söndag 22 maj 2022

Genom utbildning uppnås förändring

Reflektion

I den svenska säkerhetspolitiska utredningen som genomförts efter den andra ryska invasionen i Ukraina med start den 24FEB2022, framförs ett intressant stycke vilket utgör ingressen till denna inlaga. Enligt den säkerhetspolitiska utredningen kommer, ”President Vladimir Putin, eller en efterföljande likartad regim, sannolikt att leda Ryssland under överskådlig framtid. Även om visionen att på sikt ett fritt, öppet och icke-aggressivt Ryssland måste bibehållas, visar tidigare erfarenheter att förändringar i demokratisk riktning kan reverseras. Detta är något som måste tas i beaktande i den fortsatta säkerhetspolitiska hanteringen av Ryssland”.1

Att den andra ryska invasionen utav Ukraina utgör både ett strategiskt men även, operativt och taktiskt misslyckande får anses vara klarlagt i skrivande stund.2 De ryska väpnande styrkorna har trots att exempelvis nästintill den samlade amerikanska underrättelsekapaciteten, det amerikanska utrikesdepartementets underrättelseavdelning utgör undantaget, ansåg innan invasionen att de skulle kunna uppnå en snabb seger i Ukraina blivit motbevisade i sin förmåga till väpnad strid.3 Vilket utgör ett väldigt intressant akademiskt studieområde de kommande åren inom fältet underrättelsetjänst, i form av hur kunde slutsatsen bli som den blev?

Det ryska strategiska, operativa och taktiska misslyckandet har givetvis blivit ett samtalsämne i den allmänna debatten, märkligt vore annars. Häri ligger nu en överhängande risk, i form av att den ryska militära förmågan hädanefter kommer nedvärderas. Den debatten har inte riktigt kommit i gång än, men den ligger sannolikt runt hörnet. Varvid det kan vara lämpligt att studera historien och hur fort ett utbildningsprogram kan förändra ett lands väpnade styrkor till att bli mer effektiva, även i autokratier, och därmed förändra situationer.

Det tyska fälttåget 1939 i Polen anses i den allmänna diskursen utgöra ett framgångsrikt fälttåg. Så var dock inte fallet, utan en rad brister uppdagades kring de tyska stridskrafternas förmåga att genomföra väpnad strid.4 Konsekvenserna av detta kom att föranleda ett omfattande utbildningsprogram som i mångt fortfarande saknar motstycke i militärhistorien. Tyskland kom att inrätta ett utbildningsprogram för dess militära chefer som var mellan tre och fyra veckor lång. Därtill utbildades förbanden specifikt mot dess kommande uppgifter på västfronten främst strid mot befästningar men även vattenövergångar. Det så kallade ”låtsatskriget” som genomfördes mellan invasionen av Polen och Frankrike, Belgien och Nederländerna kom således utgöra en framgångsfaktor för Tyskland då inget angrepp genomfördes mot Tyskland utan de fick bygga upp sin militära förmåga inför ”Fall Rot”.5

Ett annat historiskt exempel är Egypten och Operation Badr. Den egyptiska förmågan att genomföra väpnad strid motbevisades kraftigt av Israel under det så kallade sex dagars kriget.6 Däremot kom Egypten att motbevisa det antagande som sannolikt rådde innan Yom-Kipur kriget 1973 avseende dess förmåga till väpnad strid. Återigen skedde detta genom att omfattande utbildningsinsatser genomfördes och specifik träning även genomfördes för alla deltagande förband innan den väpnande konflikten påbörjades. Att den inledande striden var en framgång för Egypten får anses utgöra ett faktum, vad som är intressant att notera är hur pass sent ordern för angreppet delgavs för frontförbanden var det bara några timmar innan angreppet påbörjades. Däremot hade inte Egypten förmågan att följa upp de initiala framgångarna efter Israel hade återhämtat sig efter det initiala angreppet.7

Paralleller i det sistnämnda fallet kan dras till hur planeringen för den andra ryska invasionen verkar genomförts. De ryska förbanden förefaller erhållit sin angrepps order väldigt sent exempelvis fick luftlandsättningstrupperna sin uppgift tre dygn innan emedan andra enheter förefaller erhållit order mindre än ett dygn innan,8 trots att en stor mängd ryska förband befunnit sig i gränsområdena intill Ukraina under en längre tid.9 Vad som dock förefaller vara något tvetydigt är mängden utbildning som genomförts för förbanden under tiden de befunnit sig i anslutning till Ukrainas gräns. Här kan det tänkas att Ryssland antagit att dess anställda förband, främst de som ingår i arméförbandens bataljonsstridsgrupper (BSG),10 haft sådan utbildningsståndpunkt att det ej skall krävas någon specifik utbildningsinsats för att påbörja ett angrepp utan de skall redan innehaft den nivån som krävdes.

Att Ryssland kommer uppnå en strategisk seger i Ukraina får i skrivande stund ses som mindre troligt,11 där den enda genombrottsfaktorn som skulle kunna vända på stridsfältet troligen är användande av kärnvapen vilket även ses som mindre troligt i dagsläget.12 Vad som däremot kan komma att inträffa med tanke på att den ryska statsledningens inriktning oaktat om Vladimir Putin fortsatt kommer vara President eller inte13 är att det får ses som högst sannolikt att någon form av omdaning utav de ryska väpnande styrkorna kommer påbörjas där den nu troliga förlustens misstag kommer tillrättaläggas, framförallt hos dess BSG14 då det främst är de som varit involverade i striderna men även dess luftstridskrafters brister torde åtgärdas.15

Avslutningsvis, även om ett underrättelsehaveri sannolikt inträffat i analysen avseende rysk militär förmåga både inom underrättelsevärlden men även den akademiska världen inför den andra ryska invasionen av Ukraina bör, eller snarare måste, vi förbereda oss på att den ryska militära förmågan troligen kommer öka efter vad som i skrivande stund förefaller bli ett strategiskt nederlag Ryssland går tillmötes i Ukraina. Denna ökning kommer uppnås genom analys av den genomförda operationen och riktade utbildningsinsatser på taktisk, operativ och strategisk nivå för att förändra det ryska militära agerandet. Det troliga strategiska nederlaget i Ukraina kan även innebära ett mer revanschistiskt Ryssland i förlängningen, vilket med ett förändrat militärt uppträdande kan bli mer farligt än vad det är i skrivande stund.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 12 (Engelska)

Cable News Network 1 (Engelska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Royal United Services Institute 1234 (Engelska)

The Wall Street Journal 1 (Engelska)

Agrell, Wilhelm. Yom Kippur-kriget och Sverige 1973. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Frieser, Karl-Heinz. Greenwood, John T. The blitzkrieg legend: the 1940 campaign in the West. Annapolis: Naval Institute, 2005.

Dunstan, Simon. Lyles, Kevin. The Yom Kippur War 1973 Vol. 2 The Sinai. Oxford: Osprey, 2003.

Åselius, Gunnar. Krigen under kalla kriget. Stockholm: Medström, 2007.

Slutnoter

1 Ds 2022:7. Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige. s. 11.

2 British Broadcasting Corporation. Poole, Thom. Ukraine war: Russia's invasion not going to plan, Nato says. 2022. https://www.bbc.com/news/world-europe-61457622 (Hämtad 2022-05-22)

3 Cable News Network. Lillis, Katie Bo. Bertrand, Natasha. US intelligence community launches review following Ukraine and Afghanistan intel failings. 2022. https://edition.cnn.com/2022/05/13/politics/us-intelligence-review-ukraine/index.html (Hämtad 2022-05-22)

4 Frieser, Karl-Heinz. Greenwood, John T. The blitzkrieg legend: the 1940 campaign in the West. Annapolis: Naval Institute, 2005, s. 23.

5 Ibid., s. 24-25.

6 Dunstan, Simon. Lyles, Kevin. The Yom Kippur War 1973 Vol. 2 The Sinai. Oxford: Osprey, 2003, s. 7.

7 Agrell, Wilhelm. Yom Kippur-kriget och Sverige 1973. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 79, 94,

Åselius, Gunnar. Krigen under kalla kriget. Stockholm: Medström, 2007, s. 278-291.

8 Watling, Jack. Reynolds, Nick. Operation Z: The Death Throes of an Imperial Delusion. London: Royal United Services Institute, 2022, s. 3.

9 British Broadcasting Corporation. Brown, David. Ukraine conflict: Where are Russia's troops?. 2022. https://www.bbc.com/news/world-europe-60158694 (Hämtad 2022-05-22)

10 Royal United Services Institute. Grau, Lester W. Bartles, Charles K. Getting to Know the Russian Battalion Tactical Group. 2022. https://rusi.org/explore-our-research/publications/commentary/getting-know-russian-battalion-tactical-group (Hämtad 2022-05-22)

11 The Wall Street Journal. Mauldin, William. NATO Chief Says Ukraine Can Win Against Russia. 2022. https://www.wsj.com/livecoverage/russia-ukraine-latest-news-2022-05-14/card/nato-chief-says-ukraine-can-win-against-russia-NQ2nHm6eSXt3KqR8LjFB (Hämtad 2022-05-22)

12 Royal United Services Institute. Chalmers, Malcolm. This War Still Presents Nuclear Risks – Especially in Relation to Crimea. 2022. https://www.rusi.org/explore-our-research/publications/commentary/war-still-presents-nuclear-risks-especially-relation-crimea (Hämtad 2022-05-22)

13 Ds 2022:7. Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige. s. 11.

14 Royal United Services Institute. Grau, Lester W. Bartles, Charles K. Getting to Know the Russian Battalion Tactical Group. 2022. https://rusi.org/explore-our-research/publications/commentary/getting-know-russian-battalion-tactical-group (Hämtad 2022-05-22)

15 Royal United Services Institute. Bronk, Justin. Is the Russian Air Force Actually Incapable of Complex Air Operations?. 2022. https://rusi.org/explore-our-research/publications/rusi-defence-systems/russian-air-force-actually-incapable-complex-air-operations (Hämtad 2022-05-22)

söndag 20 mars 2022

Ryska diversionsförband och stödfunktioner i Ukraina

Sammanfattning

Historien återupprepar sig samt hjulet är runt brukar vara ordval som används i många sammanhang för att påvisa att vissa skeden eller ageranden på intet sätt är nya. Vad avser Rysslands användande av diversionsförband i dess andra invasion av Ukraina, faller agerandet i mångt in på hur Sovjetunionen antogs skulle agera. Det ryska agerandet med stödnätverk och stödagenter överensstämmer i mångt även med hur Sovjetunionen antogs skulle agera. Detta accentuerar dock behovet utav en förstärkt säkerhetsorganisation i Sverige för att kunna omhänderta dylika hot på svenskt territorium i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller en väpnad konflikt.

Analys

Den polska tankesmedjan OSW, Ośrodek Studiów Wschodnich, har vid ett antal av sina sporadiska engelskspråkiga dagsrapporter avseende den andra invasionen i Ukraina rapporterat, dels om de ryska jägar- och specialförbandens agerande (kommer hädanefter benämnas diversionsförband), dels avseende det som kan anses utgöra stödagenter och stödnätverk till dessa förband men även för insättande av olika ryska bekämpningsmedel mot Ukrainska mål på av dem behärskat territorium. Detta inlägg kommer fokusera på att försöka finna historiska likheter eller olikheter med vad som antogs kunna vara det sovjetiska agerandet i händelse av en väpnad konflikt under det kalla kriget. Dock skall det beaktas att några generella slutsatser avseende det ryska agerandet med diversionsgrupper just nu får anses vara för tidigt att fastställa.

I OSW rapport för den tredje krigsdagen framkommer det att ryska diversionsförband agerat sedan invasionens början i närheten av och i Ukrainas huvudstad, Kyiv, sedan den andra ryska invasionens början.1 I OSW rapport för den fjärde krigsdagen framkommer det att de diversionsförband som agerar i Kyiv skall bestå av tre (3) till femton (15) soldater.2 I rapporten för det sjätte krigsdygnet framkommer det att stridigheter i Kyiv har inträffat med de ryska diversionsförbanden.3 Således förefaller diversionsförband varit aktiva från invasionens första dag i Ukraina, dock framkommer inget avseende stödnätverk/stödagenter i de ovan berörda dagarna av den engelskspråkiga rapporteringen från OSW.

I rapporten för det åttonde krigsdygnet framkommer det att stödagenter förefaller rapporterat måluttag till ryska förband samt att ett antal arresteringar då genomförts av ukrainsk säkerhetstjänst utav ryska stödagenter men även att åtgärder pågick för att försöka nedkämpa ryska diversionsgrupper på ukrainskt territorium.4 I rapporten för det 20 krigsdygnet framkommer det att mellan den 14 och 15MAR2022 skall 60 kollaboratörer, stödagenter, till den ryska underrättelsetjänsten, oklart vilken eller vilka, gripits och 20 stycken ryska diversionsgrupper även skall ha nedkämpats. Stödagenterna skall främst inhämtat och delgivit information till Ryssland rörande positioner på ukrainska militära förband,5 vilka övriga uppgifter stödagenterna ha företagit sig framkommer ej i rapporten.

I OSW rapport för det 21 krigsdygnet framkommer det att ryska diversionsförband förefaller genomfört innästling via länder tillhörande den Europeiska unionen och vid ett stort antal tillfällen förefaller de även använts sig av presskort under falskt namn, det vill säga utgivit sig för att vara journalister. Enligt det ukrainska inrikesministeriet skall det finnas ryska diversionsgrupper över hela det ukrainska territoriet men en kraftsamling förefaller genomförts till Kyiv, Liviv, Ivano-Frankivsk och Rivne Oblast (län). Aktiviteten hos diversionsgrupperna rapporterades även ha ökat, sannolikt för att försöka identifiera transportrutter och transporter med västerländsk vapenmateriel som utgår från västra Ukraina, men även avseende den fortgående ukrainska mobiliseringen.6

I rapporten för det 23 krigsdygnet framkommer det att en större säkerhetsoperation har påbörjats utav Ukraina för att påverka dels de ryska diversionsförbanden, dels dess stödagenter/stödnätverk. Här framkommer det även att Ryssland har rekryterat stödagenter före den andra ryska invasionen utav Ukraina. Men det framkommer även att stödagenter har innästlat Ukrainskt territorium, från de sedan tidigare rysk ockuperade områdena i östra Ukraina. De individer som innästlat förefaller till huvuddel vara av ukrainsk börd, men har hävdat att de är internflyktingar. I Kyiv, Poltava och Kharkiv skall stödagenter även meddelat dess ryska uppdragsgivare positioner på Ukrainska förband men även var militärutrustning varit placerad. Därtill skall även verkansverifiering genomförts, det vill säga förmedla vilken effekt bekämpning haft på ukrainsk infrastruktur vilket normalt genomförs utifrån ett fördefinierat protokoll. Har ej erfordrad effekt uppnåtts brukar ytterligare bekämpning genomföras. Ett antal stödagenter skall även gripits.7

I ett avhemligat dokument av den amerikanska underrättelsetjänsten, Central Intelligence Agency, som baseras på ett föreläsningsunderlag vid den sovjetiska Generalstabsakademin från 1985, framkommer det att innästling med hjälp av fallskärm eller andra luftfarkoster förefaller varit väldigt svårt att kunna genomföra i slutet av det kalla kriget för sovjetiska diversionsförband. Dels berodde detta på att det sannolikt skulle råda en brist på transportflygplan, dels på grund av att det luftvärnshot som luftfarkosterna skulle utsättas för antogs vara väldigt högt och därmed omöjliggjort innästling. Därför ansågs innästling innan en väpnad konflikt utbrutit utgjort det alternativ som var mest lämpligt och via mark,8 enligt dokumentet.

I Professor Wilhelm Agrells bok Sprickor i järnridån framkommer det även att sovjetiska underrättelseofficerare som var krigsplacerade i dess underrättelsereserv skulle genomföra innästling innan ett väpnat angrepp mot Sverige. Denna innästling skulle genomföras med förfalskade finländska pass antingen in landvägen via Norrbotten eller via färja. Väl i Sverige skulle radiosändare, som redan innan var utplacerade på svenskt territorium, finnas att tillgå för deras rapportering utav den svenska mobiliseringen och eventuell förekomst av Nato förband med dess tillhörande materiel. Efter 1985 förefaller inriktningen ändrats varvid dessa underrättelseofficerare i den sovjetiska militära underrättelsetjänstens krigsorganisation i stället skulle rekognosera mål för sovjetiska diversionsförband strax innan ett väpnat angrepp skulle påbörjas, särskilt viktiga mål var svenska radaranläggningar och flygfält.9

Utifrån ovanstående blir det intressant att notera den Ukrainska uppgiften att ryska diversionsförband har genomfört innästling genom EU-länder under förevändningen att de är journalister för att lösa uppgifter i västra Ukraina. Vad avser denna innästling får det antas att de ej medfört någon vapenmateriel vid genomförandet av innästling med hänsyn till den risk som då råder att kunna avslöjas och därmed omintetgöra de uppgifter de blivit ålagda att lösa, vilket undertecknad kommer återkommande till längre ned hur det kan lösas. Således får det ses som att uppgifterna och antagandena avseende hur sovjetiska diversionsförband skulle genomföra innästling under det kalla kriget, fortsatt är giltiga att anta som en metod bland flera.

Vad avser stödagenter och stödnätverk får uppgifterna ur det så kallade Mitrokhinarkivet anses vara de mest trovärdiga. Huruvida de går att applicera på exempelvis den ryska militära underrättelsetjänstens stödnätverk för diversionsgrupper kontra den ryska utrikesunderrättelsetjänstens vars föregångare uppgifterna baseras på får anses vara något höjt i dunkel. Dock har det visat sig historiskt att både länder men även organisationer inom samma land oftast kommer till samma slutsatser hur dylik verksamhet skall genomföras. Varvid underlaget får anses vara sannolikt hur mer eller mindre samtliga sovjetiska stödnätverk skulle agera under det kalla kriget, vilket sannolikt följt med in i den Ryska Federationens fortsatta agerande.

Enligt det så kallade Mitrokhinarkivet skall sovjetiska stödagenter rekognoserat luftlandsättnings- och landstigningsplatser för diversionsgrupper. Dessa stödagenter skall helst varit mellan 20 och 45 år gamla,10 vilket kan jämföras med uppgifterna avseende G(R)U stödagenter som helst bör ha varit mellan 55 till 65 år gamla.11 En intressant uppgift som framkommer i Mitrokhinarkivet är att bland annat att ett stödnätverk hade till uppgift att, dels förflytta in agenter på amerikanskt territorium genom arbetskraftsinvandring från Mexiko, dels förflytta utrustning till USA för diversionsgrupper som skulle lösa uppgifter där men även upprätta basplatser för dessa.12 Vad som även är intressant att notera är att det även förbereddes så kallade upplag, det vill säga materiel som gömts med olika metoder, men även förberedelser för luftlandsättning av utrustning för dessa diversionsgrupper i olika länder samt för så kallade proxyrörelser som skulle agerat för sovjetunionens sak i händelse av en väpnad konflikt.13 Värt att notera är att det även förefaller genomförts förberedelser utav Sovjetunionen i Sverige för att diversionsgrupper skulle kunna genomföra sabotage. Stödagenter skulle även kunna understödja i sabotageaktioner.14

I ett avhemligat dokument hos den amerikanska underrättelsetjänsten, Central Intelligence Agency, från en föreläsning vid den sovjetiska Generalstabsakademin framkommer det även att agenter rekryterades för att rekognosera olika mål och att en agent antogs kunna rekognosera en till två mål, som skulle rapporteras till en underrättelseofficer.15 Här kan det antas att det antingen var befintliga inom ett land, eller underrättelseofficerare i reserven som Professor Wilhelm Agrell berörde i sin bok som belysts ovan i inlägget. Vad som även är intressant att notera i det ovan nämnda föreläsningsunderlaget är att stödagenter ej skulle ha sådan ålder att de skulle kunna bli inkallad inom ramen för någon form av plikt, en annan fördel var om de hade handikapp eller var kvinnor. Dessa agenter skall även omhänderta så kallade stödpunkter, engelskans ”Safe House” eller det mer moderna ”Mission Support Site”.16 Stödagenterna till diversionsförbanden skall även i fred genomföra förberedelser för att förbandens angrepp skall kunna genomföras, men även själv kunna genomföra vissa åtgärder enligt föreläsningsunderlaget.17

Således går det att konstatera att under det kalla kriget förefaller Sovjetunionen byggt upp en organisationen som skulle stödja diversionsförband i sitt agerande. Detta stöd kunde bestå utav information som överlämnades i fred avseende olika mål, men även att utrustning smugglades in och doldes på ett presumtivt fientligt territorium. Men det fanns även agenter som skulle rapportera om ett lands förbandsrörelser, fasta mål med mera vid en väpnad konflikt till den sovjetiska underrättelsetjänsten eller diversionsgrupper. Det förefaller även funnits stödagenter för att härbärgera de sovjetiska diversionsgrupperna på ett eller annat sätt vid en väpnad konflikt.

Ovanstående blir således väldigt intressant avseende innästling utav ryska diversionsförband under täckmanteln som journalister genom EU-länder till västra Ukraina. Det innebär i förlängningen att sannolikt har upplag med materiel upprättats i god tid för dylika förband innan den andra ryska invasionen av Ukrainskt territorium, syftande till att medge en dold innästling. Men det innebär sannolikt även att stödpunkter finns för dessa förband på Ukrainskt territorium, där stödagenter/stödnätverk finns att tillgå för dessa diversionsförband. Vad som även blir intressant att notera är att under det kalla kriget användes arbetskraftsinvandring från Mexiko för att genomföra innästling av agenter till USA, i Ukraina används interna flyktingströmningar för agenter. Användandet av agenter/stödagenter för att rapportera mål i Ukraina förefaller heller ej vara något nytt med tanke på vad historien påvisar.

En intressant faktor är hur dessa agenter rapporterar. Ur ett historiskt perspektiv förefaller radioutrustning utplacerats. Dock får det ses som mer troligt till sannolikt vad avser den nu pågående väpnande konflikten i Ukraina att internet och mobiltelefontrafik används för olika former av rapporter. Detta med anledning utav att Ryssland ej förefaller påverkat varken det Ukrainska mobiltelefonnätet eller dess internetstruktur i någon nämnvärd omfattning, om man jämför med vad som inträffade vid annekteringen av Krimhalvön 2014 där exempelvis internet trafiken påverkades omgående.18 Detta får ses som ett viktigt utgångsvärde i händelse av andra väpnande konflikter i framtiden där Ryssland kan vara involverad, att den egna infrastrukturen kan användas emot en.

Ur ett svenskt perspektiv blir ovanstående synnerligen intressant, framförallt då Försvarsmaktens doktrin för gemensamma operationer beskriver att det väpnande angreppet kan inledas med sabotage men även likvidering av nyckelpersonal,.19 något som torde involvera diversionsförband. Vilket innebär utifrån ovanstående historiska men även nutida genomgång, att det får ses som troligt till sannolikt att Ryssland även kan ha vidtagit åtgärder vad avser upplag med materiel men även olika former av stödagenter och stödpunkter på svenskt territorium på motsvarande sätt som vi nu ser i Ukraina. Detta med anledning utav att Sverige i händelse av en väpnad konflikt i vårt direkta närområde mellan Ryssland och Nato enligt den senaste Försvarsberedningens rapport Värnkraft, oundvikligen kommer bli involverad i sådant fall. Därtill utgör Östersjöregionen ett av de mest tydliga kraftmätningsområdena mellan Ryssland och Nato, enligt försvarspropositionen från 2020.20

Avslutningsvis, det finns betydligt mer att skriva om ovanstående och betydligt fler exempel samt källor som hade kunnat användas för att exemplifiera olika saker. Dock finns det för det vetgirige ett antal tidigare inlägg på bloggen som det går att fördjupa sig i, samt de källhänvisningar som även finns i dessa inlägg om man vill fördjupa sig ytterligare.

Slutsats

Användandet av ryska diversionsförband och stödagenter samt stödnätverk i Ukraina förefaller överinstämma med tidigare historisk information avseende hur Sovjetunionen skulle agera. Dock får det anses vara för tidigt i skrivande stund att dra för långtgående slutsatser utav detta. Mer information kommer sannolikt framkomma desto längre tiden går, men det är intressant att notera överensstämmelsen mellan Rysslands historiska arv från Sovjetunionen.

Vad som dock, och här vill jag verkligen understryka, accentueras är behovet av en förstärk säkerhetsorganisation i Sverige. Grunden för detta finns redan i form av förslaget till upprättandet av de svenska Militärregionernas säkerhetsförband, detta måste skyndsamt omhändertas och helst förstärkas. Men det accentuerar även behovet av vad som tidigare benämndes den särskilda beredskapspolisen, som främst hade till uppgift att påverka diversionsförband men även annan säkerhetshotande verksamhet i ett så kallat skymningsläge men även vid ett väpnat angrepp som en polisiär resurs. Det är dags att förstärka skyddet mot dylik verksamhet, då det får ses som det troliga aktionsmedlet mot Sverige.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Central Intelligence Agency 12 (Engelska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Ośrodek Studiów Wschodnich 1234567 (Engelska)

Regeringskansliet 12 (Svenska)

Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.

Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001.

Jansson, Nils-Ove. Omöjlig ubåt: stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet. Göteborg: Nils-Ove Jansson, 2014.

Slutnoter

1 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Russia’s war against Ukraine: the status after three days. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-02-27/russias-war-against-ukraine-status-after-three-days (Hämtad 2022-03-20)

2 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Russia’s war against Ukraine: day 4. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-02-28/russias-war-against-ukraine-day-4 (Hämtad 2022-03-20)

3 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Russia’s war against Ukraine: day 6. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-03-02/russias-war-against-ukraine-day-6 (Hämtad 2022-03-20)

4 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Russia’s attack on Ukraine: day 8. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-03-04/russias-attack-ukraine-day-8 (Hämtad 2022-03-20)

5 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. The Russian attack on Ukraine: day 20. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-03-16/russian-attack-ukraine-day-20 (Hämtad 2022-03-20)

6 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. The Russian attack on Ukraine: day 21. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-03-17/russian-attack-ukraine-day-21 (Hämtad 2022-03-20)

7 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. The Russian attack on Ukraine: day 23https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-03-19/russian-attack-ukraine-day-23 (Hämtad 2022-03-20)

8 Central Intelligence AgencyUSSR GENERAL STAFF ACADEMY LESSON: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington D.C.: Central Intelligence Agency, 1987, s. 9.

9 Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 279-280.

10 Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 360.

11 Jansson, Nils-Ove. Omöjlig ubåt: stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet. Göteborg: Nils-Ove Jansson, 2014, s. 65-68.

12 Andrew, Christopher M. Mitrokhin, Vasili. The sword and the shield: the Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 2001, s. 363.

13 Ibid. s. 364-366.

14 Ibid. s. 364, 382.

15 Central Intelligence Agency. USSR GENERAL STAFF ACADEMY LESSON: Agent Reconnaissance in Front Offensive Operations. Washington D.C.: Central Intelligence Agency, 1988, s. 11.

16 Ibid. s. 12.

17 Ibid. s. 13.

18 British Broadcasting Corporation. Baraniuk, Chris. Could Russian submarines cut off the internet?. 2015. https://www.bbc.com/news/technology-34639148 (Hämtad 2022-03-20)

19 Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

20 Ds 2019:8. VärnkraftInriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 113-117.

Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 33.

söndag 6 mars 2022

Anomalier

Reflektion

Inledningsvis, det torde vara en stor mängd ”första läsare” på denna blogg i och med detta inlägg med anledning av den nuvarande händelseutveckling. Ja det är mycket text, och det är mycket slutnoter. Texten är i mångt till för att beskriva mina egna tankar, slutnoterna är tillför att ni själva skall kunna bilda er en egen uppfattning utifrån mitt resonemang. Inget i det jag skriver är på något sätt knutit till Försvarsmaktens officiella ståndpunkt än mindre befinner jag mig i en sådan position att jag just nu besitter information kring Försvarsmaktens officiella bild kring händelseutveckling i Ukraina. Utan detta är helt enkelt mina egna tankar som jag väljer att delge en bred massa, det är upp till er som läsare att självständigt värdera informationen som bereds i texten.

Det finns flera anomalier i den andra ryska invasionen av Ukraina som påbörjades den 24FEB2022. Dock skall man vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser i dagsläget avseende dessa. Däremot bör avvikelserna lyftas fram då det har bäring mot många andra diskussioner och ageranden som genomförs just nu främst inom de västliga länderna, som en följdeffekt utav den andra ryska invasionen i Ukraina. Inlägget kommer beröra ett begränsat antal, och andra avvikelser kommer säkerligen lyftas fram i senare inlägg på denna blogg.

Den första avvikelsen är hur den ryska operationsplaneringen har genomförts. Vad som kan konstateras är att Ryssland förefaller antagit en snabb framryckning för att skapa en snabb seger.1 Vilket i sig som grundplanering får anses utgöra ett korrekt antagande, då ett dylikt agerande hade kunnat orsaka en operativ chock hos det ukrainska försvaret. Trots det bör exempelvis olika former av reserver funnits, nu förefaller de ryska operationsplanerarna antagit att segern skulle bli snabb varvid exempelvis några större logistik reserver ej avdelades för att hantera oförutsedda händelseutvecklingar.2 Därtill förefaller det på ett strategiskt plan antagits3 utav den ryska säkerhets- och underrättelsetjänsten FSB att den Ukrainska befolkningen inte hade en hög försvarsvilja än mindre skulle sätta upp det motstånd vi nu bevittnar. Vilket tydligt indikerar antingen en dålig rysk underrättelsetjänst, eller en rysk underrättelsetjänst som skrivit det de antagit att dess chef vill höra.

Den andra avvikelsen förefaller vara avsaknaden av manöver. Utgår man exempelvis från framryckningen väster om floden Dnjepr i sydlig riktning mot Kyjiv, förefaller det ej ske några omfattande rörelse utanför de vägbanor som framryckningen genomförs på, detta kan bero på fordonstyper samt terrängens bärighet.4 Därtill för att kunna säkerställa en manöver krävs ofta olika former av kombinationer utav stridskrafter samt förmågor, något det även har uppvisats en avsaknad av under den pågående ryska invasion.5 På motsvarande sätt går det att konstatera, om än att det kan vara lite vanskligt att använda grafiska narrativ, att huvuddelen av den ryska framryckning inom andra geografiska områden utav Ukraina även förefaller vara vägkoncentrerat utifrån olika lägeskartor som produceras varje dygn bland annat av den brittiska underrättelsetjänsten.

Den tredje avvikelsen utgör en avsaknad av de ryska luftstridskrafterna i den pågående invasionen. Royal United Services Institute har belyst denna fråga och dess initiala slutsats är att Ryssland saknar förmågan att planera och koordinera omfattande luftoperationer. Denna oförmåga påverkar även de ryska markförbandens agerande, då dessa förefaller sakna omfattande flygunderstöd vid de strider som genomföras på markarenan. Därtill förefaller även Ukrainas mer avancerade luftvärnssystem fortsatt utgöra ett hot mot de ryska stridsflygplanen varvid de ofta agerar på lägre höjd vilket minimerar dess förmåga att kunna agera mer effektivt vilket även möjliggör att bärbara ukrainska luftvärnssystem såsom Stinger kan användas mot dem. Det ryska agerandet kan givetvis ändras, men borde i sådant fall gjort det redan nu med anledning utav de omfattande förlusterna de förefaller erhållit både materiellt och personellt på markarenan.6

Den fjärde och avslutande avvikelsen i detta inlägg utgör avsaknaden av en initial operativ och strategisk chock. Utifrån hur vi i Sverige förefaller gestalta oss det initiala angreppet i händelse av en väpnad konflikt,7 förefaller Ryssland vilket är den sannolikaste motståndaren8 inte lyckats uppnå något dylikt. Exempelvis följdes inte de initiala ballistiska och kryssningsrobotangreppen upp med omfattande flygangrepp.9 Några omfattande IT-angrepp genomfördes heller inte parallellt i inledningen av invasionen för att degradera internet eller kritiska samhällstjänster som kan nås utifrån via internet.10 Någon omfattande initial sabotagevåg förefaller heller inte utförts för att degradera den Ukrainska försvarsviljan än mindre förefaller några försök genomförts att degradera dess högsta och centrala ledning, om än att det kan bero på att planerna förefaller avslöjats i förtid.11

Utifrån de avvikelser som berörts ovan kan det antas att Ryssland har misslyckat i sin operationsplanering. Exempelvis har åtminstone Ryssland tidigare förordat ett högt tempo i stridens förande baserat på rörlighet för att uppnå ett avgörande men även för att minska de egna förlusterna.12 Detta tempo får hitintills anses varit frånvarande i den ryska stridens förande. Vad som dock är intressant att notera är att det finns åtminstone historisk en vetskap om att även de bästa planerna kan misslyckas varvid en redundans av förband krävs för att kunna uppnå de ställda operationsmålen,13 vilket skulle kunna indikera den stora förbandsuppbyggnaden innan den andra ryska invasionen och nu insättande av en stor del av dessa förband för striderna i Ukraina.14 Vilket skulle kunna indikera att en förändring vidtagits i den ryska operationsplaneringen.

Samordning på högre nivå har även historiskt eftersträvats för att kunna genomföra operationer och nå operationsmålen, det vi idag skulle benämna gemensamma operationer. Detta har även historiskt ansetts varit avgörande för framgång under snabba offensiva operationer för att kunna bibehålla ett högt stridstempo. För att uppnå detta krävs även en effektiv och kontinuerlig ledning.15 Som tidigare berörts i inlägget förefaller den ryska operationen varken ha tempo, eller någon form av samordning mellan olika stridskrafter i nämnvärd grad. Vilket kan bero på ett antal orsaker, en gemensam plan kanske inte tagits fram för att samordna striden då operationssäkerheten inom den egna organisationen förefaller varit hög avseende att ett anfall skulle genomföras,16 trots att västerländsk underrättelsetjänst förefaller haft god kännedom om vad som skulle ske.17 En annan möjlighet kan utgöras av att de ej har förmågan att genomföra samordning i någon högre grad, på motsvarande sätt som att det ryska flygvapnet inte förefaller kunna genomföra större operationer.

Vad som även får anses vara bristfälligt är den så kallade samtidiga striden på motståndarens hela djup, vilket tidigare anses vara viktigt för att desorganisera försvaret, paralysera och demoralisera befolkningen, förhindra ledning och samband, förhindra insättandet av reserver och motanfall samt ta och behålla initiativet. Detta syftar ytterst till att med massiva insatser över hela ytan, vilket kan liknas med en hagelsvärm, försöka uppnå en systemkollaps hos en motståndare, inom ramen för detta ingår även specialförbandsoperationer.18 Att robotangrepp men även flygangrepp har genomförts över en stor del av Ukrainas yta är ett faktum,19 dock förefaller dessa angrepp ej nått någon större verkan för att påverka det Ukrainska försvaret. Exempelvis kan den Ukrainska ledningen fortsatt samordna sin verksamhet, därtill fullföljer de sin mobilisering och krigsfrivilliga anmäler sig för försvaret av Ukraina samt de har lyckats med motanfall. Någon form av desorganisation av det Ukrainska försvaret förefaller heller inte lyckats av de ryska väpnande styrkorna.

Ovanstående är enbart några exempel för att diskutera kring hur Ryssland förefaller förbigått sin egen krigskonst i den nu pågående andra invasionen av Ukraina. Orsakerna till dessa kan vara många, vilket några redan nämnts. Men den som kommer närmast tillhands är att Ryssland själva, men även vi i väst har övervärderat den ryska förmågan till att kunna genomföra gemensamma offensiva operationer. Men det kan även bero på moraliska faktorer att de som strider inte har viljan att strida mot vad de kanske identifierar som ett broderfolk. Men det kan även bestå i att de ryska förbandens krigsduglighet är betydligt lägre än vad som har antagits tidigare i öppna officiella dokument. Mängden av orsaksförklaringar kan göras lång. Men vad som kan konstateras så här långt in i den andra ryska invasionen av Ukraina, är att invasionen har för Ryssland börjat ta formen av ett utnötningskrig om än att de lyckas ta terräng varje dygn.20 Dock har de inget tempo samt manöver i sin strid för att kunna nå ett snabbt avgörande, vilket återigen går att koppla till bristen på gemensamma operationer.

Uppstår dock ett utnötningskrig får det anses att Ryssland har en övervägande fördel med dess väpnade styrkor. Detta med anledning av dess personella och materiella storlek.21 Vilket kan innebära att Ukraina kommer kulminera, därmed inte sagt att det Ukrainska motståndet upphör utan det kommer enbart ta andra former, men risken för en förlust får då ses som överhängande. Men det som även kan inträffa under denna eventuella utnötningskrigföring Ryssland kan komma att genomföra mot Ukraina, är en inrikespolitisk kulmination. Det vill säga delar eller stora delar av den ryska ledningen, tillsammans med dess befolkning kommer anse att uppoffringen inte är värd förlusterna och övriga påverkan av det ryska samhället med anledning av sanktioner varvid en kraftig inrikespolitisk turbulens kan komma att uppstå. I en sådan händelseutveckling får det ses som troligt till sannolikt att en så kallad ”palatskupp” kan komma att inträffa, där Rysslands President på ett eller annat sätt avsätts, vilket sannolikt även kommer skapa en global instabilitet större än den vi ser just nu som en konsekvens utav Rysslands andra invasion i Ukraina. Denna instabilitet kommer råda både under men även efter en sådan händelseutveckling.

Dock behöver inte ett utnötningskrig uppstå. Det får ses som möjligt att Ryssland på olika sätt gör ett så kallat ”stando” i sin nu pågående operation och omvärderar motståndet samt därefter anpassar sin operationsplan för att nå ett högre operativt tempo i sin strid. Vad som dock skulle kunna tala emot det sistnämnda är den stora mängd med videoklipp som florerar på sociala medier från olika stridigheter som eventuellt skulle kunna påvisa en låg grad av krigsduglighet (KDU) hos de ryska förbanden. Varvid en förändring av operationsplanen inte kommer innebära en markant skillnad för den ryska krigföringsförmågan, utan då är det åter till ett utnötningskrig mellan de två parterna som får ses som en trolig till sannolik utkomst. En sista möjlighet är att Ryssland avsiktligt valt en annan form av operationsmodell än vad de exempelvis skulle kunna tillämpa mot västliga länder i händelse av en väpnad konflikt, och att detta utgör någon form av ”snedvriden” rysk version av så kallade stabiliserande operationer med offensiva avsikter. Varvid de kommer agera på samma sätt som de gör just nu, dock är vi åter i sådant fall till utnötningskrigföring.

Avslutningsvis, detta är några reflektioner avseende de avvikelser som visat sig. Det är som tidigare nämnts för tidigt att dra några avgörande slutsatser kring de pågående striderna. Det som får dock ses som troligt att rysk militärförmåga har överskattas framförallt vad avser genomförande av gemensamma operationer. Ur ett svenskt perspektiv får detta anses vara något lyckosamt med tanke på att om Ryssland skulle genomföra ett väpnat angrepp mot Sverige kommer det krävas omfattande gemensamma operationer, vilket de i skrivande stund utifrån sitt eget agerande ej förefaller inneha förmågan att genomföra. Vad som inte berörts i detta inlägg är faktorn kärnvapen, som börjat ta mer och mer utrymme i den officiella diskursen kring den nu pågående konflikten, detta får det återkommas till i ett senare inlägg. Sist men inte minst, stort tack till ett antal personer jag under den gångna veckan diskuterat dessa tankar med, ingen nämnd och ingen glömd.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Defense One 1 (Engelska)

Financial Times 1 (Engelska)

Försvarshögskolan 1 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Ośrodek Studiów Wschodnich 123(Engelska/Polska)

Royal United Services Institute 12 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

The Economist 12 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

The Spectator 1 (Engelska)

The Times 1 (Engelska)

The Wall Street Journal 1 (Engelska)

U.S. Department of Defense 1 (Engelska)

International Institute for Strategic Studies. Military Balance. London: International Institute for Strategic Studies, 2021.

Slutnoter

1 Financial Times. Russia’s bid for rapid victory faces forceful Ukrainian response. 2022. https://www.ft.com/content/e814d702-58e2-4df0-b606-e843fce90866 (Hämtad 2022-03-06)

2 Defense One. Copp, Tara. ‘The Convoy Is Stalled’: Logistics Failures Slow Russian Advance, Pentagon Says. 2022. https://www.defenseone.com/threats/2022/03/convoy-stalled-logistics-failures-slow-russian-advance-pentagon-says/362666/ (Hämtad 2022-03-06)

The Economist. Why a huge Russian convoy remains stalled north of Kyiv. 2022. https://www.economist.com/europe/2022/03/04/why-a-huge-russian-convoy-remains-stalled-north-of-kyiv (Hämtad 2022-03-06)

The Guardian. Harding, Luke. Demoralised Russian soldiers tell of anger at being ‘duped’ into war. 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/04/russian-soldiers-ukraine-anger-duped-into-war (Hämtad 2022-03-06)

U.S. Department of Defense. Garamone, Jim. Ukrainian Resistance, Logistics Nightmares Plague Russian Invaders. 2022. https://www.defense.gov/News/News-Stories/Article/Article/2950915/ukrainian-resistance-logistics-nightmares-plague-russian-invaders/ (Hämtad 2022-03-06)

3 Royal United Services Institute. Reynolds, Nick. Watling, Jack. Ukraine Through Russia’s Eyes. 2022. https://rusi.org/explore-our-research/publications/commentary/ukraine-through-russias-eyes (Hämtad 2022-03-06)

4 The Spectator. Bronk, Justin. The Russian army is failing – but not enough to lose the war. 2022. https://www.spectator.co.uk/article/the-russian-army-is-failing-but-not-enough-to-lose-the-war (Hämtad 2022-03-06)

The Wall Street Journal. Trofimov, Yaroslav. Ukraine’s Special Forces Hold Off Russian Offensive on Kyiv’s Front Lines. 2022. https://www.wsj.com/articles/ukraines-special-forces-hold-off-russian-offensive-on-kyivs-front-lines-11646417190 (Hämtad 2022-03-06)

5 Defense One. Copp, Tara. ‘The Convoy Is Stalled’: Logistics Failures Slow Russian Advance, Pentagon Says. 2022. https://www.defenseone.com/threats/2022/03/convoy-stalled-logistics-failures-slow-russian-advance-pentagon-says/362666/ (Hämtad 2022-03-06)

6 Royal United Services Institute. Bronk, Justin. Is the Russian Air Force Actually Incapable of Complex Air Operations?. 2022. https://rusi.org/explore-our-research/publications/rusi-defence-systems/russian-air-force-actually-incapable-complex-air-operations (Hämtad 2022-03-06)

7 Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 17-18.

8 Sveriges Television. Nilsson, Linus. Sverige fördjupar det militära samarbetet med Storbritannien – försvarsministern besökte Arvidsjaur. 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/sverige-fordjupar-det-militara-samarbetet-med-storbritannien (Hämtad 2022-03-06)

9 Royal United Services Institute. Bronk, Justin. Is the Russian Air Force Actually Incapable of Complex Air Operations?. 2022. https://rusi.org/explore-our-research/publications/rusi-defence-systems/russian-air-force-actually-incapable-complex-air-operations (Hämtad 2022-03-06)

10 The Economist. Cyber-attacks on Ukraine are conspicuous by their absence. 2022. https://www.economist.com/europe/2022/03/01/cyber-attacks-on-ukraine-are-conspicuous-by-their-absence (Hämtad 2022-03-06)

11 The Times. Rana, Manveen. Volodymyr Zelensky survives three assassination attempts in days. 2022. https://www.thetimes.co.uk/article/zelensky-survives-three-assassination-attempts-in-days-xnstdfdfc (Hämtad 2022-03-06)

12 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, 2005, s. 156.

13 Ibid. s. 162.

14 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Russia’s attack on Ukraine: day 8. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-03-04/russias-attack-ukraine-day-8 (Hämtad 2022-03-06)

15 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, 2005, s. 162-164.

16 The Guardian. Harding, Luke. Demoralised Russian soldiers tell of anger at being ‘duped’ into war. 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/04/russian-soldiers-ukraine-anger-duped-into-war (Hämtad 2022-03-06)

17 The New York Times. Wong, Edward. Barnes, Julian E. China Asked Russia to Delay Ukraine War Until After Olympics, U.S. Officials Say. 2022. https://www.nytimes.com/2022/03/02/us/politics/russia-ukraine-china.html (Hämtad 2022-03-06)

18 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Krigsvetenskapliga instutitionen, 2005, s. 165, 167-168.

19 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Ukraine: The first day of the Russian invasion. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-02-25/ukraine-first-day-russian-invasion (Hämtad 2022-03-06)

Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Russia’s war against Ukraine: day 4. 2022. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2022-02-28/russias-war-against-ukraine-day-4 (Hämtad 2022-03-06)

20 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Żochowski, Piotr. Rosyjski atak na Ukrainę – stan po dziesięciu dniach. 2022. https://www.osw.waw.pl/pl/publikacje/analizy/2022-03-06/rosyjski-atak-na-ukraine-stan-po-dziesieciu-dniach (Hämtad 2022-03-06)

21 International Institute for Strategic Studies. Military Balance. London: International Institute for Strategic Studies, 2021, s. 191-205, 208-212.