Sammanfattning
Inom
det Norra och Västra Militärdistriktet finns cirka 40% av Rysslands
stridskrafter. Totalt omfattar det vad avser snabbt gripbara förband
ca 65,000 man och efter en mobilisering 250,000-300,000 man. Ett ej
mobiliserat NATO i Östersjöregionen eller för den delen de
militärt alliansfria staterna Sverige och Finland har bedömt i
dagsläget en mycket låg förmåga att motstå ett strategiskt
överfall av Ryssland. Denna angrepps form är dock den enda
som Ryssland har som en reell möjlighet att lyckas med, vid ett
angrepp mot en västlig stat i dess närområde i dagsläget. Ett
NATO som mobiliserat delar eller alla sina förband i t ex
Östersjöregionen kan omintetgöra ett angrepp av Ryssland, dock
finns tecken på att även detta kan mötas upp av Ryssland på sikt.
Tiden för förvarning är bedömt mellan 24-32 timmar, kan även
vara mindre, för ett land i Rysslands närområde innan ett angrepp
påbörjas, om Ryssland avser göra det, dock finns i dagsläget
inga sådana indikationer på att den viljan finns!
Analys
Allmänt.
Rysslands västra militärdistrikt (MD V) är det distrikt som i
dagsläget berör/påverkar svenska intressen, det norra
militärdistriktet (MD N) kommer på sikt även beröra svenska
intressen.1 MD V utgör cirka 40% av Rysslands totala
numerär2 i
dess väpnade styrkor, således är de resterande 60% fördelade på
det södra, centrala, östra och norra militärdistriktet (MD S, C,
Ö, N). Inom MD V finns i praktiken 250,000 – 300,000 man, vilket
är mobiliseringsbar personal i olika förband. Vad avser gripbar
personal med kort varsel är siffran bedömt kring 65,000 man.3
Här skall man ta i beaktande att dessa siffror förelåg innan
upprättandet av det nya militär distriktet för Arktis (MD N),
varvid en realistisk siffra i dagsläget bör vara någonstans kring
200,000 – 250,000 man för MD V.
Vad
som är tydligt, är att MD V har optimerat sin organisation för att
möta en högteknologisk motståndare, som främst utnyttjar
indirekta bekämpningsresurser såsom flyg, kryssningsrobotar o dyl
då man ser fördelningen mellan luftvärn och luftstridskrafter hos
de övriga MD i Ryssland.4 I sig är detta inte märkligt
då Ryssland under en längre tid sett NATO som en presumtiv
motståndare, varvid optimeringen sker mot att möta dess förmågor,
som främst är inriktad mot att utnyttja indirekta
bekämpningsmetoder (IBEK), för att därefter utnyttja
markstridsresurser.5
Organisatoriskt
består MD V av en militärdistriktstab i Sankt Petersburg, som
därefter har armé-, marin- och luftstridskrafter underordnade sig
samt ett antal fristående förband direkt under MD Stabens ledning.
MD har således möjlighet att agera på de tre klassiska arenorna,
mark, sjö och luft, bedömt kan man inom MD genomföra gemensamma
operationer med de olika arenorna. Formellt benämner man
militärdistrikten som en strategisk riktning och dess stab ett
strategiskt kommando.6
MD V
förefaller vara indelat i flertalet operationsriktningar varav
Sverige bedömt faller inom två (2) stycken, den Baltiska (Polen
samt de Baltiska staterna) och den Karelska (Finland,
Norge), operationsriktningar. Övriga operationsriktningar
inom MD V är den Västra (Ukraina, Slovakien samt
Ungern) samt Sydvästra (delar av Svarta Havet).7 Bedömt
bör den Karelska operationsriktningen övertas av det nyupprättade
Norra militärdistriktet (MD N), vilket kan förklara upprättandet
av den nya mekaniserade brigaden i Alakurtti samt upprättandet av
ett flyg- och luftförsvarskommando (FLFK) i MD N.8 Någon
uttalad gränsdragningen mellan MD V och MD N har i dagsläget ej
framkommit.
Sannolikheten
att dessa operationsriktningar är gällande blir relativt hög då
man ser till övningsmönstret under t ex övning Zapad'13, då man
bedömt övade både den Baltiska och den Karelska
operationsriktningen.9 Vilket även skulle förklara den
tydliga kraftsamlingen av övad personal till Vitryssland, Pskov
Oblast samt Kaliningrad Oblast och de mindre övningarna i Murmansk
Oblast samt längs den Finska gränsen.
|
Bild 1. Trolig uppdelning mellan MD V och N. |
En
trolig gränsdragning mellan de två operationsriktningarna,
Baltiska samt Karelska, därmed troligtvis även mellan
MD V och MD N bör gå i Finska viken i en västlig förlängning.
Gränsdragningen blir således en liknande som den gamla indelningen
av den Västra och Nordvästra krigsskådeplatsen enlig Sovjetisk
nomenklatur.10 Denna gränsdragning kommer frigöra
förband för MD V, även om något eller några kommer avdelas till
MD N, för främst den baltiska operationsriktningen, som bedömt är
den nuvarande tyngdpunkten i MD V kopplat till hotbildsanalysen i den
nya militära doktrinen.11
Innan
upprättandet av MD N så hade MD V tre (3) stycken huvuduppgifter,
Försvara Rysslands västra gräns, Försvara Rysslands intressen i
Arktis samt skydda Nordostpassagen och vidmakthålla Norra Flottans
kärnvapenförband för de strategiska kärnvapenstyrkorna.12
Ansvaret för Arktis har övertagits av MD N.13 Bedömt
har även ansvaret för Norra marinens kärnvapenförband övertagits
av MD N i och med omorganisationen som genomfördes den 1 December
2014. Varvid huvudfokus för MD V bör vara försvaret av Rysslands
västra gräns.
|
Bild 2. MD V två kombinerade armékårer. |
Stridskrafter
i MD V. Vad avser markstridskrafter inom MD V så bestod
det innan upprättandet av MD N av dryga 40 brigader, här är även
inräknat depoförband.14 De två kombinerade Armékårerna,
6. och 20. Armékåren, är MD V slagkraftigaste förband, eller dess
egentliga förmåga, för offensiv och defensiv strid. Ett antal
förband är/var direkt underställda chefen (C) för MD V, av dessa
dryga 40 brigader är även ett antal markstridsförband underordnad
chefen för Östersjömarinen samt Norra marinen.15
Depåförbanden
inom MD V består av två (2) mekaniserade brigader samt en (1)
stridsvagnsbrigad. Dessa depåförband kan utnyttjas på två sätt,
antingen genom inkallelse av pliktpersonal som mobiliserar dessa tre
brigader, eller genom överföring av enbart personal från andra MD,
mest troligt MD C, som därmed bemannar brigaderna.16 De
tre depåbrigaderna är bedömt MD V strategiska reserv.
Vad
avser luftstridskrafter förfogar 1. FLFK över femton (15)
divisioner jaktflyg, fem (5) divisioner attackflyg, tre (3)
divisioner spaningsflyg, en (1) division transportflyg, sex (6)
skvadroner attackhelikoptrar, sex (6) skvadroner transporthelikoptrar
och en (1) telekrigsskvadron.17 Dessa uppgifter baseras på
Military Balance 2014, vilkas uppgifter mångt baseras på 2013
värden, bedömt har en ökning skett under 2014, utifrån den
tillförsel som skett av luftfarkoster till MD V.
Vad
avser marinastridskrafter inom MD V så har både Norra marinen och
Östersjömarinen goda resurser för att genomföra sjöstrid,18
om än att viss materiel håller på att falla för åldersstrecket,
vilket bedömt kommer åtgärdas innan 2020 av det pågående
rustningsprogrammet i Ryssland.19 Vad som dock bör vara
ett problem är de baseringsmöjligeter MD V har för Östersjömarinen
i Östersjön, vid Sovjetunionen upplösningen och de Baltiska
staternas självständighet förlorades ett flertal flottbaser,
varvid Ryssland idag har kvar Baltijsk i Kaliningrad Oblast och
Kronstadt i Finska viken.20
En
intressant utveckling under 2014, för att öka resurserna hos de
ryska väpnade styrkorna, har även påbörjats, bl a har man
återtagit förmågan att utnyttja civila handelsfartyg
i militära operationer dvs överföra civila handelsfartyg till
flottan,21 ett återtagande är även beordrat rörande
det territoriella försvaret dels avseende mobiliseringsförberedelser
dels avseende områdesförsvar.22 Utöver detta har
man även för avsikt att återuppta byggnationen av vägbassystem
för luftstridskrafterna.23
Ser
man å andra sidan på de angränsande länderna till MD V i
Östersjöregionen som är NATO anslutna, så är det enbart Polen
som har någon form av rejäl förmåga att försvara sitt
territorium, de Baltiska staterna har tillsammans en mycket låg
numerär och måste för att kunna försvara sitt territorium
tillföras NATO stridskrafter, likväl är en stor del av deras
stridskrafter mobiliseringsförband, varvid den egentliga storleken
är betydligt mindre av direkt gripbara förband.24
Således krävs det mycket god förvarning för att NATO skall kunna
genomföra adekvata åtgärder för att kunna skapa en tröskeleffekt
för att avvärja ett angrepp eller försvara de Baltiska staterna.
|
Bild 3. Numerär på Polen, Estland, Lettland och Litauens markstridskrafter. |
NATO
förstärkningsplan för att försvara de Baltiska staterna samt
Polen, EAGLE GUARDIAN, omfattade innan den avslöjades nio (9)
divisioner, dessa förband skulle föras in i hamnar i norra Polen
samt i Tyskland.25 Huvuddelen av dessa nio (9) divisioner
för förutsättas var predestinerad till de Baltiska staterna,
utifrån dess egen låga numerär på sina markstridskrafter jämfört
med Polen.
Rent
transportmässigt uppstår ett problem för NATO då stridskrafterna
skall förflyttas från Tyskland och Polen vidare till Baltikum, då
järnvägssystemet i Baltikum är enligt Sovjetisk rälsbredd samt
huvuddelen av spåren går i öst-västlig riktning i Baltikum
och ett fåtal i nord-sydlig.26 Detta kommer bedömt
föranleda att en stor del av transporterna kommer bli hänvisade
till dels egen förflyttning dels med hjälp av lastbilar.
Den
Ryska synen på ett västligt angrepp. Olika akademiska
teorier, scenarion, har framförts i Ryssland hur ett möjligt
angrepp av väst mot Ryssland kan tänkas genomföras.
Vad som förefaller vara genomgående är dels utnyttjandet av
fjärrbekämpning mot Ryssland för att orsaka en systemkollaps dels
en framträngning med Östersjöregionen som ett
koncentrationsområde. Både den Baltiska och Karelska
operationsriktningen antar man kommer angripas, likväl kommer
Vitryssland omfattas av ett angrepp.27
Angreppet
bedömer man kommer ske inom ramen för en planerad övning,
inledningsskedet av konflikten kommer föregås av ett massivt
angrepp med fjärrbekämpning som ytterst syftar till att dels
nedkämpa Rysslands förstaslagsförmåga dels nedkämpa den
politiska och militära ledningen i Ryssland. Vad man förefaller se
framför sig är ett liknade scenario som inledningsskedet av
angreppet mot Irak 2003.28
Kaliningrad
Oblast bedömer man i ett scenario kommer förloras inom 48 timmar
vid ett angrepp, likväl bedömer man i ett scenario att Sankt
Petersburg faller inom 3-5 dagar i händelse av ett angrepp. Således
står Östersjömarinen utan baseringsmöjligheter i händelse av en
konflikt med väst, bedömt bör detta vara en planeringsinriktning
den Ryska Generalstaben arbetar efter.29
|
Bild 4. Rysk scenariobild av ett möjligt angrepp. |
Anfallsmålets
östra begränsning för NATO förutsätter man är Moskva och en av
bedömningarna man har genomfört menar på att det Ryska motståndet
kommer vara brutit inom tre (3) veckor och anfallsmålets östra
begränsning är då taget. Detta är således en sammanfattning av
ett antal teoretiska spelmodeller som man tagit fram i Ryssland för
hur ett västligt angrepp kan tänkas genomföras. Dessa togs dock
fram före 2008, hur bilden ser ut nu i och med reformprogrammet av
de väpnande styrkorna och förändringarna i styrkebalans m m har
jag inte funnit något kring i skrivande stund.30
Bedömt
ryskt tankesätt för ett angrepp mot väst. Hur ett ryskt
angrepp i västligt riktning kan te sig kan man enbart bedöma, dock
ger Rysslands syn på hur ett angrepp av NATO kan te sig, dess egen
operationskonst och operationsriktningar en fingervisning. Bedömt
kommer angreppet ha en begränsad målsättning för att kunna vara
realiserbart och uppnå en för Ryssland positiv militär situation,
innan de västliga länderna hunnit mobilisera tillräckligt med
förband.
Ser
man till styrkekorrelationen så kommer Ryssland ej kunna genomföra
ett framgångsrikt konventionellt angrepp varken i den Karelska eller
Baltiska operationsriktningen om t ex NATO tillåtits genomföra
förstärkningsåtgärder i Norge eller Baltikum-Polen. Detta måste
ses som ett styrande ingångsvärde, härvid kommer Ryssland i
händelse av ett angrepp i västlig riktning, genomföra detta vid en
för NATO ogynnsam tidpunkt då styrkeförhållandena är till
Rysslands fördel. Vilket i praktiken är när man själv genomför
en sk beredskapskontroll, vilket har varit vanligt förekommande
sedan 2013. Man har vid dessa kontroller under 2014 lyckats samla
stora förband och öva relativt kvalificerade uppgifter.
Således
har vi ett klassiskt fall av speglingstänkande, hur man anser att
Väst kommer angripa en, är i praktiken hur man själv kommer
genomföra ett angrepp. Denna form av speglingstänkande är inget
nytt, det skede t ex under 1980-talet, då man förutsatte att NATO
skulle anfalla Warszawapakten under en helg, då beredskapen var låg,
vilket föranledde att t ex vissa förband i Östtyskland låg i två
(2) timmars marschberedskap över tiden, medan man i själva verkat
planerade själv att angripa NATO under helger, då väst beredskap i
princip var obefintlig mht helgledigheter.31
Ett
troligt angrepsscenario från Rysk sida mot väst, blir således att
man minst två (2) veckor innan angreppet påbörjas, aktiverar
specialförbandssystemet i Ryssland som påbörjar
materielförberedelser samt planering mot uppgiftens lösande. En (1)
vecka innan angreppet skall genomföras påbörjas innästling i
mållandet, parallellt med detta ökar destabiliseringsoperationerna
i mållandet.
Klockan
K påbörjas beredskapskontroll, specialförbanden är då
utgångsgrupperade vid sina respektive mål, de förband som ingår i
beredskapskontrollen utgångsgrupperar enligt tidigare mönster till
uppsamlingsplatser, förbanden är utgångsgrupperade efter ett (1)
dygn, förbanden påbörjar därefter framryckning mot sina
respektive anfallsmål, 30-36 timmar efter beredskapskontrollens
påbörjan inleds det öppna angreppet mot mållandet.
Dessa
tidsvärden är ett approximerat värde av de delgivna
tidsuppgifterna från ryska Försvarsministeriets rapportering av
beredskapskontrollers genomförande sedan 2013, efter cirka 36 timmar
har man påbörjat stridsuppgifters lösande från det att
beredskapslarm beordrats. Det första 24 timmarna omfattar dels
utgångsgruppering dels provskjutning av vapensystem samt
grundläggande kontroller/övningar för att säkerställa att
förbandet kan lösa stridsuppgifter. Därefter har normalt en 12-24
timmars förflyttning genomförts för att slutligen lösa
stridsuppgifter i annan terräng.
Angreppet
inleds med en våldsam fjärrbekämpningskampanj dels från
flygresurser i form av det strategiska bombflyget dels från
markrobotsystem. Syftet är att orsaka en total ledningskollaps av
mål landet, specialförbandsoperation påbörjas mot de mål som man
ej bedömer kunna säkerställa verkan mot med fjärrbekämpning.
Efter fjärrbekämpning är genomförd, påbörjas en mycket snabb
och våldsam framryckning för att isolera och nedkämpa de fåtal
förband som finns gripbara i mål landet. Parallellt med detta
genomförs fällning av luftlandsättningsförband samt landstigning
med marininfanteriförband.
Cirka
12-24 timmar senare genomförs nästa fjärrbekämpningskampanj
återigen av flygresurser samt markrobotsystem, av de då bedömt
isolerade förbanden och kvarvarande högvärdiga mål.
Planeringsförutsättning bör vara att mål landets motstånd skall
vara brutit 48-96 timmar efter angreppet inletts. Därefter påbörjas
konsolidering med intransport av förstärkningsförband från andra
MD i Ryssland till mål landet för att försvara tagen terrängen
mot ett angrepp.
|
Bild 5. Möjlig tidslinjal för hur ett strategiskt överfall kan genomföras. |
Sårbarheten
i ett angrepp enligt ovanstående modell, är dels
specialförbandsoperationerna dels destabiliseringsoperationerna.
Börjar vi med specialförbandsoperationerna går dessa att till del
identifiera genom en fungerande underrättelsetjänst.
Destabiliseringsoperationerna kommer vara av den karaktären att de
är svåra att knyta till ett stundande angrepp, det kan t ex vara
att utnyttja socioekonomiska spänningar i mållandet, men det i sin
tur kan rendera i att mållandet aktivera resurser som även kan
utnyttjas för att skydda det i händelse av ett angrepp, vilket gör
att det blir en sårbarhet.
Slutsatser
Ovanstående
resonemang ger oss ett antal slutsatser:
-
Den enda reella möjligheten Ryssland har i dagsläget att
genomföra ett angrepp mot en västlig nation i dess närområde, är
om man utnyttjar ett strategiskt överfall, då en
beredskapskontroll beordras, vilket i praktiken skulle ge en västlig
nation cirka 24-32h förvarning efter en
beredskapskontroll har påbörjats. Häri skall särskilt beaktas
förmågan att utnyttja civila lastfartyg numera.
-
Påbörjas en utveckling av territorialförband i Ryssland som är
geografiskt knutna med en kort mobiliseringstid, så ökar
Ryssland sin förmåga att genomföra offensiva operationer vid en
förstärkning av NATO resurser, dock är de inte där i dag.
-
Ett angrepp riktat mot Sverige, häri inräknas det Svenska
fastlandet, skulle bedömt innefatta både MD V och MD N vilket
skulle öka de Svenska möjligheterna att upptäcka ett angrepp
innan det är påbörjat. Detta utifrån det faktum att en större
mängd styrkor skulle krävas för det scenariot varvid
upptäcktsrisken ökar, kontra t ex ett begränsat angrepp mot de
Baltiska staterna som skulle kräva markant mindre förband.
-
Den faktiska hotbilden ligger således inte i sk ”gröna män”
det var en operation som fungerande och lämpade sig för
Krimhalvön, ser man till de Baltiska staterna, Sverige och andra
stater, ligger hotbilden kring ett strategiskt överfall med mycket
kort om tid till förvarning, vilket man bör se NATO nya
snabbinsatsstyrka som en konsekvens av dessa förhållanden som har
börjat råda.
-
I grunden är således den Svenska försvarsreformens tanke god, med
snabbt gripbara förband utifrån ovanstående scenariobild, dock
har vi inte snabbt gripbara förband i dagsläget. Krasst sett hade
vi en högre beredskap och mer snabbt gripbara förband, under
värnpliktsförsvarets tid, då respektive brigad hade upptill en
(1) bataljon som var mobiliseringsbar inom ett (1) dygn och oftast i
det område där dess huvuduppgift skulle lösas.
Avslutningsvis
vill jag påpeka att i dagsläget finns det ingen akut krigsrisk,
sannolikheten för en konflikt mellan Väst och Ryssland är låg.
Have a good one! //
Jägarchefen
KÄLLFÖRTECKNING
Armeyskiy vestnik
1 (Ryska)
Finska
Försvarsministeriet
1
(Engelska)
Finska
Försvarshögskolan
1
(Engelska)
The Guradian
1
(Engelska)
The Moscow Times
1
(Engelska)
The National
Interest
1
(Engelska)
The Jamestown
Foundation
1
(Svenska)
Tidsskrift i
Sjöväsendet
1
(Svenska)
The international
Institute for Strategic Studies. Military Balance 2014. 2014.
Holmström, Mikael.
Den Dolda Alliansen. 2011
NOTER
1
Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag till försvarspolitisk
inriktningsproposition 2015. Sid 2
2
Frolov, Andrey. Russian Army in 2014 and Western Military District.
Sid 12
3
Ibid
4
Hedenskog, Jakob, Vendil Pallin, Carolina. Rysk militär förmåga i
ett tioårsperspektiv. 2013. Sid 56
6
Hedenskog, Jakob, Vendil Pallin, Carolina. Rysk militär förmåga i
ett tioårsperspektiv. 2013. Sid 47
9
Järvenpää, Pauli. Zapad-2013 A View From Helsinki. 2014. Sid 11
10
Nils-Ove Jansson. Tidsskrift i
Sjöväsendet Nr 2. 1988. Sid 124
12
Frolov, Andrey. Russian Army in 2014 and Western Military District.
Sid 13
14
Forss, Stefan, Kiianlinna, Lauri, Inkinen, Pertti, Hult Heikki. The
Development Of Russian Military Policy And Finland. 2013. Sid 70
Hedenskog,
Jakob, Vendil Pallin, Carolina. Rysk militär förmåga i ett
tioårsperspektiv. 2013. Sid 56
15
Frolov, Andrey. Russian Army in 2014 and Western Military District.
2014. Sid 15, 17, 18
16
Hedenskog, Jakob, Vendil Pallin, Carolina. Rysk militär förmåga i
ett tioårsperspektiv. 2013. Sid 56
17
IISS. Military Balance 2014. 2014. Sid 187
18
IISS. Military Balance 2014. 2014. Sid 187
Frolov,
Andrey. Russian Army in 2014 and Western Military District. 2014. Sid
17-18
20
Forss, Stefan, Kiianlinna, Lauri, Inkinen, Pertti, Hult Heikki. The
Development Of Russian Military Policy And Finland. 2013. Sid 87
Frolov,
Andrey. Russian Army in 2014 and Western Military District. 2014. Sid
19
24
IISS. Military Balance 2014. 2014. Sid 90, 114-116, 126
31
Holmström, Mikael. Den Dolda Alliansen. 2011. Sid 263