Våren och försommaren har ju börjat
otroligt varmt här hemma i Sverige dels metrologiskt dels har
”nattväktarstaten” satts på hårda prov genom offensivt
agerande av annan statsmakt mot den och inhemska kravaller. Så här dagarna
innan Försvsberedningen presenterar sina tankar tänkte jag ett
inlägg som berör dels den ökade övningsverksamheten i
Östersjöregionen dels tongångarna mellan då
främst de östra NATO länderna och Ryssland..
De två övningarna jag
kommer beröra är främst av operativ karaktär men även vissa fall
är de av strategisk karaktär. Det man måste ha i åtanke är
också att det sker över tiden just nu en stor mängd taktiska
övningar både av de Ryska stridskrafterna samt av NATO och de NATO anslutna ländernas egna
stridskrafter kring Östersjön. Det är egentligen dessa som
är intressanta men tyvärr så skrivs det ytterst lite om dem.
I inlägget kommer jag utnyttja
begreppet ”blocken” och det är inte för att försöka
återuppliva gamla tankar från en svunnen tid. Men ser man hur
främst Ryssland försöker framhäva CSTO och på den andra sidan
står NATO blir det lättare att resonera i de termerna.
För övrigt idag
(130527) så genomförs den fjärde stora larmövningen
i Ryssland precis innan vi går ur andra kvartalet i år, någon
verkar försöka höja förmågan på sina förband avsevärt eller
förändra sin normalbild rörande militär övningsverksamhet.
BAKGRUND
Steadfast Jazz 2013.
Är den största NATO övningen på ca 20 år. Den genomförs i
Estland, Lettland, Litauen och Polen. Det
övergripande
syftet med övningen är att dels validera ledningsstrukturen
för NATO gemensamma ledning dels öva NATO
snabbinsatsstyrkor.
Det officiella scenariot
för övningen verkar ej "sipprat" ut på internet än, men
man bör kunna anta att de till del kommer öva moment som ingår i
"Eagle Guardian" d v s NATO försvarsplan för Polen och
Baltstaterna d v s en Artikel 5 övning enligt NATO stadgarna.
Ser man till den senaste
stora NATO övningen i området, Annaconda-12, som gick i Polen ifjol
så kan man nog läsa ut del av ett troligt scenario i Steadfast
Jazz. I Annaconda så var scenariot i stort att ett angränsande land
(dock med fiktiva namn) gjorde territoriella anspråk och NATO
stridskrafterna skulle försvara det territoriet.
Zapad 2013. Det
övergripande syftet med Zapad'13 är att försvara sig mot en väpnad
angripare som angriper det egna territoriet. Likväl som Annaconda-12
var för NATO. Samt att Vitryssland skall öva
mobiliseringsförfarande.
En intressant aspekt
rörande Zapad'13 är att man skall ha tagit hänsyn till de senaste
årens NATO övningarna i området för att utforma övningsupplägget.
Detta tyder på att tyngdpunkten på att möta en högteknologisk
motståndare i det Västra militärdistriktet ej har rubbats och att
man fortfarande ser sig själv som teknologiskt underlägsen.
Likväl som med Steadfast
Jazz har inte något officiellt scenario sipprat ut än, men som med
Zapad'09 där det officiella scenariot var terroristbekämpning fast
i själva verket övades enligt bedömare i efterhand en
anfallsrörelse in mot Polen så har det spekuleras främst kring två
scenarior. Dels att det är en återupprepning av Zapad'09
dels ett scenario för att bryta en blockad mot Kaliningrad.
Tongångar. En
intressant aspekt som lyfts fram
på internet är en rädsla att Steadfast Jazz skall utlösa någon
form av cyberattack mot Polen eller Baltstaterna. Detta finner jag
intressant för denna rädsla måste komma någonstans ifrån, det gamla
ordspråket ingen rök utan eld lämpar sig väl. Nu behöver ju inte
detta ske men bara att det öppet diskuteras tyder på en rätt
hårdförd stämning under ytan mellan länderna måste råda.
Likväl som att någon
form av energiblockad kan uppstå mot de Östeuropeiska NATO anslutna
länderna. Att övriga Västeuropeiska länder kan tänkas ana att
något sådant kan uppstå, kan tänkas m h t det försenande och
motstånd till upprättandet av ”Eagle Guardian” som uppstod.
Från ryskt håll har det
framförts att man inom en 20 års period skall vara beredd på att
krig kan komma sen i vilken riktning (V-S-Ö) det har inte framförts.
Man har även från ryskt håll framfört stark kritik mot främst de
Östeuropeiska NATO länderna för vad de anser är en frambasering
och upprättande av NATO infrastruktur så nära dess eget
territorium.
Likväl som Polen
framförde kraftig kritik mot Ryssland efter Zapad'09 kom Ryssland
att framför kraftig kritik mot Polen och NATO efter genomförandet
av Annaconda-12. Så det är rätt tydligt att ett munkäbbel
genomförs mellan å ena sidan de Östeuropeiska NATO anslutna
länderna å andra sidan Ryssland.
INNEBÖRD
Båda ”blocken” övar
just nu försvarsövningar där det ur min synvinkel tydligt markeras
att den andra parten är en aggressor. Det här kan ju betyda allt
eller inget, men vi kan ju alla enas om att ingen av dem övar
”peacekeeping” eller ”antiterror” operationer. Att blunda för
det vore riktigt naivt.
Ur NATO synvinkel kan det
vara att man gör återtag på något som man ej hunnit med under ett
rätt intensivt decennium m h t ISAF. Det kan även vara att man
försöker ”famla” efter en roll för ett post ISAF NATO.
Ur en Rysk synvinkel kan
det vara att man ”upplever” ett hot mot dess eget territorium de
har inga randstater som tar den första ”smällen” likt efter
1945. Där den allena rådande bilden var att man skulle möta
konflikten innan den råda själva moderlandet och inte återupprepa
den förstörelse som skede mellan 1941 intill 1945.
En annan sak man ej får
förglömma är att bara för att man säger att övningarna har en
defensiv karaktär så råder det inget tvivel om att anfall är
alltid bästa försvar får då dikterar man striden till del på
sina egna villkor, vilket är en av faktorerna man måste använda
för att skärskåda övningarna från båda ”blocken”.
En tydlig kraftsamling av
förband och förmågor börjar ske till Östersjöregionen dels
genomför NATO egna mindre övningar dels NATO anslutna länder
egna övningar intill själva crescendot i form av Steadfast Jazz. På
den andra sidan gör Ryssland på motsvarande sätt i form av mindre övningar
och kraftsamling av förband och förmågor intill dess crescendo i
form av Zapad'13.
SLUTSATSER
När det kommer till
övningar kan man läsa in mycket så man måste vara kraftigt
kritisk och egentligen enda gången man kan vara säker på vad som i
stora drag övats är om man varit övande förband på hög nivå
eller varit involverad i ledningen på högre nivå.
Vad man kan se är dock
att båda ”blocken” övar mot väpnat angrepp och bara det är en
tyngdpunkts skiftning samt att till del en upprustning sker i
Östersjöregionen dels från Ryssland dels från NATO
länder. Bara den delen gör att man lätt kan falla i en klassisk
fälla av mer aggressivt övningsmönster kopplat till upprustning
och det leder till en negativ spiral oaktat vad utgången av det
blir.
Tidigare var det Sverige
till stor del i Östersjöregionen som var randstaten mellan
”blocken” och fick utstå påtryckningar från båda hållen. En
tyngdpunktsskiftningen har nu skett och ”blocken” står mot
varandra på ett mer tydligt sätt i Östersjöregionen. Så för att
låna ett uttryck från Anders Jallai så är Baltstaterna numera
frontlinjen i den nya ”block” uppställningen.
Sommarens aktiviteter men
framför allt höstens kommer bli mycket intressanta att iakta. Tyvärr så
finns nog en överhängande risk för incidenter när båda parterna
börjar kraftsamla förband och förmågor till ett så begränsat
område som trots allt Östersjöregionen utgör vilket är den
viktigaste slutsatsen i det korta perspektivet.
Have a good one! //
Jägarchefen