Reflektion
Utifrån
en mer nutida historiebeskrivning torde den militära betydelsen av
nedre Norrland ökat vid upprättandet av örlogsdepån i Gustafsvik
samt upprättandet av kustartillerianläggningarna vid Hemsö som
skydd för örlogsdepån, under inledningen av 1900-talet.1
Både örlogsdepån samt kustartillerianläggningarna kom dock under
perioden mellan första och andra världskriget, ligga i träda.
Behovet av att skydda Norrlandskusten med sjöstridskrafter i
händelse av en väpnad konflikt hade dock inte försvunnit, då
Hemsö fästning togs ur materielreserven och aktiverades i och med
andra världskrigets utbrott.2
Att
Örlogsdepån i Gustafsvik tillmättes betydelse under det andra
världskriget, indikerar en sovjetisk operationsplan upprättad av
den sovjetiska Östersjömarinen avseende landstigning och ockupation
av Åland från 1940.3 Enligt denna plan skulle sovjetiska
ubåtar inta positioner utanför Härnösand i god tid innan
operationens genomförande,4 d.v.s. vid Ångermanälvens
utlopp. Här får det ses som troligt att denna placering
syftade till att påverka ev. svenska sjöstridskrafter baserade vid
Örlogsdepån i Gustavsvik. Nyttjandet av ubåtar för detta skulle även medge viss överraskning då inga ytstridsfartyg
skulle noterats längs Norrlandskusten innan operationen påbörjats.
I sammanhanget är det intressant att notera, hur flygvapnet
ombaserade sjöflygplan till Örlogsdepån i Gustafsvik 1942, för
att genomföra spaning efter sovjetiska ubåtar i Bottenhavet.5
Efter
andra världskriget slut och inträdet i det kalla kriget kom
troligtvis nedre Norrlands betydelse aktualiseras i ett helt
annat sammanhang. Vid inledningen av 1950-talet kom
försörjningsberedskapen av Sverige i händelse av en väpnad
konflikt eller andra påfrestningar aktualiseras. Denna fråga skall
ha varit en av de enskilt viktigaste i samarbetet mellan Sverige och
Norge under 1950-talet. Detta kom innebära att en
drivmedelsanläggning, kaj samt andra faciliteter anlades i
Trondheim, dessa var färdiga 1962. Därutöver kom även
trafikförbindelserna, väg och järnväg, förbättras mellan
Sverige och Norge.6
Enligt
Neutralitetspolitikkommissionen, skall dock denna reservhamn för
förbindelserna väster-/österut varit en felsatsning.7 I
sammanhanget är det dock intressant att notera vad Överbefälhavarens
operationsplaner för Nedre Norrlands Militärområde (MILO NN)
omfattade. Enligt operationsplanerna för MILO NN under 1960-talet
samt inledningen av 1970-talet skulle MILO NN avdela förband för
att skydda förbindelserna till Trondheim samt till och från
övre Norrland (MILO ÖN).8 Varvid åtminstone den
militärstrategiska nivån förefaller sett allvarligt på att denna
förbindelseväg till Norge i händelse av en väpnad konflikt hölls
öppen. Indirekt visar det även på vikten av det geografiska
området som MILO NN omfattade. Något som kan bekräftas vid t.ex.
en jämförelse av uppgiftsställningen till Bergslagens
militärområde (MILO B) kontra MILO NN. Vid MILO B var uppgiften att
bevaka över gränsen mot Norge ledande förbindelser emedan
MILO NN har uppgiften skydda.9
Där den
senare uppgiften har
en högre ambitionsnivå kontra den förstnämnda.
I ÖB
plan från 1978 har uppgiften till MILO NN att skydda förbindelserna
till Trondheim tagits bort, och uppgiften att bevaka gränsen mot
Norge tillkommit, fortsatt skulle förbindelserna till och från
MILÖ ÖN försvaras.10 Huruvida uppgiften att skydda
förbindelserna togs bort p.g.a. att infrastrukturen i Norge inte
längre ansågs adekvat eller om det var ett utfall av den gradvisa
avvecklingen av den s.k. transatlantiska länken, som skedde under
1970-talet, får vara en öppen fråga. Dock fanns infrastrukturen
kvar i Norge intill den senare delen av 1980-talet.11
En faktor som dock bör beaktas är att uppgiften fortsatt kan ha
bestått för MILO NN, men p.g.a. det politiska klimat kring det
västliga försvarssamarbetet kan en omskrivning genomförts för att
dölja det.
Vad
som även kom att ske under inledningen av 1980-talet var att USA
började upprättade ett flertal bergförråd i området kring
Trondheim, syftande till förhandslagring av en expeditionär
marinkårsbrigad (MEB) om cirka 13,000 soldater. Detta kom troligtvis
även aktualisera MILO NN betydelse. Då dessa bergförråd torde
utgjort ett viktigt mål för Warszawapakten att påverka med olika
medel. Därutöver mtp. de begränsade norska förbindelserna
framförallt i nordlig riktning och det svenska västliga samarbetet,
kan även möjligheten funnits att USA kan ha tänkt, med
eller utan svenskt medgivande, förflytta delar av den
förhandslagrade MEB på svenskt territorium.12
Således
får det ses som troligt att MILO NN var ett område som under
det kalla kriget, som minst, var intressant både för NATO anslutna
länder men även Warszawapakten utifrån dess västliga förbindelse.
Därutöver var en av uppgifterna MILO NN hade, att skydda
förbindelserna i nord-sydlig riktning till och från MILO ÖN. Ett
antagande i krigsplanläggningen under det kalla kriget var att
förbindelserna vid någon av älvdalarna till eller från MILO ÖN
skulle påverkas genom bekämpning.13 Här får det ses
som möjligt att det torde varit någon av älvdalarna inom
MILO NN, utifrån den tidigare berörda västliga förbindelsen. Då
detta skulle vara stridsekonomiskt korrekt och inte utgöra en
kraftsplittring för den part som hade intresse av att genomföra
någon påverkan i området.
Således
korsas två intressen i området, dels den västliga förbindelsen,
dels förmågan att förflytta förband antingen i nordlig eller sydlig
riktning längs de koncentrationsvägar samt järnvägar som fanns i
området. Därmed torde området under det kalla kriget kunnat
betraktas som ett tyngdpunktsområde för att påverka styrketillväxt
och uthållighet. Hur hade då denna påverkan kunnat genomföras?
Någon
regelrätt invasion mot MILO NN under det kalla kriget får anses
varit mindre sannolik i det korta perspektivet, då det
troligtvis inneburit att Finland till del blivit ockuperat
innan en sådan operation hade kunnat genomföras. Vilket innebär att både svenska men även NATO förbandsrörelser i nordlig eller sydlig riktning kunnat genomföras, inom MILO NN, innan så hade skett. Varvid det troliga
torde varit att påverkan hade genomförts med luftangrepp,
fjärrbekämpning och specialförband i ett tidigt skede av en väpnad
konflikt. Detta hade troligtvis varit fullt tillräckligt för
att förhindra rörelser i både nord-sydlig och väst-östlig
riktning, utifrån terrängens och förbindelsernas beskaffenhet inom
MILO NN.
Ur
ett samtida perspektiv är förhållande snarlika. För att kunna
röra svenska förband i nordlig eller sydlig riktning beroende på
var en hotbild kan uppträda mot svenska säkerhetsintressen, måste
förband passera vad som tidigare var MILO NN. Vad som kanske är än
viktigare är att den enda egentliga stora förbandsenheten som USA
snabbt kan förstärka Europa med och framförallt det nordliga
Europa är med den förhandslagrade MEB som finns i Trondheim
området. Varvid de nordliga, sydliga och östliga förbindelserna på
svenskt territorium genom tidigare MILO NN, blir synnerligen viktiga
i ett större perspektiv.
Detta
kan accentuerats till del när t.ex. den amerikanska marinkåren
valde att närvara med en representant vid chefsbytet hos
Fältjägargruppen 2017 i Jämtland,14 vilket får anses
vara smått anmärkningsvärt. Därutöver torde den norsk-svenska
samövningen med Hemvärn i Jämtland 2016 även kunna indikera på
detta,15 samt främmande makts ev. kartläggning av
individer viktiga för totalförsvaret i regionen.16
Utifrån den försämring av säkerhetsläge som gradvis förefaller
ske på Nordkalotten, blir således tidigare MILO NN, synnerligen
viktigt för att främst kunna förflytta förband i en nordlig
riktning. Men sett till säkerhetssituationen i Östersjöregionen
blir även den sydliga riktningen viktig. Vad som dock skiljer det
kalla kriget mot vår nutid, är att det tidigare MILO NN snarare får
ses som en konfliktyta mellan NATO och Ryssland och i en mindre
utsträckning Sverige mot endera part.
Vad
som kommer ske i händelse av en nutida väpnad konflikt är möjligen
en kapplöpning att hinna förstärka med förband eller förhindra
att förband kan förstärka ett geografiskt område, genom det
tidigare MILO NN. För att möjliggöra förstärkning krävs skydd
av kritisk infrastruktur i tidigare MILO NN av t.ex. väg- och
järnvägsbroar, dammar men även terrängpartier. Dessa måste
skyddas, dels med marktrupp, dels med luftvärn och
luftstridskrafter. För att kunna påverka den nämnda kritiska
infrastrukturen torde flyg- och fjärrbekämpning samt
specialförbandsinsatser vara mer än tillräckligt. Således rör
det sig inte om någon regelrätt invasion.
Avslutningsvis,
det tidigare MILO NN kan beskrivas som "Sveriges midja". Ur
ett operativt sammanhang blir det väldigt tydligt utifrån de nu
rådande styrkeförhållandena samt förbandspositioneringarna.
Hindras rörelsefriheten i nordlig eller sydlig riktning vid
"Sveriges midja", uppstår tydliga problem både för
Sverige men även NATO i händelse av en väpnad konflikt antingen i
Östersjöregionen eller på Nordkalotten.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
Forum Navale 1
(Svenska)
Nationalencyklopedin
1
(Svenska)
Sveriges Radio 1
(Svenska)
Tidskrift i
Sjöväsendet 1
(Svenska)
Östersunds-Posten 1
(Svenska)
Dalsjö, Robert.
Life-line lost: the rise and fall of "neutral" Sweden's
secret reserve option of wartime help from the west. Stockholm:
Santérus Academic Press Sweden, 2006.
Holmström, Mikael.
Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser.
Stockholm: Atlantis, 2011.
Hugemark, Bo (red).
Den stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla
kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.
Malmström, Louise
Hugemark. Garderad neutralitet: förberedelser för svenskt
västsamarbete i krig: en kommenterad forskningsöversikt.
Stockholm: Medströms Bokförlag, 2014.
SOU 1994:11. Om
kriget kommit. Förberedelser för mottagande av militärt
bistånd 1949-1969.
SOU 2002:108. Fred
och säkerhet.
Wallerfelt, Bengt.
Den hemliga svenska krigsplanen. Stockholm: Medströms
Bokförlag, 2014.
Slutnoter
1
Dunge, Manne. En okänd örlogsdepå? Gustafsvik vid Ångermanälven.
Forum Navale,
vol 72, no. 1, 2016, s.
14, 17-20.
2
Nationalencyklopedin. Hemsö
fästning. 2019.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hemsö-fästning
(Hämtad 2019-02-17)
Dunge,
Manne. En okänd örlogsdepå? Gustafsvik vid Ångermanälven. Forum
Navale, vol 72, no. 1, 2016, s. 32-34.
3
Gustavsson, Kenneth. Åland 1940 – demilitarisering under sovjetisk
kontroll, del 2: Den militära linjen. Tidskrift
i Sjöväsendet.
vol. 178, no. 3,
2014, s. 241
4
Ibid. s. 246.
5
Dunge, Manne. En okänd örlogsdepå? Gustafsvik vid Ångermanälven.
Forum Navale,
vol 72, no. 1, 2016, s.
34.
6
SOU 1994:11. Om
kriget kommit.
Förberedelser för
mottagande av militärt bistånd 1949-1969.
s. 132-133.
Malmström,
Louise Hugemark. Garderad
neutralitet: förberedelser för svenskt västsamarbete i krig: en
kommenterad forskningsöversikt.
Stockholm: Medströms Bokförlag, 2014, s.
101, 104.
7
Ibid.
8
Wallerfelt, Bengt. Den
hemliga svenska krigsplanen.
Stockholm: Medströms Bokförlag, 2014, s.
156, 208.
9
Ibid. s. 159, 208.
10
Ibid. s. 236, 251, 264.
11
Dalsjö, Robert. Life-line
lost: the rise and fall of "neutral" Sweden's secret
reserve option of wartime help from the west.
Stockholm: Santérus Academic Press Sweden, 2006, s.
221-222, 225-226, 232.
SOU
2002:108. Fred och
säkerhet. s.
566.
12
Holmström, Mikael. Den
dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser.
Stockholm: Atlantis, 2011, s.
s. 450-453.
13
Hugemark, Bo (red). Den
stora invasionen: svenskt operativt tänkande under det kalla kriget.
Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s.
60.
14
Hemvärnet. Soldaterinran
och chefsöverlämning.
2017.
https://hemvarnet.se/om-organisationen/hemvarnsforbanden/nyheter/1641/11802
(Hämtad 2019-02-17)
Hemvärnet.
Soldaterinran och
chefsöverlämning.
2017.
https://hemvarnet.se/UserFiles/Nyheter/utbildningsgrupper/faltjagargruppen/170930/1507127504_OK9A9042II.jpg
(Hämtad 2019-02-17)
15
Östersunds-Posten. Råberg, Urban. Norsk
militär i krigsförbandsövning på Östersunds gator.
2016.
https://www.op.se/artikel/ostersund/norsk-militar-i-krigsforbandsovning-pa-ostersunds-gator
(Hämtad 2019-02-17)
16
Sveriges Radio. Andersson, Staffan. Misstänkt
kartläggning av personal på länsstyrelsen.
2017.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=6610003
(Hämtad 2019-02-17)