torsdag 31 december 2020

Råttans år

Reflektion

Som sig bör, skall det gångna året summeras. Detta inlägg kommer bestå utav ett urval av säkerhetspolitiska händelser som på ett eller annat sätt påverkat världen under det gångna året och som troligtvis och i vissa fall sannolikt kommer påverka oss under det kommande året. Detta år har enligt den kinesiska mytologin varit råttans år. Tidigare år har jag skrivit ut vad djurets mytologiska innebörd är, men i år får ni en egen inhämtningsuppgift efter ni läst igenom inlägget. Varvid ni sannolikt kommer förstå att det finns en baktanke med valet av händelser undertecknad väljer att belysa. Dock finns det markant fler händelser att belysa, varvid ett flertal inträffat enbart under december månad, som möjligen kan påverka utvecklingen under 2021. Därutöver har undertecknad främst valt att fokusera på vårt direkta närområde. Det finns minst två andra geografiska områden som kommer kunna påverka oss under nästa år, som ej berörs.

Det gångna året inleddes nästintill omedelbart med en säkerhetspolitik kris. Detta i form av den amerikanska likvidering utav den Iranska Generalmajoren Qasem Soleimani. Likvideringen genomfördes med hjälp av en obemannad flygande farkost den 03JAN2020.1 Detta kom föranleda att Iran genomförde ett vedergällningsangrepp mot amerikanska baser i Irak den 08JAN2020.2 Under hela 2020 får spänningen mellan USA och Iran ansetts varit förhöjd, den snart avgående amerikanska presidenten Donald Trump förefaller även i slutet av 2020 övervägt att genomföra ett angrepp mot Iran.3 Det får ses som troligt att dessa spänningar fortsatt kommer råda efter att den nya amerikansk president svärs in den 20JAN2021.

Den andra säkerhetspolitiska händelsen kom strax därefter, om än att vi ännu inte sett det säkerhetspolitiska konsekvenserna fullt ut av den ännu. Denna händelse är givetvis den nu pågående pandemin med COVID-19.4 Dock förefaller de konsekvenserna kunna vara i antågande.5 Trots att vaccineringar nu påbörjats mot COVID-19.6 Får det troligtvis anses att pandemin inte på långa vägar är över,7 och dess följdverkningar torde vara något som världen kommer få leva med ett långt tag in i 2020-talet. De säkerhetspolitiska konsekvenserna av den pågående pandemin kan i värsta fall bli än längre utdragna, beroende på hur nationer kommer påverkas av de mer tydliga konsekvenserna såsom ökad arbetslöshet, försämrad statlig ekonomi osv. Vilket troligen kommer påverka relationer mellan nationer men även sammanslutningar av nationer.

Den tredje säkerhetspolitiska händelsen, blev egentligen ingen händelse. Denna händelse hade kunnat vara övningen Defender-2020. Övningen skulle visa på en höjd förmåga att genomföra trupptransporter från USA över Atlanten till Europa för att bistå de allierade länderna i händelse av en väpnad konflikt.8 I Ryssland förefaller övningen jämförts med Able Archer-1983,9 när världen var ytterst nära en väpnad konflikt mellan Warsawapakten och NATO maa. att Sovjetunionens underrättelsetjänsters slutsats var att ett väpnat angrepp var nära förestående.10 Med anledningen av utbrottet av COVID-19 kom övningen kraftigt skalas ned,11 varvid det sannolikt inte heller blev någon större rysk motövningsverksamhet som hade kunnat resultera i oavsiktlig eskalering. Den svenska övningen Aurora-20 som skulle genomföras parallellt i slutskedet av Defender-2020 kom även att kraftigt begränsas maa. COVID-19 och respektive svenskt förband som skulle ingå i övningen kom genomföra egna lokala alt. regionala slutövningar.12 Dock genomförs nästa års ryska operativa-strategiska övning inom det västra militärdistriktet men även det norra i form av Zapad-2021.13 Varvid det får ses som troligt till sannolikt att en förhöjd säkerhetspolitisk spänning kommer uppstå i norra Europa trots en pågående eller i inledningsskedet avtagande pandemi, från KV II intill KV III 2021 maa. Zapad-2021, ffa. då Defender-2021 även kommer genomföras under KV II 2021.

Den fjärde säkerhetspolitiska händelsen som skall beröras är den pågående kraftmätningen i Medelhavet, som även pågick under 2019 och fortsatte in i 2020,14 och kommer fortsätta in i 2021. Det syns tydligast i Libyen där ett flertal länder är involverade i att stödja de två tydligaste fraktionerna. De länder som främst är involverad utgörs av Egypten, Ryssland och Turkiet.15 Därtill pågår en nygammal kraftmätning mellan Grekland och Turkiet där Frankrike även förefaller blivit involverad under 2020.16 Kärnan i kraftmättningen förefaller utgöras av viljan att exploatera naturresurser som finns i Medelhavet,17 men även en tidigare inneboende konflikt mellan Grekland och Turkiet. Till detta kommer även Turkiets upphandling av S-400 systemet som i slutet av 2020 kom innebära att USA utfärdade sanktioner mot Turkiet.18 Detta kan troligtvis påverka, dels relationerna mellan Turkiet och USA menligt, dels relationerna inom NATO.

Den femte säkerhetspolitiska händelsen utgör Nordstream 2. Likt händelserna i Medelhavet har gasledningen Nordstream 2 utgjort en pågående säkerhetspolitisk tvist under ett flertal år.19 Vad som dock får anses var synnerligen intressant, men troligtvis även kan komma att påverka den säkerhetspolitiska utvecklingen, är att USA förefaller försöka genomföra ett Alexanderhugg gentemot hela projektet, i dess sista stund, för att det ej skall kunna slutföras.20 Vilket säkerligen kommer påverka de redan dåliga relationerna mellan Ryssland och USA,21 än mer. Framförallt utifrån att Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, i samband med USA svartlistning av ett antal företag i slutet av 2020 ansågs enl. honom utgöra ett direkt fientligt agerande av USA mot Ryssland.22

Den sjätte säkerhetspolitiska händelsen är väl kanske den mest tydligaste med påverkan på Sverige, nämligen valet i Belarus. Att valet ej skulle genomföras rättssäkert var sedan långt innan ett faktum. Händelseutveckling som kom får även ses vara en sådan som långt innan var trolig, hos de flesta som följt utvecklingen i Belarus genom åren. Att Aleksandr Lukasjenko frivilligt skulle ge upp sin position som President i Belarus kunde redan innan valet ses som obefintligt och förefaller fortsatt vara så. Att Belarus skulle genomföra repressiva åtgärder mot demonstranterna till valresultatet var även väntat,23 men Belarus förefaller även stänga sig mer och mer gentemot delar av omvärlden,24 vilket bör beaktas framgent. Efter valresultatet i Belarus förefaller säkerhetsläget blivit väldigt spänt i Östersjöregionen i och med att den svenska Försvarsmakten iståndsatte en s.k. beredskapsinsats maa. den ökade aktiviteten, och sannolikt även andra spänningar som hade uppstått maa. av valresultatet i Belarus.25 Vilket även visade sig med en rysk maritim landstigning på den numera ryska ön Hogland i finska viken,26 vilket får anses utgöra en tydlig styrkedemonstration maa. att förbandet som genomförde landstigningen kom från den ryska exklaven Kaliningrad.

Därefter kom de säkerhetspolitiska händelserna tätt följa varandra varvid de kommer i en väldigt snabb ordning framgent. Den åttonde säkerhetspolitiska händelsen, vilket dess konsekvenser ännu ej blivit tydliga är USA utdragande från det s.k. Open Skies avtalet.27 Där Ryssland ännu inte genomfört något motsvar. Dock får det ses som troligt att Ryssland fortsatt kommer kvarstanna inom ramen för avtalet. Detta maa. dess låga inhämtningskapacitet genom s.k. fotospaningssatelliter, varvid Open Skies blir en viktig inhämtningsfunktion för dem.28 Vad avser avtal, har det s.k. nya START avtalet, avtal som reglerar mängden kärnvapenstridsspetsar Ryssland och USA får inneha, löpt av och an i utspel under 2020 men även före det.29 Vilket utgör den nionde säkerhetspolitiska händelsen detta år. Huruvida avtalet kommer förnyas torde bekräftas relativt omgående när den nya amerikanska presidenten svärs in i slutet av Januari. Detta maa. att avtalet upphör att gälla den 05FEB2021. Dock får det ses som möjligt att det ej kommer förnyas.

Den tionde säkerhetspolitiska händelsen, vilket vi nu börjar se några konsekvenser utav, är vad som förefaller varit en planerad och överlagd förgiftning, med ett nervgift och tillika massförstörelsevapen, och försök till likvidering från den ryska administrationen gentemot den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.30 Vilket förefaller lett till att, dels ett antal nationers medborgare belagts med inreseförbud till Ryssland,31 dels att ett antal bolag verksamma inom sociala medier kommer beläggas med tydliga restriktioner med vad de får publicera i Ryssland.32 Här får det även ses som möjligt att rysk säkerhets- och underrättelsetjänst kommer agera med olika medel och metoder gentemot de som varit verksamma inom ramen för belysa förgiftningen och likvideringsförsöket gentemot Aleksej Navalnyj. Vilket troligtvis, om så sker kommer, föranleda ett än mer aktivt agerande gentemot Ryssland från ffa. västliga länder.

Den elfte säkerhetspolitiska händelsen är att den brittiske Försvarsstabschefen tydligt förklarade att möjligheten finns att ett tredje världskrig kan inträffa,33 vilket får ses som ett synnerligen allvarligt uttalande av en myndighetsperson ffa. från Storbritannien. Detta skulle kunna följas upp med Dagens Nyheters rubriksättning till det svenska försvarsbeslutet. Där rubriksättningen är att den svenska Försvarsmakten skall förberedas för krig.34 Vilket tydligt får anses indikera att säkerhetsläget går i en klar negativ riktning.

Den tolfte säkerhetspolitiska händelsen får utgöra datorintrånget gentemot det amerikanska företaget SolarWind. Där följdverkningarna ej förefaller vara fullständigt klarlagda, förutom att ca 18,000 kunder skall ha drabbats varav en del även utgör amerikanska myndigheter.35 Ryssland har utpekats som skyldig av bl.a. USA Utrikesminister, Mike Pompeo.36 Hur pass mycket information som har lyckats exfiltreras ut från de statliga amerikanska nätverken är okänt, men i vissa sammanhang har det framförts att detta kan vara den största informationsförlusten någonsin för USA (nej det blir ingen fotnot, just nu, på den uppgiften...). I olika sammanhang har det även framförts att detta datorintrång skulle utgöra en form av krigsförklaring mot USA, men även att ett kraftfullt amerikanskt svar krävs.37 Beroende på vilka motåtgärder USA kan tänkas genomföra, om det genomförs, kan det även komma att påverka den säkerhetspolitiska utvecklingen men även säkerhetsläget under det kommande året.

Således, vi lämnar strax om någon timme 2020 och går in mot 2021. Ur ett säkerhetspolitiskt och säkerhetsläge perspektiv är det näst intill omöjligt att förutse vad nästa år bär framför sig. Bortsett från de två närmsta kvartalen. Varvid utvecklingen i Belarus och hur Ryssland väljer att agera gentemot Defender-2021 utgör en del i det hela, till detta skall även Zapad-2021 även inräknas som kommer täcka hela norra Europas västra landgräns. Men även hur USA kan tänkas vidta motåtgärder mot Ryssland maa. SolarWind intrånget. Vilket mycket väl skulle kunna orsaka en s.k. oavsiktlig eskalering. Således 2021 kommer troligtvis innebära en hel del säkerhetspolitiska prövningar, med en samtidigt pågående pandemi.

God Nytt År och en God fortsättning till er alla! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

British Broadcasting Corporation 1234 (Engelska)

Cable News Network 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 12 (Svenska)

Folkhälsomyndigheten 1 (Svenska)

Försvarsmakten 12 (Svenska)

Izvestija 1 (Ryska)

Jägarchefen 123 (Svenska)

Ośrodek Studiów Wschodnich 12 (Engelska)

Radio Free Europe/Radio Liberty 1 (Engelska)

Reuters 1234, 5, 6789101112 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Barents Observer 1 (Engelska)

The Financial Times 1 (Engelska)

The Hill 12 (Engelska)

The New York Times 12 (Engelska)

The Space Review 1 (Engelska)

U.S. State Department 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Reuters. U.N. expert deems U.S. drone strike on Iran's Soleimani an 'unlawful' killing. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-iran-un-rights-idUSKBN2472TW (Hämtad 2020-12-31)

2 Reuters. Iran targets U.S. forces. 2020. https://graphics.reuters.com/IRAQ-SECURITY/0100B4VR2Q5/index.html (Hämtad 2020-12-31)

3 The New York Times. Cooper, Helene. Haberman, Maggie. Jakes, Lara. Sanger, David E. Schmitt, Eric. Trump Sought Options for Attacking Iran to Stop Its Growing Nuclear Program. 2020. https://www.nytimes.com/2020/11/16/us/politics/trump-iran-nuclear.html (Hämtad 2020-12-31)

The New York Times. Cooper, Helene. Trump Warns Iran of Retaliation After Attacks on U.S. Embassy in Baghdad. 2020. https://www.nytimes.com/2020/12/23/us/politics/trump-iran.html (Hämtad 2020-12-31)

4 Jägarchefen. Den nationella säkerhetsstrategin och COVID-19. 2020. https://jagarchefen.blogspot.se/2020/03/den-nationella-sakerhetsstrategin-och_29.html (Hämtad 2020-12-31)

5 Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2020-12-31)

6 Folkhälsomyndigheten. Alla över 70 står näst på tur för vaccin mot covid-19. 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/december/alla-over-70-star-nast-pa-tur-for-vaccin-mot-covid-19/ (Hämtad 2020-12-31)

7 Sveriges Television. WHO hoppas pandemin över inom två år. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/who-hoppas-pandemin-over-inom-tva-ar (Hämtad 2020-12-31)

8 Defense News. Mehta, Aaron. As Defender 2020 drill winds down, US Army plans for 2021 edition. 2020. https://www.defensenews.com/news/your-army/2020/07/10/as-defender-2020-winds-down-army-planning-for-2021-underway/ (Hämtad 2020-12-31)

9 Известия. Полузащитники Европы: у границ России разыграют «войну 2028 года». 2020. https://iz.ru/968230/anton-lavrov/poluzashchitniki-evropy-u-granitc-rossii-razygraiut-voinu-2028-goda (Hämtad 2020-12-31)

10 British Broadcasting Corporation. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world (Hämtad 2020-12-31)

11 Defense News. Mehta, Aaron. As Defender 2020 drill winds down, US Army plans for 2021 edition. 2020. https://www.defensenews.com/news/your-army/2020/07/10/as-defender-2020-winds-down-army-planning-for-2021-underway/ (Hämtad 2020-12-31)

12 Försvarsmakten. Aurora 20. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/aurora-20/ (Hämtad 2020-12-31)

13 TASS. Moscow to invite foreign military to Russian-Belarusian Zapad 2021 drills. 2020. https://tass.com/defense/1239403 (Hämtad 2020-12-31)

The Barents Observer. Nilsen, Thomas. Northern Fleet Commander says Zapad-2021 will be next year's "main effort". 2020. https://thebarentsobserver.com/en/security/2020/12/northern-fleet-commander-says-zapad-2021-will-be-next-years-main-effort (Hämtad 2020-12-31)

14 Jägarchefen. Trender och Utvecklingar 2020. 2020. https://jagarchefen.blogspot.se/2020/01/trender-och-utvecklingar-2020.html (Hämtad 2020-12-31)

15 Reuters. Warring Libya rivals sign truce but tough political talks ahead. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-libya-security-ceasefire/warring-libya-rivals-sign-truce-but-tough-political-talks-ahead-idUKKBN278195 (Hämtad 2020-12-31)

16 Reuters. Turkey's Erdogan says French leader has 'lost his way' in second broadside. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-france-macron/turkeys-erdogan-says-french-leader-has-lost-his-way-in-second-broadside-idUKKBN27A0KY (Hämtad 2020-12-31)

17 Reuters. Turkey extends exploration in disputed Mediterranean waters to October 27. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-greece-ship/turkey-extends-exploration-in-disputed-mediterranean-waters-to-october-27-idUKKBN27702D (Hämtad 2020-12-31)

18 British Broadcasting Corporation. US imposes sanctions on Turkey over Russia weapons. 2020. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-55311099 (Hämtad 2020-12-31)

19 British Broadcasting Corporation. Gas wars: The problem with Nord Stream 2. 2019. https://www.bbc.com/news/av/world-europe-47166669 (Hämtad 2020-12-31)

20 Reuters. Shalal, Andrea. Exclusive: U.S. preparing new sanctions to impede Russia's Nord Stream 2 pipeline. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-nord-stream-exclusive-idUSKBN28X2B6 (Hämtad 2020-12-31)

21 Radio Free Europe/Radio Liberty. Russia Sees Relations With U.S. Going 'From Bad To Worse'. 2020. https://www.rferl.org/a/russia-sees-relations-with-u-s-going-from-bad-to-worse-/31015391.html (Hämtad 2020-12-31)

22 Reuters. Kremlin says new U.S. sanctions are hostile act by outgoing Trump administration. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-sanctions-kremlin/kremlin-says-new-u-s-sanctions-are-hostile-act-by-outgoing-trump-administration-idUSKBN28W11Q (Hämtad 2020-12-31)

Reuters. U.S. publishes list of Chinese and Russian firms with military ties. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-china-military-companies-exclusiv/u-s-publishes-list-of-chinese-and-russian-firms-with-military-ties-idUSKBN28V2LQ (Hämtad 2020-12-31)

23 Jägarchefen. Något ytterligare om Belarus - igen. 2020. https://jagarchefen.blogspot.se/2020/08/nagot-ytterligare-om-belarus-igen.html (Hämtad 2020-12-31)

24 Ośrodek Studiów Wschodnich. Belarus: a police state in action. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-11-16/belarus-a-police-state-action (Hämtad 2020-12-31)

Ośrodek Studiów Wschodnich. Belarus: Partial border closure. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-12-14/belarus-partial-border-closure (Hämtad 2020-12-31)

25 Försvarsmakten. Beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/08/beredskapsinsats-i-ostersjon-och-pa-gotland/ (Hämtad 2020-12-31)

Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Regeringen vet hur länge Sverige kan försvaras. 2020. https://www.svd.se/var-formaga-tydlig-hos-dem-som-behover-veta (Hämtad 2020-12-31)

26 Aftonbladet. Vent, Niclas. Så kan Sverige bita ifrån – vid angrepp idag. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/RRPqVr/sa-kan-sverige-bita-ifran--vid-angrepp-idag (Hämtad 2020-12-31)

Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ryska landstigningsfartyg utlöste höjd svensk beredskap. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryska-landstigningsfartyg-utloste-hojd-svensk-beredskap/ (Hämtad 2020-12-31)

27 Cable News Network. Browne, Ryan. US formally withdraws from Open Skies Treaty that bolstered European security. 2020https://edition.cnn.com/2020/11/22/politics/us-withdrawal-open-skies/index.html (Hämtad 2020-12-31)

28 Graef, Alexander. Kütt, Moritz. Visualizing the Open Skies Treaty. 2020. https://openskies.flights/ (Hämtad 2020-12-31)

TASS. Russia to seek firm guarantees that parties to Open Skies Treaty meet their commitments. 2020. https://tass.com/politics/1226467 (Hämtad 2020-12-31)

The Space Review. Hendrickx, Bart. Upgrading Russia’s fleet of optical reconnaissance satellites. 2020. https://www.thespacereview.com/article/4006/1 (Hämtad 2020-12-31)

U.S. State Department. On the Treaty on Open Skies. 2020. https://www.state.gov/on-the-treaty-on-open-skies/ (Hämtad 2020-12-31)

29 Reuters. U.S. response to Putin may close door to more arms control talks under Trump. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-putin-armsrace-idUSKBN28R1Y (Hämtad 2020-12-31)

30 British Broadcasting Corporation. Russian agent 'tricked into detailing Navalny assassination bid'. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-55395683 (Hämtad 2020-12-31)

31 Reuters. Russia summons UK envoy, expands visa ban list, in response to Navalny sanctions. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-britain-navalny/russia-bars-more-british-citizens-from-entry-over-navalny-sanctions-idUSKBN2940UN (Hämtad 2020-12-31)

TASS. Russia imposes retaliatory sanctions against German, French officials. 2020. https://tass.com/politics/1223001 (Hämtad 2020-12-31)

32 Reuters. Putin targets U.S. social media, secret agent leaks and protests with new laws. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-putin/putin-targets-u-s-social-media-secret-agent-leaks-and-protests-with-new-laws-idUSKBN2941AE (Hämtad 2020-12-31)

33 Reuters. Global uncertainty could risk World War Three - UK military chief. 2020. https://www.reuters.com/article/us-britain-remembrance-war-idUSKBN27O066 (Hämtad 2020-12-31)

34 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Hultqvist: Försvaret rustas upp mot krig. 2020. https://www.dn.se/sverige/hultqvist-forsvaret-rustas-upp-mot-krig/ (Hämtad 2020-12-31)

35 Reuters. Hackers' broad attack sets cyber experts worldwide scrambling to defend networks. 2020. https://www.reuters.com/article/us-global-cyber/hackers-broad-attack-sets-cyber-experts-worldwide-scrambling-to-defend-networks-idUSKBN28S2V3 (Hämtad 2020-12-31)

The Financial Times. The great hack attack: SolarWinds breach exposes big gaps in cyber security. 2020. https://www.ft.com/content/c13dbb51-907b-4db7-8347-30921ef931c2 (Hämtad 2020-12-31)

36 Reuters. Cyber attack on U.S. government may have started earlier than initially thought - U.S. senator. 2020. https://www.reuters.com/article/us-global-cyber-usa-senator/cyber-attack-on-u-s-government-may-have-started-earlier-than-initially-thought-u-s-senator-idUSKBN29501K (Hämtad 2020-12-31)

The Hill. Biden calls for modernizing US defenses following massive hack. 2020. https://thehill.com/policy/cybersecurity/531868-biden-calls-for-modernizing-us-defenses-following-massive-hack (Hämtad 2020-12-31)

37 The Hill. Why America must retaliate after massive cyberattack from Russia. 2020. https://thehill.com/opinion/national-security/531729-why-america-must-retaliate-after-massive-cyberattack-from-russia (Hämtad 2020-12-31)

söndag 27 december 2020

Bland opinionsundersökningar och Kärnvapen

Reflektion

Stundtals dyker det upp intressanta opinionsundersökningar från Ryssland med bäring helt eller delvis mot det nu rådande säkerhetsläget. Den 07DEC2020 publicerade det ryska opinionsinstitutet FOM en undersökning avseende den ryska befolkningens syn kring kärnvapen. I undersökningen deltog 1000 st respondenter mellan den 20-22 November 2020, undersökningen genomfördes över telefon. Respondenternas ålder var från 18 år och äldre, den statiska felmarginalen ansågs ej överstiga 3,8%. Åldersfördelningen i undersökningen var 17% mellan 18-30 år, 31% mellan 31-45 år, 26% mellan 46-60 år och 26% var 61 år eller äldre.1

I undersökningen framkommer det att 53% utav den totala mängden respondenter anser det i dag finns en hotbild att kärnvapen kan komma att användas i händelse av en väpnad konflikt. Utifrån den tidigare beskrivna åldersgruppering anser 39% av de mellan 18-30 det, 44% i de mellan 31-45 det, 63% i de mellan 41-60 och 63% hos de som var 61 år eller äldre. Utav de respondenter som svarade att en sådan hotbild finns, ansåg 39% att den hotbilden främst kommer från USA.2 Detta kan även jämföras mot opinionsinstitutet Levada Tsentr senaste undersökning kring vilka nationer som anses vänligt eller fientligt inställda till Ryssland. I denna undersökning ansåg 70% av respondenterna att USA var fientligt inställd gentemot Ryssland.3

Dock säger detta inte så mycket, om det ej klargörs vilken sannolikhet den ryska befolkningen anser att ett väpnat angrepp kan tänkas genomföras mot dem. Enligt det ryska opinionsinstitutet VTsIOM undersökning från oktober 2019, vilket förefaller vara den senaste undersökningen i den frågan, anser enbart 31% av den ryska befolkningen att ett väpnat angrepp mot Ryssland kan anses vara sannolikt.4 Detta utgör nästan 1/3 av den ryska befolkningen varvid det får anses att en viss krigsrädsla rådde hos den ryska befolkningen, men den kan ej anses vara utbredd. Vilket skulle kunna jämföras mot den svenska oron 2018 om ett väpnat angrepp var sannolikt i vårt närområde, som uppmättes till 36%.5 Varvid det även får anses funnit en krigsrädsla hos den svenska befolkningen. Dock var den ryska krigsrädslan under 2018 mer utbredd än den svenska och låg mellan 50-39%.6 Vilket säkerligen kan vara av intresse att undersöka av någon, vilka mekanismer eller händelser som orsakade en sådan höjd krigsrädsla i Ryssland under 2018.

Varför blir då detta intressant? Inledningsvis bör det klargöras att ryska opinionsundersökningar och de ryska opinionsinstitutens undersökningar, alltid bör betraktas med väldigt källkritiska ögon.7 Vilket eventuellt kan bero på en inbyggd misstro hos den ryska befolkningen om att myndigheter kan genomföra någon form av kartläggning vid dessa frågeställningar, varvid svaren kan bli missvisande. Dock är det intressant att notera en undersökning av den Internationella Rödakorskommittén publicerad i januari 2020, där 16 000 personer från 16 länder i åldersspannet 20-35 år tillfrågades ett antal frågor rörande väpnande konflikter. Hälften av respondenterna kom från länder i fred, den andra hälften i länder med väpnad konflikt. I denna undersökning framkom det bl.a. att 54% av de tillfrågade trodde att ett kärnvapenangrepp skulle kunna genomföras under de kommande 10 åren.8 Vilket är en markant högre siffra än vad FOM redovisar i motsvarande ryska åldersgruppering.

Vad som dock kan konstateras, är att det förefaller finnas en rädsla och en uppfattningen om att kärnvapen kan komma att användas i händelse av en väpnad konflikt, runt om i världen, men även att väpnade konflikter kan inträffa. Hur utbredd denna rädsla de facto är, går att diskutera men den finns bevisligen. Att kärnvapen kan komma att användas vid en väpnad konflikt förefaller även vara en slutsats som den svenska Försvarsmakten kommit fram till. I den svenska Försvarsmaktens Doktrin för Gemensamma operationer (DGO) skrivs avseende hur det väpnande angreppet kan genomföras mot Sverige att, "eftersträvas strategisk chock och ett snabbt avgörande kan taktiska kärnvapen sättas in tidigt i konflikten".9 Utifrån ett svenskt perspektiv förefaller begreppet strategisk chock kunna innebära att handlingsförlama det som utgör rikets högsta ledning,10 för att snabbt nå ett avgörande eller om man så vill ett s.k. fait accompli.

Trots att den svenska Försvarsmakten framför att taktiska kärnvapen kan insättas mot Sverige, utgör kärnvapendimensionen något av "elefanten i rummet" i den svenska säkerhetspolitiska debatten. I den senaste försvarspropositionen går det att finna ordet "kärnvapen" vid 42 tillfällen.11 Vid inget av dessa tillfällen framförs det att kärnvapen kan tänkas användas mot Sverige, trots att propositionen konstaterar att Sverige kan utsättas för ett väpnat angrepp.12 Detta blir särskilt intressant i och med att Försvarsmakten tre månader innan försvarspropositionen publicerades, öppet beskriver riskerna kring ett kärnvapenangrepp mot Sverige som en metod motståndaren kan tänkas tillämpa. Därutöver är hotbildsbeskrivningen avseende det väpnade angreppet näst intill identisk mellan DGO och försvarspropositionen,13 dock utelämnas kärnvapenaspekten i försvarspropositionens hotbildsbeskrivning. Vilket får anses vara något anmärkningsvärt.

Det blir än mer anmärkningsvärt då tröskeln för att använda, åtminstone taktiska, kärnvapen förefaller sänkts sedan det kalla kriget,14 men även att kärnvapensystemen förefaller fått en ökad betydelse under de senaste decenniet.15 Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, berörde dock i sitt anförande vid Folk och Försvars årliga konferens i sälen 2020, den ryska kärnvapenövningen GROM-2019. Vilket även var Rysslands största kärnvapenövning sedan 1991.16 Dock berördes inget kring sannolikheten om en motståndare kunde tänkas angripa Sverige med kärnvapen i Försvarsministerns anförande, vilket 7 månader senare kom att skrivas offentligt i DGO. Vilket återigen för oss in på tesen att kärnvapen utgör något av "elefanten i rummet" i den svenska säkerhetspolitiska debatten.

Således för att rekapitulera, det förefaller finnas en oro att kärnvapen kan komma att användas i händelse av en väpnad konflikt i ett flertal nationer. Det förefaller även finnas tecken på att tröskeln för att använda kärnvapen har sänkts sedan det kalla krigets slut hos kärnvapenmakterna. Den svenska Försvarsmakten förefaller även se det så pass troligt att de skriver öppet och offentligt att vid vissa situationer kan en motståndare komma att använda kärnvapen mot Sverige, i händelse av en väpnad konflikt. Vad kan då göras?

Utgående från begreppet strategiskt chock bör samtliga nivåer, inom civil och militär ledning, vara medvetna om att kärnvapen kan komma att användas. Detta minskar troligtvis risken för en en total handlingsförlamning på de olika ledningsnivåer, om så skulle ske. Främst för att de psykologiska aspekterna av kärnvapen ofta bortses från, utan fokus är främst på dess fysiska och destruktiva kraft. Detta innebär även att en motståndarens användande av taktiska kärnvapen regelmässigt bör ingå i s.k. krigsspel för både civila och militära befattningshavare på de olika ledningsnivåerna. Detta syftande till att chefer på olika nivåer skall kunna vidta rätt förebyggande åtgärder för att minska effekterna av ett insättande på svenskt territorium med taktiska kärnvapen, men även ha en mental handlingsberedskap av att det kan tänkas ske. Men det krävs även att denna risk medvetandegörs för den breda allmänheten, likt det gjordes under det kalla kriget. Då den psykiska motståndskraften hos den svenska befolkningen sannolikt kommer vara direkt avgörande för att stridsmoralen ej skall brista i händelse av ett angrepp med taktiska kärnvapen.

Avslutningsvis, som berörts ett antal gånger i detta inlägg. I den svenska säkerhetspolitiska debatten är diskussionen kring användande av kärnvapen mot Sverige nästintill obefintlig. Kärnvapen diskuteras, men då främst ur ett nedrustningsperspektiv. Detta måste ändras, framförallt då Försvarsmakten ser det som en möjlighet att kärnvapen kan insättas mot Svenskt territorium. Lyfts inte diskussion kring detta, kommer den strategiska chocken definitivt uppnås.

Have a good one! // Jägarchefen


Källförteckning

FOM 1 (Ryska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Internationella Rödakorskommittén 1 (Svenska)

Levada Tsentr 1 (Ryska)

Regeringskansliet 12 (Svenska)

Sveriges Television 1234 (Svenska)

VTsIOM 1 (Ryska)

Edström, Håkan. Gyllensporre, Dennis. Westberg, Jacob. Military strategy of small states: responding to external shocks of the 21st century. Abingdon: Routledge, E-bok, 2019.


Slutnoter

1 ФОМ. О ядерном оружии. 2020. https://fom.ru/Bezopasnost-i-pravo/14509 (Hämtad 2020-12-27)

2 Ibid.

3 Левада-Центр. ВРАГИ. 2020. https://www.levada.ru/2020/10/15/vragi-2/ (Hämtad 2020-12-27)

4 ВЦИОМ. Друзья и враги. 2019. https://wciom.ru/analytical-reviews/analiticheskii-obzor/druzya-i-vragi (Hämtad 2020-12-27)

5 Sveriges Television. Olsson, Jonas. MSB: Svenskarna är mindre oroliga för krig. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/msb-svenskarnas-oro-for-krig-har-minskat (Hämtad 2020-12-27)

6 ВЦИОМ. Друзья и враги. 2019. https://wciom.ru/analytical-reviews/analiticheskii-obzor/druzya-i-vragi (Hämtad 2020-12-27)

7 Sveriges Television. Kleberg, Carl Fridh. Rysk opinionsundersökning visar rekordlåg förtroendesiffra för Putin. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rekordlag-fortroendesiffra-for-putin (Hämtad 2020-12-27)

8 Internationella Rödakorskommittén. Millenials on war. 2020. https://www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/millenials-on-war/ (Hämtad 2020-12-27)

9 Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

10 Edström, Håkan. Gyllensporre, Dennis. Westberg, Jacob. Military strategy of small states: responding to external shocks of the 21st century. Abingdon: Routledge, E-bok, 2019, s. 1, 15.

11 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 32, 37-38, 41-42, 47-48, 51, 53-54, 58, 64-65.

12 Ibid. s. 26.

13 Ibid. s. 60-61.

Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 17-18.

14 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Expert: Ökad risk att USA eller Ryssland tar till kärnvapen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sipris-expert-risken-for-karnvapenkrig-har-okat (Hämtad 2020-12-27)

15 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Expert: ”Det är ett direkt hot mot Europa”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/expert-om-usa-s-beslut-att-drar-sig-ur-karnvapenavtalet-inf-det-ar-ett-direkt-hot-mot-europa (Hämtad 2020-12-27)

16 Regeringskansliet. Försvarsminister Peter Hultqvists tal vid Folk och Försvar 2020. 2020. https://www.regeringen.se/tal/2020/01/forsvarsminister-peter-hultqvists-tal-vid-folk-och-forsvar-2020/ (Hämtad 2020-12-27)

tisdag 8 december 2020

Något om grupperingar

Sammanfattning

Främmande makt kan tänkas använda grupperingar i Sverige för sitt eget syfte. Detta syfte sträcker sig troligtvis från mindre demonstrationer, påverkanskampanjer till våldsdåd. Dessa grupperingar kan delas in i tre kategorier. Oförberedda vilket utgör grupperingar som finns och när dess agenda sammanfaller med en främmande makts kan de komma att utnyttjas. Lösa grupperingar som består av individer utan egentlig organisering i främst digitala nätverk som en främmande makt kan exploatera och påverka i en för de gynnsam riktning och förberedda grupperingar vilket utgörs av rekryterade individer som går en främmande makts ärenden. Användande av grupperingar får anses utgöra en sannolik metod främmande makt kan tänkas använda sig av i s.k. säkerhetspolitiskt normalläge och trolig vid säkerhetspolitisk kris samt möjlig metod under en väpnad konflikt.

Analys

I samband med att den svenska Säkerhetspolisen redovisade sin verksamhetsrapport 2019 (för verksamhetsåret 2018), framkom det att Ryssland genomfört kontakttagning med extremist- och intressegrupperingar i Sverige. Enligt Säkerhetspolisen skulle dessa grupperingar antingen kunna användas mot svenska intressen här och nu, eller i en framtida situationen vid ett än mer negativt säkerhetspolitiskt läge än det som råder.1 Detta är dock ingen större nyhet, ur ett större perspektiv. Då detta, dels historiskt utgjort en av många metoder som kan tillgripas, dels framkommit i olika nyhetsrapporter sedan det synbara försämrade säkerhetsläget inträdde, efter den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014.2 Dock är det ett intressant ämnesområde att försöka belysa ur ett litet bredare perspektiv, vilket förhoppningsvis detta inlägg kan göra.

Det kanske mest klassiska exemplet ur ett västligt perspektiv, i utnyttjandet av en gruppering är hur Sovjetunionen under det kalla kriget manipulerade delar av den västliga fredsrörelsen. Metoden som användes för att utnyttja fredsrörelsen var, dels att skapa en egen frontorganisation, dels att finansiera och påverka olika rörelser. För att påverka och uppnå den målsättning Sovjetunionen antagit. Efter ett tag förefaller även individer inte insett att de agiterade för en Sovjetisk frontorganisation, än mindre att de fick ekonomiska medel från Sovjetunionen för att föra dess talan.3

Västliga länder förefaller även likt Sovjetunionen, använt sig av olika grupperingar under det kalla kriget. Det kanske tydligaste exemplet kan utgöras av den polska solidaritet rörelsen som erhöll, dels materiellt, dels ekonomiskt stöd för sin verksamhet.4 Således under det kalla kriget agerade både USA och Sovjetunionen med grupperingar för att nå sina syften, varvid begreppet främmande makt/-er kommer användas framgent när exemplifieringar kring Sverige skrivas, då det även får ses som troligt att även andra länder, skulle kunna använda sig av dylika metoder i Sverige. Då ett flertal av de länder som klassificerats som underrättelsehot mot Sverige,5 har den förmågan.

Det ovanstående utgör två historiska exempel på hur påverkansoperationer har genomförts med grupperingar. Hur kan det då genomföras i dagens Sverige? Metoderna torde inte förändrats markant, bortsett från tillgången till informationsteknologi. Hela grupperingar torde inte vara medvetna om att de går främmande makts ärende. Utan snarare kan det röra sig om att de antingen föds med information på olika sätt från t.ex. underrättelseofficerare vid samtal, föreläsningar m.m. Ett annat tillvägagångssätt kan även vara att ett fåtal tongivande individer i en gruppering är medvetna och därmed för fram den främmande maktens agenda, genom dess underrättelsetjänst, och driver grupperingen i en riktning gynnsam för den främmande makten. Varvid påverkan kan ske inom ett specifikt intresseområde.

Härvid får det även ses som troligt att ekonomiska medel tillförs grupperingar för att kunna genomföra, ur deras synvinkel, informationskampanjer. Det får även ses som troligt att främmande makt försöker dölja sina ekonomiska transaktionerna genom att använda enskilda bidragsgivare, företag eller stiftelser. Ett intressant exempel kan utgöras av de ekonomiska bidrag som fanns att tillgå för demonstrationer, informationskampanjer m.m. innan riksdagens omröstning kring den s.k. FRA lagen.6 Huruvida någon stat var engagerade i påverkan av den s.k. FRA lagen lämnar undertecknad därhän, då det offentligt ej framkommit några sådana uppgifter. Dock får det ses som möjligt.7 Framförallt mtp. hur framgångsrik FRA förefaller varit/är i sin inhämtning och bearbetning av information.8

Vilka grupperingar kan det då röra sig om som kan tänkas användas för olika former av påverkansoperationer? Här får det ses som troligt att en främmande makt agerar utifrån axiomet, min fiendens fiende är min vän. Det vill säga, det går inte att peka ut en specifik gruppering. Det handlar snarare om att en främmande makt finner och griper tillfället hos en intressegruppering i en specifik sakfråga. Detta kan exemplifieras med den östtyska säkerhets- och underrättelseorganisationen STASI, som samarbete både med västliga vänster- och högergrupperingar under det kalla kriget.9

Säkerhetspolisen förefaller även se det som sannolikt att de grupperingar Ryssland tagit kontakt med i Sverige kan tänkas användas vid ett försämrat säkerhetsläge,10 vilket troligtvis innebär att de kan tänkas användas till mer subversiv verksamhet där våldsdåd även kan tänkas ingå. Återigen går det att använda sig av det historiska exemplet med den östtyska säkerhets- och underrättelsetjänsten STASI. Denna organisation förefaller bl.a. utbildat den tyska terroristorganisationen röda arméfraktionen men även givit dem annat stöd.11 Enligt det s.k. Mitrokhinarkivet skall Sovjetunionen bl.a. utrustat terroristorganisationer i Mellanöstern med olika vapensystem.12 Men de skall även försökt använda terroristorganisationen PFLP, Folkfronten för Palestinas befrielse, för att genomföra en likvidering av två sovjetiska avhoppare.13 Under den första halvan av 1980-talet, d.v.s. tiden för Operation RJaN, förefaller även Sovjetunionen ansett att terroristgrupper skulle kunna användas mot USA och NATO.14 Användandet av terroristorganisationer, får troligtvis ansetts utgöra en av många metoder för att destabilisera och försvaga västliga länder samt NATO.15

Ur ett ryskt perspektiv får det ses som troligt att det amerikanska stödet till den Afghanistanska Mujhahedin rörelsen under 1980-talet, betraktas som stöd och användande av en irreguljär gruppering mot Sovjetunionen och som en metod att destabilisera och försvaga Sovjetunionen.16 På motsvarande sätt kunde säkerligen även det initialt dolda därefter öppna ekonomiska samt materiella stödet till Contras i Nicaragua av den amerikanska underrättelsetjänsten,17 kunnat tolkas av Sovjetunionen som ett sätt att begränsa dess inflytande i, dels Nicaragua, dels Sydamerika. Med anledning av att Sovjetunionen gav ekonomiskt och materiellt stöd till Nicaragua.18 Kosovokonflikten 1998-99 är ett annat exempel där USA förefaller agerat dolt med olika former av stöd genom dess underrättelsetjänst, långt innan något egentligt mandat fanns för ett agerande, men även efteråt.19 Den konflikten förefaller även haft en djup påverkan på ryskt militärteoretisk tänkande främst vad avser s.k. kontaktlös krigföring.20 Varvid det får ses som möjligt att även det dolda agerandet av amerikansk underrättelsetjänst med stöd till den kosovoalbanska befrielsearmén kan ha påverkat det ryska militärteoretiska tänkandet, i kombination med utnyttjandet av kryssningsrobotar.

De exempel som beskrivits i inlägget, så här långt, utgår från redan befintliga grupperingar som främmande makt/-er använder, eller kan använda för att nå sina syften. Dessa får ses som s.k. oförberedda grupperingar, där en främmande makt kan exploatera en situation där en gruppering grupperings inriktning faller in i samma agenda som den främmande makten har för tillfället och den kan agera i dess syfte. Således utgör inte det något långsiktigt och konkret förberett av en främmande makt på svenskt territorium. Till detta skall tillföras vilket undertecknad vill benämna "lösa grupperingar". Det vill säga individer som i grunden inte är organiserade på något sätt, men har samma agenda eller inställning till en eller flera sakfrågor. Dessa s.k. lösa grupperingar har i takt med hur den s.k. informationsteknologin utvecklats, erhållit större möjligheter att utbyta sina åsikter via olika forum på internet men även via andra kommunikationsmedel. Dock på ett oorganiserat tillvägagångssätt.

Dessa s.k. lösa grupperingar skulle kunna exemplifieras med vad som förefaller vara tyska högerextrema från, dels det tyska polisväsendet, dels den tyska Försvarsmakten som träffats på olika virtuella forum och utbytt idéer. Varvid ett löst digitalt nätverk av individer förefaller upprättats.21 Dessa s.k. lösa grupperingar skulle troligtvis kunna fås att agera i en riktning som är gynnsam för en främmande makt, om t.ex. det digitala nätverket infiltreras av en främmande makt och denna börjar organisera och "injicerar" rätt budskap i nätverket. Som konkret exempel finns minst en liknande händelse i USA, i samband med valet 2016. Där Ryssland lyckades samla individer för demonstrationer. Försök förefaller även genomförts inför valet 2020 att organisera mer våldsamma aktioner.22 Sannolikheten att dylika lösa grupperingar även finns i Sverige, får ses som trolig. Vilket bör beaktas, då dessa kan exploateras vid rätt ögonblick av en främmande makt i syfte att destabilisera Sverige.

Således, finns det enbart oförberedda och lösa grupperingar? Det får ses som möjligt att det även finns s.k. förberedda grupperingar . Undertecknads högst egendefinierade beskrivning av förberedda grupperingar är att det är sådana som löpande rekryteras och förbereds för att lösa specifika uppgifter. Då det torde vara fullständigt klart för de som rekryteras att de kommer gå en främmande makts ärende, får det ses som troligt att dessa främst rekryteras för att kunna genomföra mer kvalificerad subversiv verksamhet som främst omfattar våldsdåd, sabotage o.dyl.

Vad kan då en förberedd grupperingar vara? Under de senaste åren har bl.a. de kampsportklubbar som utövar det ryska närstridssystemet Systema av och till belysts i västerländsk media, varvid de får utgöra ett exempel på hur rekrytering till en möjlig förberedd gruppering kan genomföras. Mig veterligen var det första tillfället när dessa kampsportsklubbar belystes offentligt i samband med den tyske författaren Boris Reitschuster publicering av sin bok Putins verdeckter Krieg, 2016. I denna bok framför Reitschuster tesen, utifrån hemliga handlingar han blivit visad av en västlig säkerhetstjänst, att dessa kampsportsklubbar även används för rekrytering av personal till grupper under ledning av den ryska militära underrättelsetjänsten. Enligt Reitschuster skulle det finnas mellan 250-300 utbildade individer i Tyskland 2015. I syfte att kunna genomföra sabotage och andra dåd för Rysslands räkning.23 Dessa individer skall enl. honom erhållit särskild utbildning i Ryssland. Enligt honom skall vissa av de som rekryterats arbeta inom den tyska polisen samt den tyska försvarsmakten.24

Enligt en analys förefaller gruppernas storlek röra sig om tre till fem individer, utspridda över hela Tyskland. Utöver att kunna användas i händelse av en väpnad konflikt, antas dessa grupper även kunna användas för destabiliserande verksamhet i fred.25 Den Schweiziska dagstidningen Blick skrev 2018 en artikel om dessa klubbar i Schweiz, utifrån en hemligstämplad rapport från den Schweiziska säkerhetspolisen. Deras slutsats förefaller vara densamma som Reitschuster framförde 2016, att dessa grupperingar skulle kunna användas i olika scenarion från fred till krig.26 I Sverige har en klubb berörts av massmedia,27 dock förefaller inget komprometterande framkommit likt det som skrivits om dem i Tyskland och Schweiz. Med tanke på den publicitet som varit kring dessa klubbar och den eventuella kopplingen till rysk underrättelsetjänst, får det ses som troligt att om någon rekrytering skedde tidigare genomförs den på annat sätt nu maa. hur det har exponerats.

Ett annat tillvägagångssätt kan vara att rekrytera enskilda individer, utan koppling till någon klubb, organisation motsv, och därefter föra dem samman för att lösa en specifik uppgift, på motsvarande sätt som den ryska militära underrättelsetjänsten förefaller genomfört vid kuppförsöket i Montenegro 2016.28 Detta tillvägagångssätt skulle troligtvis även kunna genomföras som en långsiktig planering d.v.s. en främmande makt rekryter ett antal individer utan att dessa har någon inbördes kontakt och vetskap och när behov av dem uppstår, aktiveras de och förs samman till en grupp. Dock kräver denna lösning mer arbete av en främmande makt. Varvid en metod som skulle kunna tillämpas, är att de söker efter lämpliga individer främst i olika grupperingar med våldskapital för att kunna genomföra rekryteringar. En annan metod som även skulle kunna tillämpas är rekrytering genom företag som erbjuder paramilitär utbildning. Vilket t.ex. finns i Ryssland,29 men även många andra länder. På detta sätt skulle även en individs förmåga att hantera stress, inlärning, agera i grupp m.m. kunna utvärderas. Kostnaden för själva rekryteringsarbete skulle även bli minimal för den främmande makten då individen själv betalar sin egen utbildning.

I de ovanstående exemplen är det den mest extrema våldsutövningen som belyses d.v.s. med vapen. Att hela extremist grupperingar med ett större medlemsantal i Sverige skulle kunna fås att tillgripa vapen för en främmande makt får ses som mindre troligt. Däremot likt exemplen kring påverkansoperationer tidigare, får det ses som troligt att ledande individer skulle kunna uppvigla en gruppering att t.ex. agera genom våldsamma upplopp o.dyl.30 Dock får det ses som möjligt att en främmande makt skulle kunna påverka ett mindre antal individer i extremistgrupperingar att tillgripa vapen.

Således för att rekapitulera, det är inget nytt att främmande makter använder sig av grupperingar, dels för påverkansoperationer, dels för att genomföra väpnande aktioner. Där det sistnämnda kan liknas med en form av proxykrigföring d.v.s. en gruppering går en annan stats ärende med väpnad strid som verktyg.31 Dock behöver det inte vara väpnad strid per se utan terrordåd, sabotage m.m. som genomförs. Vad som även bör belysas är, vilket säkerhetspolisen ej nämner, att kriminella nätverk även kan användas av en främmande makt för olika former av subversiv verksamhet. Vilket historiskt även genomförts av ett antal länder.32 Detta maa. att en del av dessa kriminella nätverk besitter ett omfattande våldskapital som kan utnyttjas för en annans stats syften. Varvid de får ses som en oförberedd gruppering av den främmande makten som kan användas för våldsdåd motsv.

Vad innebär då allt detta ur ett svenskt perspektiv? För det första bör det beaktas att det är inget nytt att en främmande makt kan tänkas bygga upp en organisation i Sverige för att genomföra subversiv verksamhet bl.a. genom sabotage. Vilket kanske tydligast kan exemplifieras i vad som kom att benämnas "Stora Sabotageligan". Vilket var en sovjetisk sabotageorganisation i Sverige under den senare delen av 1930-talet samt inledningen av 1940-talet.33 Då som nu,34 var Sverige i ett gränsland eller skärningspunkt mellan olika storpolitiska händelser samt krafter. Dock torde verksamheten utvecklats med åren, jämfört med hur dylikt kunde organiseras och genomföras under det kalla kriget.35

För det andra bör det beaktas att främmande makter mycket väl kan tänkas exploatera det våldskapital som kriminella organisationer i Sverige besitter. Ett våldskapital som kan exemplifieras med, dels mängden sprängdåd som inträffat de senaste åren,36 dels mängden våldsdåd som involverat handeldvapen under de senaste åren i Sverige.37 Denna våldsutövning av de kriminella organisationerna har beskrivits av seniorprofessorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell, med att dels, har samhällets våldsmonopol urholkats, dels har det kriminella våldet allt mer börjat likna terrorismens.38 Vilket får ses som en synnerligen allvarlig varning. Detta blir även synnerligen allvarligt mtp. de vapenstölder som genomförts vid Regeringskansliet varvid kriminella element förefaller haft tillgång till vapen,39 och därmed hur det får ses som möjligt att en främmande makt möjligen skulle kunnat exploatera detta. Det får även ses som troligt att främmande makter kan tänkas använda sig av kriminella organisationer för att genomföra destabiliserande åtgärder av Sverige i händelse av ett försämrat säkerhetsläge. Detta med syftet att bl.a. belasta de samhällsbärande myndigheterna och därmed trötta ut dem, men även sänka de svenska medborgarna psykologiska motståndskraft.

För det tredje, får det ses som troligt att om en främmande makt effektivt skall kunna använda inhemska grupperingar för sabotage motsv. i t.ex. ett skymningsläge eller en intensifierad gråzonssituation krävs ledning från dess sida. Ett flertal länder besitter denna förmåga där Ryssland med sina Spetsnazförband och USA med dess US Army Special Forces är mest framträdande.40 För det fjärde får det ses som mindre troligt att främmande makt/-er skall kunna uppvigla större grupperingar att ta till vapen för dess sak, utan att svenska säkerhets- och underrättelsemyndigheter har erhållit vetskap om det långt innan maa. historiska exempel kring brister i operationssäkerhet hos dylika grupperingar. Däremot får det ses som troligt att ett fåtal ledande individer skulle kunna uppvigla till våldsamt upplopp, olika former av påverkansoperationer m.m. hos en större gruppering utan att vetskap om detta erhålls innan. För det femte, det får även ses som möjligt att de länder som utgör de största underrättelsehoten mot Sverige även kan tillgripa dylika metoder. Varvid fokus inte enbart bör vara på Ryssland i denna hotbild, då utnyttjandet av grupperingar även går att ses som en form av fjärrpåverkan där staten som genomför det kan vara väldigt långt från Sverige och styra händelseförloppet genom t.ex. olika tekniska lösningar och ett fåtal underrättelseofficerare på plats.


Slutsats

Det får ses som sannolikt att det finns grupperingar i Sverige som kan tänkas gå en främmande makts ärenden, antingen medvetet eller omedvetet genom manipulation. Dessa ärenden omfattar troligtvis spektrumet från påverkansoperationer till våldsdåd. I det nuvarande säkerhetspolitiska läget, s.k. normalläge, får det ses som sannolikt att det främst rör sig om påverkansoperationer. Det får även ses som möjligt att det finns utbildade grupper av svenska medborgare i landet underställda främmande makt för att kunna utföra våldsdåd under dess ledning i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det får även ses som möjligt att dessa grupper eller delar av extremistgrupperingar eller kriminella nätverk kan genomföra subversiv påverkan å en främmande makts vägar genom t.ex. sabotage eller våldsdåd under ett s.k. säkerhetspolitiskt normalläge, d.v.s. det läge som råder nu. Användandet av grupperingar inom ramen för en gråzonsituation i olika syften, får anses utgöra en synnerligen väl lämpad metod för att kunna genomföra påverkan över hela spektrumet mot en annan stat.

Have a good one! // Jägarchefen


Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

Blick 1 (Tyska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Congressional Research Service 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 123456 (Svenska)

Der Spiegel 1 (Tyska)

Deutsche Welle 12 (Engelska)

Euobserver 1 (Engelska)

European Council on Foreign Relations 1 (Engelska)

Foreign Policy 1 (Engelska)

Försvarets Radioanstalt 123 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Krigsmakten 1 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

Säkerhetspolisen 1 (Svenska)

The Brookings Institution 1 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

The New York Times 1234567 (Engelska)

The Wall Street Journal 1 (Engelska)

Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016.

Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999.

Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020.

Gieseke, Jens. Stasi: Östtysklands hemliga polis, 1945-1990. Stockholm: Fischer & Co, 2017.

Jonsson, Oscar. The Russian understanding of war: blurring the lines between war and peace. Washington, DC: Georgetown University Press, 2019.

Reitschuster, Boris. Putins verdeckter Krieg: wie Moskau den Westen destabilisiert. Berlin: Econ, 2016.

Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020.


Slutnoter

1 Aftonbladet. Granlund, John. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2020-12-08)

2 Galeotti, Mark. Putin’s hydra: Inside Russia’s intelligence services. London: European Council on Foreign Relations, 2016, s. 7.

3 Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 427, 484, 485.

Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020, s. 274-275, 281-282, 284, 286.

The New York Times. Vinocur, John. K.G.B. Officers Try to Infiltrate Antiwar Groups. 1983. https://www.nytimes.com/1983/07/26/world/kgb-officers-try-to-infiltrate-antiwar-groups.html (Hämtad 2020-12-08)

4 The New York Times. Schneider, Keith. Reagan and Pope Reportedly Conferred on Poland. 1992. https://www.nytimes.com/1992/02/18/world/reagan-and-pope-reportedly-conferred-on-poland.html (Hämtad 2020-12-08)

5 Säkerhetspolisen. Demokratin hotas från flera håll. 2020. https://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2020-03-26-demokratin-hotas-fran-flera-hall.html (Hämtad 2020-12-08)

6 Dagens Nyheter. Stenberg, Ewa. Maskerade lobbyister har fritt fram i riksdagen. 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-maskerade-lobbyister-har-fritt-fram-i-riksdagen/ (Hämtad 2020-12-08)

7 Försvarets Radioanstalt. Påståenden och klargöranden. 2007. https://archive.li/20070611040026/http://www.fra.se/omfra_faq_lag.shtml (Hämtad 2020-12-08)

Försvarets Radioanstalt. FRA kommenterar signal­spanings­debatt. 2020. https://www.fra.se/nyheter/nyheter/nyhetsarkiv/news/frakommenterarsignalspaningsdebatt.5.15d6ea201729ce403d2d9.html (Hämtad 2020-12-08)

Försvarets Radioanstalt. FRA kommenterar debatt­artikel. 2020. https://www.fra.se/nyheter/nyheter/nyhetsarkiv/news/frakommenterardebattartikel.5.15d6ea201729ce403d21dd.html (Hämtad 2020-12-08)

8 Sveriges Television. Larsson, Thomas. FRA förutsåg kriget i Georgien. 2013. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fra-forutsag-kriget-i-georgien (Hämtad 2020-12-08)

9 Galeotti, Mark. Putin’s hydra: Inside Russia’s intelligence services. London: European Council on Foreign Relations, 2016, s. 7.

The Wall Street Journal. Johnson, Daniel. East Germany's Support for Neo-Nazis. 2000. https://www.wsj.com/articles/SB966798843277127087 (Hämtad 2020-12-08)

10 Aftonbladet. Granlund, John. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2020-12-08)

11 Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 392.

Gieseke, Jens. Stasi: Östtysklands hemliga polis, 1945-1990. Stockholm: Fischer & Co, 2017, s. 256-257.

12 Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 381.

13 Ibid. s. 382.

14 Ibid. s. 392.

15 Ibid. s. 363.

The Wall Street Journal. Johnson, Daniel. East Germany's Support for Neo-Nazis. 2000. https://www.wsj.com/articles/SB966798843277127087 (Hämtad 2020-12-08)

16 The New York Times. Pear, Robert. Arming Afghan Guerrillas: A Huge Effort Led by U.S. 1988. https://www.nytimes.com/1988/04/18/world/arming-afghan-guerrillas-a-huge-effort-led-by-us.html (Hämtad 2020-12-08)

17 The New York Times. U.S. Aid to the Contras: The Record Since '81. 1986. https://www.nytimes.com/1986/03/20/world/us-aid-to-the-contras-the-record-since-81.html (Hämtad 2020-12-08)

18 Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 363.

The New York Times. Kinzer, Stephen. Soviet Help to Sandinistas: No Blank Check. 1984. https://www.nytimes.com/1984/03/28/world/soviet-help-to-sandinistas-no-blank-check.html (Hämtad 2020-12-08)

19 Sunday Times. Walker, Tom. Laverty, Aidan. CIA Aided Kosovo Guerrilla Army All Along. 2000.

The Guardian. Beaumont, Peter. Beaver, Paul. Vulliamy, Ed. 'CIA's bastard army ran riot in Balkans' backed extremists'. 2001. https://www.theguardian.com/world/2001/mar/11/edvulliamy.peterbeaumont (Hämtad 2020-12-08)

20 Jonsson, Oscar. The Russian understanding of war: blurring the lines between war and peace. Washington, DC: Georgetown University Press, 2019, s. 47.

21 Der Spiegel. Baumgärtner, Maik. Gebauer, Matthias. Wiedmann-Schmidt, Wolf. Militärgeheimdienst versagt im Kampf gegen Rechtsextremisten. 2020. https://www.spiegel.de/politik/deutschland/rechtsextremismus-bei-bundeswehr-und-polizei-geheimdienstkontrolleure-stellen-mad-miserables-zeugnis-aus-a-d4ddfe89-0c00-4ded-881b-678013f3b443 (Hämtad 2020-12-08)

22 Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 364.

The New York Times. Barnes, Julian E. Goldman, Adam. Russia Trying to Stoke U.S. Racial Tensions Before Election, Officials Say. 2020. https://www.nytimes.com/2020/03/10/us/politics/russian-interference-race.html (Hämtad 2020-12-08)

23 Reitschuster, Boris. Putins verdeckter Krieg: wie Moskau den Westen destabilisiert. Berlin: Econ, 2016, s. 256-264.

24 Deutsche Welle. Schumann, Efim. Putin's 'secret sleepers' waiting for a signal. 2016. https://www.dw.com/en/putins-secret-sleepers-waiting-for-a-signal/a-19196685 (Hämtad 2020-12-08)

25 EUobserver. Rettman, Andrew. Fight club: Russian spies seek EU recruits. 2017. https://euobserver.com/foreign/137990 (Hämtad 2020-12-08)

26 Blick. Eberhard, Fabian. Russische Separatisten bilden Kämpfer in der Schweiz aus. 2018. https://www.blick.ch/politik/putins-untergrund-truppe-russische-separatisten-bilden-kaempfer-in-der-schweiz-aus-id15048252.html (Hämtad 2020-12-08)

27 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Unga lockas till rörelse med kopplingar till rysk underrättelsetjänst. 2018. https://www.dn.se/nyheter/unga-lockas-till-rorelse-med-kopplingar-till-rysk-underrattelsetjanst/ (Hämtad 2020-12-08)

28 British Broadcasting Corporation. Montenegro jails 'Russian coup plot' leaders. 2019. https://www.bbc.com/news/world-europe-48212435 (Hämtad 2020-12-08)

The New York Times. Schwirtz, Michael. Top Secret Russian Unit Seeks to Destabilize Europe, Security Officials Say. 2019. https://www.nytimes.com/2019/10/08/world/europe/unit-29155-russia-gru.html (Hämtad 2020-12-08)

29 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Svenska nazister fick utbildning i Ryssland. 2017. https://www.dn.se/arkiv/nyheter/svenska-nazister-fick-utbildning-i-ryssland/ (Hämtad 2020-12-08)

Deutsche Welle. Bushuev, Mikhail. Esipov, Vladimir. Pfeifer, Hans. Why are German neo-Nazis training in Russia?. 2020. https://www.dw.com/en/why-are-german-neo-nazis-training-in-russia/a-53702613 (Hämtad 2020-12-08)

30 The Atlantic. Carpenter, Michael. Russia Is Co-opting Angry Young Men. 2018. https://www.theatlantic.com/ideas/archive/2018/08/russia-is-co-opting-angry-young-men/568741/ (Hämtad 2020-12-08)

31 The Brookings Institution. Byman, Daniel L. Why engage in proxy war? A state’s perspective. 2018. https://www.brookings.edu/blog/order-from-chaos/2018/05/21/why-engage-in-proxy-war-a-states-perspective/ (Hämtad 2020-12-08)

32 Foreign Policy. Galeotti, Mark. The Kremlin’s Newest Hybrid Warfare Asset: Gangsters. 2017. https://foreignpolicy.com/2017/06/12/how-the-world-of-spies-became-a-gangsters-paradise-russia-cyberattack-hack/ (Hämtad 2020-12-08)

33 Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016, s. 6-9.

34 Ibid.

Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 31-32.

35 Krigsmakten. Sabotage. 1951. https://amfarkiv.se/post/402880485f2e659f015f2f6e5e680a74/sabotage (Hämtad 2020-12-08)

36 Dagens Nyheter. Cato, Carl. Littorin, Jens. En helt vanlig dag på en läkarmottagning – då briserade sprängladdningen. 2020. https://www.dn.se/sverige/ingrid-var-hos-lakaren-da-exploderade-sprangladdning/ (Hämtad 2020-12-08)

37 Dagens Nyheter. Orre, Sebastian. Skjutningarna i Sverige har ökat med 20 procent. 2020. https://www.dn.se/sverige/skjutningarna-i-sverige-har-okat-med-20-procent/ (Hämtad 2020-12-08)

38 Svenska Dagbladet. Agrell, Wilhelm. Agrell: Vi måste agera för att rädda landet. 2019. https://www.svd.se/agrell-vi-maste-agera-for-att-radda-landet (Hämtad 2020-12-08)

39 Dagens Nyheter. Jakobson, Hanna. Svensson, Adam. Sju pistoler och 210 patroner nu borta från Regeringskansliet. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-pistoler-och-210-patroner-nu-borta-fran-regeringskansliet/ (Hämtad 2020-12-08)

40 Bowen, Andrew S. Russian Military Intelligence: Background and Issues for Congress. Washington DC: Congressional Research Service, 2020, s. 10.