lördag 22 januari 2022

På tåg västerut

Reflektion

Detta inlägg var i grunden tänkt att avhandla de förbandsrörelser som har genomförts,1 men som även fortgår,2 från det ryska östra militärdistriktet till det västra militärdistriktet. Där den övergripande majoriteten av förbanden förefaller förflyttas till Belarus. Dock är stora delar av det inlägget redan överspelat men det finns en dimension vilket det överspelade inlägget även berörde som inte berörts i någon större omfattning i den allmänna säkerhetspolitiska diskursen kring det nu tydligt försämrade säkerhetsläget vi ser, vilket utgör vad detta inlägg kommer beröra.

Inledningsvis, Ryssland är indelade i fem stycken militärdistrikt (på svensk militär nomenklatur benämns de militärområden). Det västra, norra, södra, centrala och östra militärdistriktet (MD V, N, C och Ö).3 Det bör även noteras Rysslands omfattande storlek, till ytan världens största land,4 vilket innebär att den förflyttning, eller om man så vill logistikoperation, som påbörjats med att förflytta förband från MD Ö till MD V inte är en mindre operation utan den genomförs av en anledning. Vad som framförts officiellt är att det utgör en del i en beredskapskontroll som syftar till att öva förbanden inom MD Ö inför Rysslands årliga operativa-strategiska övning som i år genomförs i MD Ö och benämns Vostok, men beredskapskontrollen syftar även till att öva förbanden i Belarus inom ramen för Rysslands åtaganden inom den så kallade Unionsstaten tillsammans med Belarus.5

Bild 1. Rysslands Militärdistrikt.

En viktig faktor i all form av rysk militär planering utgörs av styrkeförhållanden, detta omfattar inte enbart numerära förhållanden utan även teknologiska förhållanden, anda och moral, geografisk storlek samt utformning av operationsområdet med mera. Stridsberedskapen anpassas även utifrån snabbt förändrade styrkeförhållanden, exempelvis om en större mängd förband förflyttas till ett geografiskt område där de ryska väpnande styrkorna är numerärt underlägsna.6 Ur det perspektivet blir det synnerligen intressant att Ryssland i dagsläget förefaller förflytta sina mest kvalificerade förband, i form av dess anställda soldater och officerare, från MD Ö till MD V med anledning utav att MD Ö angränsar mot Kina.

Här tänker säkerligen vän av ordning att Kina och Ryssland har sedan 2001 ett vänskapsavtal,7 det borde innebära att det inte utgör ett problem, dock är inte säkerhetspolitik så enkel. Detta kan exemplifieras med den ryska övningen Vostok-2010. Vid denna övning övades insättande av taktiska kärnvapen, i form av större ”kärnvapenminor”, för att hejda ett större anfall i MD Ö där den fiktiva motståndaren i övningen sannolikt utgjordes av Kina.8 Dock har förhållandet mellan Kina och Ryssland ändrats sedan 2014 i och med den ryska annekteringen av Krimhalvön samt dess lågintensiva militära verksamhet i östra Ukraina.9

Kina och Ryssland har i dag vad som kan liknas med ett informellt samarbete baserat på ett pragmatiskt förhållningssätt till varandra i en rad olika frågor. Detta informella samarbete uppstod redan innan 2014, som en motpol för Ryssland gentemot de västliga länderna men även för att Kina jämfört med under inledningen av 2000-talet i förhållande till inledningen av 2010-talet blev en markant starkare makt på många områden än Ryssland. Detta informella och pragmatiska samarbete omfattar även den militära sfären. Till del ur ett ryskt perspektiv förefaller detta samarbetes drivkraft kunna finnas i hur de upplever de västliga länderna som ett hot mot Ryssland.10

Rysslands President, Vladimir Putin, uteslöt inte heller under 2020 att Kina och Ryssland skulle kunna ingå en militär allians, men att inga sådana målsättningar var satta,11 detta får troligtvis anses utgjort en varning till de västliga länderna. Det militära samarbetet mellan Kina och Ryssland har även uppnått en hög grad av interoperabilitet mellan de båda länderna så till den grad att de skulle kunna ingå en militär allians med varandra. Dock är det mer troligt att de båda länderna genom att uppnå denna interoperabilitet kan skapa osäkerheter för de västliga länderna, men även anpassa sitt samarbete när så krävs istället för att ingå en bindande allians med säkerhetsgarantier för varandra.12

Den militära övningsverksamheten har omfattat både mark-,13 sjö-,14 och luftövningar.15 Den gemensamma kinesiska och ryska övningsverksamheten har även genomförts i Östersjön.16 Men vad som kanske fått minst uppmärksamhet men torde haft störst genomslag är den gemensamma övningsverksamheten med luftburna kärnvapenbärande förmågor. Detta har genomförts vid minst två tillfällen varav vid ett tillfälle öppnade sydkoreanskt flyg eld mot ett ryskt luftburet ledningsflygplan som ansågs kränkt sydkoreanskt luftrum.17 Men samarbetet mellan de två länderna omfattar även export av kvalificerade ryska system till Kina såsom förvarningsradar mot ballistiska robotangrepp.18

Trots detta samarbete får det fortsatt anses att Ryssland är vaksam på sin territoriella integritet,19 då detta baseras på en lång historisk erfarenhet att Ryssland kan bli angripit och historiskt blivit det en till två gånger var hundrade år. Historiskt har dessa invasioner kommit från två riktningar, den ena är över den Eurasiska stäppen som sammanbinder Ryssland med Centralasien vilket exempelvis Mongolerna använda. Den andra invasionsvägen har varit över den Nordeuropeiska slätten vilket bland annat Nazityskland använde.20 Utöver det långa historiska arvet avseende olika invasioner mot Ryssland av flera nationer, finns det även en misstro från rysk sida gentemot Kina men även kulturella skillnader mellan de båda länderna vilket förefaller medföra svårigheter i det militära samarbetet.21

Trots detta har USA framfört att Kina och Ryssland 2022 är mer samordnande med varandra än de någonsin varit under de senaste 60 åren, dock förefaller USA vara försiktiga med antagandet att en militärallians kan utvecklas mellan de båda länderna som tillsammans delar en 4,000 km lång gräns. Dock förenas de båda länderna i att de vill minska amerikanskt inflytande vilket kan innebära att de samarbetar i större omfattning än vad som tillsynes framkommer. Vad som även är viktigt att beakta är handeln mellan Ryssland och Kina, som redan under de första nio månaderna av 2021 kom att vara större än 2020 (100 miljarder dollar), men även gasledningen mellan Ryssland och Kina som antas vara i drift 2025 kommer öka den ekonomiska vinningen för Ryssland i handeln med Kina.22

Tillsammans med Iran utgör även Kina och Ryssland de tre länderna som just nu medför att USA tydligt kan komma att kraftsplittras och vara tvungen att välja vart de skall agera.23 De tre länderna genomför exempelvis i skrivande stund, 22JAN2022, en gemensam flottövning,24 vilket indikerar på att de tillsammans har gemensamma intressen. Vilket troligtvis utgörs av att kunna påverka USA i olika former. Dock får det anses att Kina utgör den stora vinnaren i ett sådant informellt samarbete för att påverka USA då det krävs en övervägande del av USA militära resurser för att kunna utmana Kina, vilket lämnar de övriga två geografiska områdena mer öppna för att de respektive staterna skall kunna agera.25 Men det skulle i sådant fall även innebära att USA tvingas lämna de två andra geografiska områdena, vilket inte får anses troligt i skrivande stund.

Bild 2. Påverkanstriaden mot USA.

För att återgå till Kina och Ryssland, som tidigare framförts förenas de i att de vill minska det amerikanska inflytandet. Det informella samarbetet kan även medföra att de inte behöver oroa sig över vad den ena parten kan tänkas företa sig mot den andre. Varvid de kan fokusera på sina olika geografiska intresseområden. Men det innebär även att de båda länderna kan komma att ge varandra stöd i olika hänseende, sannolikt inte militärt, men i andra former. En viktig faktor att beakta är återigen handeln mellan de båda länderna, men även handeln med olika tekniska komponenter som de båda länderna behöver framförallt för sin vapenindustri men även inom andra områden.26 Vilket exempelvis skulle kunna minska skadeverkningarna av eventuella sanktioner från de västliga länderna i händelse av ett ytterligare ryskt väpnat agerande mot Ukraina,27 tillsammans med det ekonomiska skydd Ryssland skapat sedan 2014 men som i dagsläget inte förefaller skapa någon ekonomisk utveckling.28

Vad har då allt det ovanstående att göra med styrkeförhållanden? Som tidigare nämnts sätter Ryssland en stor vikt kring styrkeförhållanden och om de påverkas negativt utav olika orsaker kan de komma att förstärka geografiska områden med ytterligare förband. I det aktuella fallet som beskrivits har de i stället förflyttat en stor mängd av dess mest kvalificerade förband från en geografiskt område där man för 12 år sedan ansåg sig nödgad att öva insättande av taktiska kärnvapen under en övning för att hindra en motståndares framryckning. Det innebär sannolikt att Ryssland vet med sig att Kina i dagsläget inte kommer genomföra någon form av militär aktion mot dem.

Detta kan exemplifieras med hur Sovjetunionen under andra världskrigets inledning kvarhöll stora mängder förband i Sibirien då de antog att Japan kunde tänkas anfalla dem. Dock hade Sovjetunionen en spion, Richard Sorge, med tillgång till information från den inre beslutsfattande cirkeln i Japan. Den information Sorge fick fram var att Japan ej skulle anfalla Sovjetunionen. Detta medförde att Sovjetunionen kunde förflytta en stor mängd förband från Sibirien till Moskva. När den tyska anfallskraften kulminerade utanför Moskva i början av december 1941 kunde dessa förband som hade förflyttats till Moskva användas i en motoffensiv.29 Således, kunskapen om att inget skulle inträffa medförde att man kunde förflytta förband utan att oroa sig för det försämrade styrkeförhållandet inom ett geografiskt område.

Varvid det kan antas att Ryssland i dagsläget inte ser något hot från Kina mot MD Ö. Vilket utgör slutsatsen som kan dras av att förband förflyttas från MD Ö till MD V. Dock vill jag poängtera att förbandsförflyttningen av förband från MD Ö till MD V per se inte behöver innebär att Ryssland kommer påbörja ytterligare militära operationer mot Ukraina. Däremot medför förbandsförflyttningarna från MD Ö till MD V en indikator på att så kan vara fallet, vilket innebär bland alla andra indikatorer att det väger mellan troligt och sannolikt att en militär operation kommer genomföras, med tanke på hur pass stor vikt Ryssland fäster vid styrkeförhållanden. Det är även värt att notera att Rysslands President och Kinas President, Xi Jinping, kommer träffas under februari månad 2022 för att eventuellt underteckna ett enligt Kina ”avgörande dokument”.30 Vilket eventuellt kan innebära att ytterligare fördjupningar i de två ländernas samarbete kommer delges.

Avslutningsvis, det kinesiska och ryska samarbetet över ett stort antal områden men kanske främst det säkerhetspolitiska måste börja beaktas i en större omfattning, men den säkerhetspolitiska diskursen måste även börja beröra det i en än större omfattning än vad den gör just nu. Förbandsförflyttningarna från MD Ö till MD V får anses utgöra en tydlig indikator på detta, då diskussionen inte berört varför det kan genomföras. Dock blir konsekvensen att ett större tryck kan utövas mot Rysslands primära konfliktområde vilket utgör dess västra landgräns. Vilket även i slutändan innebär att Europa måste börja ta ett större ansvar för sin egen säkerhet då USA inte längre kan ses som garanten för att militära förband och förmågor kommer finnas tillgängliga i större omfattning om säkerhetsläget kring Kina försämras än mer i den pågående konflikten som råder i det aktuella området.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Central Intelligence Agency 1 (Engelska)

European Council on Foreign Relations 1 (Engelska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

Reuters 123 (Engelska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

Stratfor 12 (Engelska)

Nationalencyklopedin 12 (Svenska)

TASS 123456789 (Engelska)

The Economist 1 (Engelska)

The Wall Street Journal 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 123 (Svenska)

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.

Slutnoter

1 Stratfor. Russia, Ukraine: Russian Forces Redeploy Westward as European Security Talks Falter. 2022. https://worldview.stratfor.com/situation-report/russia-ukraine-russian-forces-redeploy-westward-european-security-talks-falter (Hämtad 2022-01-22)

2 TASS. Two battalions of S-400 systems redeploying from Russia to Belarus for joint drills. 2022. https://tass.com/defense/1391463 (Hämtad 2022-01-22)

3 Westerlund, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 24, 36-41.

4 Central Intelligence Agency. The World Factbook: Russia. 2022. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ (Hämtad 2022-01-22)

5 TASS. Snap combat readiness checks kick off in Eastern Military District. 2022. https://tass.com/defense/1388035 (Hämtad 2022-01-22)

TASS. Russia, Belarus to hold Union Resolve 2022 drills on February 10-20 — top brass. 2022. https://tass.com/defense/1389595 (Hämtad 2022-01-22)

6 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 121-123, 157, 161, 165.

7 Reuters. Russia, China extend friendship and cooperation treaty -Kremlin. 2021. https://www.reuters.com/world/china/russia-china-extend-friendship-cooperation-treaty-kremlin-2021-06-28/ (Hämtad 2022-01-22)

8 Ekström, Markus. Rysk operativ-strategisk övningsverksamhet under 2009 och 2010. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2010, s. 60-61.

9 European Council on Foreign Relations. Liik, Kadri. It’s complicated: Russia’s tricky relationship with China. 2021. https://ecfr.eu/publication/its-complicated-russias-tricky-relationship-with-china/ (Hämtad 2022-01-22)

10 Ibid.

11 President of Russia. Meeting of the Valdai Discussion Club. 2020. http://en.kremlin.ru/events/president/news/64261 (Hämtad 2022-01-22)

12 European Council on Foreign Relations. Liik, Kadri. It’s complicated: Russia’s tricky relationship with China. 2021. https://ecfr.eu/publication/its-complicated-russias-tricky-relationship-with-china/ (Hämtad 2022-01-22)

13 TASS. China to take part in Vostok-2018 strategic drills in Russia. 2018. https://tass.com/defense/1017824 (Hämtad 2022-01-22)

14 TASS. Russia and China complete joint naval drills in Sea of Japan. 2021. https://tass.com/defense/1350633 (Hämtad 2022-01-22)

15 TASS. China to send 1,600 troops, about 30 aircraft to Russia’s strategic military drills. 2019. https://tass.com/defense/1075535 (Hämtad 2022-01-22)

16 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Första rysk-kinesiska militärövningen i Östersjön är igång. 2017. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/forsta-rysk-kinesiska-militarovningen-i-ostersjon-ar-igang (Hämtad 2022-01-22)

17 Jägarchefen. En flygövning med strategiska förtecken. 2021. https://jagarchefen.blogspot.se/2021/01/en-flygovning-med-strategiska-fortecken.html (Hämtad 2022-01-22)

18 TASS. China’s new missile warning system to reduce probability of big war, say Russian experts. 2019. https://tass.com/defense/1081529 (Hämtad 2022-01-22)

19 European Council on Foreign Relations. Liik, Kadri. It’s complicated: Russia’s tricky relationship with China. 2021. https://ecfr.eu/publication/its-complicated-russias-tricky-relationship-with-china/ (Hämtad 2022-01-22)

20 Stratfor. The Geopolitics of Russia: Permanent Struggle. 2012. https://worldview.stratfor.com/article/geopolitics-russia-permanent-struggle (Hämtad 2022-01-22)

21 Hsiung, Christopher Weidacher. China’s Evolving Security Alignment with Russia – Content, Motivations and Future Prospects. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 5.

22 The Wall Street Journal. Forrest, Brett. Simmons, Ann M. Deng, Chao. China and Russia Military Cooperation Raises Prospect of New Challenge to American Power. 2022. https://www.wsj.com/articles/china-russia-america-military-exercises-weapons-war-xi-putin-biden-11641146041 (Hämtad 2022-01-22)

23 Ibid.

24 TASS. Iran, China, Russia to kick off joint naval drills in Indian Ocean on January 21 — media. 2022. https://tass.com/defense/1390761 (Hämtad 2022-01-22)

25 The Wall Street Journal. Forrest, Brett. Simmons, Ann M. Deng, Chao. China and Russia Military Cooperation Raises Prospect of New Challenge to American Power. 2022. https://www.wsj.com/articles/china-russia-america-military-exercises-weapons-war-xi-putin-biden-11641146041 (Hämtad 2022-01-22)

26 Hsiung, Christopher Weidacher. China’s Evolving Security Alignment with Russia – Content, Motivations and Future Prospects. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 2-3, 6.

27 Reuters. Stolyarov, Gleb. Moscow plays down threat of U.S. electronics curbs. 2022. https://www.reuters.com/world/europe/moscow-plays-down-threat-us-electronics-curbs-2022-01-20/ (Hämtad 2022-01-22)

Reuters. Strohecker, Karin. Explainer: How Western sanctions might target Russia. 2022. https://www.reuters.com/markets/europe/how-financial-western-sanctions-might-target-russia-2022-01-19/ (Hämtad 2022-01-22)

28 The Economist. The Kremlin has isolated Russia’s economy. 2021. https://www.economist.com/briefing/2021/04/23/the-kremlin-has-isolated-russias-economy (Hämtad 2022-01-22)

29 Nationalencyklopedin. Richard Sorge. 2022. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/richard-sorge (Hämtad 2022-01-22)

Nationalencyklopedin. Andra världskriget. 2022. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/andra-världskriget (Hämtad 2022-01-22)

30 TASS. Putin, Xi to approve crucial political document in Beijing, Chinese politician says. 2022. https://tass.com/world/1381839 (Hämtad 2022-01-22)

söndag 16 januari 2022

En märklig flygrutt

Reflektion

Bild 1. Flygrutt mellan Moskva och Leipzig.
På det sociala mediet Twitter har det under den 16JAN2022 diskuterats avseende en flygning genomfört av det ryska flygbolaget Air Bridge Cargo med flight numret RU675 (ABW675) mellan Moskva och Leipzig kan ha utgjort en form av inhätmningsflygning över Finland. Flygplanet lyfte 18:26 och landade 23:09 svensk tid den 15JAN2022. Denna flygning skall enligt data från det privata företaget FlightRadar24 haft en tillsynes märkligt val av rutt (se bild 1). I form av att flyga i nordlig riktning från Moskva för att därefter välja att vika i västlig riktning vid Solovetskijöarna (20:26 svensk tid) i Onegabukten över Vita havet. Därefter börjar flygplanet att gå i en sydvästlig riktning vid Suomussalmi. Därefter flyger flygplanet öster om Kajaani, lver Iisalmi, väster om Jyväskylä och öster som Tampere samt Åbo vidare utöver Östersjön mot Leipzig.1

Luftläget över västra, centrala samt del av östra Europa vid starten från Moskva förefaller varit normalt, likväl när flygplanet befann sig i höjd med Solovetskijöarna samt vid landningen i Leipzig (se bild 2).2 Det vill säga det förefaller inte funnits några avlysningar, eller exempelvis väderfenomen som kan ha orsakat den stora omvägen som flygplanet förefaller tagit för att ta sig mellan Moskva och Leipzig en lördag kväll i januari månad (vilket säkerligen utgör ett grundfundament till den diskussion som har uppstått kring flygrutten på sociala medier). Detta utgör även ett viktigt ingångsvärde att ta i beaktande i det fortsatta resonemanget kring denna flygrutt.

Bild 2. Luftlägesbild.

Vilka naturliga orsaker kan då funnits till denna rutt? En förklaring kan ha varit till att det ryska flygplanet hade en last som skulle till Finland, noterar man på kartan vilka flygplatser som finns i närheten av dess flygväg kan det utgjorts av Kuussamo, Vasa, Kajaani, Jyväskylä, Tampere och Åbå och i något skede av dess flygningen har de erhållit en kontraorder för att leverera sin last till Leipzig istället. Däremot får det snarare ses som att det är de inledande flygplatserna i sådant fall som det kan ha tänkts levererats någon last till med anledning av flygvägen. Dock förklarar det inte varför flygplanet i sådant fall hade en mer direkt flygväg till Finland. Ett annat alternativ kan vara att FlightRadar24 av olika anledningar uppvisat en felaktig flygväg, vilket har inträffat genom åren som tjänsten har funnits tillgänglig. De två teserna får ses som de mest troliga förklaringarna, om en icke fientlig intention skall beaktas, med anledning utav att luftlägesbilden i övrigt förefaller varit utan begränsningar i form av dåligt väder och/eller avlysningar utifrån hur övriga flygplansrörelser har genomförts i västra, centrala och östra Europa under den aktuella tidsrymden.

Det resonemang som dock förts på sociala medier är att den ovan omnämnda flygningen skall ha utgjort en inhämtningsflygning, det vill säga någon form av information har inhämtas (exempelvis avseende förbandsplaceringar, aktiva radarsystem med mera). Här finns ett exempel från 1980-talets Sverige som kan belysas, som får anses ha en hög källtillförlitlighet. I boken Hemligstämplat - svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt framför författaren Michael Fredholm att det sovjetiska, numera ryska, flygbolaget Aeroflot i bland tenderade avvika från sina flygrutter och flyga över svenska militärområden. Enligt honom genomfördes dessa avvikelser från flygrutterna sannolikt ibland för att genomföra fotografering men även för att medge sovjetiska bombflygspiloter att öva inflygning mot eventuella svenska målval i händelse av en väpnad konflikt.3

Här är det även intressant att notera hur Ryssland förefaller exploaterat de möjligheter som avtalet Open Skies medgav, numera är varken Ryssland eller USA en del i Open Skies avtalet. I en artikel i Foregin Policy från 2017 framkommer det att ryska underrättelseofficerare förefaller antingen genomfört kommunikation gentemot dess Open Skies flygplan vid överflygningar eller genomfört någon form av invisning mot intressanta inhämtningsobjekt för att dokumentera längs flygplanets flygväg när de agerat i USA.4 Därutöver får det även anses utgöra en möjlighet att till synes civila flygplan (såsom det flygplan som beskrivs), jämför med de svenska signalspaningsflygplanen,5 kan genomföra olika former av signalspaning längs en flygväg, varvid även detta får anses utgöra en möjlighet som genomförts över Finland. En annan möjlighet är att luftlandsättning av personal från ett civilt jetflygplan kan ha genomförts, vilket förefaller prövats under det kalla kriget.6

Vad som skulle kunna tyda på att det varit en inhämtningsflygning är den nästintill totala avsaknaden i den finska mediabilden avseende några former av beredskapshöjande åtgärder som genomförts hos dem i det nuvarande försämrade säkerhetsläget. Denna mediabild kan jämföras med den svenska, där det mer eller mindre utmålas att kriget kan komma vilken dag som helst, men även rapporter avseende olika former av förbandsrörelser hos Försvarsmakten. Beroende på vilken form av inhämtningskapacitet Ryssland har i Finland och hur väl Finland lyckats dölja beredskapshöjande åtgärder, kan det utgöra ett skäl för att ta en risk och genomföra en inhämtningsflygning med en tillsynes civil flygplanstransport.

Går det då att dra några slutsatser från denna flygning? Nej i praktiken går det inte, detta med anledning utav att det är en helt civil flygning som genomförts. Varvid diskussionen säkerligen kommer fortgå, men något konkret kan inte bestämmas utan i detta fallet blir det att myntet har två sidor. Det kan ha varit en tillsynes märklig civil flygning eller en inhämtningsflygning som genomförts. Avslutningsvis, ingen nämnd och ingen glömd ett stort tack till civila och militära flygledare samt flygförare som under dagen hjälpt undertecknad med att försöka ge naturliga förklaringar till denna flygrutt som berörts i inlägget.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Foregin Policy 1 (Engelska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989.

Slutnoter

1 Flygrutt hämtad från FlightRadar24 2022-01-16.

2 Luftlägesbild samt flygrutt mellan Moskva och Leipzig hämtad från FlightRadar24 2022-01-16.

3 Fredholm, Michael. Hemligstämplat: svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 198.

4 Foreign Policy. Dorfman, Zach. The Secret History of the Russian Consulate in San Francisco. 2017. https://foreignpolicy.com/2017/12/14/the-secret-history-of-the-russian-consulate-in-san-francisco-putin-trump-spies-moscow/ (Hämtad 2022-01-16)

5 Försvarsmakten. S 102 B. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/luft/s-102-b/ (Hämtad 2022-01-16)

6 Suvorov, Viktor. Spetsnaz: Sovjets hemliga terrorarmé. Stockholm: Timbro, 1989, s. 182.

onsdag 12 januari 2022

På havets vågade, vågade våg

Reflektion

Den 11JAN2022 passerade två stycken landstigningsfartyg av Roputja klassen och ett av Ivan Green klassen ur den ryska Norra Marinen (NM) in i Östersjön.1 Sedan tidigare finns fyra stycken landstigningsfartyg ur Roputja klassen baserade i Östersjön tillhörande 71. Landstigningsfartygsbrigaden i den ryska Östersjömarinen (ÖM). Ingående därutöver i 71. Landstigningsfartygsbrigaden är två stycken Pomornik svävare, tre stycken Diugon, två stycken Ondatra och tre stycken Serna landstigningsfartyg, dessa fartyg är av mindre storlek.2 Således har ÖM totalt 14 stycken landstigningsfartyg av olika klasser för att kunna genomföra landstigningsoperationer med i Östersjön. Praktiskt torde dock inte alla landstigningsfartyg vara gripbara över tid för ÖM utav olika anledningar.

Roputja klassen utgör den största/tyngsta klassen av landstigningsfartyg som ÖM har till sitt förfogande. Fartygsklassen kan exempelvis transportera 8-10 stridsvagnar tillsammans med 150 soldater eller 10-12 pansarskyttefordon med 150 soldater.3 Ivan Gren klassen kan förflytta exempelvis 13 stridsvagnar tillsammans med 300 soldater eller 36 stycken pansarskyttefordon tillsammans med 300 soldater därutöver har fartyget även två stycken helikoptrar av modellen Ka-29.4 En konklusion blir således att med de tre landstigningsfartygen ur NM som nu befinner sig i Östersjön har den tunga landstigningskapaciteten, tillfälligt, nästintill fördubblats i Östersjön. Dock bör det beaktas att det är en teoretisk modell, praktiskt kan ÖM ha en eller flera Roputja fartyg på översyn eller dylikt, varvid de i sådant fall inte skulle vara gripbara. Vad som dock kan konstateras är att alla Roputja fartygen ingående i ÖM förefaller befinna sig i Östersjön vid skrivande stund.

Vad innebär då detta praktiskt, utöver att den stora/tunga landstigningskapaciteten i princip fördubblats på ett dygn i Östersjön? Det första tanken är givetvis att möjligheterna för att kunna genomföra en större landstigningsoperation har ökat. Traditionellt lämpar sig Östersjön för landstigningar från våren till hösten,5 varvid en landstigningsoperation vid dags datum inte torde vara realistisk utifrån det antagandet. Denna uppfattning motbevisades dock under december månad 2021,6 då den ryska Östersjömarinen de facto genomförde en landstigningsövning.7 Därutöver har även landstigningsövningar genomförts med mindre landstigningsfarkoster i februari månad och med svävare samt större landstigningsfartyg i mars månad sedan tidigare i Östersjön.8

Vad som dock bör beaktas är att landstigningsoperationer är mycket komplexa och desto större de är desto mer komplexa blir de. Planeringen för denna typ av operationer är även långsiktiga. Det vill säga det tar månader eller år att planera därav genomförs planeringen i förväg, där bland annat faktorer som motangrepp av kärnvapen beaktas. Dock finns exempel från andra världskriget avseende sovjetiska taktiskt-operativa landstigningar som planerades under 24 timmar. Komplexiteten i operationen blir avhängt dess ingående delar såsom tillhörande luftlandsättningar, flygunderstöd, maritimt skydd för genomförandet av överskeppningen men även landstigningen, minsvepning med mera.9 Därutöver är även en landstigningsoperation väder beroende, framförallt om amfibiska fordon skall simma in till stranden vid landstigningen. Landstigningsoperationen är även terrängberoende det vill säga det måste finnas utrymme för förbanden som landstiger.10 Således finns en rad faktorer som kan begränsa en landstigningsoperations genomförande, där väderfaktorn torde vara den mest avgörande.

En annan intressant aspekt med de landstigningsfartyg som nu befinner sig i Östersjön ur NM, är att delar ur den 61. Marininfanteribrigaden ingående i NM11 genomförde övningsverksamhet tillsammans med den 336. Marininfanteribrigaden ingående i ÖM12 under augusti månad 2021 i Östersjön.13 Det skulle kunna innebära att till exempel chefer i huvudsak utgjorde den övade truppen i augusti, med tanke på det låga deltagarantalet ca 100 stycken. Ett sådant samövningsmoment skulle kunnat syfta till att agera tillsammans med de båda förbanden i något hänseende vid någon tidpunkt. Detta skulle i förlängningen möjligen kunna innebära att de tre ryska landstigningsfartygen ur NM i sådant fall medfört både marininfanteri och tillhörande materiel lastat från sin hemmabas på Kolahalvön.

En tredje aspekt åtminstone vad avser Roputja klassen är att dessa landstigningsfartyg även kan användas för utläggning av sjöminor, vilket även övats genom åren av ÖM.14 Det innebär att den ryska förmågan att kunna avregla områden i Östersjön genom sjömineringar även har ökat med dessa  landstigningsfartyg. En fjärde aspekt till varför landstigningsfartygen från NM nu befinner sig i Östersjön och till hamn i Baltjisk kan vara att de transporterat materiel från Kolahalvön till den ryska exklaven Kaliningrad. Förfarandet kan te sig synnerligen omständligt, dock kan det finnas fördelar med ett dylikt agerande då det kan medge en mer dold ilastning på Kolahalvön om man vill dölja något specifikt än vad till exempel ilastning av materiel i Sankt Petersburg eller Ust-Luga innebär för att flytta den till Kaliningrad.

Utifrån de olika aspekter som berörts bör det dock beaktas att större landstigningsfartyg utgör en strategisk eller operativ förmåga inom ramen för offensiv verksamhet. Det vill säga fartygen är konstruerade och har som huvuduppgift att förflytta militära förband med ingående materiel för att genomföra en landstigning och ta terräng. Därmed får det ses som möjligt utifrån att en landstigningsövning har genomförts i december, att en landstigningsövning även kan komma att genomföras i januari eller februari månad. Denna landstigningsövning kan möjligen även omfatta samtliga större ryska landstigningsfartyg i Östersjön. Ett sådant agerande skulle troligtvis utlösa en svensk motreaktion med anledning av hur Försvarsmakten agerade i oktober 2020 i samband med en rysk landstigningsövning.15

Det är även möjligt att landstigningsfartygen ur NM enbart befinner sig i Östersjön som en strategisk signal med anledning av det försämrade säkerhetsläget som råder. Således är det även en möjlighet att de enbart kommer ligga till kaj för att visa "flagg". Ett signal agerande kan även innebära att landstigningsstyrkan ur NM tillsammans med delar ur ÖM landstigningsbrigad genomför övningsverksamhet till sjöss utan landstigning. Vilket i sig även skulle kunna utgöra en form av strategisk signalering i det rådande säkerhetsläget med tanke på storleken den landstigningsstyrkan skulle ha.

Avslutnings- och sammanfattningsvis, det går inte entydigt identifiera vad landstigningsstyrkan ur NM har för avsikt med sin närvaro i Östersjön. Dock kan det konstateras att det får ses möjligt att genomföra landstigningar även i januari och februari månad om väderbetingelserna är goda, vilket innebär att det möjligen kommer genomföras. Därutöver kan det konstateras att den tunga landstigningskapaciteten har nästintill fördubblats, vilket får ses som ett synnerligen anmärkningsvärt ryskt agerande i ett redan spänt säkerhetsläge med anledning utav att större landstigningsfartyg utgör ett offensivt verktyg för den strategiska och operativa nivån. Det vill säga agerandet är inte spänningsdämpande utan snarare eskalerande.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

Dagens Nyheter 12 (Svenska)

Rysslands Försvarsministerium 123456 (Ryska)

TASS 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 12 (Engelska)

Försvarsmakten. Handbok Markstrid - motståndaren. Stockholm: Försvarsmakten, 2021.

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.

Slutnoter

1 Aftonbladet. Grandlund, John. Bilder: Här seglar ryska landstigningsfartyg in i Östersjön. 2022. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0G0A46/bilder-har-seglar-ryska-landstigningsfartyg-in-i-ostersjon (Hämtad 2022-01-12)

2 Kjellén, Jonas. The Russian Baltic Fleet – Organisation and role within the Armed Forces in 2020. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 34, 72-73.

3 Ibid. s. 34, 63.

4 TASS. Russia’s new amphibious assault ships to differ radically from Ivan Gren-class warships. 2019. https://tass.com/defense/1065269 (Hämtad 2022-01-12)

5 Kjellén, Jonas. The Russian Baltic Fleet – Organisation and role within the Armed Forces in 2020. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2021, s. 63.

6 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Försvarsexperter: Sveriges säkerhetsläge försämras vid ett krigsutbrott. 2021. https://www.dn.se/sverige/forsvarsexperter-sveriges-sakerhetslage-forsamras-vid-ett-krigsutbrott/ (Hämtad 2022-01-12)

7 Ibid.

Министерство обороны Российской Федерации. Морские пехотинцы Балтийского флота приступили к практическим занятиям по морской десантной подготовке. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12399743@egNews (Hämtad 2022-01-12)

8 Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте состоялось учение по переброске боевой техники на десантных катерах. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12275868@egNews (Hämtad 2022-01-12)

Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте прошло учение по переброске и высадке морского десанта. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12283756@egNews (Hämtad 2022-01-12)

Министерство обороны Российской Федерации. На Балтийском флоте отрабатывалась высадка морского десанта. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12169170@egNews (Hämtad 2022-01-12)

9 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 198-199.

10 Försvarsmakten. Handbok Markstrid - motståndaren. Stockholm: Försvarsmakten, 2021.s. 142.

11 Westerlund, Fredrik (red). Oxenstierna, Susanne (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019, s. 38, 45.

12 Ibid. s. 37, 45.

13 Министерство обороны Российской Федерации. Корабли и катера БФ в рамках учения с подразделениями морской пехоты Балтийского и Северного флотов отработали задачи по высадке десанта. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12376729@egNews (Hämtad 2022-01-12)

14 Министерство обороны Российской Федерации. Большие десантные корабли Балтийского флота во время плановых занятий по боевой подготовке выполнили минные постановки в морских полигонах. 2018. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12166846@egNews (Hämtad 2022-01-12)

Министерство обороны Российской Федерации. Большой десантный корабль Балтийского флота в рамках проверки боеготовности выполнил минные постановки в море. 2019. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12254561@egNews (Hämtad 2022-01-12)

15 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ryska landstigningsfartyg utlöste höjd svensk beredskap. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryska-landstigningsfartyg-utloste-hojd-svensk-beredskap/ (Hämtad 2022-01-12)

fredag 7 januari 2022

Den svenska linjen?

Reflektion

Den 06JAN2022 uttalade sig Sveriges Statsminister, Magdalena Andersson, rörande det aktuella säkerhetspolitiska läget med ett pressmeddelande. Pressmeddelandet var kort och koncist, vad som dock kan ifrågasättas är varför inte Ryssland utpekades explicit av Statsministern som orsaken till pressmeddelandet. Nu blir det implicit, varvid läsaren måste tolka det eller att nyhetsbolag genomför en tolkning och förmedlar den, utifrån de faktorer som framförs i pressmeddelandet såsom försämrat säkerhetsläge i vårt direkta närområde, ifrågasättande av den europeiska säkerhetsordningen med mera. Detta kan jämföras med Finlands President, Sauli Niinistönyårstal där mer eller mindre samma säkerhetspolitiska faktorer framfördes som i den svenska Statsministerns pressmeddelande, men Ryssland utpekades explicit som orsaken.

Att Statsministerns uttalande inte kommit tidigare kan säkerligen härledas till att Sveriges Utrikesminister, Ann Linde, genomfört en tjänsteresa till USA mellan den 05-08JAN2022 för att bland annat träffa dess vice utrikesminister, Wendy Sherman, dess biträdande nationella säkerhetsrådgivare, Jonathan Finer, med flera. Där Utrikesministern bland annat diskuterat det så kallade ryska säkerhetsförslaget, som i grunden kan förändra hela den europeiska säkerhetsordningen. Varvid det är intressant att notera hur tydlig Utrikesministern är i förhållande till Statsministerns pressmeddelande. På motsvarande sätt var Försvarsminister, Peter Hultqvisttydlig med vad det ryska så kallade säkerhetsförslaget innebar, innan Statsministerns pressmeddelande.

Sveriges Överbefälhavare, General Micael Bydén, får anses utgöra den myndighetsperson som varit mest tydlig med vad konsekvenserna av de nuvarande ryska agerandet innebär praktiskt för Sverige, men även vad konsekvenserna kan bli för svensk säkerhetspolitik i förlängningen om de skulle realiseras. Där det sistnämnda kanske snarare borde framkommit i Statsministerns pressmeddelande då det är den politisk-strategiska nivån som fastställer den svenska säkerhetspolitiska linjen och Försvarsmakten utgör en delmängd av flertalet myndigheter som exekverar den. Vad avser den politisk-strategiska nivån är det även intressant att notera diskrepansen i vad som förmedlats på det sociala mediet Twitter efter samtalet mellan Nato:s Generalsekreterare, Jens Stoltenberg, och Sveriges Statsminister den 07JAN2022 avseende den nuvarande säkerhetspolitiska situation. Där den första parten skriver om Ukraina och Ryssland emedan den andra parten framför vikten av att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen.

Men, vad som blir synnerligen intressant och skulle kunna tolkas, och sannolikt tolkas av både den ryska Ambassaden i Sverige men även den ryska Generalstaben samt Utrikesministeriet i Moskva, som en tydlig strategisk signalering mot Ryssland är det som även framförs på den svenska Statsministerns officiella Twitter konto efter samtalet med Nato:s Generalsekreterare. I form av att ett ytterligare fördjupat samarbete mellan Sverige och Nato förefaller kunna påbörjas. Vilket utifrån den nuvarande säkerhetssituationen i sådant fall får anses utgöra ett lovvärt initiativ. Dock innebär ett ytterligare fördjupat samarbete, i förhållande till det vi redan har med den västliga försvarsalliansen Nato, inte säkerhetsgarantier vilket Nato:s Generalsekreterare framfört tidigare. Häri uppstår även frågan hur pass mycket kan man fördjupa ett samarbete utan att de facto bli medlem? Varvid Riksdagen kanske bör föra en ordentlig diskussion kring den så kallade Nato optionen som en majoritet i Riksdagen vill införa, men även vad ett Nato medlemskap de facto innebär för Sverige utifrån det nuvarande säkerhetsläget och inte kategoriskt framföra det hela som en så kallad icke-fråga.

Sverige har under ett antal decennium kunnat påvisa en relativt stabil säkerhetspolitisk linje med en bred majoritet bakom den i Riksdagen, det har oftast uppnåtts ett konsensus kring linjen. Vad som kan noteras sedan 2008 är att den svenska säkerhetspolitiska linjen blivit allt mer divergerande trots ett ökat säkerhetshot mot vårt land. Kort sagt, desto allvarligare hotbilden blir desto mer osammanhängande blir bilden av en sammanhållen svensk säkerhetspolitisk linje. Trots ett nyligen fattat försvarsbeslut, med en omfattande säkerhetspolitisk analys, får både analysen men även försvarsbeslutet anses överspelad i skrivande stund. Det vill säga de säkerhetspolitiska läget har återigen förändrats. Även om de stundande förhandlingarna kring det ryska säkerhetsförslaget från och med den 10JAN2022 enbart slutar i diskussioner har inte säkerhetsläget blivit bättre av det, utan vi befinner oss troligtvis i början av en markant försämring utav säkerhetsläget i och med det tydliga agerandet av Ryssland i säkerhetsfrågan kring dess närområde.

Avslutningsvis, det nuvarande säkerhetspolitiska läget får anses som allvarligt utifrån mängden analytiker men även Statsministrar, Premiärministrar och Presidenter som uttalat sig i frågan runt om i Europa. Därmed krävs även klarspråk och en tydlig och sammanhållande linje utav Sverige. Linjen divergerar för mycket nu för att kunna anses som trovärdig, vilket i slutändan kan exploateras till vår nackdel. Därutöver, desto mer den divergerar i den interna svenska debatten desto otydligare blir den för medborgarna i vårt land varvid försvarsviljan kan påverkas menligt.

Have a good one! // Jägarchefen