tisdag 3 december 2019

Förmågeglapp

Reflektion

Den 03DEC2019 publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut en nyutgåva av dess återkommande rapport, "Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv". Detta inlägg kommer belysa två faktorer i den tidigare nämnda rapporten och utveckla dessa i förhållande till den försvarspolitiska diskussion som nu pågår kring anslagsmängden inför det stundande försvarsbeslutet. Det finns sannolikt skäl för att återkomma till den nyss publicerade rapporten, i senare inlägg och aspekter, då fler intressanta faktorer berörs i den.

Den första intressanta faktorn är att enligt FOI har Ryssland nu, 2019, uppnått förmågan att kunna initiera ett regionalt krig. Det skall jämföras mot tidigare antaganden när Ryssland enbart antogs kunna föra ett lokalt krig. Denna förmågeökning har Ryssland lyckats uppnå på 8 år, mellan 2011-19.1 Beskrivningen FOI använder av regionalt krig är flera nationer som strider i en region i världen där striden sker mellan nationer eller koalitioner vilket t.ex. skulle kunna vara en väpnad konflikt mellan Ryssland och flertalet stater eller koalitioner i Europa.2 Detta korrelerar i stora drag med de ryska väpnade styrkornas definition av ett regionalt krig.3 För att kunna genomföra ett regionalt krig gör FOI bedömningen att det av Ryssland krävs, flertalet kombinerade armékårer, mariner och luftförsvarsarméer.4

Den andra intressanta faktorn FOI tar upp är att huvuddelen av den ryska militära förmågan finns i dess västra geografiska område,5 i praktiken Rysslands västra militärdistrikt (MD V) vilket i sig inte är någon nyhet. Dock skall kraftsamlingen av de mest kvalificerade och kapabla förbanden även genomförts till MD V.6 Vad som även är intressant att notera i FOI rapport är den tydliga ökningen av s.k. bataljonsstridsgrupper (BSG) som skett, enligt FOI skall det 2019 finnas totalt 52 BSG i MD V.7 Vilket skall jämföras med ett antagande av CSIS från 2016 att Ryssland då hade 22 BSG inom MD V.8 Vilket innebär mer än en fördubbling på tre år av förband som med mycket kort varsel är gripbara för att kunna påbörja lösande av uppgift.9 FOI uppskattar att de 52 BSG i MD V omfattar ca. 36-47,000 soldater.10

Vad innebär då detta? Först och främst måste det klargöras att det är en markant skillnad mellan att inneha en förmåga, såsom kunna initiera ett regionalt krig, kontra viljan att genomföra det. Detta kan exemplifieras med den danska militära underrättelsetjänstens riskvärdering publicerad 29NOV2019. Där de gör bedömningen att det är osannolikt att Ryssland skulle påbörja offensiva operationer mot de baltiska staterna eller något annat land i Danmarks närområde, om det skulle kunna medföra en höjd risk för direkt militär konfrontation med NATO,11 vilket det sistnämnda, i skrivande stund, får anses vara troligt skulle ske om Ryssland skulle angripa t.ex. de baltiska staterna.12

Däremot finns alltid risken att t.ex. en incident uppstår maa. den förhöjda militära aktiviteten i vårt närområde vilket snabbt kan eskalera bortom en incident till en väpnad konflikt. Där själva eskalationen underbyggs av de spänningar som det negativa säkerhetsläget har utvecklat i vårt direkta närområde. I det negativa säkerhetsläget ingår t.ex. att de baltiska staterna ser ett ryskt militärt hot mot sitt territorium, men även en generellt ökad insikt bland de övriga Natoländerna om en rysk förmåga och vilja att i vissa situationer använda militära maktmedel för att nå politiska mål.13 Emedan Ryssland även ser ett militärt hot mot sig, då de enligt den danska militära underrättelsetjänsten ej ser det som uteslutet att en väpnad konflikt med NATO kan inträffa antingen i anslutning till eller på tidigare sovjetiskt territorium.14 Hur stor sannolikheten är för att en incident eskalerar bortom kontroll går inte att kvantifiera. Utan det handlar snarare om att möjligheten finns och det mer är slumpen som styr utgången av den.

Dock innebär säkerhetspolitik bl.a. att kunna skapa trösklar för att skydda sig, vad som nu går att konstatera utifrån FOI rapport är att Ryssland troligtvis besitter en hög förmåga då de bedöms kunna initiera ett regionalt krig, där även förmågan att kunna utkämpa ett regionalt krig mot NATO i Europa bedöms som goda av FOI.15 Varvid följande skrivelse i Försvarsmakten svar till Försvarspolitisk proposition 2021-25, "Även om merparten av Försvarsberedningens förslag kan genomföras så nås inte den tröskeleffekt som Försvarsberedningens förslag skulle innebära fullt ut",16 får anses vara något olycksbådande.

Detta skulle kunna innebära i händelse av ett eskalerande händelseförlopp eller konflikt i vårt närområde, dels att vi ej har en tillräcklig tröskeleffekt för att antingen själva eller tillsammans med andra verka konfliktdämpande, dels att vi ej har vad som kan bedömas vara en adekvat försvarsförmåga i händelse av en väpnad konflikt. Där det sistnämnda eventuellt kan indikeras utav Danmarks Försvarsminister, Trine Bramsen, uttalande V947. Där hon framförde att om Sverige eller Finland skulle bli utsatta för ett överraskande angrepp av Ryssland, måste Danmark vara beredd att hjälpa till och försvara de två länderna mot såväl fysiska angrepp som cyberangrepp,17 ett uttalande som blir något intressant mtp. den danska Försvarsmaktens storlek och vår egen.18

Vad avser Trine Bramsens uttalande är det även intressant att notera hur det divergerar gentemot den danska militära underrättelsetjänstens skrivelse att ett väpnat angrepp som inleds av Ryssland mot något land i Danmarks närområde ansågs som mer eller mindre osannolikt. Dock gjorde hon sitt uttalande två veckor innan den danska militära underrättelsetjänstens riskvärdering publicerades. Varvid hon eventuellt ej varit delgiven den slutsatsen.

Utifrån den höjda ryska militära förmågan och den säkerhetspolitiska osäkerhet som råder och troligtvis kommer råda framgent samt eventuellt öka, dels lokalt, dels globalt. Blir den enkla slutsatsen att Försvarsberedningens förslag bör genomförs fullt ut. Varvid själva diskussionen om att kalla in Försvarsberedningen igen eller inte,19 blir irrelevant, utan snarare handlar det om att säkerställa att de finansiella medlen finns för att genomföra förslaget. Tillförs inte dessa medel vilket Sveriges Statsminister, Stefan Löfven, var tydlig med ej kommer ske,20 får det ses som troligt att det fortsatt kommer råda ett s.k. förmågeglapp i vår förmåga att dels skapa en trovärdig tröskeleffekt, dels inneha en adekvat försvarsförmåga. Detta förmågeglapp riskerar även att öka i en allt mer osäker omvärld, såväl lokalt som globalt.

Avslutningsvis, den ryska förmågehöjning som har skett är inte att betrakta som något oväntat. Vad som dock får anses vara något oväntat är den oförmåga många i beslutande positioner i de västliga länderna har haft, och i många fall fortfarande har, i att ta till sig denna förmågeökning och eventuella innebörder av den.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Altinget 1 (Danska)
Center For Strategic & International Studies 1 (Engelska)
Dagens Nyheter 1 (Svenska)
Forsvarets Efterretningstjeneste 1 (Danska)
Försvarsmakten 1, 2 (Svenska)
Reuters 1 (Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1 (Engelska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Engelska)
Valstybes Saugumo Departementas 1 (Engelska)

The International Institute for Strategic Studies. The military balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019.

Slutnoter

1 Oxenstierna, Susanne. Westerlund, Fredrik. (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 4, 19.
2 Ibid. s. 65.
3 Ministry of Defence of the Russian Federation. Mission and Objectives of the Russian Armed Forces. 2019. http://eng.mil.ru/en/mission/tasks.htm (Hämtad 2019-12-03)
4 Oxenstierna, Susanne. Westerlund, Fredrik. (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 65.
5 Ibid. s. 19.
6 Ibid. s. 43.
7 Ibid. s. 39.
8 Hicks, Kathleen H. Conley, Heather A. Evaluating Future U.S. Army Force Posture in Europe: Phase I Report. New York: Center For Strategic & International Studies, 2016, s. 2.
9 Valstybes Saugumo Departementas. National Security Threat Assessment. 2017. Vilnius: Valstybes Saugumo Departementas, 2017, s. 6.
10 Oxenstierna, Susanne (eds). Westerlund, Fredrik (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 39.
11 Forsvarets Efterretningstjeneste. Efterretningsmæssig Risikovurdering 2019. København: Forsvarets Efterretningstjeneste, 2019, s 25.
12 Reuters. Plucinska, Joanna. NATO will respond to any attack on Poland or Baltics: Stoltenberg. 2019. https://www.reuters.com/article/us-nato-summit-stoltenberg-poland/nato-will-respond-to-any-attack-on-poland-or-baltics-stoltenberg-idUSKBN1Y70MC (Hämtad 2019-12-03)
13 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025. Bilaga 1. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 12.
14 Forsvarets Efterretningstjeneste. Efterretningsmæssig Risikovurdering 2019. København: Forsvarets Efterretningstjeneste, 2019, s. 8.
15 Oxenstierna, Susanne. Westerlund, Fredrik. (eds). Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective – 2019. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 67.
16 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 2.
17 Altinget. Krog, Andreas. Trine Bramsen: Vi skal være parat til at hjælpe Sverige og Finland. 2019. https://www.altinget.dk/artikel/bramsen-vi-skal-vaere-parate-til-at-hjaelpe-sverige-og-finland (Hämtad 2019-12-03)
18 The International Institute for Strategic Studies. The military balance. London: The International Institute for Strategic Studies, 2019, s. 100-101, 150-152.
19 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Besked om försvarsberedning dröjer. 2019. https://www.dn.se/nyheter/besked-om-forsvarsberedning-drojer/ (Hämtad 2019-12-03)
20 Svenska Dagbladet. Wallberg, Peter. ÖB kan inte räkna med ännu mer pengar. 2019. https://www.svd.se/ob-kan-inte-rakna-med-mer-pengar (Hämtad 2019-12-03)

söndag 24 november 2019

Krypterade förbindelser

Reflektion

Tisdagen den 19NOV2019 träffades de nordiska försvarsministerna i Stockholm, på Karlberg slott, inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco (Nordic Defence Cooperation). Vid mötet deltog även representanter från de baltiska staterna, Nederländerna, Polen, Storbritannien och Tyskland samt Natos högste militära befälhavare i Europa (SACEUR).1 Vid detta möte framkom en intressant detalj vilket skulle kunna spegla det säkerhetsläge som nu råder.

I Regeringskansliets pressmeddelande från mötet framgår att, "Vid mötet enades försvarsministrarna från de nordiska länderna om en mekanism för kriskonsultationer och informationsutbyte mellan försvarsdepartementen som kan användas i händelse av kris eller konflikt".2 Vad detta innebar rent praktiskt förtydligades under en intervju i Sveriges Television med Sveriges Försvarsminister Peter Hultqvist. Enligt försvarsministern skall de nordiska länderna kunna genomföra krypterade video- och telefonsamtal. Enligt Peter Hultqvist medger detta att de nordiska länderna snabbt kan samordna och koordinera ett agerande, i händelse av en kris eller konflikt.3

Detta är dock inget nytt. Under inledningen av 1980-talet skall Sverige även upprättat hemliga och krypterade sambandsförbindelser mellan Danmark och Norge, detta för att inte behöva gå via ambassaderna eller andra kanaler. Tanken var att detta sambandsnät skulle användas vid en allvarlig kris eller konflikt i närområdet. Dock kom möjligheten till en kapning av SAS flygplan, då de tre berörda länderna ägde bolaget, nyttjas som "svepskäl" för att kunna upprätta denna förbindelse. Det egentliga skälet var svensk oro kring den sovjetiska rustningarna som skedde under den aktuella perioden.4

Vad som särskilt bör noteras är att denna sambandslinje mellan de tre statsledningarna även upprättades under en period med kraftigt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde under det s.k. "kalla kriget".5 Den krypterade sambandslinjen förefaller därefter vid någon tidpunkt avvecklats mellan de tre länderna, i och med att den den nu återigen upprättas.6 Men numera inkluderas även Finland och inte enbart Danmark samt Norge som förr. Detta skulle möjligen kunna indikera att säkerhetsläget vi nu befinner oss i har likheter med den första halvan av 1980-talet under det s.k. "kalla kriget". Då det var då Sverige ansåg att ett dylikt sambandsbehov fanns, likt det nu gör.

Att säkerhetsläget har försämrats har den parlamentariska försvarsberedning fastslagit då den säger att "ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas".7 Dock förefaller själva omfattningen av försämringen ej delges, utan snarare konstateras det varje år att det antingen råder ett försämrat säkerhetsläge eller att det har försämrats än mer vid olika uttalanden. Varvid någon form av referensram bör delges av Regeringen som möjliggör att en förståelse skapas kring det begrepp som de framför i form av "försämrat säkerhetsläge".

Danmarks Försvarsminister, Trine Bramsen, gjorde även under denna vecka (V947) ett intressant uttalande inom ramen för det försämrade säkerhetsläget, ett uttalande som ej förefaller uppmärksammats av svensk media. Den danska försvarsministern framförde att Danmark måste vara bered att försvara Sverige eller Finland exempelvis i händelse av ett ryskt överraskande angrepp mot de båda länderna.8 Vilket som minst ger en indikation kring vilken form av angrepp som ses av Danmark som mest trolig mot Sverige eller Finland. Det skulle möjligen även kunna indikera en tyngdpunktsförskjutning i från det som främst diskuterats från 2014 och framåt, ett möjligt ryskt angrepp mot de baltiska staterna.

Avslutningsvis, detta inlägg försöker belysa en möjlig kontext till varför krypterade förbindelser återigen har upprättats i Norden. Vilket får anses vara det intressanta och inte enbart konstatera att de återigen finns, utan kontexten till varför de finns och vad det faktiskt innebär i förlängningen får anses utgöra det intressanta.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Altinget 1 (Danska)
British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)
Nationalencyklopedin 1 (Svenska)
Regeringskansliet 1 (Svenska)
Sveriges Television 1, 2 (Svenska)

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Slutnoter

1 Regeringskansliet. Stärkt nordisk dialog och informationsutbyte i händelse av kris och konflikt - summering av försvarsministermöten den 19–20 november. 2019. https://www.regeringen.se/artiklar/2019/11/starkt-nordisk-dialog-och-informationsutbyte-i-handelse-av-kris-och-konflikt---summering-av-forsvarsministermoten-den-1920-november1/ (Hämtad 2019-11-24)
2 Ibid.
3 Sveriges Television. Söderlund, Andreas. Här är telefonen som ska rädda Sverige om krisen kommer. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-ryska-provokationerna-har-ar-nordens-nya-kristelefon (Hämtad 2019-11-24)
4 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 140-141.
5 British Broadcasting Corporation. Hollingham, Richard. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world (Hämtad 2019-11-24)
Nationalencyklopedin. Kalla kriget: Nya motsättningar. 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kalla-kriget/nya-motsättningar (Hämtad 2019-11-24)
6 Sveriges Television. Söderlund, Andreas. Här är telefonen som ska rädda Sverige om krisen kommer. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-ryska-provokationerna-har-ar-nordens-nya-kristelefon (Hämtad 2019-11-24)
7 Sveriges Television. Wicklén, Johan. Försvarsberedningen föreslår fyra nya regementen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forsvarsberedningen-foreslar-fyra-nya-regementen (Hämtad 2019-11-24)
8 Altinget. Krog, Andreas. Trine Bramsen: Vi skal være parat til at hjælpe Sverige og Finland. 2019. https://www.altinget.dk/artikel/bramsen-vi-skal-vaere-parate-til-at-hjaelpe-sverige-og-finland (Hämtad 2019-11-24)

söndag 17 november 2019

När inrikesproblem blir ett säkerhetspolitiskt problem

Reflektion

Den 06NOV2019 vid en presskonferens beskrev Sveriges Rikspolischef, Anders Thornberg, att den ökning av sprängdåd, allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning, som skett i Sverige saknar internationell motsvarighet.1 Enligt Linda H. Staaf, chef för polisens nationella underrättelseenhet, kan sprängningarna utgöra en metod som tas till vid utpressning, vedergällning och hot. Enligt Ekot kan en förklaring till denna utveckling vara att det vissa fall är lättare att få tag på sprängämnen, än vapen i Sverige.2 Många av dessa sprängningar skall även vara beställningsjobb som genomföras av yngre individer som ej blivit lagförda tidigare varvid polisen saknar kännedom om dem.3

Enligt chefen för Försvarsmaktens insatsstab, Viceamiral Jan Thörnqvist, skall det även finnas visa likheter med de improviserade sprängladdningar Försvarsmakten påträffat i olika operationsområden utomlands och de sprängladdningar som påträffats/används i Sverige.4 Ett uttalande som onekligen kan bekräftas utifrån ett beslag som genomfördes av Stockholmspolisen i ett garage under oktober månad 2019, där bl.a. dynamit och tillbehör för att kunna genomföra fjärrutlösning av en sprängladdning via mobiltelefon påträffades.Dock finns det omfattande dokumentation att finna på Internet kring hur dessa sprängladdningar kan konstrueras, varvid det ej får anses vara särskilt anmärkningsvärt att likheter uppstår.

I sammanhanget avseende liknelsen med fynden Försvarsmakten genomfört vid dess utlandsoperationer och de fynd som genomförts i Sverige av Polisen är det intressant att notera Henrik Häggström, senior analytiker vid Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, uttalande i TV 4 Nyheter rörande dessa sprängdåd, "Man får nog gå så långt som till Afghanistan för att hitta en liknande situation som påminner om den den som sker i Sverige och då är det naturligtvis per capita räknat. Man måste ändå säga det att det är en exceptionellt svår situation, där Sverige sticker ut".6

Att situationen sticker ut förefaller bl.a. British Broadcasting Corporation nyhetstjänst tagit fasta på, som publicerat en lång artikel avseende situationen.7 Men även utländska experter och poliser förefaller komma till Sverige för att studera den situation vi nu befinner oss i. För att ta lärdomar av det, syftande till att själva undvika att hamna i den.8 Men även inhemska experter har framfört allvarliga varningar kring den utveckling som skett och fortgår att ske, såsom seniorprofessor i underrättelseanalys Wilhelm Agrell i Svenska Dagbladet den 13SEP2019. Där han tar till liknelser med inre väpnad konflikt och en smygande lågintensiv väpnad konflikt.9

Att ett omfattande skadeutfall ännu inte skett p.g.a. alla dessa sprängningar kan säkerligen till viss del härledas till tur och hur dessa dåd har inriktas. Men åtminstone i ett fall förfaller det varnats för att en sprängning skall genomföras, vilket var fallet vid ett av sprängdåden i Stockholmsområdet den 17OKT2019.10 Varför skrivs då allt detta på en blogg som är inriktad mot säkerhetspolitik och krigsvetenskap i det svenska närområdet? Av några skäl som kommer beröras nedan får det anses som möjligt att den inre utvecklingen i Sverige som beskrivits ovan kan, kommer eller har påverkat hur vi ses som en säkerhetspolitisk aktör i vårt direkta närområde. Därav berörs det på denna blogg.

Enligt den sedan 2017 för Sverige, antagna nationella säkerhetsstrategin anses organiserad brottslighet utgöra ett hot mot det demokratiska samhället. Enligt den antagna strategin finns det,"hos vissa nätverk både avsikt och förmåga att skada och störa grundläggande demokratiska processer". Enligt strategin kan även, "upprepade våldsbrott där skjutvapen eller explosiva varor används riskerar att minska förtroendet för rättsväsendet och även tilltron till samhället som helhet".11 Kort efter den nationella säkerhetsstrategins antagande extrainkallade Sveriges Statsminister, Stefan Löfven, det säkerhetspolitiska rådet maa. den stora mängd skjutningar som inträffade under inledningen av 2017.12 Således får de senaste årens händelseutveckling anses falla inom ramen för det numera breddade säkerhetspolitiska begreppet.

Dock förefaller detta säkerhetsområde även påverkat svenska bilaterala relationer. Där det tydligast accentueras gentemot Danmark. Den 06AUG2019 kom en sprängladdning detonera utanför det danska skatteverket i Köpenhamn. Det sprängdådet kom framtvinga att Danmark införde gränskontroll mot Sverige med början den 12NOV2019.13 Vilket får anses understryka att de inre oroligheter som finns i Sverige idag, även påverkar våra utrikesrelationer varvid dessa händelser även får anses falla in, inom vad som tidigare betraktades som traditionell säkerhetspolitik.

Därtill påverkar denna situation möjligen även förtroendet för Sverige i internationella säkerhetspolitiska sammanhang då vi som nation ej förefaller kunna agera tillräckligt kraftfullt för att dämpa de inre oroligheter som förefaller finnas. Varvid vår förmåga att agera i mer traditionella säkerhetspolitiska sammanhang även kan ifrågasättas då vår faktiska förmåga inom det området även får anses vara svag och även ifrågasatts av länder i vårt direkta närområde.14 Varvid en situation uppstår som får anses vara mycket allvarlig, när både inre och yttre förmåga att agera inom ramen för statens traditionella kärnuppgifter ifrågasätts antingen öppet eller indirekt genom studier.

Därutöver bör Sveriges geostrategiska placering,15 i den nuvarande konflikten mellan de västliga länderna och Ryssland även beaktas inom ramen för dessa inre oroligheter i Sverige. Då det de facto förefaller finnas grupperingar inom Sverige med ett stort s.k. "våldskapital" som möjligen skulle kunna nyttjas av en statlig aktör för att exploatera den nuvarande situationen i något hänseende och därmed försvaga Sverige, eller i ett skede med ett kraftigt försämrat säkerhetsläge utnyttja dessa grupperingar eller inrikessituation. Varvid denna inre orolighet i Sverige, återigen går att knyta an till ett traditionellt säkerhetspolitiskt sammanhang.

Avslutningsvis, de inrikesproblem samt otrygghet som uppstått p.g.a. skjutningar, nyttjande av handgranater och sprängladdningar i Sverige bör inte enbart ses som ett isolerat inrikesproblem utan även ses i en större säkerhetspolitisk kontext. En kontext som möjligen påverkar våra bilaterala relationer med ett eller flera länder, men även ifrågasätter vår egen förmåga att kunna agera inom ramen för vad en nationalstat skall kunna säkerställa för dess medborgare. Därutöver utgör det även något som kan exploateras av en antagonistisk stat vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1, 2, 3 (Svenska)
British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)
Dagens Nyheter 1, 2 (Svenska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Regeringen 1 (Svenska)
Sveriges Radio 1, 2, 3, 4 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
TV 4 Nyheterna 1 (Svenska)

Slutnoter

1 Sveriges Radio. Rikspolischefen: Ser ingen internationell motsvarighet. 2019. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7338283 (Hämtad 2019-11-17)
2 Sveriges Radio. Andrén, Simon. Sprängningarna ökar över hela landet. 2019. https://sverigesradio.se/artikel/7334222 (Hämtad 2019-11-17)
3 Sveriges Radio. Andrén, Simon. NOA: Många explosioner är beställningsjobb. 2019. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7287460 (Hämtad 2019-11-17)
4 Sveriges Radio. Rankinen, Matias. Svenska sprängladdningar liknar dem Försvarsmakten påträffar utomlands. 2019. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=7345245 (Hämtad 2019-11-17)
5 Aftonbladet. Henricsson, Karl Enn. Så fungerar de fjärrstyrda bomberna – ringer billig Nokia-telefon. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BReznQ/sa-fungerar-de-fjarrstyrda-bomberna--ringer-billig-nokia-telefon (Hämtad 2019-11-17)
6 TV 4 Nyheterna. Sverige jämförs med Afghanistan vad gäller sprängdåd. 2019. https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/sverige-j%C3%A4mf%C3%B6rs-med-afghanistan-vad-g%C3%A4ller-spr%C3%A4ngd%C3%A5d-12508993 (Hämtad 2019-11-17)
7 British Broadcasting Corporation. Savage, Maddy. Sweden's 100 explosions this year: What's going on. https://www.bbc.com/news/world-europe-50339977 (Hämtad 2019-11-17)
8 Aftonbladet. Cantwell, Oisin. Rikspolischefens ord är sensationella. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/JoXqkJ/rikspolischefens-ord-ar-sensationella (Hämtad 2019-11-17)
9 Svenska Dagbladet. Agrell, Wilhelm. Agrell: Vi måste agera för att rädda landet. 2019. https://www.svd.se/agrell-vi-maste-agera-for-att-radda-landet (Hämtad 2019-11-17)
10 Aftonbladet. Melin, Erik. Schau, Oscar. Stenquist, Victor. Explosion på Södermalm: ”Hela hotellet skakade”. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/EWEgrG/explosion-pa-sodermalm-hela-hotellet-skakade (Hämtad 2019-11-17)
11 Regeringskansliet. Nationell säkerhetsstrategi. Stockholm: Regeringskansliet, 2017, s. 21-22.
12 Sveriges Television. Säkerhetspolitiska rådet extrainkallas. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sakerhetspolitiska-radet-extrainkallas (Hämtad 2019-11-17)
13 Dagens Nyheter. Bouvin, Emma. Sprängdådet som fick Danmark att införa gränskontroller mot Sverige. 2019. https://www.dn.se/nyheter/varlden/sprangdadet-som-fick-danmark-att-infora-granskontroller-mot-sverige/ (Hämtad 2019-11-17)
14 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Grannländer ifrågasätter Sveriges försvarspolitik. 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/grannlander-ifragasatter-sveriges-forsvarspolitik/ (Hämtad 2019-11-17)
15 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 12.

torsdag 7 november 2019

Grom-2019

Reflektion

Den 14OKT2019 meddelade de ryska väpnade styrkorna att dess kärnvapenstyrkor skulle genomföra en strategisk övning mellan den 15-17OKT2019.1 Att de olika delarna av den ryska s.k. "kärnvapentriaden" genomför samtidiga övningar är inget nytt, vilket belysts ett antal gånger på denna blogg. Vad som dock får anses vara nytt i denna övning är att omfattningen förefaller varit större än tidigare, åtminstone i vad som offentligt publicerats. Dock kan de tidigare "triadövningarna" haft en lika stor omfattning, men det har ej delgivits offentligt. Därtill genomfördes en orienterade genomgång avseende övningens omfattning för utländska militärattachéer i Ryssland.2 Vilket skulle kunna indikera att övningen varit större än tidigare och genomgången var till för att "lugna" en eller flera kärnvapennationer.

Att denna s.k. "triadövning" ev. har haft en mer omfattande utformning och mediapublicitet kan möjligtvis gå att härleda till det nu upphävda INF-avtalet,3 varvid den ryska övningen möjligtvis kan ses som s.k. "signalpolitik". En annan möjlig aspekt eller växelverkan tillsammans med det upphävda INF-avtalet kan vara att det s.k. nya "START-avtalet", vilket regler mängden kärnvapenstridsspetsar som Ryssland och USA får inneha, upphör att gälla i februari 2021.4 Varvid övningen även kan ha utgjort en viss signalpolitik i detta avseende.

Vad som dock gör övningen intressant ur ett svenskt perspektiv är att Östersjön nämns som ett av övningsområdena för den ryska "triadövningen",5 något som mig veterligen tidigare ej nämnts i det sammanhanget. Dock har t.ex. strategiska bombflygplan såsom TU-160 men även TU-95 vilket är kärnvapenbärande flygplan övat över Östersjöregionen genom åren,6 men ej i samband med s.k. "triadövningar". Därutöver finns det taktiskt kärnvapenbärande förmågor i den ryska exklaven Kaliningrad,7 dessa har heller inte tidigare nämnts i samband med s.k. "triadövningar" dock får det anses som möjligt att dessa övat vid tidigare tillfällen när s.k. "triadövningar" genomförts av Ryssland.

Vad gör då denna övning intressant? Som tidigare skrivits omfattande även denna övning Östersjön. I en nyhetsartikel hos det ryska försvarsministeriet beskrivs att simulerande avfyringar med Kalibr-NK robotar genomförts mot kustnära mål under en maritim övning i Östersjön. Denna artikel publicerades den 15OKT2019.8 Varvid det får ses som högst troligt att dessa simulerade avfyringar ingick i den strategiska kärnvapenövningen "Grom-2019". Med anledning av att Östersjön skulle ingå som ett övningsområde för denna strategiska kärnvapen övning, enligt framförda och publicerade uppgifter.9

I sammanhanget bör uppgifter från 2018 särskilt noteras avseende modernisering av vad som förefaller vara kärnvapenförråd, vilket genomförts i den ryska exklaven Kaliningrad.10 Något som möjligen skulle kunna indikera att de taktiskt kärnvapenbärande förmågorna i den ryska exklaven erhållit en ökad ställning inom ramen för den ryska krigsplaneringen, i händelse av en konfrontation som kan utvecklas till en kärnvapenkonflikt alternativt nyttjas som en förstaslagsförmåga inom ramen för en påbörjad konflikt, likt planering från det s.k. "kalla kriget".11

Vad som även bör noteras är att Kalibr-NK även nyttjades inom ramen för övningen hos den ryska Norra Marinen, samtidigt som den ryska Östersjömarinen övade. Detta innebär rent praktiskt att hela det svenska territoriet kunde nås av taktiska kärnvapen under den ryska strategiska övningen "Grom-2019". Givetvis kunde även strategiska kärnvapen nå svenskt territorium. Vad som dock bör beaktas är att de simulerade Kalibr-NK avfyringarna av den ryska Östersjömarinen var riktad mot kustnära mål, vilket indikerar att det möjligen var mål nära den ryska exklaven Kaliningrad.

Avslutningsvis, det som gör denna övningen intressant ur ett svenskt perspektiv är att att taktiska kärnvapenförmågor förefaller övats inom ramen för en strategiskt övning, i det svenska närområdet. Varvid kärnvapenhotet bör belysas än mer inom Försvarsmakten men även ur ett samlat totalförsvarsperspektiv d.v.s. verkan av kärnvapen bör övas kontinuerligt både militärt och civilt. Varvid den ryska övningen "Grom-2019" ur ett svenskt perspektiv torde påvisa att kärnvapenhotet ej kan negligeras. Därtill är det mig veterligen första gången Ryssland officiellt framför att dess kärnvapenförband övar i det svenska närområde sedan den nuvarande "konflikten" mellan Ryssland och de "västliga" länderna inträtt sedan 2014, vilket får anses vara anmärkningsvärt. Sist men inte minst är det intressant att notera att Ryssland valt att publicera en närbild på den svenska militära personalen som befann sig hos det ryska försvarsministeriet i samband med att de orienterande uppgifterna avseende övningen "Grom-2019" delgavs.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Reuters 1, 2, 3 (Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2 (Ryska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4 (Svenska)
TASS 1, 2 (Engelska)
The Telegraph 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Reuters. Osborn, Andrew. Russia to hold major test of its strategic missile forces. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-missiles-drills/russia-to-hold-major-test-of-its-strategic-missile-forces-idUSKBN1WT1T7 (Hämtad 2019-11-07)
2 TASS. Russia to hold Strategic Missile Force drills with over 200 missile launchers. 2019. https://tass.com/defense/1082986 (Hämtad 2019-11-07)
TASS. Russian strategic nuclear forces’ drills not aimed against third countries — top brass. 2019. https://tass.com/defense/1083017 (Hämtad 2019-11-07)
3 Reuters. Ali, Idrees. Stewart, Phil. After INF treaty's demise, U.S. seeks funds for missile tests. 2019. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-inf/after-inf-treatys-demise-u-s-seeks-funds-for-missile-tests-idUSKCN1US0FJ (Hämtad 2019-11-07)
4 Reuters. Balmforth, Tom. Russia says it's already too late to replace new START treaty. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-missiles/russia-says-its-already-too-late-to-replace-new-start-treaty-idUSKBN1XB3NR (Hämtad 2019-11-07)
5 Министерство обороны Российской Федерации. В Москве прошел брифинг, посвященный подготовке и проведению СКШУ «Гром-2019». 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12256831@egNews (Hämtad 2019-11-07)
6 Sveriges Television. Massiv övning med ryskt bombflyg över Östersjön. 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/massiv-ovning-med-ryskt-bombflyg-over-ostersjon (Hämtad 2019-11-07)
Sveriges Television. Sundberg, Marit. Flygvapnets plan följde ryska Tu-160 Blackjack-plan över Östersjön. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/flygvapnets-plan-foljde-ryska-tu-160-blackjack-plan-over-ostersjon (Hämtad 2019-11-07)
7 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Expert: Ökad risk att USA eller Ryssland tar till kärnvapen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sipris-expert-risken-for-karnvapenkrig-har-okat (Hämtad 2019-11-06)
8 Министерство обороны Российской Федерации. Корабли Балтийского флота выполнили артиллерийские стрельбы в морских полигонах. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12256970@egNews (Hämtad 2019-11-07)
9 Министерство обороны Российской Федерации. В Москве прошел брифинг, посвященный подготовке и проведению СКШУ «Гром-2019». 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12256831@egNews (Hämtad 2019-11-07)
10 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Nya satellitbilder av rysk militär uppbyggnad i Kaliningrad. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-satellitbilder-av-rysk-militar-uppbyggnad-i-kaliningrad (Hämtad 2019-11-07)
11 The Telegraph. Samuel, Henry. Soviet plan for WW3 nuclear attack unearthed. 2007. https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/1563692/Soviet-plan-for-WW3-nuclear-attack-unearthed.html (Hämtad 2019-11-07)

torsdag 10 oktober 2019

Medicinska underrättelser

Reflektion

Den 08OKT2019 publicerade den ryska dagstidningen Izvestija en intressant artikel avseende ett förmågeåtertagande kring delar av sjukvårdstjänsten för de ryska väpnade styrkorna. Enligt Izvestija planerar det ryska Försvarsministeriet i händelse av att undantagstillstånd förklaras, här får även antas mobilisering inför eller vid en väpnad konflikt, genomföra uttagning av bussar i syfte att organisera sjukvårdstransportkompanier. Dessa bussar kommer i händelse av ianspråktagande att modifieras för att, dels kunna genomföra transporter av skadade, dels kunna behandla skadade under transporten. Det förefaller utifrån artikeln även vara så att bussar redan nu finns krigsplacerade för denna verksamhet.1

I artikeln beskrivs även sjukvårdskedjan till det s.k. "bakre området". Enligt Izvestija skall transporten först genomföras antingen med tåg eller flygplan till det bakre området. Därefter vid en järnvägsstation eller flygplats skall de uttagna bussarna som modifierats för sjukvårdstransport slutligen transportera de skadade till en sjukvårdsinrättning. Grunden för metoden skall enligt Izvestija lagts redan under andra världskriget. I artikeln framgår även att under tiden för Sovjetunionen organiserades civila sjukhus som sjukvårdsbataljoner.2

Enligt artikeln skall konceptet med inmönstrade bussar i sjukvårdstransportkompanier även prövats under årets operativa-strategiska övning Tsentr-2019, i det centrala militärdistriktet (MD C). Det specifika övningsområdet för detta skall ha varit i Novosibirsk oblast. Ett flertal koncentrationsvägar organiserades för sjukvårdstransporter, vilket de skadade förflyttades på till sjukvårdsinrättningar i de modifierade bussarna.3

Varför är då denna artikel i Izvestija intressant? Inledningsvis är det intressant att notera en återtagning av förmåga som legat i träda sedan Sovjetunionens upplösning. Värt att notera är att i Sverige fanns även en liknande förmåga under det s.k. kalla kriget. Exempelvis skulle från övre Norrlands militärområde (MILO ÖN) skadade transporteras med bl.a. landsvägs- men även rälsbussar till nedre Norrlands militärområde (MILO NN). Dessa bussar skulle byggas om för skadetransport vid en mobilisering, konceptet övades även vid de större militärområdesövningarna.4

Därefter, sett ur ett historiskt perspektiv, torde detta enbart utgöra en förmåga som krävs i händelse av en större väpnad konflikt mellan nationer. Då denna förmåga möjliggör transporter av ett stort antal skadade. Vilket t.ex. går att finna i den svenska krigsplanläggningen där, som tidigare nämnts, bl.a. landsvägs- och rälsbussar skulle nyttjas för att transportera skadade från MILO ÖN till MILO NN. Totalt rörde det sig om cirka 7,500 vårdplatser som skulle frigöras i MILO NN för att motta de skadade som transporterade på olika sätt, t.ex. med landsvägsbuss, från stridsfältet i MILO ÖN.5 Vad avser det nutida perspektivet, att detta enbart utgör en förmåga som krävs vid en större väpnad konflikt bekräftas det indirekt av artikeln i Izvestija. Då detta förefaller vara en förmåga som kommer tillföras först vid mobilisering.6 Vilket troligtvis enbart sker i händelse av en större väpnad konflikt.

Slutligen får det ses som möjligt att Ryssland anser att en större väpnad konflikt faktiskt kan inträffa, då denna förmåga nu återtagits samt övning även genomförts med den. Utifrån det försämrade säkerhetsläget som funnits sedan 2013/14, kan detta även anses utgöra en, av många, indikator på att en försämring därefter skett av säkerhetsläget. Det får även ses som möjligt att en tydlig försämring skett under det senaste året, då denna förmåga nu återtagits och inte tidigare. Då det i sådant fall borde övats under t.ex. fjolårets strategiska övning Vostok-2018 och troligtvis informerats om, likt nu skedde. Här vill jag dock understryka, att detta inte bör ses som att krigsrisken ökat på något sätt. Däremot utgör medicinska indikatorer, eller underrättelser, en faktor som särskilt bör beaktas avseende möjliga försämringar i säkerhetslägen. Därtill utgör det en synnerligen viktig indikator på om faktiska krigsförberedelser genomförs, vilket t.ex. kan innefatta ökad lagerhållning av blod, brister på mediciner m.m.7

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Izvestija 1 (Ryska)

Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham Maryland: Rowman & Littlefield, 2015.
Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: Svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.

Slutnoter

1 Известия. По маршрутам военного времени: рейсовые автобусы призовут в армию. 2019. https://iz.ru/925410/roman-kretcul-aleksei-ramm/po-marshrutam-voennogo-vremeni-reisovye-avtobusy-prizovut-v-armiiu (Hämtad 2019-10-10)
2 Ibid.
3 Ibid.
4 Hugemark, Bo (red). Den stora invasionen: Svenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 61.
5 Ibid.
6 Известия. По маршрутам военного времени: рейсовые автобусы призовут в армию. 2019. https://iz.ru/925410/roman-kretcul-aleksei-ramm/po-marshrutam-voennogo-vremeni-reisovye-avtobusy-prizovut-v-armiiu (Hämtad 2019-10-10)
7 Grabo, Cynthia M. Goldman, Jan. Handbook of warning intelligence: complete and declassified edition. Lanham Maryland: Rowman & Littlefield, 2015, s. 150.

lördag 28 september 2019

Något om tillfälliga flygbaser

Reflektion

Den 19SEP2019 meddelade det ryska försvarsministeriets informationstjänst att en ingenjörbataljon ur 6. Flyg- och luftförsvarsarmén (FLA) inom det västra militärdistriktet (MD V) hade genomfört en beredskapskontroll. Beredskapskontrollen skall ha utgjorts av en s.k. särskild taktisk övning. Övningen skall ha inneburit att personalen larmades och därefter genomfördes en 480 km taktisk marsch. Därefter skall förbandet iordningställt en tillfällig flygbas men tillhörande infrastruktur såsom skyddade uppställningsplatser för flygplan men även ledningsplatser m.m. Slutligen skall även ett, eller flera, AN-26 transportflygplan landat vid den tillfälliga flygbasen.1 Huruvida viss infrastruktur redan fanns på plats eller om allt från start- och landningsbana m.m. upprättades under övningen framgår ej av artikeln.

I sammanhanget är det även intressant att notera en annan övning inom samma ämnesområde i det centrala militärdistriktet (MD C) som delgavs den 30AUG2019 av det ryska försvarsministeriets presstjänst. Övningen skall ha genomförts utanför staden Sol-letsk i Orenburg Oblast och innefattat upprättande av en tillfällig flygbas vid ett lämpligt stäpp område utanför staden. AN-12, AN-26M samt IL-76 transportflygplan skall ha genomfört start och landningar på den tillfälliga flygbasen. Transport- samt attackhelikoptrar förefaller även varit baserade vid den tillfälliga flygbasen. Transportflygplanen förefaller genomfört in- och uttransport av materiel samt sjuktransporter av övningsskadad personal.2

Militärpolisförband ur MD C skall även skyddat den tillfälliga flygbasen. Ett övningsmoment förefaller varit att en fientlig sabotagegrupp genomförde ett stridsföretag mot den tillfälliga flygbasen när lastning genomfördes av AN-12 samt IL-76 flygplan. Sabotagegruppen skadade under stridsföretaget en Mi-8AMTSh helikopter, varvid brandförsvaret vid den tillfälliga flygbasen kom att släcka "branden" på/vid helikoptern. Den tillfälliga flygbasen ingick i en större logistik övning inom MD C mellan 27-30AUG2019, övningen leddes av Rysslands biträdande försvarsminister General Dmitrij Bulgakov.3

Inledningsvis är det intressant att notera hur de ryska militärpoliserna nyttjas för att skydda viktiga objekt, dock får det ses som troligt att huvuddelen av skyddet genomfördes av vanliga bevakningsförband eller skytteförband. Varvid det får ses som möjligt att de ryska militärpoliserna mer agerade som ett antidiversionsförband likt de svenska militärpolisjaktförbanden under slutskedet av det kalla kriget.

Att de ryska väpnade styrkorna innehar förmågan att upprätta tillfälliga flygbaser är inget nytt. Dock är det intressant att belysa denna förmåga. Då den utifrån förmågan skydd möjliggör en större spridning av dess flygplan, vilket vid en väpnad konflikt kan minska risken för bekämpning av dem och därigenom skapa en högre tillgänglighet. Dock torde det främst vara olika modeller av transportflygplan som kan tänkas nyttja t.ex. gräsytor för start och landning såsom genomfördes vid den beskrivna övningen i MD C. Förmågan att genomföra dylika start- och landningar medför även en utökad uthållighet. Transporter av skadad personal kan genomföras från fler platser men underhåll kan även snabbt transporteras till ett område m.m.

Det kanske mest intressanta avseende förmågan att upprätta tillfälliga flygbaser går dock att finna inom verkan och rörlighet. Specialförband har länge använt sig av förmåga att genomföra start och landning på okonventionella platser såsom stränder, för att kunna genomföra in- och uttransporter. Dock rör det sig om mindre enheter, såsom plutoner. Möjligheten att kunna genomföra större trupptransporter bör dock inte förringas. Då detta skulle kunna öppna upp möjligheten att överraskande flyga in större förband vid oförsvarade platser kontra t.ex. reguljära flygfält som troligen skulle vara försvarade vid en väpnad konflikt. Varvid en luftlandsättning eller manöverförband på marken skulle krävas för att först ta flygplatsen. För att därefter luftledes kunna föra in förband. Vad som dock blir begränsande är omloppstiden för start och landning samt hur många flygplan som kan tas ned beroende på storleken av området där ett större transportflygplan kan landa, urlasta och starta. Något som torde begränsa antalet platser som kan vara lämpliga.

Avslutningsvis, bör denna förmåga att upprätta tillfälliga flygbaser, förmågan att kunna landa på okonventionella platser tillsammans med förmågan att upprätta tillfälliga helikopterbaser särskilt beaktas. Då det möjliggör ett rörligt men även okonventionellt uppträdande både inom ramen för defensiva och offensiva operationer. Förmågan kan även medge överraskning och därmed överrumpla en motpart vid en väpnad konflikt, varvid ett tillfälligt eller längre övertag kan uppnås under genomförandet av en operation.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3 (Ryska)

Slutnoter

1 Министерство обороны Российской Федерации. Переброшенный из Ленобласти в Карелию аэродромный батальон ЗВО в ходе учения оборудовал полевой аэродром. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12253147@egNews (Hämtad 2019-09-28)
2 Министерство обороны Российской Федерации. Военные самолеты Ан-12 и Ил-76 отработали посадку в степи под Соль-Илецком на учениях МТО. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12249987@egNews (Hämtad 2019-09-28)
Посадка и взлёт Ил-76МД на грунтовом аэродроме под Оренбургом. 2019. https://www.youtube.com/watch?v=aetfyiWxrQU (Hämtad 2019-09-28)
3 Министерство обороны Российской Федерации. Военные самолеты Ан-12 и Ил-76 отработали посадку в степи под Соль-Илецком на учениях МТО. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12249987@egNews (Hämtad 2019-09-28)

måndag 9 september 2019

Exfiltration

Reflektion

Den 09SEP2019 publicerade det amerikanska nyhetsbolaget CNN en nyhet att en högt och centralt placerad agent för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA, Central Intelligence Agency, hade exfiltrerats ut ur Ryssland under 2017.1 Att underrättelsetjänster ibland genomför exfiltrering av dess agenter är inget nytt fenomen. En av de kanske mest kända exfiltreringarna är av den sovjetiske underrättelseofficeren Oleg Gordievskij, 1985, från Sovjetunionen in i Finland och vidare till Storbritannien.2 CNN avslöjande är dock intressant ur fler aspekter än själva exfiltreringen.

Enligt den svenska försvarsberedningens rapport "Värnkraft" från 2019, skall ryskt beslutsfattande särskilt i centrala utrikes- och säkerhetspolitiska frågor genomföras inom en väldigt lite krets av personer runt Rysslands President, Vladimir Putin. Det medför enligt försvarsberedningen att beslut inom dessa områden kan genomföras väldigt snabbt och därför vara överraskande för omvärlden.3

Vad som även bör beaktas är att många i den närmsta kretsen av personer kring Rysslands President i huvudsak består av tidigare personal från de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna.4 Vilket torde innebära att många av de som ingår i den närmsta beslutsfattande kretsen, som Försvarsberedningen berörde, har den bakgrunden. Det får därmed även ses som möjligt att den amerikanska agenten mycket väl kan ha sin bakgrund från någon av de ryska underrättelse- eller säkerhetstjänsterna.

Under dessa förutsättningar får det ses som troligt att västerländska underrättelsetjänster har svårigheter att få tillgång till information avseende den högsta ryska politiska ledningens intentioner maa. att det rör sig om en liten krets personer där många har en bakgrund i underrättelse- eller säkerhetstjänster. Därav torde olika tekniska inhämtningsmetoder såsom signalspaning, dataintrång m.m. vara att föredra.5 Förmågan att nå framgång med tekniska inhämtningsmetoder mot Ryssland kan möjligen försvårats under de senaste åren för västerländska underrättelsetjänster.6 Varvid det inte är säkert att det längre utgör en framkomlig väg för inhämtning av strategiska underrättelser på politisk nivå.

Utifrån det som berörts i de tidigare styckena är en slutsats att s.k. personbaserad inhämtning blir viktig för att få kunskap om beslutsfattandet hos den högsta nivån i Ryssland. Därav blir CNN avslöjande synnerligen intressant, då det förefaller varit en centralt placerad källa USA hade i den ryska presidentens närhet.7 Därutöver får det även ses som troligt att USA genom att exfiltrera dess källa har fått ett tydligt avbrott i sitt informationsflöde avseende politiskt-strategiska underrättelser kring Ryssland. Detta maa. att det ej kan ses som troligt att USA har multipla källor på den nivån, när det historiskt ofta har visat sig vara väldigt svårt att värva källor, eller genom en tidig rekrytering i någons karriär få in en källa, på sådan hög nivå.

Förutom att kunna delge information avseende hur den högsta ryska ledningen tänkte och vilka beslut som var på väg att fattas eller hade fattats, kan den exfiltrerade amerikanska agenten möjligen även kunnat fungera som en varningsklocka i händelse av att en väpnad konflikt hade varit under uppsegling utav någon anledning. Detta får anses vara en särskilt viktig förmåga att inneha maa. det mycket slutna och snabba ledningssystem den högsta ryska ledningen förefaller ha.

Exakt när i tid den amerikanska agenten blev exfiltrerad från Ryssland delges ej av CNN, dock förefaller det varit under KV III-IV av 2017, då beslutet skall ha fattats i juli 2017 avseende exfiltration.8 I sammanhanget är det intressant att notera det högst ovanliga besöket utav tre av Rysslands underrättelsechefer i USA under slutet av januari 2018.9 Detta mtp. tidpunkten för exfiltrationen av den amerikanska agenten samt att det får ses som möjligt att denne hade en bakgrund från någon av de ryska underrättelse- eller säkerhetstjänsterna. Varvid det eventuellt kan ha varit en av orsakerna till de ryska underrättelsechefernas besök i USA.

Avslutningsvis, att USA har haft en högt placerad agent i Ryssland är inte betrakta som något anmärkningsvärt. Vad som dock är något anmärkningsvärt är hur CNN genom multipla källor förefaller fått information om själva historien, om än att det är minst två år sedan beslutet förefaller fattats om exfiltration. Detta maa. säkerheten kring tidigare agenter alltid bör hållas hög ffa. i detta fallet då det förefaller varit en agent i den ryska presidentens närhet. Detta maa. de fortfarande kan förklara pågående skeden p.g.a. sin bakgrund, trots en lång tid kan ha förlupet sedan de lämna den position de hade när de var en agent. Därmed utgör de även ett hot mot sitt tidigare land, under en lång tid.10

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)
Cable News Network 1, 2 (Engelska)
Foreign Policy 1 (Engelska)
Radio Free Europe/Radio Liberty 1 (Engelska)
Riksdagen 1 (Svenska)
Svenska Dagbladet 1 (Svenska)
The Daily Mail 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Cable News Network. Sciutto, Jim. Exclusive: US extracted top spy from inside Russia in 2017. 2019. https://edition.cnn.com/2019/09/09/politics/russia-us-spy-extracted/index.html (Hämtad 2019-09-09)
2 The Daily Mail. Walters, Guy. Spy who came in from the cold thanks to a packet of cheese and onion crisps: A true story more gripping than Le Carre. 2015. https://www.dailymail.co.uk/news/article-3151625/Spy-came-cold-thanks-packet-cheese-onion-crisps-true-story-gripping-Le-Carre.html (Hämtad 2019-09-09)
3 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 72.
4 Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2019-09-09)
5 Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. FRA kände till Georgienkrig före USA. 2013. https://www.svd.se/fra-kande-till-georgienkrig-fore-usa (Hämtad 2019-09-09)
6 British Broadcasting Corporation. Kremlin security agency to buy typewriters 'to avoid leaks'. 2013. https://www.bbc.com/news/world-europe-23282308 (Hämtad 2019-09-09)
7 Cable News Network. Sciutto, Jim. Exclusive: US extracted top spy from inside Russia in 2017. 2019. https://edition.cnn.com/2019/09/09/politics/russia-us-spy-extracted/index.html (Hämtad 2019-09-09)
8 Ibid.
9 Radio Free Europe/Radio Liberty. Eckel, Mike. Chiefs Of Three Russian Intelligence Agencies Travel To Washington. 2018. https://www.rferl.org/a/russia-spy-chiefs-washington/29010324.html (Hämtad 2019-09-09)
10 Cable News Network. Cohen, Zachary. McLaughlin, Jenna. Spies in the suburbs: Inside the CIA's secret defector unit. 2018. https://edition.cnn.com/2018/08/03/politics/cia-spies-secret-defector-program/index.html (Hämtad 2019-09-09)