söndag 29 mars 2015

Den kranka verkligheten

Reflektion

Ibland kan det vara nyttigt att göra en återblick, i detta fallet berör det den retorik som blivit allt tydligare från Rysslands sida och då dels mot Sverige dels mot våra nordiska grannländer. Retoriken har stundtals varit mycket hätsk, men en spårbarhet går att finna i retoriken som man fört och troligtvis vad den syftar till.

Ser vi till Sverige är det främst två uttalande som faller utanför ramen. Det ena uttalandet kom vid den av Försvarsmakten genomförda underrättelseoperationen i Stockholmsskärgård under oktober 2014, då ansåg det Ryska Försvarsministeriet att den av Sverige pågående underrättelseoperationen underminerade den maritima ekonomiska utvecklingen i Östersjöregionen. Det andra uttalandet kom från Rysslands ambassad i Sverige, där man beskriv hur Sverige var en av de bidragande orsakerna till konflikten i Ukraina, genom dess drivande del i EU östliga partnerskapsprogram.

Vill man ironisera är det ju relativt smickrande att dryga 300 soldater och dussintalet fartyg kan underminera hela Östersjöregionens maritima ekonomiska utveckling genom att ”planlöst” fara omkring i dess inre vatten kring dess farleder, detta i sig tyder ju på att vår försvarsreform definitivt når framsteg. Dock medger situationen ej ironi, då hindrande av ekonomisk utveckling mycket väl kan ses som ett legitimt casus belli. Att Sverige varit en drivande part i EU östra utvidgningsprogram går ej att förneka, däremot att se Sverige som en drivande part till, enligt Ryssland, statskupp och inbördeskrig är definitivt att överskatta svensk förmåga till s.k. dolda underrättelseoperationer.

Här hade man nu kunnat säga att, jaja, det är den normala ryska retoriken, det är några berusade män som kommit på detta, tyvärr är ju sanningen något bittrare, då inget uttalande av lägre tjänstemän, ja här räknas även individer på t.ex. ambassader upp till ambassadören in, sker utan godkännande ovanifrån i den ryska hierarkin så är det inget s.k. "fyllesnack" man bedriver. Det är den officiella linjen och synen.

Nästa uttalande som fått något större spridning och diskuterats, är den ryska ambassadörens hot mot Danmark om dess fortsättning i NATO missilförsvar, kommer föranleda att Danmark blir ett mål för kärnvapen. Att Danmark som ett NATO anslutit land redan nu ej vore ett mål för Ryska kärnvapen, vore direkt naivt att tro, då t.ex. under det kalla kriget insatser med över hundratalet taktiska kärnvapen var en planeringsförutsättning av Sovjetunionen mot Danmark. Dock att hota ett annat land med kärnvapen är en mycket kraftig eskalering och återigen, inget uttalande av lägre tjänstemän sker utan förankring ovanifrån i den ryska hierarkin.

Det avslutande uttalandet kommer från ordföranden i det Ryska nationella säkerhetsrådet, Nikolai Patrushev, som ser ett möjligt finskt hot i det Ryska Karelen. Då den växande antiryska retoriken i väst enligt honom, givit upphov till en ökad aktivitet av nationalistiska och revanschistiska finska organisationer inom det geografiska området. Vad som troligtvis här avses, utan att det uttalas, är att det finns finska organisationer och rörelser som enligt honom aktivt arbetar för att återansluta det ryska Karelen till Finland. Återigen inget uttalande i Ryssland sker utan förankring högre upp i den officiella hierarkin, detta är inget uttalanden ”skjutit från höften”.

Vad kan man dra för slutsats av dessa uttalanden då? Ryssland ser Sverige, Finland och Danmark minst som ett presumtivt hot. Här drar nog många åt sig öronen, men, varför skulle en nationalstat annars komma med dessa uttalanden? Det är officiella personer och sändebud som sagt detta, inte valfri ryss, ergo det är en officiell linje och hållning man förmedlar. Att då bortse från dessa uttalanden som de facto vissa gör, ingen nämnd – ingen glömd, är ett väldigt farlig spel man för.

Vad syftar retoriken då till? I grunden syftar den till att anpassa dessa länders agerande utefter den Ryska viljan, tar vi t.ex. Danmarks anslutning till ABM så blir den relativt blek i förhållanden till införandet av bl.a. luftvärnsmissilen S-500 i Ryssland med dess ABM förmåga, likväl är Sveriges förmåga att förhindra den maritima ekonomiska utvecklingen i Östersjöregionen mycket liten. Uttalandena syftar till att skapa en rädsla och därmed begränsa handlingsalternativen, för dessa stater.

Ser man till helheten, så finns det således en samordning med alla dessa uttalanden, man utsätter samtliga stater som ligger inom Rysslands västliga intressesfär för ett "tryck", detta tryck syftar till att påverka staterna att foga sig till Rysslands vilja d.v.s. att följa dess säkerhetspolitiska och utrikespolitiska agenda inom dess intressesfär, det är svårt att finna något annat syfte än detta bakom dessa uttalanden av officiella personer.


Have a good one! // Jägarchefen

söndag 22 mars 2015

En viskning från förr - del 2

Sammanfattning

Säkerhetspolisens årsredovisning för 2014 den 18MAR15, var mycket ovanlig, då den explicit utpekade Ryssland som det land som utgör det största underrättelsehotet mot Sverige, detta bör även sättas i perspektivet med fjolårets avslöjande från SÄPO då man delgav att Ryssland genomför krigsförberedelser med sina underrättelseorganisationer i Sverige. Det Ryska spionaget är bedömt mer omfattande än 1/3 av den Ryska diplomatkåren, då Ryssland utnyttjar flera olika typer av underrättelseofficerare, likväl kommer troligtvis SÄPO utpekande leda fram till Ryska motreaktioner enligt klassiskt manér.

Analys

Allmänt. Den svenska säkerhetspolisen, SÄPO, delgav 18MAR15 sin årsrapport för 2014, likt årsrapporten för 2013 så var SÄPO även i år, ovanligt öppen med vad man traditionellt varit restriktiva med att delge. Det vill säga olika staters underrättelseverksamhet på svenskt territorium och då i synnerhet f.d. Sovjetunionen och numera Rysslands förehavande på svensk mark.

Denna årsrapport kommer i en tid då det ryska spionaget förefaller nått samma nivå som de mest intensiva åren under det "kalla kriget" dels i Sverige1 dels utomlands.2 Till del beror den ökade underrättelseaktiviteten på konflikten i Ukraina,3 dock skall man vara medveten om att spionage är en mycket långsiktig verksamhet, det tar lång tid (ca 5-7 år) att utbilda och få effektiva underrättelseofficerare,4 varav det vi ser nu är en långsiktig satsning som bär frukt.

Sett till den utbildningstid och därefter inskolning som krävs för att få en effektiv underrättelseofficer, som skall kunna genomföra rekrytering av agenter m m, så bör den ökning vi nu ser av rysk underrättelseaktivitet i de västliga länderna påbörjats mellan 2008 och 2010. Det vill säga efter Georgien konflikten, som blev en ny fas i relationerna mellan Väst och Ryssland, varav Ryssland efter Georgien, bör ha gjort tolkningen att relationerna mellan Väst och Ryssland skulle försämras, varvid en ökning av den personbaserade inhämtningsförmågan krävdes.

Vad som är intressant är att man även i årsrapporten nämner s.k. "icke-traditionella plattformar" för underrättelseinhämtningen och bekräftar att vissa underrättelsetjänster utnyttjar dessa för sin informationsinhämtning i Sverige.5 En "icke-traditionell plattform" kan t ex vara ett bolag som utgör en fasad för den utländska underrättelsetjänsten, t ex bilföretaget MATRECO under tiden Sovjetunionen existerade var en sådan fasad, vilket främst fungerande som en stödpunkt.6 Motsvarande metoder förefaller utnyttjas fortfarande av främmande makt, då SÄPO explicit nämner t ex understöd vid underrättelseoperationer från "icke-traditionella plattformar", dock anges ingen nation explicit.7

Indirekt bekräftar man även att icke-officiell täckbefattning” förefaller utnyttjas av främmande makt i Sverige, då man berör underrättelseofficerare utan diplomatiskt skydd, som kan arbeta såsom affärsmän o.dyl. i Sverige.8 Utbildningstiden för en underrättelseofficer med ”icke-officiell täckbefattning” eller en illegalist och innan den kan påbörja sitt arbete aktivt som underrättelseofficer i ett främmande land, är betydligt längre än för en legal underrättelseofficer, i vissa fall kan den vara upp till ett decennium, för t ex en illegalist, beroende på vilken täckhistoria vederbörande har fått uppbyggd kring sig.9

Enligt SÄPO utgör Ryssland det största underrättelsehotet mot Sverige, likväl är omfattningen av spionaget i (läs inom landets gränser) och mot (läs utom landets gränser) Sverige omfattande.10 SÄPO bedömer att cirka en tredjedel av de ackrediterade Ryska diplomaterna är underrättelseofficerare11 med täckbefattning d.v.s. man arbetar med informationsinhämtning men innehar en annan arbetstitel.

I dagsläget har Ryssland 56 ackrediterade diplomater i Sverige,12 det skulle innebära att 18 stycken av dessa är underrättelseofficerare, i själva verket bör siffran vara kring 20 stycken om man inräknar försvarsattachéerna som de facto genomför en öppen inhämtning inom ramen för sin befattning. Det kan jämföras med den Ryska ambassaden i Tjeckien som består av 125 diplomater, varav man bedömer 30 stycken arbetar som underrättelseofficerare under täckbefattning.13 Vilket ger ungefär 1/3 är underrättelseofficerare även i Tjeckien.

Hur utbildas då dessa underrättelseofficerare och hur skiljer sig kategorierna åt och vad kan vi se av s.k. icke-traditionella plattformar? För att få svar på dessa frågor måste vi titta utanför Sveriges gränser, där ett antal avslöjanden skett sedan 2010 och framåt, rörande rysk underrättelseverksamhet.

Underrättelseofficerare. Tre kategorier av underrättelseofficerare förefaller utnyttjas av Rysslands underrättelseorganisationer, den första är den klassiske underrättelseofficeren som jobbar under diplomatiskt skydd med en täckbefattning på ambassad eller konsulat. Den andra varianten är s.k. "icke-officiell täckbefattning" det innebär att underrättelseofficeren arbetar under förevändning att vara något annat såsom finansman, dock med ett ryskt ursprung, vederbörande saknar diplomatiskt skydd. Den tredje och sista varianten av en rysk underrättelseofficer är illegalisten, som officiellt saknar all koppling till Ryssland.

Vad avser ålder för rekrytering så är det troligtvis ingen större skillnad mellan de tre kategorierna. SVR, Sluzhba Vneshney Razvedki, den civila underrättelsetjänsten i Ryssland, förefaller rekrytera individer mellan 22 – 35 års ålder, individen skall även, men undantag genomförs bedömt, erhållit en universitetsexamen, innan utbildningen påbörjas till underrättelseofficer. Individen skall även ha god förmåga att tillgodogöra sig språk samt inneha en hög analytisk förmåga.14

Ämnesområden som underrättelseofficeren erhåller utbildning i, är bl.a. praktiskt underrättelsearbete d.v.s. agenthantering, överföring av information, metoder för att undvika upptäckt, närkamp, vapenhantering m m. Utöver detta läser underrättelseofficeren även, språk, filosofi, sociologi, ekonomi, psykologi, litteratur- och konstvetenskap m m. Dessa vitt skilda ämnesområden skapar en underrättelseofficer som väl kan interagera i olika sammanhang och därmed knyta upp kontakter o.dyl. för att senare kunna rekrytera en spion.15

Den ovanstående utbildningen kan man se som en bottenplatta, för alla underrättelseofficerare, oaktat om de senare går vidare till att jobba med en täckbefattning, "icke-officiell täckbefattning" eller illegalist. Den ovanstående utbildningen tar som minst två (2) år att genomföra, om individen redan besitter goda språkkunskaper för det land stationering är påtänkt, men vanligtvis tar den tre (3) år.16

Inledningsvis måste vi definiera vad en illegalist är, en illegalist är en individ som erhåller omfattande utbildning i att kunna verka som en dold underrättelseofficer i ett land. Illegalisten har en s.k. "legend", legenden syftar till att få individen att framstå som en invånare i det land som arbetet skall ske i, oftast utnyttjas döda individers identiteter17 i ett land för att därefter söka uppehållstillstånd i ett annat land och bli medborgare där, innan illegalisten förflyttar sig vidare till det egentliga arbetslandet och söker medborgarskap där.

Detta gör i teorin om allt har genomförts korrekt, så finns inga band mellan illegalisten och dess ursprungsland och den underrättelseorganisation som vederbörande arbetar för. Dock finns exempel där man utnyttjat förfalskade födelseattester, varvid man ej genomfört de ovanstående stegen, vilket markant förkortar tiden innan en illegalist kan påbörja sitt arbete.18 Den totala utbildningstiden för en illegalist kan vara upp mot ett decennium.19

Tilläggsutbildning för en s.k. "illegalist" omfattar bl.a. kommunikation mellan illegalister d.v.s. utnyttjande av s.k. "levande-" (meddelande överförs mellan två individer) och "fältbrevlådor". Utnyttjande av radioutrustning samt mottagande av radiomeddelande och kryptering samt dekryptering av meddelanden, ytterligare fördjupad utbildning i underrättelsekunskap såsom åtgärder mot förföljande, maskering och destruktion av materielslag som utnyttjas i tjänsten, utnyttjande av legend samt täckbefattningar (arbeten) m m.20

Mellan en underrättelseofficer med täckbefattning och en illegalist utnyttjar man underrättelseofficer med en "icke-officiell täckbefattning". Detta är en underrättelseofficer som antingen nyttjar sitt eget eller ett falskt ryskt namn. Underrättelseofficeren döljer ej att sitt ursprung från Ryssland, oftast arbetar vederbörande inom någon form av privat näringsverksamhet, för att därigenom skaffa sig en täckbefattning, vederbörande kan även utnyttja yrken som ger viss rörelsefrihet såsom journalist.21

Den utbildningen som underrättelseofficeren vilket skall arbeta under en "icke-officiell täckbefattning" genomför, omfattar i stora drag samma områden som illegalisten får, dock är utbildningstiden markant kortare, då kraven på att kunna assimilera in i samhället, där vederbörande skall arbeta, är lägre hos denna typ av underrättelseofficerare än illegalisten.22 Fördelen med denna typ av underrättelseofficerare är att de numera inte drar till sig lika mycket uppmärksamhet som tidigare, då handelsförbindelser o.dyl. mellan Ryssland och Väst är markant mer utvecklade än under Sovjettiden.23

GRU, Glavnoye razvedyvatel'noye upravleniye, den ryska militära underrättelsetjänstens utbildning bör ej skilja sig nämnvärt mot den civila underrättelsetjänsten. Dock blir inriktningen givetvis en annan, då den civila främst sysslar med civila frågor, inriktas den militära mot de militära frågorna.

Icke-traditionella plattformar. Detta begrepp omfattar även individer, dock kommer jag här beskriva fysiska objekt, som en icke-traditionell plattform. En traditionell plattform där en underrättelseofficer arbetar ifrån är t ex dess ambassad där vederbörande har en officiell täckbefattning.24 Denna plats möjliggör kommunikation med dess organisation i hemlandet, helt legalt, vederbörande kan även arbeta ostört, utan risk för upptäckt, med sammanställning och analyser av den information som inhämtats.

En icke-traditionell plattformar, är då t.ex. ett företag, en nyhetsbyrå o.dyl.25 från vilket underrättelseofficeren kan arbeta, antingen under täckbefattning eller utnyttja platsen för att ostört kunna arbeta med analyser o.dyl. men även i vissa fall kunna kommunicera med dess underrättelseorganisationen. Detta kan även vara vad man benämner den illegala residenturen, d.v.s. den plats som kommer träda in för att leda underrättelsearbetet i händelse av en konflikt.

Plattformen kan även vara t.ex. ett svenskt företag som köps upp via olika bulvanföretag, där arbetet till synes fortsätter enligt tidigare, dock tillförs kanske några nya anställda i och med den nya ägaren, dessa individer arbetar i själva verket med underrättelsearbete, en relativt säker fasad har då skapats för dessa individers underrättelsearbete. Finns det då några kända exempel på detta i Sverige i nutid? Nej det gör det inte officiellt, dock får vi förutsätta att dessa plattformar utnyttjas då SÄPO tydligt beskriver uppbyggnaden av dessa.

Dock finns det både i Finland och Norge beskrivna exempel på ovanstående konstellationer, vad som EJ har gått att klargöra är om de, de facto, är knutna till Rysk underrättelsetjänst. Tar vi det Finska exemplet så är det ett företag, med ryska ägare i bakgrunden, som bl.a. har flera miljoner euro i skulder samt sedan dess grundande 2007, kontinuerligt gått i förlust, dock lyckas man trots detta köpa upp öar i Åbo skärgård, likväl har man inhandlat utrangerade finska örlogsfartyg som bibehåller sin originalmålning, som utnyttjas i företagsverksamheten, trots miljoner i skulder och en ej vinstdrivande företagsverksamhet.26

Det finska exemplet är snarlikt det tidigare omnämnda MATRECO exemplet från Sverige under det "kalla kriget. Vilket även gick under sin tid i Sverige med flera miljoner i förlust, trots detta valde man att expandera sin verksamhet, likväl etablerade man sig på mycket konstiga platser, oftast i militärgeografiskt känsliga områden för det svenska totalförsvaret.27 Dock skall tilläggas att i det finska exemplet finns det enbart indicier, dock är det intressanta indicier som man i Finland förefaller reagerat på.

Slutsatser

Den första slutsats man kan dra är att det ej kan vara oväntat för dels SÄPO dels andra västliga säkerhetstjänster att den ryska underrättelseverksamheten har ökat, då utbildningen av underrättelseofficerare tar tid, så har ökningen gradvis skett, däremot kan informationsinhämtningen blivit mer aggressiv, sedan konflikten i Ukraina inledes, vilket gör att den syns tydligare, dock är det en långsiktig rysk inriktning som nu bär frukt för dem, då man uppnåt tidigare storlek på sina underrättelsetjänster.

Den andra slutsatsen man kan dra är att Ryssland bör ha både underrättelseofficerare med "icke-officiell täckbefattning" och illegalister i Sverige, då detta enligt FBI förefaller vara det arbetssätt man utnyttjar. Det innebär i förlängningen att det inte enbart rör sig av 1/3 av det Ryska diplomatbeståndet som genomför underrättelseinhämtning i Sverige. Varpå den egentliga siffran kanske rör sig som dubbelt så många underrättelseofficerare, vilket skulle i sådant fall vara 36 stycken, något som kan kännas rimligt, vilket givetvis kan ökas eller sänkas med hjälp av underrättelseofficerare med s.k. "icke-officiell täckbefattning".

Den tredje slutsatsen man kan dra är att SÄPO genomförde något mycket ovanligt vid denna årsrapport, 18MAR15, man var väldigt tydlig med att beskriva den Ryska underrättelseverksamheten, vilket är mycket bra då allmänheten får upp ögonen för detta, dock kommer detta mest troligt föranleda en rysk motreaktion, vilket oftast brukar innefatta utvisningar av diplomater eller avslöjanden av olika saker. Varpå slutsatsen är, en tydlig rysk motreaktion kommer komma.

Den fjärde och avslutande slutsatsen får bli, det ryska modus operandi som tillämpas skiljer sig inte nämnvärt mot det tidigare Sovjetiska, skillnaden förefaller vara utnyttjande av yngre underrättelseofficerare och en mer utnyttjning av underrättelseofficerare i s.k. "icke-officiell täckbefattning", dock är det sammantaget ingen större skillnad.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Amerikanska Kongressen 1 (Engelska)
Amerikanska Justitiedepartementet 1, 2, 3, 4 (Engelska)
CNN 1 (Engelska)
Daily Express 1
FBI 1 (Engelska)
Ilta-Sanomat 1 (Finska)
Iltalehti 1 (Finska)
Newsweek 1, 2 (Engelska)
Regeringen 1 (Svenska)
Respekt 1 (Engelska)
SvD 1 (Svenska)
Säkerhetspolisen 1 (Svenska)

Department of Justice. United States Of America vs Evgeny Buryakov. 2015
Department of Justice. United States Of America vs Anna Chapmand, and Mikhail Semenko. 2010
Department of Justice. United States Of America vs Christophe Metsos, Richard Murphy, Cynthia Murphy, Donald Howard Heathfield, Tracey Lee Ann Foley, Michael Zottoli, Patricia Mills, Juan Lazaro, Vicky Pelaez. 2010
Frånstedt, Olof. Spionjägare del 1. 2013
Bennett, Gordon. The SVR Russia's Intelligence Service. Conflict Studies Research Centre. 2000

Slutnoter

5 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisens Årsbok. 2014. Sid 28
6 Frånstedt, Olof. Spionjägaren del 1. 2013. Sid 82-83
7 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisens Årsbok. 2014. Sid 28
8 Ibid.
10 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisens Årsbok. 2014. Sid 28
14 Bennett, Gordon. The SVR Russia's Intelligence Service. Conflict Studies Research Centre. 2000 Sid 17
15 Ibid. Sid 18
16 Ibid. Sid 26
17 Department of Justice. United States Of America vs Christophe Metsos, Richard Murphy, Cynthia Murphy, Donald Howard Heathfield, Tracey Lee Ann Foley, Michael Zottoli, Patricia Mills, Juan Lazaro, Vicky Pelaez. 2010. Sid 4-5
18 Ibid. Sid 16
20 Department of Justice. United States Of America vs Christophe Metsos, Richard Murphy, Cynthia Murphy, Donald Howard Heathfield, Tracey Lee Ann Foley, Michael Zottoli, Patricia Mills, Juan Lazaro, Vicky Pelaez. 2010. Sid 4-5
21 Department of Justice. United States Of America vs Evgeny Buryakov. 2015. Sid 3-4
22 Department of Justice. United States Of America vs Anna Chapmand, and Mikhail Semenko. 2010. Sid 3
23 Department of Justice. United States Of America vs Evgeny Buryakov. 2015. Sid 4
24 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisens Årsbok. 2014. Sid 28
25 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisens Årsbok. 2014. Sid 28
27 Frånstedt, Olof. Spionjägaren del 1. 2013. Sid 82-83


måndag 16 mars 2015

Över ytan

Analys

Klockan 08:00 (Moskvatid) 16MAR15 beordrade Rysslands President, Vladimir Putin, en selektiv beredskapskontroll omfattande delar ur Militärdistrikt (MD) Norr (N), MD Väst (V) och Luftlandsättningstrupperna (VDV). Beredskapskontrollen kommer omfatta ca 38,000 man, 41 örlogsfartyg, 15 ubåtar, 110 luftfarkoster samt 3,360 andra typer av materielslag såsom fordon, pansarskyttefordon, artilleripjäser o dyl.1

Mängden 38,000 soldater innebär i praktiken att drygt hälften av MD V har intagit stridsberedskap, då man bedömer att omobiliserat består MD V av drygt 65,000 man.2 VDV deltagande kan även innebära att övningen är större, då man hänvisar till siffran 38,000 man ur MD V, VDV som egen försvarsgren räknas ej in i MD V stridskrafter, då dessa sorterar direkt under Generalstaben och ej MD V stab. Därutöver så ingår nästintill samtliga ytfartyg ur Norra marinen i övningen och drygt 1/3 av det totala ubåtsbeståndet, bedömt ligger även ett antal strategiska ubåtar sedan tidigare ute på avskräckningspatrull.3

Bild 1. Operationsriktningar inom MD V/N
Beredskapskontrollen kommer pågå mellan 16-21MAR15, inledningsvis kommer förbanden utgångsgruppera därefter kommer grundläggande färdigheter kontrolleras och slutligen kommer förbanden övas i olika taktiska situationer. Övningsmoment som kommer ingå i beredskapskontrollen är försvar av landgräns, åtgärder mot jägar-/specialförband, sjö- och luftstrid, förflyttning av specialförband över långa avstånd.4

Styrketillförsel till de arktiska baserna vid Novaja Zemlja samt Frans Josefs land kommer specifikt övas under beredskapskontrollen.5 Den 17MAR15 kommer även en strategisk ledningsövning påbörjas d.v.s. de högre beslutande delarna inom de ryska väpnande styrkorna kommer övas.6 Parallellt med detta delgavs även, att inom MD Ö har, 16MAR15, en större sambandsövning påbörjats som kommer täcka in stora delar av dess geografiska område.7

Kraftsamlingsriktningen förefaller vara den karelska samt arktiska operationsriktningen för beredskapskontrollen. Bedömt kommer luftlandsättningsförbanden vara de förband som utnyttjas för styrketillförsel till Novaja Zemlja och Frans Josefs land. Luftlandsättningsförbanden kan, bedömt, som tidigast utnyttjas under det andra kvartalet 17MAR15. Övriga förband kommer bedömt påbörja taktiska övningar i förband som tidigast 18MAR15 intill 21MAR15. Vissa övningsmoment kan bedömt ske inom den baltiska operationsriktningen, då man även nämner att specifika förband inom MD V ingår i beredskapskontrollen.

En särskild faktor man bör beakta är inom MD Central (C) förra veckan, 13MAR15, påbörjades en beredskapskontroll med en reducerad mekaniserad brigad samt en reducerad artilleribrigad, varvid en reducerad brigadstridsgrupp, förstärkt med artilleri, kan finnas att tillgå i övningen.8 Därutöver har man under de senaste 7-14 dagarna inom flertalet MD genomfört luftförsvarsövningar och vissa fortgår fortfarande,9 varvid man generellt förefaller höjt förmågan/stridsberedskapen under den senaste tiden inom luftförsvaret.

Samordnat eller ej med beredskapskontroll, så genomförde det Ryska Utrikesministeriet ett uttalande, 16MAR15, där man ansåg att den ökade mängden med NATO övningar i Norra Europa destabiliserar en av världens mest stabila regioner.10 Dock uttalade sig Kreml, via dess presstalesman Dmitry Peskov, att beredskapskontrollen som genomförs inom MD V/N ej har något att göra med den ansträngda situation mellan Ryssland och Väst.11

Totalt sett med dels beredskapskontrollen inom MD V dels med övriga övningar som genomförs inom de övriga MD just nu, har man höjt stridsberedskapen hos de ryska väpnande styrkorna. Detta kan antingen vara riktat som ett budskap mot Väst eller ett rent inrikespolitiskt budskap, kopplat till Vladimir Putins frånvaro i dryga två veckor, vilket skapat vilda spekulationer inom Ryssland.

En djupare analys rörande beredskapskontrollen inom MD V kommer publiceras senare på bloggen då, beredskapskontrollen är avklarad.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

BBC 1 (Engelska)
RIA Novosti 1, 2, 3, 4, 5 (Ryska)
Ryska Försvarsministeriet 1, 2, 3, 4, 5 (Ryska)
TASS 1, 2 (Engelska)
TvZvezda 1, 2 (Ryska)

Military Balance 2014. IISS. 2014.

Slutnoter

3 IISS. Military Balance 2014. 2014. Sid 187
5 Ibid.


söndag 15 mars 2015

Övning, Desinformation eller Inhämtningsoperation?

Sammanfattning

Den 28JAN15 meddelade det Ryska Försvarsministeriet i ett pressmeddelande att man påbörjat en större marinövning som skulle beröra mer eller mindre hela Östersjömarinen. Den övningen har därefter blivit flitigt diskuterad och till del sedd som en "ickeövning" och desinformation. Varav ett fördjupningsinlägg krävs kring själva händelsen då debatten förefaller blivit kraftigt infekterad rörande vad som skett och icke skett. Någon form av övning förefaller genomförts av den Ryska Östersjömarinen under det aktuella tillfället, dock förefaller ingen sjöstridsövning genomförts, varav själva övningen i sig även kan ha haft ett annat syfte.

Analys

Allmänt. Den 12MAR15 beskrev chefen för det Nordamerikanska luftförsvarskommandot samt det Norra kommandot, Amiral William E. Gortney, vilken hotbild som finns inom hans geografiska ansvarsområde för den Amerikanska senatens försvarsutskott. Den hotbild han beskrev omfattade dels ickestatliga hot dels statliga hot som riktas mot hans geografiska ansvarsområde.1

Vad som är intressant i denna redovisning inför senatens försvarsutskott ur ett svenskt hänseende är givetvis Rysslands agerande mot dels NORAD dels NORTHCOM. Inledningsvis konstaterar man att den ryska flygverksamheten riktad mot NORAD under 2014, varit den högsta sedan kalla krigets avslut. Därefter har man konstaterat att flygningarna ofta har genomförts i samverkan med inhämtningsresurser för att kunna lagra och bearbeta NORAD agerande mot de ryska flygföretagen.2 Avslutningsvis konstaterar man även att det Ryska agerandet även varit av sådant art som man ej sett under det kalla kriget, såsom flygning med strategiskt bombflyg i den internationella flygkorridoren över den Engelska Kanalen.3

Vad som är mest intressant ur ett svenskt hänseende i denna öppna redovisning, är utnyttjandet av inhämtningsresurser parallellt som man genomför flygföretag med de strategiska bombflyget längs med USA luftrum. Detta innebär rent praktiskt att varje övning Ryssland genomför kan i sig även vara till del en inhämtningsoperation, i syfte att klarlägga olika former av informationsbehov, i allt från utnyttjande av tekniska system till en presumtiv motståndares agerande i olika skeden.

Den 28JAN15 meddelade den ryska marinen att man skulle påbörja en större övning, informationen delgavs bl.a. på det ryska Försvarsministeriets hemsida,4 denna nyhet slogs upp snabbt och stort, troligtvis p.g.a. att den s.k. "Ryska Adventen" fanns färskt i minnet hos de flesta som följer de ryska väpnande styrkornas utveckling.

Omfattningen av marinövningen skulle bl.a. vara: förberedelser för strid, skadekontroll, åtgärder mot sabotageförband detta skulle genomföras i hamn. Därefter skulle fartygen löpa ut i Östersjön för att genomföra sjöstridsövningar. Både marinbasen i Kaliningrad, Baltijsk, men även i St. Petersburg, Khronstadt, skulle beröras av övningen uppgav man, från Försvarsministeriets sida.5

Enligt det Ryska försvarsministeriet skulle hela Östersjömarinen delta i övningen,6 vilket skulle inneburit en återupprepning av den s.k. "Ryska Adventen" i storlek av flottövningen. Vad som dock talade mot en återupprepning av den övningen, var det vinterinryck av värnpliktig personal som hade genomförts några månader innan.7 Vilket i praktiken innebar att personalen vid den aktuella tidpunkten för övningen, som mest hade påbörjat sin befattningsutbildning.

Relativt omgående när övningen påbörjades fångade privata signalspanare upp radiotrafik från Östersjömarinen, totalt identifierade man tjugotvå (22) anropssignaler som är knutna till den Ryska Östersjömarinen.8 Vilket blev ytterligare en indikator på att den annonserade övningen ej berörde hela Östersjömarinen.

Vad som hände senare var att några större fartygsformationer förflyttade sig ej ut i Östersjön, den första egentliga bekräftelsen på att Ryska örlogsfartyg fanns i Östersjön blir 06FEB15 då en ubåt samt ett fartyg identifieras tio (10) nautiska mil från Lettisk territorialvatten.9 Viss rysk flygverksamhet förekom dock mellan 28JAN15 intill 06FEB15.10 Dock gjorde den Litauiska Försvarsministern, Juozas Olekas, ett uttalande 01FEB15 att man hade kontroll över vilken verksamhet som Ryssland genomförde inom ramen för den annonserade övningen, vilket i sig talar för att någon form av övningen genomfördes, vilket man utannonserat.11

Därefter har man dels inom Försvarsmakten dels från Försvarsmakten tydligt preciserat att någon marinövningen genomfördes ej i Östersjön, utan det hela var de facto desinformation, för att nyttja ett ordval. Vilket blir själva essensen i detta inlägg, var det desinformation, var det en övning eller var det möjligtvis en inhämtningsoperation som genomfördes av Ryssland under några dygn i slutet av januari 2015?

Övning. Inledningsvis bör det klarläggas, var det en övning som genomfördes eller ej? Studerar vi det första uttalandet från Östersjömarinen så är man tydlig med att delge att övningen dels skall ske vid kaj dels i ett senare skede, ske till havs. Litauens Försvarsminister förefaller anse att en övning har genomförts, några omfattande flottrörelser genomfördes dock ej, varpå det förefaller enbart vara det första skedet som genomfördes av övningen.

Ser man till radiotrafiken under den aktuella perioden så förefaller man som minst övat sambandstjänst, varpå det logiska blir att man övat grundövningar vid kaj, vilket man även skriver man skall öva, för att i ett senare skede kunna gå till sjöss. Då den vinterinryckande personal precis bör har varit klar med sin grundläggande utbildning vid den aktuella tidpunkten, är detta logiskt att man då påbörjar sin befattningsutbildning med olika former av grundövningar vid sina respektive fartyg till kaj.

Fortsätter man att studera original uttalandet, så specificeras inte i tid när fartygen skall gå till sjöss, utan enbart när dess övningar, vilket bör läsas som grundövningar, är klara så kommer fartygen släppas ut till sjöss för olika former av stridsövningar. Det mest troliga svaret blir, ja en övning genomfördes, dock vid kaj för att öva grundläggande färdigheter med nya besättningar för att i ett senare skede kunna gå till sjöss med en fungerande besättning.

Dock finns ytterligare en faktor som kan ha förorsakat att man ej gick till sjöss, under den aktuella perioden var det stundtals dåligt till mycket dåligt väder, varvid man helt enkelt kan ha valt momentet med att gå till sjöss p.g.a. utbildningsståndpunkten hos besättningarna kopplat till vädret.12 Det intressanta är dock att detta uttalande förefaller utlöst ett antal reflexiva beteenden, vilket kan ha varit ett bakomliggande syfte till publiceringen.

Desinformation. Var det desinformation som Ryssland genomförde med sin publicering avseende marinövning den 28JAN15? Först och främst måste man ha klart för sig att för att en lögn, vilket i grunden desinformation är, skall fungera så måste den innehålla en hög grad av sanningar, annars genomskådar mottagaren av lögnen det relativt omgående, därefter måste det finnas ett syfte med desinformationen.

Vad var sanningarna då i detta pressmeddelande? Den första sanningen förefaller vara att man de facto genomförde någon form av övningsverksamhet vid fartygen som låg vid kaj, den andra är att radiotrafiken tilltog under den aktuella tidpunkten, vilket i sig kan styrka att någon form av övningsverksamhet genomfördes. Vad var lögnen i sådant fall? Det var att fartygen ej gick till havs.

Vad var syftet i sådant fall med denna desinformation? I grunden syftar desinformation till att förleda en motståndare, i detta fall skulle inte det troligtvis upptäckas förrän efter något dygn då inga fartyg gick till sjöss, då bör syftet med denna desinformation i sådant fall varit att studera vilka åtgärder vidtar man i händelse av att vi går ut med sådan här information.

Återigen krävs det att man studerar uttalandet, vill man hårdra det hela så är det snarare hur vi i väst valt att tolka ett pressmeddelande, hade man från rysk sida istället skrivit "när besättningarna behärskar dessa grundövningar kommer fartygen släppas till sjöss för att påbörja stridsutbildning, vilket är om drygt en månad", då hade ingen höjt på ögonbrynen.

Det som skede nu, var att man förefaller utlöst ett antal reflexiva beteenden dels hos media dels hos Försvarsmakterna runt Östersjöregionen med detta pressmeddelande. Jämför vi med den "Ryska Adventen" då inget pressmeddelande gick ut kring övningen från det Ryska Försvarsministeriet förrän drygt en vecka efter övningen hade avslutas,13 så blev effekten betydligt större denna gång rent massmedialt.

Var det då desinformation? På det blir svaret både jag och nej. Ja vid en hastig genomläsning av pressmeddelandet så kan man se det som det, då man får uppfattningen att flottan skall gå till sjöss efter grundövningarna är genomförda. Nej då man de facto inte skriver någon tidpunkt för att man skall gå till sjöss, förutom att när grundövningarna är genomförda så kommer man påbörja stridsövningar, vilket kan vara från det att pressmeddelandet gick ut intill tids ände.

Inhämtningsoperation. En inhämtningsoperation syftar främst till att besvara en frågeställning som uppstått inom sin organisation. Metoden man väljer för att besvara denna frågeställning är själva inhämtningsoperationen, dessa metoder kan variera både i storlek och om det sker öppet eller dolt. Denna form av operationer genomförs av alla och har genomförs under en lång tid så det är inget nytt eller unikt.

Det mest kända exemplet, post kalla kriget i Sverige, vad avser inhämtningsoperation, inträffade 2011 vid en svensk flygflottilj som även vid det aktuella tillfället ansvarade för incidentberedskapen. En utländsk militärattaché hade fattat posto vid den aktuella flottiljen, samtidigt påbörjade främmande makt anflygning mot Svenskt luftrum, beslut om insättande av incidentroten fattades, varvid den lyfte, parallellt med detta bedrev även främmande makt signalspaning inom det aktuella geografiska området.14

På detta sätt klarlade främmande makt troligtvis ledtider, d.v.s. hur lång tid tar det från det att svensk förvarning i form av radar upptäcker ett företag, till det att stridsledning fattar beslut om insättande av incidentrote till det att incidentroten är luftburen och kan avvärja en kränkning. Likväl kartlades med stor sannolikhet även s.k. sambandsvägar, d.v.s. hur radiotrafiken till ansvarig flottilj vidare till incidentroten går tillväga, till hur signalmeddelandena är uppbyggda.

Då den s.k. "Ryska Adventen" inträffade, genomfördes ett antal beredskapsåtgärder hos staterna runt Östersjön, bl.a. Sverige ökade sin inhämtningsförmåga under den aktuella tidpunkten både till sjös och i luften för att följa den ryska verksamheten,15 Litauen höjde sin markstridsberedskap hos de förband som är predestinerade att inneha en snabbare reaktionstid mot hot,16 alla dessa åtgärder grundades troligtvis på informationsinhämtning på ett eller annat sätt mot Ryssland för att anpassa sin egen beredskap. Vilket i sig, ej är konstigt, Ryssland agerar på liknande sätt då länder i dess närområde genomför olika former av övningar.

I en intervju med den tidigare chefen, Amiral Igor Kasatonov, för Svartahavsmarinen i RIA Novosti, 13MAR15, så kommer annekteringen av Krimhalvön upp i intervjun, varpå han menar att den till stor del möjliggjordes tack vare att man lyckades dupera NATO underrättelsetjänst, läs även övriga västliga underrättelsetjänster, genom att man med olika metoder lyckades dölja förberedelserna samt agerandet.17

I händelse av en konflikt mellan Ryssland och någon nation i Östersjöregionen, krävs likt på Krimhalvön en förmåga att dolt kunna genomföra sina förberedelser, i Östersjöregionen i en än högre grad än vad som var fallet på Krimhalvön mot Ukraina. Förmågan att dolt kunna genomföra dessa förberedelser kan enbart byggas upp genom att studera hur en presumtiv motståndare reagerar på olika former av agerande och därmed kan metoder utvecklas för att dölja förberedelserna.

Likväl kan man dupera sin motståndare till att vidta felaktiga åtgärder om man känner till hans åtgärder i olika skeden, s.k. reflexiv kontroll. Men för att man skall kunna agera dolt, dupera sin motståndare m.m. så måste man iscensätta olika former av "övningar" i olika storlek för att kunna observera och inhämta information kring hur en presumtiv motståndaren agerar.

Genom att öppet gå ut med att man skulle genomföra en flottövning med stora delar av Östersjömarinen dels vid kaj dels till havs, drygt två (2) månader efter man genomfört en i storlek liknande flottövning samt påbörjade omfattande signalering med sina fartyg, så utlöste man mest troligt ett antal åtgärder hos samtliga Östersjöstater som man kunde studera. Såsom vilka beredskapsåtgärder vidtas, hur snabbt agerar man, hur inhämtas information rörande vår verksamhet såsom HUMINT, SIGINT, OSINT m m.

Slutsatser

Vad blir slutsatsen då av allt detta?
  1. Bedömt genomfördes en övning, dock genomfördes enbart delar av vad som sas skulle övas, i det pressmeddelande som gick ut via det Ryska försvarsministeriet, anledningen till varför samtliga delar ej genomföras kan vara många.
  2. Planerat eller oplanerat fick ryska underrättelseorganisationer troligtvis en god insyn i vilka åtgärder Östersjöstaterna avser vidta i händelse av ett liknande agerande som under den "Ryska Adventen" d.v.s. ett snabbt kraftsamlat agerande av de ryska väpnade styrkorna, utifrån det pressmeddelande man skickade ut 28JAN15.
  3. Samtliga Östersjöstater förefaller på ett eller annat sätt reagerat på det pressmeddelande som släpptes av det Ryska Försvarsministeriet, varpå man troligtvis startat ett antal reflexmässiga beteenden för ett agerande i sådana situationer som pressmeddelandet beskrev. Genom att studera dessa reflexmässiga beteenden kan man i ett senare skede utöva reflexiv kontroll.
  4. Bedömt fick ryska underrättelseorganisationer även en god insyn i vilka förmågor Östersjöstaterna förfogar över att genomföra inhämtning mot de ryska väpnade styrkorna i Östersjöregionen, varpå metoder kan utvecklas för att dupera dessa förmågor som Östersjöstaterna förfogar över.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

CNN 1 (Engelska)
DELFI 1, 2 (Engelska)
Försvarsmakten 1, 2 (Svenska)
Lettlands Försvarsmakt 1, 2, 3 (Engelska)
RIA Novosti 1 (Ryska)
Ryska Försvarsministeriet 1, 2, 3 (Ryska)
Senatens Försvarsutskott 1 (Engelska)
SvD 1 (Svenska)
TASS 1 (Engelska)
Weather Underground, 1 2 (Engelska)

Slutnoter

1 Senate Armed Services Committee. Statement of Adm William E. Gortney. 2015. Sid 4
2 Senate Armed Services Committee. Statement of Adm William E. Gortney. 2015. Sid 5
5 Ibid
6 Ibid
8 Delgivet underlag av privata signalspanare, vars uppgifter under lång tid visat sig vara korrekta, såsom under den Ryska Adventen, då dessa uppgiftslämnare långt innan officiella bekräftelser delgav flygningar med TU-22/95 i Östersjön.


tisdag 10 mars 2015

EU Armé och CFE

Reflektion

Den 08MAR15 genomförde EU kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, ett utspel där han förespråkade ett gemensamt mer utvecklat EU försvar, som en konsekvens av konflikten i Ukraina. EU har sedan tidigare ett försvarssamarbete som tydligast kanske visas, rent handfast, med den snabbinsatsstyrka de har uppsatt över tiden, sk "EU Battlegroup".

De två tunga staterna i försvarssammanhang inom EU, likväl de enda två kärnvapenmakterna inom EU, Storbritannien och Frankrike och har sedan tidigare motsatt sig en gemensam EU armé. Storbritannien var mycket snabb till att ta avstånd och ifrågasätta detta utspel, dock föreföll Tysklands Försvarsminister, Ursula von der Leyen, tilltalas av idén i det längre perspektivet.

Av medlemsstaterna i EU och NATO är tjugotvå (22) stater medlemmar i båda organisationerna, EU som organisation har tjugoåtta (28) Europeiska medlemsstater, det innebär att sex (6) stycken stater står utanför NATO som organisation. Med Junckers förslag innebär det att tjugotvå stater (22), skall bidra till ytterligare en militärallians, för sex (6) staters gemensamma säkerhet, man skaffar sig så att säga en dubbel försäkring, redan här faller hans utspel på sin egen rimlighet.

Dock så är en avgörande faktor som talar mot förslaget, resurser, NATO har påbörjat en effektivisering och en form av upprustning som kommer ställa höga krav på dess medlemsstater, då tjugotvå (22) av EU medlemsstater även är NATO medlemmar, så finns inte resurserna för ytterligare ett säkerhetssamarbete, man kommer inte tillföra medel till både NATO och EU från dessa stater, då de redan har en ”försäkring”.

Utöver detta EU utspel så avbröt Ryssland 10MAR15 allt arbete inom ramen för CFE, Conventional Armed Forces in Europe. Nu hade Ryssland redan under 2008, lämnat de praktiska bitarna i CFE avtalet. Dock är detta utträde förenat med en tydlig symbolik, då CFE avtalet till del kan ses som ett ”fredsavtal” efter det kalla krigets avslut, så har vi tagit ytterligare ett steg nedåt i en allt snabbare nedåtgående trend i säkerhetsspiralen.

Denna faktor, den snabbare nedåtgående trenden, är nog den enskilt största och viktigaste som talar emot förslaget om att nu pga en försämrad säkerhetssituation påbörja ett utvecklat europeiskt försvarssamarbete med gemensamma förband. Den tiden är sedan länge förbi och något man i sådant fall skulle påbörjat redan under slutet av 00-talet. Såsom den säkerhetspolitiska situationen utvecklas i dagsläget, så är det de befintliga säkerhetsstrukturerna som måste förstärkas.

Sett ur ett svenskt och finländskt perspektiv handlar det först och främst om tydliga resursförstärkningar till de respektive Försvarsmakterna, då detta krävs oaktat NATO medlemskap eller ej, vilket kan ge effekt i det korta perspektivet. För de NATO anslutna länderna handlar det om att befästa de redan befintliga strukturerna men även de som är under utveckling.

Då blir det än mer beklämmande hur den säkerhetspolitiska utvecklingen går tydligt nedåt medan den svenska försvarspolitiken förefaller hamnat i ett limbo, där försvarsbeslutet kan försenas till hösten 2015, dock i sig som jag skrivit tidigare inte hindrande då beslutet i sig inte börjar gälla förrän 2016. Men det säger relativt mycket kring hur många förefaller vara oförstående kring utveckling i vårt närområde.

Om man varit fullt medveten kring hur allvarlig situationen är och hur markant försämrad situationen kan bli relativt snabbt, så bör man tagit frågan på större allvar, för den signaleffekt man skickar utåt just nu till våra grannländer är att man i själva verket tar situationen med ro och inte ser så allvarligt på den, då beslutet kan bli fördröjt.

Have a good one! // Jägarchefen


lördag 7 mars 2015

Lackmustest 2.0?

Reflektion

Den 14NOV14 vid presskonferensen för delgivning av underrättelseoperationen i Stockholmsskärgården mellan 17-24OKT14, delgav Sveriges statsminister, Stefan Löfven, att ett nationellt säkerhetspolitiskt rådskulle inrättas för att hantera säkerhetspolitiska frågor på ett mer sammanhållet sätt.

Vad har hänt sedan statsministerns uttalande? Försvarsmakten lämnade till Regeringen den 23JAN15 en redovisning av hur stora finansiella resurser som krävs för att uppnå målsättningarna utifrån den försvarspolitiska inriktningspropositionen. Detta underlag från Försvarsmakten bör ses som ett sk "lackmustest" på vilken vilja och ambition man avser att agera utifrån den negativt förändrade säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde.

Detta lackmustest berör inte bara den sittande regeringen, utan alla våra folkvalda politikers vilja och ambition i att dels förstå de förändringar som skett i vårt närområde dels agera utifrån dessa förändringar. För ytterst handlar detta om vårt nationella oberoende, vilket vi återkommer till längre fram i inlägget.

Förståelsen för den negativa säkerhetspolitiska situationen förefaller dock inte trängt in hos den sittande regeringen, än mindre kan det nationella säkerhetspolitiska rådet påbörjat sitt arbete, då en av dess målsättningar är att samverka brett mellan de olika departementen, då Finansdepartementet den 16FEB15 gav ett motbud eller snarare skambud på ökning, vilket blev en åttondel av vad Försvarsmakten ansåg vara ett minimum, fyra miljarder.

Här visas återigen att förståelsen förefaller vara låg vad avser den säkerhetspolitiska aspekten, då Statsministern å ena sidan förklarar att krafttag kommer tas för att hävda den territoriella integriteten å andra sidan är finansdepartementets möjliga budgetökning för försvaret obefintlig. Då det inte enbart är Sverige internt som följer vår egna säkerhetspolitiska utveckling, utan även alla nationer runt oss, så visar detta sk förslag till ökning på att staten Sverige ej tar sin försvars- och säkerhetspolitik på allvar.

Ser vi till statsministerns uttalande att den territoriella integriteten skall hävdas så blir det mer eller mindre en fars, med finansdepartementets förslag till budgetökning. Den främmande makt som kränkte svenskt inre vatten, som närmast 13 km från Stockholms slott, kommer ej se detta som en förmågeökning och avskräckas från sin verksamhet, då de även följer hur den framtida försvars- och säkerhetspolitiken i Sverige utvecklas.

Likväl förefaller det finns en möjlighet att försvarsbeslutet flyttas fram till hösten 2015, då man ännu ej förefaller påbörjat konkreta förhandlingar. Nu i sig är det inte allvarligt att beslutet tas under hösten, då försvarsbeslutet börjar gälla från och med 01JAN16, men signaleffekten utåt mot våra grannländer och troligtvis den främmande makt som kränkte oss i Oktober 2014, blir att staten Sverige inte ser så allvarligt på varken att den territoriella integriteten kränks men även den negativa säkerhetssituationen i dess närområde.

Då både den nuvarande regeringen och den förra, menar på att säkerhet byggs tillsammans med andra, så kan man inte undandra sig för att ta sitt ansvar, just nu blir effekten att våra grannländer mest troligt ser på staten Sverige som att man vill ha kvar kakan men äta den samtidigt. Man undandrar sig helt enkelt att ta sitt ansvar gentemot sina grannländer att agera utifrån den negativa säkerhetspolitiska situationen som råder i vårt närområde.

Vill den sittande regeringen kunna föra sin politik krävs ett oberoende, detta oberoende grundar sig i grunden på att vi kan hävda vår territoriella integritet på ett trovärdigt sätt, men även att staten Sverige har en trovärdig tröskeleffekt mot en presumtiv motståndare, då är vi i en mindre grad påverkningsbar, säkerställer man ej detta blir man påverkningsbar av främmande makt och kan ej föra en oberoende politik.

Detta försvarsbeslut blir således ett lackmustest för vilket ställningstagande våra grannländer kommer inta mot staten Sverige, blir det substantiella ökningar av Försvarsbudgeten kommer staten Sverige troligtvis åtnjuta en högre grad av gemenskap. Blir "ökningen" det nuvarande förslaget kommer våra grannländer troligtvis gardera sig för att agera självständigt och ej vara delaktighet i staten Sveriges säkerhet.

Have a good one! // Jägarchefen