Reflektion
Säkerhetspolitiska
förändringar kommer sällan som en blixt från klar himmel utan
dessa förändringar sker ofta över en längre tid. Trots att dessa
förändringar i den dagliga medierapportering kan te sig som att de
uppstått ur tomma intet. En händelse som är intressant ur det
perspektivet är den eventuella observationen av två ubåtar
vid Åland under påsken 2004. Vilket för de flesta torde te sig
något malplacerat, därutöver vid en tidpunkt som den
säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen skall ha varit
som mest stabil, enligt den gängse "bilden".
Vad
bestod då observationen av? Den 08APR2004 observerade bilfärjan M/S
Roslagen två radarekon vid fyren Solovjeva väster om
Signilskär på finskt territorialvatten. På M/S Roslagens
radarskärm skall radarekona framträtt som tankfartyg, emedan visuell
observation med hjälp av kikare visade delar av två ubåtstorn med
tillhörande master. Observationen genomfördes cirka 16:50,
siktförhållandena skall varit goda vid det aktuella tillfället.
Minsta avstånd mellan M/S Roslagen och de båda ubåtarna skall
varit på ett avstånd om cirka 300-400 meter.1
Den
finska gränsbevakningen skall även erhållit en radarupptagning vid
den aktuella tidpunkten,2 dock går det ej att särskilja
en ubåts radareko från t.ex. ett annat ytfartyg. Enligt
Ålandstidningen skall det ej framkommit något i utredningen
som stödjer besättningens observation ombord M/S Roslagen. I
sammanhanget är det dock intressant att notera att eventuellt
hade det finska försvarets hydrofonutrustning vid Märket tagits ur
bruk en vecka innan observationen, för genomförande av
service. Cirka två veckor efter observationen vid Solovjeva skall
även en sjunkbomb fällts mot en eventuell ubåt vid Örö
i skärgårdshavet och ytterligare ubåtsobservationer skall även
genomförts i Finska Viken.3 Vad
avser det finska hydrofonsystemet kring Märket kan det eventuellt
rört sig om det amerikanska SOSUS systemet, vilket både Finland och
Sverige skall utplacerat i Ålands hav under 1980-talet.4
Rörde det sig då om ubåtar som observerades den skärtorsdagen för snart 20 år sedan? Svaret på den frågan lär vi aldrig få reda på. Frågar vi besättningen ombord M/S Roslagen torde de svara att de observerade ubåtar. Den finska gränsbevakningens radarupptagning torde visa radarekon, men inte mer. Således är det likt de flesta ubåtsobservationer och ubåtsjakter, ytterst svårt att få någon klarhet i om det verkligen varit ubåtar eller något annat som observerats.
Vad skulle då kunna
tala för att det var en eller flera ubåtar? Enligt en uppgift skall
ubåt nyttjats för att genomföra utläggning av det amerikanska
SOSUS systemet.5 Varvid det får ses som möjligt
att det även nyttjats vid underhållsarbete.6 Detta
skulle kunna tala för att det funnits ubåtar i området, om än att
de befinner sig för långt söderut i förhållande till positionen
där det amerikanska SOSUS systemet eventuellt lagts ut. Därutöver
får det ses som högst oklart om Finland fortsatt nyttjade det
amerikanska SOSUS systemet 2004.
En
annan hypotes är att någon nation tog tillfället i akt att
agera kring Åland när en bristfällig övervakning rådde, med
anledning av servicearbete på det tidigare nämnda hydrofonsystemet.
Tidpunkten vid påsk samt vattenförhållanden under våren skulle
även båda för att det var gynnsamt att agera med ubåtar vid det
aktuella tillfället. Detta då bemanningen av olika finska
myndigheter torde varit låg under en högtid, samt
vattenförhållandena i Östersjön under våren försvårar upptäckt
av undervattensfarkoster.
En
tredje hypotes skulle kunna vara att ubåtarnas verksamhet kan
ha varit kopplad till de baltiska staternas inträde i
försvarsalliansen NATO. De baltiska staterna blev formellt medlemmar
den 29MAR2004 vid en ceremoni i Washington, ytterligare en ceremoni
genomfördes den 02APR2004 vid NATO:s högkvarter i Bryssel.7
Med tanke på hur laddad denna fråga var vid den aktuella
tidpunkten,8 kan detta givetvis föranlett att antingen
västliga eller ryska ubåtar fanns till sjöss i Östersjön för
att markera närvaro eller genomföra "signalpolitik" mot
endera part.
En
kombination av de olika hypoteserna utgör även en möjlighet.
I en säkerhetspolitisk kontext torde dock den tredje hypotesen vara
mest trolig. Vilket möjligen skulle kunna innebära
att den säkerhetspolitiska konflikt vi nu ser i vårt närområde
började långt tidigare än t.ex. 2008 i Georgien, vilket ofta
brukar lyftas fram som en "startpunkt". För att denna
hypotes skall ha någon validitet, innebär det dock att ubåtarna
avsiktligt måste röja sig, annars torde signaleffekten uteblivit.
Detta innebär i sig en risktagning. Dock torde Åland ur det
perspektiv utgöra en lämplig plats för genomförande av
"signalpolitik" mot endera part mtp. dess demilitariserade
status och därmed avsaknad av snabbt gripbara väpnade förband, för
att snabbt och effektivt kunna avvisa eller påverka en kränkning.
Vad
avser nation som velat uppnå en signaleffekt, kan det likväl varit
en västlig nation men även Ryssland som agerat. Ur en västlig
nations perspektiv kan de velat signalera att Östersjön nu är ett
västligt innanhav gentemot Ryssland. Ur ett ryskt perspektiv kan man
velat signalera, tro inte att Östersjön är ett västligt innanhav.
Givetvis kan andra signaleffekter försökts uppnås med agerandet.
Huruvida detta var fallet och att någon mottagare uppfattat
"signaleringen" torde aldrig framkomma. Dock utgör det en
intressant historisk händelse, möjligen vid starten av den
säkerhetspolitiska konflikt vi nu befinner oss mitt i.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
The Economist 1
(Engelska)
Ålandstidningen 1
(Svenska)
Davis, Don. Vyborny,
Lee. America's Secret Submarine: An Insider's Account of The Cold
War's Undercover Nuclear Sub. Amazon Digital Services, 2018,
Ebok.
Holmström, Mikael.
Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser.
Lund: Wallin & Dalholm, 2011.
Polmar, Norman.
Moore, Kenneth J. Cold War submarines: the design and construction
of U.S. and Soviet submarines. Washington, DC: Brassey's, 2004.
Slutnoter
1
Dagens Nyheter. Lundberg, Stefan. Färja
fick väja för ubåt.
2004. https://www.dn.se/nyheter/varlden/farja-fick-vaja-for-ubat/
(Hämtad 2019-04-22)
Ålandstidningen.
Harald, Emma. Tio år
sedan ubåtsdramat på åländskt vatten.
2014.
https://www.alandstidningen.ax/nyheter/tio-ar-ubatsdramat-pa-alandskt
(Hämtad 2019-04-22)
2
Dagens Nyheter. Lundberg, Stefan. Nationalitet
på ubåtar vid Åland ännu okänd.
2004.
https://www.dn.se/nyheter/varlden/nationalitet-pa-ubatar-vid-aland-annu-okand/
(Hämtad 2019-04-22)
3
Ålandstidningen. Harald, Emma. Tio
år sedan ubåtsdramat på åländskt vatten.
2014.
https://www.alandstidningen.ax/nyheter/tio-ar-ubatsdramat-pa-alandskt
(Hämtad 2019-04-22)
4
The Economist. Secret
history: How close were Finnish-American relations in the Cold War.
2011.
https://www.economist.com/eastern-approaches/2011/12/01/secret-history
(Hämtad 2019-04-22)
Holmström,
Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser.
Lund: Wallin & Dalholm, 2011, s. 534-536.
5
Polmar, Norman. Moore, Kenneth J. Cold
War submarines: the design and construction of U.S. and Soviet
submarines.
Washington, DC: Brassey's, 2004, s. 22.
6
Davis, Don. Vyborny,
Lee. America's
Secret Submarine: An Insider's Account of The Cold War's Undercover
Nuclear Sub. Amazon
Digital Services, 2018, Ebok, loc 3200, 3450.
7
British Broadcasting Corporation. Bush
welcomes new Nato members.
2004. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/3578837.stm
(Hämtad 2019-04-22)
8
British Broadcasting Corporation. Russia
condemns Nato's expansion.
2004. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/3587717.stm
(Hämtad 2019-04-22)