Reflektion
I en
artikel av Mikael Holmström, Dagens Nyheter, publicerad den
07JAN2017, beskrivs hur tjänstemän påbörjat utbildning för att
återuppbygga ett nytt totalförsvar, utbildningen skall ha påbörjats
under 2015 och ett hundratal har redan genomfört den, från totalt
46 myndigheter.1 Denna form av utbildning faller inom
ramen för det nuvarande försvarsbeslutet, där återuppbyggandet av
totalförsvaret under gällande beslutsperiod särskilt poängteras.2
Men vad som är särskilt intressant i artikeln, samt fått oförtjänt
lite uppmärksamhet, är följande del, "Efter att ha varit
med om krigsspelet erinras deltagarna om att på besatta områden så
ska svenska myndigheter fortsätta motståndet".3
Vad
som ansågs vara en grundförutsättning efter andra världskriget,
var att motståndsrörelser var tvungna att vara organiserad
redan i fredstid, för att kunna anses inneha en god
möjlighet att kunna verka på ockuperat område.4 Därav
upprättades den s.k. organiserade motståndsrörelsen i Sverige i
slutet av 1940-talet på uppdrag av den då sittande statsministern
Tage Erlander.5 Således för att effektivt kunna
koordinera det fortsatta motståndet på ockuperat område med den
övriga kampen, krävs det att det finns en redan färdig
organisation, annars kommer det uppstå stora svårigheter och
uppbyggnadsfasen kommer vara mycket lång och problematisk.
Detta
gör citatet om fortsatt motstånd, som Mikael Holmström har med i
sin artikel, synnerligen intressant. Antingen så förespråkar man
på denna totalförsvarsutbildning en ad hoc motståndsrörelse som i
grund och botten kan startas av vilken myndighet som helst. Dock är
detta, som tidigare berörts, förenat med stora risker och kommer
sannolikt leda till stora problem samt förluster i människoliv.
Förhoppningsvis är det ej detta man förespråkar, utan en mer
strukturerad tanke finns bakom uttalandet.
I
modern tid förefaller den organiserade motståndsrörelsen ännu
under 1990-talet fortsatt sin verksamhet med oförminskad styrka,
både vad avser utbildning av sin personal men sannolikt även med
nyrekrytering. Verksamheten förefaller under de sista åren av
1990-talet lagts i malpåse d.v.s. personalen fanns kvar men ingen
vidmakthållande utbildning eller nyutbildning genomfördes,
slutligen skall verksamheten avvecklats under inledningen av
2000-talet.6
Utgår
man från de grundförutsättningar som stipulerades efter andra
världskriget, att fortsatt motstånd på ockuperat område måste
förberedas i fred samt Mikael Holmströms uppgifter från den
genomförda totalförsvarsutbildning, uppstår en intrikat
frågeställning, avvecklades ej den organiserade motståndsrörelsen
eller har den återuppstått i en ny skepnad? Sannolikt stämmer
uppgifterna att verksamheten lades i “träda” under de sista åren
av 1990-talet mht. det då rådande säkerhetsläget i vårt
närområde, hur gamla var då de senast rekryterade, när
organisationen lades i träda?
Vad
avser rekrytering så förefaller man rekryterat individer som var
bortom krigsplaceringsålder d.v.s. över 45 år.7. Om den
organiserade motståndsrörelsen lades i träda under de sista åren
av 1990-talet för att senare läggas ned under inledningen av
2000-talet, så torde den senaste rekryteringen genomförts någon
gång under mitten av 1990-talet, vilket innebär att dessa individer
är i 70 års åldern i dagsläget, vilket ej kan anses vara en
lämplig ålder för mer aktivt motståndsarbete i händelse av en
väpnad konflikt.
I
sammanhanget blir uppgifterna som publicerades i Aftonbladet 2013 att
delar av den organiserade motståndsrörelsen fortsatt skall vara
aktiv,8 mycket intressanta. Huruvida dessa uppgifter kan
stämma, är svårt att värdera då det bygger på en enskild
källas uppgifter. Om de stämmer skulle det i sådant fall innebära
att rekrytering fortsatt eller att äldre medlemmar av den
organiserade motståndsrörelsen fortsatt bedrivit verksamhet. Vilket
skulle innebära att det var högst ålderstigna medlemmar, som var
verksamma 2013, förutsatt att uppgifterna kring åldersnivån vid
rekrytering stämmer.
Det
finns givetvis ytterligare en möjlighet. Enligt Mikael Holmströms
uppgifter skall verksamheten avvecklats under inledningen av
2000-talet, låt oss för enkelhetens skull anta att det var 2004
(jag kommer återkomma till varför längre fram i inlägget). Utåt
sett föreföll det fortfarande vid den aktuella tidpunkten, vara ett
hägrande lugn i Europa i de mellanstatliga relationer. Trots
uppgifter hade framkommit, om en ökad rysk underrättelseverksamhet,
i bl.a. Storbritannien 2004.9 Dock kom ett antal händelser
under de kommande fyra åren, fundamentalt förändra säkerhetsläget
i Sveriges närområde.
Här
kommer jag enbart belysa tre saker som kom att förändra
säkerhetslandskapet. Under inledningen av 2000-talet kom Ryssland
återigen öka sina satsningar på dess väpnade styrkor, med bl.a.
intensifierad övningsverksamhet vilket kom att höja dess operativa
förmåga. I februari 2007 höll Rysslands dåvarande och nuvarande
President, Vladimir Putin, ett tal vid säkerhetskonferensen i
München som i efterhand, anses utgjort startpunkt för den nu
pågående konflikten mellan Ryssland och Väst. I Juli 2007 kom
Ryssland att upphäva tillämpningen av det s.k. CFE-avtalet d.v.s.
det avtal som begränsade hur mycket militärutrustning som fick
finnas i Europa.10
Försvarsberedningens
omvärldsanalys från 2007 inför försvarsbeslutet 2008, förefaller
noterat att utvecklingen ej gick i en positiv riktning, varvid de
följande, relativt kända, orden skrevs: "I utrikespolitiskt
hänseende kommer det ryska agerandet mot länder som tidigare ingick
i Sovjetunionen att vara ett lackmustest på vilken väg Ryssland
väljer".11 Således den positiva
säkerhetsutveckling som hade uppstått, åtminstone på ytan, under
inledningen av 2000-talet föreföll nu återigen vara på väg
nedåt.
Därefter
inträffade den rysk - georgiska konflikten, 2008. Redan en månad
efter konflikten mellan Ryssland och Georgien, publicerade
totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, en rapport avseende
konflikten, där de fastslår att, "Den viktigaste
övergripande slutsatsen är att Rysslands agerande har tvingat fram
en långtgående omvärdering av den rådande världsordningen. Detta
kommer att leda till omvälvande policyförändringar och åtgärder
på olika nivåer för att aktörerna skall kunna hantera den nya
världsordning som nu snabbt håller på att utmejslas.".12
Ur
ett svenskt hänseende kom den rysk - georgiska konflikten föranleda
att försvarsbeslutet som skulle fattas under hösten 2008, kom att
skjutas upp och en förnyad omvärldsanalys kom att genomföras.13
I sammanhanget är det intressant att notera dåvarande
överbefälhavaren, General Håkan Syréns, uttalande där han
påtalar att Ryssland nu valt konfrontationens väg och att detta får
konsekvenser för svensk säkerhetspolitik.14 I
sammanhanget är det värt att notera Håkan Syrén var chef för den
militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) mellan
1999-2003 varvid han sannolikt hade insyn i den organiserade motståndsrörelsen och sedermera Överbefälhavare mellan 2004-2009.
Vad
har då detta att göra med den organiserade motståndsrörelsen? Den
organiserade motståndsrörelsen, som tidigare beskrivits, förefaller
funnits kvar intill inledningen 2000-talet, sannolikt som en säkerhet
då det fortsatt var oklart hur den säkerhetspolitiska utvecklingen
i närområdet skulle utvecklas. Sannolikt blev bedömningen att
utvecklingen gick i en alltjämt positiv riktning, därav att
verksamheten lades i “träda” under slutet 1990-talet för att
slutligen avveckla verksamheten inledningen av 2000-talet. Sannolikt
skedde denna avveckling i samband med de omfattande
förbandsnedläggningarna och ominriktningen av Försvarsmakten vid
2004 års försvarsbeslut.
Om
vi fortsätter på antagandet att denna avveckling skedde 2004, så
torde det vara ett fullt rimligt antagande att bland de första
åtgärderna Sverige skulle kunnat vidta 2008, efter en rad
försämringar av säkerhetssituation, var en återstart av den
organiserade motståndsrörelsen. Detta antagande baseras på hur
pass länge den organiserade motståndsrörelsen trots allt kom att
finnas kvar trots det förändrade och förbättrade säkerhetsläget
under 1990-talet och inledningen av 2000-talet. Förmågan förefaller
setts som viktig ur ett försvarsperspektiv att bibehålla, sannolikt
utifrån det faktum att det tar väldigt lång tid att bygga upp.
Det
andra argumentet är givetvis att den organiserade motståndsrörelsen
lades ned under 2000-talet och den har ej återstartats.
Varvid uttalandet från totalförsvarsutbildningen får ses som en
uppmaning, att myndigheter i fred bör förbereda sig för fortsatt
motstånd. Detta manar dock till ytterligare en fundering. Skall då
det fortsatta motståndet på ockuperat område, bedrivas som en ad
hoc verksamhet? Då de samlade erfarenheterna efter andra
världskriget, tydligt visar på att all form av fortsatt motstånd
måste organiseras och förberedas redan i fredstid.
Den
amerikanska tankesmedjan RAND Corporation publicerade 2016 en studie
kring hur en modern motståndsrörelse skulle kunna vara uppbyggd i
de baltiska staterna. Utgångspunkten var att nyttja de ingångsvärden
som finns avseende hur den Schweiziska motståndsrörelsen var
organiserad och se hur detta skulle kunna appliceras på de baltiska
staterna. Slutsatsen blev att det fortsatt fanns ett värde med en
organiserad motståndsrörelse. Givetvis skulle det krävas en
anpassning gentemot nutid, då de ingångsvärden de utnyttjande för
studien baseras på tiden efter andra världskriget och inte kalla
krigets slutskede eller dess eftermäle.15
I
sammanhanget är det intressant att notera hur studien lägger fram
att en organiserad motståndsrörelse i sig utgör en
tröskeleffekt.16 Det vill säga vetskapen av att det finns en dold
organisation som kommer träda i kraft i händelse av att någon del
av ett territorium ockuperar, gör att motståndaren måste ta detta
i beaktande, varvid mängden förband som kan krävas kommer visa sig
vara för stor, kontra vad man kan tjäna på att ockupera ett
område. Vilket är tankvärt m.h.t. Försvarsmaktens i dag
begränsade resurser kontra storleken på svenskt territorium, samt
mängden militärstrategiskt viktiga områden, både för Västliga
länder och Ryssland.
Således,
om det ej finns någon organiserad motståndsrörelse nu, så bör
det skyndsamt påbörjas ett arbete som återtar denna förmåga.
Framförallt mot bakgrund att myndigheter erinras om att motståndet
skall fortsätta även på ockuperat område, då erfarenheterna,
dels visar på att en sådan kamp kräver förberedelser i fredstid,
dels fortfarande är relevanta om än att de kräver en mer modern
utformning.
Have a good one! //
Jägarchefen
Källförteckning
Aftonbladet 1
(Svenska)
British Broadcasting
Corporation 1
(Engelska)
Dagens Industri 1
(Svenska)
Dagens Nyheter 1
(Svenska)
RAND Corporation 1
(Engelska)
Svenska Dagbladet 1
(Svenska)
Sveriges Radio 1
(Svenska)
The Independent 1
(Engelska)
Holmström, Mikael.
Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser.
Stockholm: Atlantis, 2011.
Larsson, Robert L
(red). Det kaukasiska lackmustestet : konsekvenser och lärdomar
av det rysk-georgiska kriget i augusti 2008. Stockholm:
Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2008.
Slutnoter
1
Dagens Nyheter.
Holmström, Mikael. Civila
myndigheter i Sverige tränas för krig.
2017.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/civila-myndigheter-i-sverige-tranas-for-krig/
(Hämtad 2017-03-29)
2
Proposition
2014/15:109. Försvarspolitisk
inriktning – Sveriges försvar 2016–2020.
s. 2.
3
Dagens Nyheter.
Holmström, Mikael. Civila
myndigheter i Sverige tränas för krig.
2017.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/civila-myndigheter-i-sverige-tranas-for-krig/
(Hämtad 2017-03-29)
4
Holmström, Mikael. Den
dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser.
Stockholm: Atlantis, 2011, s.
391.
5
Ibid. s.
392-393.
6
Ibid. s. 417-418.
7
Hemlig armé hade baser
i Jämtland. Länstidningen
Östersund.
1998-10-06. (Hämtad via Mediaarkivet)
8
Aftonbladet. Aschberg,
Richard. ’Jag
offrade hela mitt liv – för staten’.
2013. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17016510.ab
(Hämtad 2017-03-29)
9
The Independent.
Bennetto, Jason. Carry
on spying: Russian agents flood UK in revival of intelligence Cold
War. 2004.
https://web.archive.org/web/20041117093556/http://news.independent.co.uk/uk/politics/story.jsp?story=576076
(Hämtad 2004-11-17)
10
Ds 2007:46. Säkerhet
i samverkan Försvarsberedningens omvärldsanalys.
s. 35.
British
Broadcasting Corporation. Watson, Rob. Putin's
speech: Back to cold war?.
2007. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/6350847.stm
(Hämtad 2017-03-30)
Sveriges
Radio. Wadström, Fredrik. Ryssland
lämnar nedrustningsavtal.
2007.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1481414
(Hämtad 2017-03-30)
11
Ds 2007:46. Säkerhet
i samverkan Försvarsberedningens omvärldsanalys.
s. 36.
12
Larsson, Robert L
(red). Det
kaukasiska lackmustestet : konsekvenser och lärdomar av det
rysk-georgiska kriget i augusti 2008.
Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut
(FOI), 2008, s. 3.
13
Svenska Dagbladet.
Holmström, Mikael. Försvarsbeslut
kommer först nästa år.
2008. https://www.svd.se/forsvarsbeslut-kommer-forst-nasta-ar
(Hämtad 2017-03-29)
14
Dagens Industri. ÖB:
Ryssland på konfrontationens väg.
2008.
http://www.di.se/artiklar/2008/9/11/ob-ryssland-pa-konfrontationens-vag/
(Hämtad 2017-03-29)
15
Osburg, Jan.
Unconventional
Options for the Defense of the Baltic States.
Santa Monica: RAND Corporation, 2016, s. 8-9.
16
Ibid. s. 7.