant har förändrats sedan det kalla kriget.

Have a good one! // Jägarchefen